Euron stärks mot kronan medan amerikanska räntor faller. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. Byggkostnadsindex har den största prisökningen i årstakt sedan 1974 och byggandet av hyresrätter kommer tvärstanna, samt kommunala skrytbyggen får se budgetrevisioner. Utan inflationskompenserade lönehöjningar riskerar byggandet stå stilla i ett decennium.
Stockholmsbörsen föll för tredje dagen på raken och OMXS30 gick -1.10% medan OMXSPI gick -1.63%. Dollarn hitta på 10:50, medan euron stärkts och nu ligger på 10:90. Guldpriset hittas på 596:- SEK per gram.
Att euron dragit iväg kan antagligen förklaras av att de amerikanska långa räntorna faller. Exempelvis är nu 10-åringen på 3.67% mot toppen för två veckor sedan på 4.22%. Dock stiger de kortaste löptiderna på några månader.
I USA föll börserna. Börsindexet Husse S&P-500 gick -0.83% och Nasse, Nasdaq 100, gick -1.45%.
örserna är blandadefortsätter i de asiatiska tidszonerna under morgonen.
ASX 200 iAustralien stiger med +0.19%, medan Hang Seng faller -1.84% i Hong Kong, KOSPI -1.13% i Sydkorea, Nikkei 225 -0.35% i Tokyo och Straits Times stiger med +0.35%.
Inflationsindikatorerna är inte bara konsumentprisindexet KPI, som tvärt emot vad media hävdar alltså steg till 10.9%i oktober, utan även producentprisindex PPI eller exempelvis byggkostnadsindex. Kostnaderna för att bygga är inte med i KPI, annat än som vad boendekostnaden är för hushållen. Inte heller hittar du spik och brädor i KPI, då att bygga hemma inte ingår i din uppgift som konsument.
SCB rapporterar att byggkostnadsindex för flerbostadshus nu ökade med 15.7% i årstakt. Det är den högsta förändringen i årstakt sedan 1974. Byggentreprenörernas kostnader ökade med 12.4% och byggherrens (=beställarens) kostnader som projektering, räntekostnader och administration ökade med 29.5%. Det som ökade mest i årstakt var armeringsstål med +44.7% följt av golvmaterial med +27.5%, medan trävaror backade med -7.4%.
Enligt insatta i bygg- och fastighetsbranschen är det nu omöjligt att bygga hyreshus, sedan regeringen också slopar stödet för att bygga hyresrätter. Hyrorna blir så höga att det inte går att hitta hyresgäster och det byggandet kommer stoppa upp helt när befintliga projekt är färdiga. Sedan kommer det bli en fördröjning innan byggandet av hyresrätter kommer igång igen.
15.7% kan också ses som indikativt, men förenklat för hur mycket dyrare det blir med offentlig sektors byggprojekt. Flerbostadshus och offentliga lokaler har mycket gemensamt gällande kostnader. Så vi får nog se olika budgetar för kommunala drömprojekt spricka framöver. Inte bara kommer bygget bli dyrare – kommunerna och staten kommer också få högre räntekostnader för finansieringen ovanpå det. 27.5% i byggherrekostnader ovan avser bara kostnader under byggperioden, inte grundfinansieringen av bygget.
Och inflation är derivatan på priserna. Inte priserna. Så även om BPI faller tillbaka till 0% om några år, så stannar de ökade kostnaderna de senaste åren kvar.
Så länge lönerna inte höjs motsvarande kommer det inte gå att bygga hyresrätter. Inte bara har kostnaderna ökat rejält, utan avkastningskraven på investeringen har också ökat med räntorna.
Ett anekdotiskt exempel på effekten av slopandet av byggstödet enligt personer med insyn var att till de gamla priserna kunde hyran på en nybyggd lägenhet 65 m2 gå från 13 000:- till 7 000:- tack vare stödet och därmed även kunna hyras ut till ungdomar (med låglönejobb). Idag skulle hyran antagligen landa uppåt 15 000 – 18 000:- per månad om man byggde till dagens priser och räntekostnader och den del av samhället som är de som primärt hyr skulle inte ha råd. Detta var ett anekdotiskt exempel från en plats i Sverige. I centrala lägen i storstäderna skulle det krävas ännu högre hyror.
En effekt av fackens vägran att begära högre löner kan alltså bli en utslagen byggsektor i många år framåt. Att med 2% i lönehöjning om året arbeta ikapp 15.7% ökade byggpriser skulle ta drygt sju år av 0% prisökningar på byggande. Tills dess kan vi glömma nya hyresrätter. I verkligheten kan effekten bli stopp för byggande i ett decennium, sett till dels att priserna kommer fortsätta stiga och dels att det är en uppstartstid på något år för nya projekt när det väl blir ekonomiskt möjligt att bygga igen.
Det samma gäller ju för övrigt även kommunernas byggande av skolor, dagis mm. Utan höjda löner blir det inte höjda skatteintäkter för kommunerna, så även offentlig service kommer väl inte byggas ut på många år än.
Men beskedet från regeringen med slopandet av byggstödet till hyresrätter är alltså att det inte behövs. Marknaden löser allt, och även en pappkartong under en bro är en bostad.
125 kommentarer
Jag tänkte att byggpriserna skulle gå ned nu, både materiel och arbetet, och att man skulle tjäna på att vänta nåt år och sen starta projektet eftersom 10-15-20% skulle göra stor skillnad. Det är inte mycket man får rätt…
Skulle ha virke till hönshusets innertak.
En planka, 4 meter lång, 17cm bred, sågad gran, kostar 124kr st. numer på lokala byggvaruhuset!
Det blev inget köp, återbrukar och tömmer nu virkeslagret hemma först.
Är det något med den marknadsinriktade och liberala regeringen får vi nu se avregleringar som gör det billigare att bygga.
Synd att vi inte har en liberal regering då.
Du får väl ändå ge dom mer än ett par månader. Det finns ju även en del stora problem som har prioritet. Det är nog ändå den mest liberala statsminister vi haft på länge. Riktig liberalism hade varit något, men de svenska s.k. liberalerna är liberala där de borde vara konservativa och tvärtom.
Sd, som fjärrstyr den här regeringen, definierar sig som motståndare till liberalism och ser Orbans “illiberala demokrati” i Ungern som en förebild. Jag tvivlar på att regeringen kommer bli mer liberala när de är färdiga med att kulturkriga och bekämpa sagostunder i biblioteken.
Ja, katolska prästers ensamrätt på att läsa sagor för barn iförda klänning är viktig att försvara.
Katolska präster lär väl ändå vara en bristvara i Sverige? Men gamla pensionerade skolfröknar kan vi nog få fram, speciellt nu när man sänker inkomstskatten för de över 65.
Såja. Trump, som brukar klumpas ihop med allt ont, var en förespråkare för avreglering. In med en ny reglering? Javisst, om du pekar på vilka två du plocksr bort. Om den onda sidan är av den åsikten kan SD tänkas ge med sig.
Huruvida det finns för få eller för många katolska präster eller dragqueens i Sverige är väl en helt subjektiv bedömning.
Den nya regeringen verkar väl mest intresserad av att bygga kärnkraftverk och fängelser?
Tyvärr är det stor efterfrågan på båda efter 8 år med sociallineralerna.
Du menar konsensusbeslutet som sittande regering var med på i energiöverenskommelsen, att lägga ner reaktorerna? Ja, det är lustigt hur lättlurade vissa är.
Som när Ebba i opposition upprörs av uppmaningar att inte dammsuga, och sen själv går ut och rekommenderar ullunderställ och sänkt värme i hemmet.
Den nuvarande regeringen försökte förhindra nerläggningen 2019 vilket är efter den sk Energiöverenskommelsen, vilket var en förhandling för att öht rädda kvar någon kärnkraft.
Du kan tycka det är lättlurat, men den nuvarande regeringen hade INTE majoritet varken 2016 eller 2019 utan SMP+(CV) framhärdade TROTS att det pekade på att förtida avveckling av Ringhals 1 och 2 skulle ge högre elpriser och ett mer instabilt elsystem.
Så blev också fallet.
Så kan du pretty please, sluta sprida din osanning?
Nuvarande regering är sopor i många avseenden, men när det gäller energiförsörjningen har de agerat utifrån Sveriges och Europas bästa vilket är mer än man kan säga om S+V+MP+C när man avvecklar kärnkraft i förtid.
S har dessutom bromsat att överföra fastighetsavgifter för vindkraft till det lokala samhället istälet för statskassan (vilket nuvarande regering också gör = sopor) vilket bromsar utbyggnaden av vindkraft där den behövs.
“vilket bromsar utbyggnaden av vindkraft där den behövs.”
Den behövs tydligen i Stockholms län, där beslutsfattarna huserar. Av de 4300+ vindkraftverk som finns i Sverige, finns 26 i Stockholms län (kan ha tillkommit något enstaka verk på sistone).
Verkar lite lättlurat att skriva på en överenskommelse och sen ändra sig
Eller ja, det är som med Archer kanske, man lovar en sak och gör en annan? Sittande regering verkar ju vara dåliga på att hålla ingångna avtal, men det kanske bara beror på att dom inte vet vad dom vill?
Undrar hur ekonomin i att bygga kärnkraftverk påverkas av byggpriserna. Hm.
En stor del av kostnaden för att konstruera ett kärnkraftverk är faktiskt timkostnaden för entreprenörer och projektörer och annat löskefolk som olika statliga tjänstehjon i tillståndsprocesserna och tack vare inflationen har alla fått en reallönesänkning om ca 10% vilket sänker produktionskostnaden.
För naturligtvis kan man höja priset på elen i takt med KPI.
Det som däremot får extremt mycket stryk är vindkraftsenergikalkylerna. De flesta studier som publicerar LCOE för olika energislag använder en betydligt lägre kalkylränta för vindkraft än för kärnkraft. Det ger mycket stora skillnader till apparent fördel för vindkraften.
Men nu gäller ju inte de kalkylräntorna utan skillnaderna jämnas ut.
Skrivet i ett blåsigt Skåne där den slumpmässiga vindkraften och milda hösten (snart) ger låga elpriser idag. Imorgon vet vi inte….
Du verkar besviken på att den rullande bortkopplingen inte kommit igång ännu.
Ah, Rikki, killen som tror att några iranier som ogillar invandring, ser sig som entreprenörer och vill starta Foodora-gigjobb är övertygade kommunister som spionerar åt Ryssland av ideologisk övertygelse.
Que? Vad är det för Gish gallop? Vad snackar ni om?
Jag hoppas verkligen inte vi drabbas av roterande bortkoppling, konsekvenserna blir allvarliga.
Dåligt minne, Rikki?
Det som är genomgående är pengar och vänster. Antingen var man tokvänster i hemlighet eller bara girig.
Har du skrivit det där? Hur stämmer det in på det senaste fallet tycker du?
Men du verkar bitter på att elpriser f.n. är relativt lågt.
Vi behövet nog inte fundera så mycket på det för inget kärnkraftverk kommer börja byggas i närtid, hur mycket än Ebba försöker få det att hända. Om 10 år kan både inflation och relativa byggkostnader se helt annorlunda ut.
Det räcker med de som är nerlagda i förtid för att S skulle få behålla regeringsmakten.
Kostar mer än 100 miljarder i högre elpriser.
Är ganska säker på att varken R1 eller R2 (inte O1 eller O2 heller, för den delen) kommer att återstartas (det är väldigt tyst om återstart från regeringshåll nu, gissar att det inte var så lätt som det förespeglades). Det som gäller är nybyggen och inte heller de kommer att påbörjas med spaden i marken den här mandatperioden.
“Är ganska säker på att varken R1 eller R2 (inte O1 eller O2 heller, för den delen) kommer att återstartas”
Det är för att det är “omöjligt” och/eller att ingen vill försöka sig på det efter saneringen. Rörsystem osv är helt enkelt förstört.
@FlaskGordon
Precis, men dessa svårigheter pratade Ebba inte om innan valet.
Det är därför man ska ha någon med naturvetenskaplig utbildning som energiminister.
Visst har vi väl haft en sån någon gång förr …?
Det blir naturligtvis dyrare. Men även om elen blir dubbelt så dyr fårn en Uffereaktor är det ändå makroekonomiskt billigare att driva ett kärnkraftverk med stor förlust än att elpriset går 10x pga marginalprissättningsmodellen. Kanske får vi implementera en systemsäkerhetsavgift och lägga på all annan kraftproduktion för att garantera att vi slipper elprisrusningar och blackouter. Detta förutsätter väl statligt ägande.
Jag vet, vi måste mätta exportlänkarna först för att elpriset skall komma ner. Så vi får byga 24 st Uffereaktorer. Sverige har en lång kustlinje och därmed gott om kylkapacitet. Hela svenska kusten fylls med tropiska fiskar.
Sedan har vi ju effekten av en osäker elförsörjning med galopperande priser som tenderar att minska industriinvesteringar vilket är den verkliga kostnaden för ett land som Sverige som byggt sitt välstånd på höggradigt mekaniserad industri.
Så jag tycker vi kör på 24 st reaktorer och betalar det med en extra elskatt. Och elexportmyndigheten som vi sätter upp får hålla emot EU:s krav på export och om det inte går skinna tyskarna så gott det går och använda vinsten till att subventionera Uffereaktorerna. Kräver ju viss långsiktighet i ägandet.
Ja eller så låter vi helt enkelt byggbolag mfl konka med minskade löner, kostnader etc som följd och vips är kartan lite mer synkroniserad med verkligheten igen.
Det blir intressant att se om det blir något prisras på befintliga bostäder. Det kommer ju knappast att bli billigare att bygga nya och nu byggs det väldigt lite överlag.
Priserna rasade på 90-talet trots att det inte byggdes något då heller.
På 90-talet fanns det dock ett överskott.
Det gör det nu med. De som är hemlösa är inte de som ska flytta in i det nybyggda – alla har en bostad idag.
Och även ett andrahandskontrakt är en bostad. En del verkar dock definiera bostad som “förstahandskontrakt på hyresreglerad lägenhet i bästa läge”.
Men alla har kanske inte en bostad där de vill ha den.
Dessutom finns ju effekten att barn som blir vuxna gärna vill flytta hemifrån. Inte till nybyggda lägenheter så klart men till äldre och billigare. Men då måste någon annan flytta, osv…
Kommuner som växer i befolkning pga inflyttning (typ mellanstora universitetsstäder) och redan har bostadsbrist kommer att få helt andra effekter än de kommuner som minskar eller står stilla i befolkning.
Om definitionen av bostadsbrist är att alla ska bo där de vill så kommer det alltid vara bostadsbrist.
Menade mer i den kommun man behöver pga studier, jobb, osv…
Prisraset på 90-talet berodde ju till viss del på att bankerna tilläts strypa krediterna. Det var väl så som Nordea skinnade Erik Penser?
Om definitionen är att man har tak över huvudet så kommer det aldrig vara bostadsbrist. Det finns ingen entydig definition,men Boverket har gjort ett seriöst arbete med att definiera och kvantifiera bostadsbrist. Går att hitta på deras hemsida.
Bostadsyta per person är bland de allra största per person (har även sett siffror på att den är störst) inom hela EU. Sett ur det perspektivet är det bara löjligt att påstå att det finns bostadsbrist i Sverige.
Mitt cyniska jag utgår ifrån att alla som hävdar bostadsbrist i Sverige är sådana som försöker tjäna pengar på att sälja på svenskar ännu mer bostadsyta per person.
Om SD lyckas skicka hem folk till sina hemländer (eller vilken terminologi de nu använder) så borde ju rimligen bostäder friställas och det därmed finnas ännu mer bostadsyta per person.
Räntekostnaderna styr väl till stor del.
Såg precis i boolis utskick att +20% prissänkts, upp från +5% månaden innan.
Vårt hus har enligt boolis utskick fallit drygt 20% i värde sedan toppen för ett drygt år sedan och då har det ändå sålts två villor till fantasisummor i kvarteret det senaste året.
Anekdotiskt verkar det nu som att vi ska lyckas genomföra vår affär. När vi började processen i juni var tanken att köpa för 5 och sälja för 3. Vad vi nu landar på är att köpa för 3.5 och sälja för 2.5. På det stora hela är vi nöjda men det är 1.3m ner från högsta försäljningen i föreningen i maj. Identiska lägenheter, viss variation i läge men mäklaren vill inte publicera slutpriset. Kontentan är att vi får betydligt lägre lån vilket är otroligt skönt i dagens läge men vi har också i princip inga kontanter att genomföra nödvändiga renoveringar för. Högre byggpriser går stick i stäv mot min förhoppning om att ha desperata hantverkare ståendes i kö med mössan i hand. Nu är planen att huset får hålla ihop och vi sparar till en sak i taget. Så som man gjorde förr i tiden.
Städet till att bygga hyresrätter har ju funnits för att skapa kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer, den som köper en nybyggd bostadsrätt eller villa får ju dra av räntekostnaden. Att ta bort stödet är i första hand en ideologisk fråga, de konservativa partierna har en stark tro på att människor som äger sin bostad blir mer skötsamma (det är ett av skälen att man sålde ut så många bostadsrätter till extrema reapriser i t.ex. Stockholm).
Resultatet blir ju att det blir extremt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden för unga människor utan rika föräldrar och invandrare (så fick men med SD på tåget). Vad resultatet blir av att många unga tvingas bo hemma långt upp i åldern, av att det blir svårare att flytta till nya jobb och att bostadssegregationen ökar får vi se på lång sikt. Men det är svårt att tro att det kommer särskilt mycket gott utav det.
Bostadsrätt är en form av nyttjanderätt. Man äger inte någonting. I själva verket har man betalt i förskott (insatsen) för att få lov att nyttja lägenheten så länge man sköter sig. Den svenska korporativismen i högform. Och den har lett till högre kostnader genom att den minskar transparensen så att “folk” inte ser vad kostnaden är egentligen. Så länge centralbankerna har hållit kostnaden för pengar till i stort sett noll har det varit lätt att dölja den realitet som är att den som vill använda något också måste bära kostnaden.
Det är i mina ögon oerhört märkligt att det svenska systemet med bostadsrätter har ett så allmänt stöd i dag mot bakgrund av att det är helt unikt i världen och därtill driver upp kostnaderna för att producera hus. Som ett exempel på det kan nämnas att byggbar mark är dyrare om byggrätten avser bostadsrätter än om den avser hyresrätter. Varför? För att byggaren har lättare att tjäna pengar på bostadsrätter förstås. Bl a därför att systemet utnyttjas så att byggaren i realiteten skriver entreprenadkontraktet med sig själv (undantaget HSB och Riksbyggen som i stort sett är vad de utger sig för att vara).
Bostadsrätter är ju tyvärr den i särklass mest gynnade bostadsformen i Sverige i dag. Men det går att ändra på.
Hur är den gynnad menar du?
Det är, om än väldigt svenskt, absolut inte unikt i världen.
I USA kallas bostadsrätter för condominium (eller ‘condo’). Och precis som här så finns det lite olika varianter på det (flerfamiljshus, kedjehus, parhus, och även fristående hus), men principen är densamma som här. Man “äger” rätten att bo, och man får göra om rätt fritt invändigt, men allt som är utvändigt sköter föreningen (finns olika namn på det i USA, men “Home Owners Association” är rätt vanligt)
Anekdotiskt finns det även i Australien. Jag har en syssling som köpte sig en bostadsrätt i form av parhus i en förstad till Sydney för något år sedan. Vad han kallade det på engelska minns jag inte, men upplägget var motsvarande svensk bostadsrätt.
Ett bättre sätt att uppnå kostnadsneutralitet är att dels införa marknadshyror, dels helt ta bort ränteavdrag, dels införa en fastighetsskatt som är samma för alla fastigheter inom planlagt område.
Kort sagt, subventionera ingenting och sätt fastighetsskatten för att täcka merkostnader kring fastigheter inom planlagt område (vatten och avlopp, vägar, belysning, etc.).
Genom systemet med presumtionshyror så har vi ju i princip marknadshyror för nybyggda hyresrätter. När det gäller äldre fastigheter, särskilt i centrala Stockholm, så finns det en rad kniviga frågor som måste hanteras i så fall relaterade besittningsskydd m.m. När det gäller att ta bort ränteavdraget och ha en neutral kommunal fastighetsskatt för att finansiera t.ex. infrastruktur så håller jag med dig.
Ja, ränteavdragen skulle ju förra regeringen börjat minska under perioden 2014-2022 medans det var tid (räntorna var låga) men å gjorde man inte det. Det var som mest lämpligt då eftersom S-regeringarna bara har haft låga räntor under sin regeringstid.
Det hade även dämpat prisuppgångarna.
Nu gjorde man inte det trots rekommendation från experter att göra så.
Och i dagsläget torde det vara politiskt självmord för alla utom V att ens lyfta frågan. Så den torde vara död under överskådlig tid.
Noll procent inflation ger bibehållna priser. Just nu ligger alla branscher jag jobbar mot med stora överlager pga bullwhipeffekter (Googla om du inte vet vad det är) när flaskhalsar i logistikkjedjor har lösts upp och optimistiska säljprognoser inte faller in.
Det är simpel reglerteknik. Firmorna överstyrde inför 2022, beställde som galningar. Sedan dog efterfrågan och alla kontrakterade ordrar kom snabbare än tänkt. Tält utanför lagerbyggnader är vanligt just nu.
Det kommer bli en black friday utan dess like… Många sektorer (tänkt ffa. Med supply från Asien) behöver trimma sina balansräkningar inför helårsrapporten – kommer sätta tryck på vinstmarginalerna. Och om de samtidigt behöver omfinansiera sig så ligger de riktigt härligt till just nu med inte bara lägre intäkter utan högre kostnader också.
(Glömde – noll procent inflation ger samma pris – frågan är var deflationen slår. Hint. Sällanköp).
Japp. Förväntar mig ordentliga reor/prissänkningar på sällanköp det närmsta halvåret eller så.
Ska också i sammanhanget bli intressant att se var priserna på resor tar vägen.
Bostäder om något kan väl räknas som sällanköp, och där är ju priserna på väg att etableras lite lägre än vad som varit fallet på ett tag.
Jag är så glad att jag vågade och tog steget att sälja lägenheten i september (med marginell vinst) innan priserna dök mer, och nu köpt hus (med bergvärme) stort nog för att kunna bo där med sambon i minst en 20-30 år om inte längre.
Närmaste tiden ska vi bara amortera ned så räntan inte är en lika stor faktor, och få upp solceller.
Att slippa bry mig om hur bostadsmarknaden går kommer vara en helt obeskrivlig lättnad. Eftersom huset var drömmen hela tiden har bostadsmarknaden varit ett nödvändigt ont att ha koll på medans man bodde i lägenhet…
Underbart och härligt. Fokusera på att bry dig om sambon istället.
Det är nog det mest ekonomiskt fördelaktiga man kan göra nu, undvika separation. Det är det nya svarta efter att bostadskarriärernas glansdagar är över 😀
Det skulle vara intressant med en jämförande kostnadsanalys av lägenhetsbyggande för varje årtionde från säg 1950-talet till 2020-talet.
En nybyggd lägenhet i slutet av 50-talet var omräknat till dagens priser mycket billigare i hyra än en nybyggd idag.
Vad har blivit så mycket dyrare? Vad driver priserna?
En Volvo kostade knappt 15000 kr 1960.
Det motsvarar mindre än 200 kkr idag. Ändå kostar en ny Volvo säkert 400k.
Vad tror du driver den utvecklingen?
Något helt annat än vad som driver byggkostnaden.
Ok. Lycka till!
? Med vadå?
En bil idag innehåller idag mycket mer än vad en bil gjorde 1960. Mycket drivet av säkerhetskrav samt utsläppskrav. Den är också mycket kostsammare att utveckla än den var 1960.
Byggandet av den är däremot i hög grad automatiserat.
Ett bostadshus med lägenheter skiljer sig inte på samma sätt mot hur det var konstruerat 1960. En del, men inte i närheten av lika stor förändring som för en bil.
Jag hör att du är en riktig expert på byggteknik. Lycka till med att reda ut vad som driver prisutvecklingen, var det jag menade.
Miljonprogrammen drev nog ner priserna en hel del, man kan ju i efterhand fråga sig om det var värt det. Vi verkar idag ha väldigt svårt att acceptera vad det faktiskt kostar.
Nänä, det är jag inte.
Men jag vet att det som drivit bilpriserna är åtminstonde till stora delar något annat än det som drivit byggkostnaden eftersom det drivits av väldigt bilspecifika saker som inte har bäring på byggnation av bostäder.
För att ta en helt annan irrelevant jämförelse så är en TV nu mycket billigare än den var 1960.
Skulle fortfarande vara intressant att se en analys av vad som drivit byggkostnaderna.
Eller skulle det vara bättre att inte analysera det menar du?
Och i så fall varför?
Föresten. Volvos nyaste modell, EX90, börjar på över miljonen i pris. Innan tillval.
Betlar du idag får du den om 14-18 månader. Bra dela va? 😉
Men fortfarande drivet av något helt annat än vad som driver byggkostnaden.
Fel, en Amazon kostade ny 11600:- 1961. Från en säker källa, min avlidne far, som förde bok på alla inköp och kostnader.
Ja, det var en herrgårdsvagn jag tog priset på. Inte för att det välter mitt argument direkt.
Jo!
Förstår ärligt talat inte ditt argument. Vad är det?
Produktionskostnaden är rätt marginell idag. Materialsatsen för en bil är dyr, den innehåller betydligt mer än för en Amazon. Antalet anställda är mycket större än på 80-talet. Men kostnaden att producera en bil är ändå bara en del av försäljningspriset. Sedan tillkommer marknadsföring och showrooms som är vansinnigt dyrt. Biltillverkarna försöker nu sälja direkt till kund över internet.
Sedan tillkommer det faktum att en stor del av alla bilar är tjänstebilar, dvs någon annan betalar. Och bilar som säljs till slutkund säljs ofta inte utan leasas och det som presenteras är en månadskostnad.
Men till syvende og sidst beror priserna på vad marknaden kan betala. Vi har de här priserna för att folk går med på att leasa en bil de egentligen inte behöver och krediterna har expanderat kraftigt över tid. Lite skillnad mot när jag gick i grundskolan och folk gick in till Bil&Truck och betalade sin nya Volvo 144 kontant med pengar de hade i fickan.
Standarder. På allt.
Först och främst standarder som bygget i sig måste hålla sig till, och de är många. Självdrag istället för ventileringssystem, mindre våtutrymmen (en liten vattenklosett per lägenhet, tvätt av kläder skedde i gemensamt utrymme och tvätt av boende skedde i gemensamt utrymme), radonsläppande billig blåbetong, m.m, samt en drös flera regleringar.
Sen har ju standarden på kompensation till byggarna ökat. Det var jämfört med dagens mått mycket lägre avlönat att vara byggare då än nu. (är ju fortfarande inte högavlönat, men det är bättre än det var)
Även säkerhetsaspekter för byggare har förbättrats, och det kostar.
Samma med kostnader för transport (och löner för de som jobbade med det).
Etc.
Alla led har blivit dyrare, så är tämligen givet att slutprodukten blivit det med.
Jo visst, de sakerna kan jag också räkna ut. Men en systematisk genomgång med riktigt data istället för, om än kvalificerade, gissningar vore bra för debatten.
Vår byggindustri är oerhört ineffektiv. Har långt kvar till att kunna kalla sig en industri. Gå och kolla på närmaste bygge, massor av leveranser som ligger på byggarbetsplatsen, många gånger utan skydd. Containrar med slängd ny material.
En av de yrkesgrupper som har lägst livslängd är: Byggledare. Mycket stress, improvisationer, akuta åtgärder och säkert alkohol på fritiden för att orka med.
Byggbolagen pressar leverantörerna med har inte gjort så mycket själva för att bli effektiva. Hyr gladeligen in arbetskraft som man inte kan kommunicera med.
Insatsvaror som träbaserat och cementbaserat har de senaste åren skjutit i höjden, men priserna på råvaran för träbaserat faller nu, men det är ju lite ledtid innan det kommer fram till slutkunden och ingen i ledet är sugen på att justera priser nedåt
Jag ska sticka ut hakan här och säga att du inte alls kan presentera några siffror på att “byggledare” är en yrkeskategori med låg medellivslängd.
Nu fick jag lite feeling här och kände att Bens haka vill vi ha kvar. Diagram 12 i https://www.scb.se/contentassets/71391bad517d4038b7e761caf6d6705d/be0701_2014a01_br_be51br1403.pdf
Visar på signifikant lägre dödlighet både för Chefer för mindre byggföretag och Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning.
Ja, även “driftchefer inom byggverksamhet” verkar ha rätt låg dödlighet.
Eller så kan du krypa ner under en sten. OK, sista gången jag kommenterar ngt du skriver, så spar vi båda tid. Ha ett bra liv på piedestalen.
Kinkigt att belägga påståenden med fakta tydligen. Så är det väl i det borgerliga wokea post-truth-samhället.
Kan nog tänkas finnas en hel del anledningar, både vad gäller påbud uppifrån i form av högre krav på tillgänglighet, byggteknik, brandsäkerhet, etc. Men även från brukarna – t.ex. byggdes hyreshus på 50- och 60-talet utan köksfläkt. Skulle någon idag acceptera det? Det ska finnas diskmaskin i lägenheten. Det är naturligtvis bra om det finns gemensam tvättstuga, men även tvättmaskin och torktumlare måste finnas i varje lägenhet. Osv osv.
Jo visst, och det är vad som brukar höras i bostadsdebatten. Och det bidrar så klart, men finns det en genomgång på faktiskt data?
Hur mycket dyrare blir lägenheten av att det ska finnas egen diskmaskin eller tvättmaskin, osv…
De allra flesta bostäder (lägenheter, inte småhus) byggs idag utan köksfläkt. Det är nästan uteslutande ett spjäll med kolfilter.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggkostnadsindex-bki/
Kan det vara detta du efterfrågar?
Nja, den är lite för grov. Skulle gärna se den lite mer nedbruten.
Åh nej, byggbranschen som har haft det så tufft det senaste årtiondet… Hoppas dom klarar sig, dom har ju knappt varit överbetalda tidigare!
Varför räknar man inflation som man gör? Varför räknas inte brädor och spik in i konsumentprisindex? Det ger ju väldigt stora möjligheter att skruva på parametrar för att ge önskat utfall. Jag förstår att bränsle-, och energipriser är en sak för sig. Men allt annat?
Jag tittade igår på Saltkråkan med min dotter. Melker Melkersson, ensamstående pappa med fyra barn och frilansande författare, köpte 1964 ett sunkigt sommartorp på en ö i norra delarna av Stockholms skärgård. För det betalade han var som omräknat till dagens penningvärde motsvarar 241 000 kr (avrundat). Den fastigheten, i det skicket och läget, skulle idag sannolikt värderas till uppåt 5 000 000 kr. En prisökning på 2 000 procent (i runda slängar). Nu är det ett fiktivt exempel men om vi utgår från att priset var representativt för tiden ger det ändå en fingervisning om prisuppgången. Varför då? Allmän tillväxt och efterfrågan på fritidshus vid havet ligger nära till hands.
Mina föräldrar köpte en fullutrustad Volvo 1989 för 100 000 kr, en summa som enl. inflationsräknaren på ekonomifakta motsvarar 199 000 (avrundat) idag. För den summan får man knappt en bättre begagnad V 60 idag..
Båda exemplen representerar prisökningar som vida överstiger officiella inflationsestimat från aktuella tidpunkter till idag.
Får folk mer över kan de lägga mer pengar på annat. Och säljaren kan ta ut högre priser, absolut. Men om nu inflation är ett nationalekonomiskt problem, varför är inte prisökningen på bostäder en del av det problemet? Eller nya bilar? Eller virke?
Du vet att Vi på saltkråkan inte är en dokumentär skildring va?
Därav att orden fiktivt exempel följde mitt resonemang.
Ben Dover, varför är du så retstickig?
Inflationen är “kapacitetskompenserad” (heter säkert något annat..). Nya datorer drar ner på inflationen, för även om de är dyrare än tidigare, så är de nya datorerna bättre och mer kraftfulla. Så man får mer “bang for the buck”.
Om volvo skulle tillverka samma bil idag som de gjorde 1989 så skulle den inte kosta samma som deras nuvarande utbud, utan den skulle vara mycket billigare. Detta då den helt enkelt är objektivt sämre än motsvarande moderna dito.
Gissar att om Volvo skulle tillverka 940 idag enligt dåtidens metoder blir den nog väldigt dyr mätt i arbetstimmar/bearbetningssteg/etc. Den skulle förstås inte gå att sälja för tillverkningskostnaden.
Är det inte så att ändliga resurser, t ex mark, olja, guld etc, blir dyrare medan resten blir billigare?
30 år sen: en CD kostade 150 kr. Idag kan du får Spotify för mindre än det. Samma med DVD/streaming osv.
Marginalkostnaden för en CD var ett par kronor även för 30 år sedan. Priset avgjordes då som idag av innehållet och betalförmågan, på samma sätt som Spotifys abonnemang är prissatta. (Marginalkostnaden för ett Spotify-abonnemang är mycket liten.) Jämför du istället priser på kasettband och vinylskivor ser du att de har ökat ganska mycket. Dessa jämförelser är förstås meningslösa för inflation eftersom det är frågan om helt olika storheter och enheter.
Det är dock en korrekt observation att teknisk utveckling gör att reala kostnader sjunker.
När man låter det få effekt i mått som KPI och fallande ränta leder det istället till stigande priser i tillgångar och råvaror.
Men spotify låter skit jmf samma låt/musik från CD. Krympflation, du får en sämre produkt.
hehe, skit vet jag inte. skillnaden är minimal, antar att du är en hi-fi tönt
Japp. Även BigMac-index ger en genomsnittlig inflation sedan 1989 om 3-4%.
Volvo-index alltså ungefär 3.5%.
Äntligen kan flerbostadshus i trä få större genomslag! Tack vare ohemult dyra armeringsjärn och betong. Kolla in vad de förhatliga ETC Bygg håller på med – bygger hyreshus i trä med rimlig hyra trots att bidrag till hyresrätter försvunnit.
ETC Bygg? På riktigt? Att EKBM inte satt stopp för hela den verksamheten än är bara märkligt.
–
Som om trähus skulle vara “billigt”. Det finns för övrigt rätt mycket flerbostadshus i trä. Inget unikt för de ohederliga svinen på ETC.
Kolla upp själv vetja på deras hemsida.
Att kalla medarbetarna på ETC för det du gör är förtal. Om du har saklig kritik mot deras affärsmetoder så framför den istället. Jag har ingen erfarenhet av företaget i fråga, så berätta gärna.
Hur är det med markpriserna? jag brukar jämföra två bostadsrättsföreningar i Stockholms innerstad. En byggdes ca. år 2000 och en ca. år 2010. Markkostnaden som kommunen tog ut ökade under den tiden med 850%.
Om ni tycker det är dyrt att bygga nu – vänta till uppbyggnaden av Ukraina börjar. Varenda öststatsarbetare kommer att åka dit istället, och priserna på byggmaterial lär dra genom taket.
Hmm, så inga nystartade projekt med hyresrätter, inga brf-projekt pga hög ränta. 40-talister ut ur brf och in på ålderdomshem inom fem år. Det kommer bara byggas ålderdomshem och renoveras allt som går. Om två år när pågående är färdigbyggt blir det arbetslöshet (på varje byggarbetare får det tre andra jobb sas det på nittiotalet), samtidigt som det saknas boende. Svaret blir otillfredsställande, priserna på boende går antingen upp eller ner utav helsike😁. Eventuellt straffas landsbygd hårt medan attraktiva städer rusar. Om någon har någon spaning på om hus och bostadsrätter är upp eller ner om fem år, bidra gärna, för i min skalle snurrar det nu.
Hyresrätter kan ju kosta i princip hur mycket som helst. Bostadsbidragen gör ju att det går att bo i dem.
–
Tjänar du för mycket för bostadsbidrag så har du råd att köpa motsvarande nybyggd BRF och bo billigare. Den kalkylen stämmer i princip överallt i landet där vi har nybyggda HR. Det är ju självreglerande kärl.
Någonting var strukturellt fel med “byggsektorn” tidigare, vilket har synts i diverse mått på produktivitet. Har inga referenser, men det har visats siffror som tyder på att sektorn (i västvärlden i allmänhet verkar det som?) undsluppit effektiviseringar i decennier.
Är väl inte helt osannolikt att det var ytterligare en konsekvens av låga räntor och fastighetsbubblor?
Så länge Sverige inte byter penningpolitisk regim så är inflationskompenserande lönehöjningar ingen lösning. Det leder bara till ännu högre räntor och så blir allt – och inte minst byggande – ännu dyrare. Omöjligt att komma ikapp på det sättet. Enda vägen ut är reallönesänkningar och recession – då kommer räntor och byggkostnader ned och så småningom leder människors strävsamhet att byggandet kan ta fart igen (exklusive avregleringar som också skulle kunna sänka kostnaderna en bit). Utifrån synsättet att penningmängden egentligen är det relevanta inflationsmåttet så har vi levt över våra tillgångar i många år nu så reallönesänkningar borde vara helt ofrånkomligt. Valet står mellan att försöka mjuklanda (reallönesänkningar och måttlig uppgång i arbetslösheten) eller experimentera med nån sorts krasch.
… eller utifrån penningmängdsperspektiv har vi förstås haft ganska hög inflation i många år så att löner och konsumentpriser realt egentligen utvecklats negativt. Vilket lett till en sparandeboom. I det perspektivet korrigeras nu sparande/konsumtion snabbt – och det är möjligt att ekonomin skulle tåla även höga nominella löneökningar nu men inte så länge riksbanken kontrar med räntehöjningar, vilket är ungefär lika säkert som att Putin kommer fortsätta vara nationalist så länge han lever. Men kraftiga prishöjningar är i sig ett problem som kostar produktivitet och inveseteringsvilja så det är nog oavsett penningpolitisk ideologi viktigt att få stopp på dom så snabbt som möjligt.
Verkar inte som elstödet kommer betalas ut i januari heller. Har ett svagt minne att detta var utlovat till den 1/11 av en serielögnare.
https://www.dn.se/ekonomi/svenska-kraftnat-elstodet-forsenas/
Har du svårt med likviditeten?
Själv hade jag föredragit att sänka kapital- och inkomstskatter, om det nu anses nödvändigt att stödja folks privatekonomi.
Pengarna som nu går till elkonsumenter i södra halvan av Sverige hade kunnat användas till att bygga ut och säkra elförsörjningen.
Nej, jag har inga problem. Jag tycker bara att om man står och ljuger hela svenska folket rätt upp i ansiktet så borde det få konsekvenser. Om pengarna skall användas till dina förslag så borde man ju säga det innan valet istället för att säga att de skall betalas ut till den 1/11, i god tid innan jul.
Om du tycker att den blågula regeringen har kränkt dig på något sätt kan du ju alltid rösta rödgrönt vid nästa val. Det är så ansvarsutkrävande fungerar i en demokrati. Lev med det.
Tråkigt för dig att det känns jobbigt att dina idoler inte riktigt levererar. Inget jag kan göra något åt, tyvärr.
Exakt hur har de inte levererat? För oss som reser kollektivt och bor i lägenhet?
Backar på lösningen som skulle kunna göra resor kollektivt till jobbet avdragsgilla. Nu återgår man till, och höjer, reseavdraget för endast bilpendlare (som i största hand gynnar bilpendlare i storstadsområdena).
Avdraget skulle väl bara gälla dem som reser tre mil. Visst, det är mindre kul med sightseeing i Älta varje dag, men det blir ändå bara två mil så det icke-existerande avdraget spelar ingen roll. Med tanke på att vi måste hantera fem bostäder är enda som betyder något är fastighetskatten.
Men i grunden handlar det om ondska. Jag skulle aldrig rösta på ett parti där utrikesministern hävdat att Sovjet aldrig ockuperat Baltikum. Aldrig!
Du frågade och jag gav ett exempel. Att du inte kan se bortanför frågor som inte gäller dig personligen är ditt problem. Sten Anderssons uttalande om Baltikum (eller närmare sagt Estland), som du aldrig kan förlåta, är från 1989. Sd var fullblodsn-zist-r långt efter det, men det är du cool med. Säger en del.
SD fullblodsnazister långt efter 1989? Ond för 33 år sedan är ok, ond för 23 år sedan är Nazi-Tyskland 2.0?
Sedan har jag inte några stora problem med SDs integrationpolitik (eller avsaknad därav), men jag är inte jätteförtjust i EU-skeptiker som blotar till Tor och Oden.
Att hyran för en lägenhet på 65m² med investeringsstöd skulle gå från 13.000 till 7.000 stämmer tyvärr inte. Jag har byggt sådana hus och vet och kan visa att hyressänkningen inte är av den kalibern. Däremot så skulle det vara bra för byggbranschen om stödet återinfördes. Inte ens allmännyttan startar nyproduktioner i nuläget.
vi bygger en rejäl carport på 80 kvadrat vid sommarstugan som till 99% är klar nu, för traktor, bilar och andra maskiner.
takplåt hade gått upp med typ 100%, i somras. men vi köpte andrasortering.
grus och plintar gick på 40k, lämnade bort arbetet
resten gjorde vi själv, med bysågat virke från 1970. det var lite snett och vint ibland, men det gick. fick till det med fin precision i slutändan
Äger en del hyresfastigheter samt involverad i nyproduktion genom familjen. det är en mycket lurig marknad där ute kan intygas. Som regel lägger man på ökade kostnader på hyrorna med viss försläpning. Har man hyreskåkar med relativt låga hyror idag så är man en vinnare (relativt sett) i dessa tider, det kommer nämligen gå att pressa upp hyrorna en hel del utan att hyresgästen påverkas allt för mycket. Även samhällsfastigheter i privat ägo kommer klara sig relativt väl mtp indexeringen och att hyresgästen är kommunen som regel (en blåsning att sälja ut det kan tilläggas) . Däremot har jag svårt att se för stora höjningar maxade handelsgator, kontor och lägenheter…det blir helt enkelt för dyrt för hyresgästerna. Ska bli intressant att följa. Ang bygg i Swe så kommer det dessvärre att innebära ännu fulare och förenklade versioner av arkitektur. Skulle inte förvåna mig om nya miljonprogram blir melodin om detta fortsätter. Det är alldeles för dyrt att bygga helt enkelt. Dock kommer återbruk och inredningar av källare/vindar säkert att fungera men det kommer ta år innan förenklingar i reglementen såsom hiss osv är på plats.