Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna. Svensk inflationstakt enligt KPIF minskade som väntat, men den faktiskt upplevda prisinflationen för hushållen ökade till 10.9%.
Stockholmbörsen backade med -0.34% för OMXSPI medan storbolagen med OMXS30 var oförändrade på -0.03%.
Kronan försvagades något och guldpriset ligger nu på 595:- SEK per gram. Dollarn kostar 10:46 SEK och euron 10:81.
I USA vände marknadsräntorna upp något och börserna backade. Indexet S&P-500 gick -0.89% och Nasdaq 100 gick -0.98%.
I skrivande stund är det dock uppåt i de asiatiska tidszonerna.
ASX 200 är oförändrat på -0.07%, men Hang Seng går +3.76%, KOSPI +0.23%, Nikkei 225 +0.10% och Straits Times +0.53%.
Svensk KPIF-inflation väntades backa något i oktober till 9.4% för KPIF från 9.7% i september, och utfallet blev 9.3%.
Däremot ökade KPI från 10.8% till 10.9%, dvs inkluderat hushållens räntekostnader som faktiskt måste betalas oavsett om Riksbanken och media numera bara pratar om KPIF. Och många går på detta.
Det enda KPIF borde ha betydelse för är Riksbankens räntebeslut, medan allmänheten även behöver betala högre räntor och allt borde handla just om KPI och inte KPIF.
KPIF-XE, dvs även utan energi och bränsle landade på 7.9% och ökade 0.9% på en månad vilket visar att priserna fortsätter stiga och inte bara drivvs av energisektorn. Faktum är att lägre elpris i oktober minskade KPIF med 1.3 procentenheter. Hade inte elpriset fallit tillbaka hade vi alltså legat på 10.7% för KPIF. Annat steg, som livsmedel, drivmedel, rekreation och kultur mm.
KPI ökade 0.2% på en månad. En del kommer försöka få detta till att “nu blev det billigare” för att årstakten i KPIF minskade, men så är alltså inte fallet.
Största bidraget till inflationen senaste året är matpriserna, följt av boende. Mat och bostad. Sådant man har svårt att avstå. Tillsammans stod dessa två poster för nästan hälften av konsumentprisinflationen.
Verkligheten är att kostnadsökningarna hos hushållen för varor och tjänster alltså nästan steg med 11%, och kommer fortsätta stiga rejält med de kommande räntehöjningarna från Riksbanken, samt allmänna prisökningar med eftersläpning på bland annat mat.
Livsmedelstillverkare bloggen pratat med har redan anmält 5-15% prishöjningar till de stora livsmedelskedjorna, som dock först går igenom efter årsskiftet eftersom ICA mfl kräver att man anmäler prishöjningar flera månader i förväg.
Samtidigt sitter facken helt uppspelade på läktaren och går med på stora reala lönesänkningar för sina medlemmar, ilurade att det är lönehöjningar som orsakar inflation, när det är den ökade penningmängden som nu runnit ut på varor och tjänster och inte bara tillgångar, som den tvärt om lämnat.
Om inflationen skapas av högre löner, varför har vi 10.9% i KPI-inflation just nu när lönepåslagen bara är 1-2%? Och pengarna försvinner inte vid inflation – de hamnar i någons fickor, men de fickorna bidrar tydligen inte till inflationen. Annat än i champagne och dyra bilar då kanske … Men facken står med mössan i hand och låter villigt vissa arbetsgivare stoppa inflationen i fickorna.
Media postar rubrikerna inflationen faller. Men KPIF är bara ett mått framtaget för att Riksbanken skulle slippa höja räntan. KPI är den verkliga prisinflationen på varor och tjänster för hushållen. Journalister är okunniga eller så har de inga lån …
86 kommentarer
Matkostnaderna är dock inte största kostnadsökningen i kronor, såtillvida man inte har ett fotbollslag att mätta.
Det är räntekostnader och energi.
Vet inte det. Betalar mer för mat varje månad än jag gör för energi. Och då bor jag i villa. Bor man i lägenhet blir skillnaden ännu större.
Man får titta lite på familjesituationen, de flesta bor inte i villa med vedpanna och LLVP och solceller och har en fru som är volontär i en krigszon 🙂
Fast å andra sidan, fruktostbordet i valfri småbarnsfamilj 0715 kanske klassar in som krigzon?
Frukost vet jag inte men minnet från småbarnsåren är att köttfärssås och spagetti påminde om vissa bilder från krigszoner.
Använda sig själv som referens ger ofta en felaktig bild av hur det ser ut i samhället i stort. Särskillt om man lever en livsstil som avviker från medelsvenskens.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-konsumtionsutgifter-efter-andamal/
Enligt SCBs statistik över hushållens utgifter så är “bostad(inkl ränta), el, gas, uppvärmning” mer än dubbelt så stor utgift som “livsmedel, icke alkoholhaltiga drycker”.
Har själv 0 kronor i räntekostnad och gör av med i medel 500kWh/mån samt kör ca 1000 mil per år. Maten med 3 barn, varav två tonårssöner är nog närmare 10.000 kr/mån.
Tonårssöner, säger man mig, och minns jag då jag själv var en, kan tydligen äta rent förbluffande mängder mat. Jag har två tjejer på 9 och 12 så min sits är lite annorlunda där. Men helt klart så är matkostnaderna inte försumbara ändå.
Idrottande tjejer i den åldern kan också äta förbluffande mycket i förhållande till sin vikt 🙂
Jag skrev “kostnadsökning”. Inte kostnadspost.
Medhåll på den.
12 k per månad på mat kräver inte tonårssöner….
Matkostnaden går ju att påverka en del. Finns ofta billigare alternativ om man vill spara. Värre med energin. Fulelen kostar ju samma som finel.
Du har rätt i att det säkert går att göra jättemycket om man lägger ned tiden på det.
En väldigt enkel sak är att börja äta mera vegetariskt och minska på lakto/ovo dessutom. Ägg är en underskattat proteinkälla.
Och odla lite själv tex om man har möjlighet.
Grönsaker är inte direkt billiga i förhållande till energimängd.
Vissa elhandelsbolag har ju högre påslag än andra så visst finns det skillnad även på timspot
Att jag har 0 kr i täntekostnad är iofs inte helt sant då bostadsrättsföreningen givetvis har lån så det kan bli avgiftshöjning…
Fjärrvärmen kommer explodera i pris när biobränslen och avfallseldning kommer kräva CCS i framtiden iom EUs taxonomi.
Investeringarna blir dyra när räntorna är höga och alla skall frakta sin infångade koldioxid till norska gasfält för injecering i berggrund.
Tror er förening skall se över alternativa uppvärmningskostnader.
Ser inte att jag nämt hur vi värmer upp. Det är bergvärme (med fjärrvärme tillskott vid behov), tack som frågar.
Elpriserna kommer också ligga högre framledes tack vare förtida avveckling av Ringhals 1 och 2 och nya industrier i norr.
Men det var egentligen inte som en kommentar till dig, det var en allmänn kommentar. Jag tror att fler kommer installera värmepumpar efterhand som komplement till fjärrvärmen. Det är höga anslutningskostnader.
Men vi kommer ha signifikant lägre uppvärmningsbehov också framöver, speciellt längs kusterna. Klimatförändringarna märks.
Du lägger ditt svar under min kommentar och tycker att vår förening skall se över hur vi värmer upp. Hur skall man inte se det som en kommentar till mig?
Grinig idag eller är det normalt vänsterbeteende? Det var på fel ställe helt enkelt.
Jag riktade mig inte till dig med min kommentar utan det var ett allmänt inlägg (lex Rikkitikkitavi).
Grinig vänsterbliven är det alltså. Då vet vi det.
*gör fel, gnäller på andra*
TM Högern
Härliga kommentarer och vilken projicering! nu kör vi all in på LHS Rikkitikkitavi!
Det här var roligt! LHS är som bekant den enda skola som inte är infiltrerad av wokeness och cancel culture, eller åtminstone tror jag det är det den liberala utbildningsministerns utredning kommer att visa. Så LHS har ju den saken för sig, i alla fall så att säga.
Klantar sig, blir kränkt.
Undra på att Tidölaget blev tvungna att supa fram sin överenskommelse.
Tidöavtalet eller Tequila-avtalet?
De största utgiftsposterna i genomsnitt är bostad (inkl. värme, el och gas) 26,4%, transporter 12,8% och mat (exkl. alkohol) 12,6%. Samtidigt är det uppenbart att de mest utsatta hushållen lägger en betydligt större andel på mat, och rent generellt på de varor som ökat mest i pris.
Samtidigt ökar alltid hög inflation klyftorna i samhället. Vissa har tillgångar som ökar i värde, ofta finansierade av lån som minskar i värde realt. Vissa har företag som kan höja priserna och öka vinsten. Vissa har en stark position på arbetsmarknaden och kan kräva höjd lön eller byta jobb, vissa får nöja sig med det avtalet ger eller bli arbetslösa.
Dessutom har vi nu en inflationen ger stora skattesänkningar för dem som tjänar mycket.
Stämmer ju inte alls. Elräkningen för oktober blev otroligt låg och nuvarande spotpris för november i S4 ligger på 54,37 öre/kWh.
Vad gäller räntan lär nog fortfarande de flesta ligga på en förhållandevis behaglig nivå även om det lär bli värre.
Vi verkar ligga omkring EU-genomsnittet avseende inflation, om det nu roar någon. Högst verkar inflationen vara i baltstaterna, lägst i Frankrike.
Satt och uppdaterade KPI-datan för att få de verkliga siffrorna för kommande års hyreshöjningar. 10,9 %, hade förväntat mig mer – kanske uppemot 12 % men för en gångs skull fick landets hyresgäster lite andrum. Sen utgör inte den indexgrundande delen av hyran 100 %, men i regel innebär detta att hyrorna kommer öka med ca 7-8 %.
Dessa kostnadsökningar ska överföras från företagen. Hyra är ingen dussinkostnad, inte sällan den högsta efter personalkostnaderna. Lägg därtill PPI mm, det går fort att inse att mycket kvarstår att överföra i konsumentled även om företagen också kan göra direkta nedskärningar och avetablera icke-intäktsdrivande funktioner som varit populära i den eviga fredstiden.
Blir nog svårt att överföra tomma lokaler till konsumentled.
Tänker inte försöka hävda att 0.2 i månadstakt innebär sjunkande priser men det blir 2.4% i årstakt vilket skulle vara tillbaka till “normalitet”. Lönerna och köpkraften kommer nog få återtas under flera år. Med nu fallande gaspriser och fulla vattenmagasin i Norge så ser det heller inte ut som att elpriserna kommer bli extrema i vinter även om priset kan bli högt enskilda perioder.
0.2% i månaden blir väl snarare 2.7% om året, men är väl fortfarande normalt.
På min miniräknare blir 1.002^12 ungefär 1.02426. Räknar jag fel?
För mig å frugan med bundet bolån (tack för den tajmingen) i lägenhet är det definitivt matkontot som ätit upp våra marginaler. Som matälskare (vem är inte det?) är råvaror det sista jag vill snåla in på, men man häpnas ständigt hur jäkla dyrt allt har blivit.
Man får väl se hur det blir med löneökning, när närmsta kontor ligger utanför Sveriges gränser får man la vara glad om man har ett jobb till våren.
Vänta nu bara till chefslönerna ska justeras.
“annars får man inte de bästa”
Men man kan skrika om att det inte finns exv utvecklare eller it-personal utan att höja deras löner på samma sätt
Det mest svenska “Nån borde göra nått. Men “nått” är aldrig högre löner
Chefslönerna är ju färre i antal så det blir mer hanterbart, och det skapar viss stabilitet under turbulenta tider ifall cheferna inte hoppar runt. Utvecklares löner har ju höjts extremt under lång tid. Helt normalt idag att tjäna 40 kkr/mån med ett eller två års erfarenhet. Dom bästa utvecklarna får rejält mycket mer betalt också än dussinutvecklare – det är ju inte kollektivavtal direkt. Sen gäller det ju att jobba i ett bolag med bra kassaflöde (eller stort riskkapital) för att kunna höja lönerna också. Det är faktiskt rätt många IT-bolag som gjort en inflationsjustering på lönerna nu under året.
En spaning är ju för övrigt att många inom IT kommer att få gå ned i lön när dom blir uppsagda på ett ställe och inte får nåt nytt så enkelt. Så då är det ränta + mat + bensin + lönesänkning.
Aha, medarbetarna är ju fler än cheferna och det skapar viss stabilitet i oroliga tider om dessa inte ’hoppar runt’.
Jag medger avsaknaden av logik. Men grejen är att det inte finns pengar att höja alla medarbetares löner så det får man bara hantera.
Men hoppar de runt så kommer de ju kosta ännu mer? För många är enda sättet att höja sin lön just att hoppa runt?
Logiken är att vanliga anställda är utbytbara klossar (alla passar i de fyrkantiga hålen) medan cheferna har unika kompetenser. Annars skulle de ju inte ha avancerat till chefer.
Hur mycket den logiken haltar får du bedöma själv …
Det finns ett extremt glapp mellan dom riktigt duktiga i IT-branschen, och dom som “bara jobbar med IT” (oavsett om det är utvecklare eller något annat). Den sistnämnda gruppen har länge varit överbetald och kommer nog drabbas av det du säger. Den förstnämnda gruppen har inga problem att få jobb och behöver inte gå ner i lön.
Då blir det en större lönespridning framöver då, enligt dig. Jag ser det snarare som att kompetensen sprider sig över en skala, och alla kan behöva gå ned i lön från sin nivå. När tex Ericsson drar ned på 1000 pers så plockar dom inte russinen ur kakan utan det är många riktigt duktiga där som får söka nytt jobb. Om då samtidigt 500 från Spotify fått gå, 200 från Scania, sammanlagt 3000 från konstiga startups, 1000 konsulter från HiQ och dylikt, osv, så kan det bli kärvt. Vi får väl se ifall vi hamnar där.
Tror dock inte just ‘mellanchefer’ har en lysande framtid, men man vet aldrig. Med ökad digitalisering plus hemarbete framgår det allt tydligare att många mellanchefer mest paratiserar på andras arbete.
Såg en intressant tweet som påpekade att många anställda brinner för sitt jobb och vill jobba hårt och effektivt. Men känner sig hindrade av mellanchefer som förklarar varför jobbet ska utföras snabbt men slarvigt istället för effektivt och bra.
Samt hindrar arbetet genom ett antal möten som till hälften består av ovidkommande kallprat.
Sen begriper jag att chefer behövs, men kanske på ett annat sätt än idag.
Det borde ju ligga i företagens egna intressen att vara effektiva, så hur man väljer att organisera tycker jag att man kan lämna till dem.
Däremot är det viktigt att vi börjar montera ner den offentliga sektorn, där finns det enormt många onödiga jobb som bara kostar pengar.
Tydligen inte. Privata företag har ofta dubbla chefsorganisationer. Linjechefer samt HR. Å lite dyra konsulter när HR ’fegar ur’.
Om privata sektorn vill bli lika effektiva som t ex sjukvården kan de testa att
1. Hota med att NN dör om du inte jobbar gratis övertid
2. Gör inga misstag, då kommer en statlig myndighet ge dig yrkesförbud.
Men sådana krav på daglig prestation skulle padelspelarna aldrig klara av.
Nån förändring kan det nog bli. Men det blir inte bra att vara linjechef för mer än kanske 10 pers. Och inte lätt att vara chef över 10 linjechefer med alla konstiga ärenden samtidigt som man ska vara organisationens ansikte utåt och uppåt. Så är man 100 pers behövs det ett lager emellan. Kanske tre mellanchefer med 33 pers i varje avdelning, och så 3 linjechefer med 10 pers i varje arbetsgrupp.
Tar man bort den mänskliga biten så kanske det går att ha mycket personal utan chefer. Man måste på nåt vis automatisera det då, kanske går lättare om man bara ha frilansare. Då kan man ha ett rapporteringssystem som automatiskt nekar inlogg och skickar ut ett mejl att uppdraget är slut ifall mer än 2/3 i arbetslaget rapporterat personen…
Nog för att du är största chefsvurmaren bland kommentarerna.
Men blir inte det väldigt många chefer? 😂
En chef som kan fokusera på att vara just chef borde nog klara av att leda 25 personer.
Men produktiviteten verkar öka hos alla utom just cheferna.
Särskilt när chefen alltid kan springa och gömma sig bland spökena på HR när det börjar blåsa minsta lilla.
Det är i alla fall inte småföretagare som “stoppar inflationen i fickan” för att sammanfatta senitmentet.
–
Där får man vackert bara tugga i sig kostnadsökningarna, försöka hålla emot när personal ska ha löneökningar och sedan inse att de enda kostnaderna man kan skära ner på är sin egen lön.
–
Bara det enkla faktum att en stor del av hyrorna är indexreglerade kommer att slå ihjäl väldigt många verksamheter nästa år. Lägg till det de stora värderingsökningar som varit och höjt fastighetsskatterna rätt ordentligt (dubblade i storstadsområdena).
Beror på vilket företag. Jag tror inte att de som får pengarna ner i sina fickor viftar med det direkt.
Alla de hundratals miljarder som pumpats ut i ekonomin av riksbanken ska nu helt plötsligt ha ränta. Det är inte gratis, och någonstans måste de pengarna tas.
Och ges. Gissa vilka som får de pengarna i slutändan?
Angående facket så kan de inte betraktas som annat än Quislingar. Finns det någon som tror att de jobbar för sina medlemmars bästa`? Jag har hursomhelst aldrig trott det och följdaktligen aldrig varit ansluten till dessa bedragare trots att jag en gång i tiden jobbade i LO-ansluten omgivning.
I förra årets lönesamtal med min chef framförde han att löneökningen faktiskt översteg Riksbankens prognosticerade inflationstakt för 2021/2022. Jag framförde mina tvivel på Riksbankens förmåga i största allmänhet, och deras inflationsprognoser i synnerhet. Med det sagt…
Nu vi 62 års ålder har jag blivit erbjuden jobb för en annan arbetsgivare, men samma bransch. Inget skryt, branschen ifråga är våldsamt överhettad, så jag drar inga större växlar på min talang att vara i klass med Zlatan eller liknande. 25% högre lön utan att på något sätt tycka att jag är underbetald i mitt nuvarande jobb. Villkor i övrigt ungefär detsamma. Ser man som jag att inflationsspöket kommer att härja ett tag till, så behöver man se om sitt hus(bokstavligt).
När fackföreningarna begär 4,4%, som dessutom alla vet att det inte kommer att bli, anser jag det vara ett knivhugg i ryggen. Jag tror att i de branscher där det finns möjlighet att röra på sig, kommer det hända saker. Och skall jag tro media så är det brist på folk överallt. Eller är det också bara propaganda?
Jag vet bara att kattsanden steg natten till idag. För ett år sedan 20,50 kr påsen, nu 28.90 för samma mängd. Det förstörde min dag ☹️
Har lägre eller samma månadskostnad på mat nu. Givetvis lite ändring i hur råvaror används och hur rester kan tas tillvara på, har dock jobbat som kock tidigare och kan koka brallorna av folk med billigare råvaror.
Har nästan alltid utgått från butikernas veckoblad som en grund i planeringen, det är rena guldgruvan just nu med alla sk. klipp som butikerna lockar med.
Butikerna skulle kunna göra om utbudet med mera frysta varor tex. köttfärs. De sk. färskvarorna utgår från en tid då du köpte direkt från styckaren och nu vill man locka med en för ögat trevligare förpackning på tex. kyckling än om den var fryst.
Handen på hjärtat när såg ni fryst hel kyckling senast, det åt man som billig mat under barndomen minst 1 gång i veckan.
Det jag skulle vilja se i Sverige är mer styckdetaljer av får/lamm typ bringa, nacke, bog som i England kostar noll och inget, så fort får/lamm finns i butik häromkring är det endast som festmat.
Jag äter hellre tillagad fryst kyckling än färsk tillagad kyckling men det är viktigt med hygienen oavsett.
Det tråkiga med fryst kyckling är att den är mörad med saltlake så man får väga in det (sic) i kilopriset.
Pga tillverkningsproblem är det svårt att möra hela kycklingar och de är därför inte lika konsumentvänliga att frysa.
Fryst kyckling tappar nämligen mycket vätska vid tining och kan bli torr vid tillagning.
Behöver inte bli torr, men måste då tillagas rätt. Ett tips är att lägga ej mörad kyckling i 10% saltlag 6 timmar, då kan du mickra ihjäl biten utan att den blir torr.
Men det sk. mörade köttet är ju som du beskriver ett sätt att få en lägre “torr” vikt på produkten, vatten och salt är billigt.
Metoden sprider sig även till andra styckdetaljer och du får den där gummikänslan men ändock saftiga intrycket.
Värdelöst i matlådor dock då en hårdgummikänsla infinner sig dagen efter.
Fråga gärna vänner när de köpte riktig benfri kotlettrad senast, ingen vet vad det är nuförtiden då allt går till sk. fläskytterfilé vilket är en av tidernas bästa produktplacering.
Skulle göra höna i currysås för ett par veckor sedan men hittade ingen, det om nåt var billigt förr.
Idag gör man kyckling i curry på filé enligt en barnfamilj som jag känner, den currysåsen blir nog riktigt menlös.
“Skulle göra höna i currysås för ett par veckor sedan men hittade ingen”
Smurf 🙂 (se nedan)
Råkade be den lokala slaktaren om fläskytterfilé en gång i tiden innan jag visste bättre. Dom blev nästan upprörda och jag fick mig en uppläxning.
Håller helt med om att det är lysande marknadsföring som med bara en namnändring flyttat upp en relativt enkel produkt en nivå i folks syn på den. Nu ses den i många fall nästan som samma sak som fläskfilé. Imponerande.
Ja det är ett ofog att det ska vara så svårt att hitta kyckling utan en massa vatten i. Tex kronfågel har utan men verkar bara sälja den till resturang/grossist finns tex hos martin & servera
Nåja, dagens “klipp” är ju knappt bättre än normalpriserna för ett år sedan.
Spännande Fredrik F. Koka brallorna av folk 🙂
Jag letar inte efter kyckling i frysdisken, tycker den har varierande kvalitet. Fryst höns däremot samlar jag på mig när jag hittar. Tar lite längre att koka men blir fantastiskt gott. Kokt höns i curry i skolmatsalen var inte fel ute, men om man gör det själv kan man göra något bra av det bara man tar mindre mjöl och mer grädde… Och kanske lite äpple. Och barn älskar det.
Håller med om att speciellt köttfärs kunde vara fryst. Eller åtminstone vacuumförpackat. Undviker “skyddande atomsfär” om jag kan, det håller inte vad det lovar. Kanske fortfarande är ätligt efter 4-5 dagar, men smaken påverkas.
Har alltid gillat Jamie Oliver och då hans tidiga års matlagning som baserade sig på billiga råvaror som får ges tid alternativt äldre recept som moderniseras.
Finns inte en jävel som protesterar efter en ossobuco istället för oxfilé, kanske veganen.
Testade formbarfärs från annama på soya mest pga. kg priset, den var riktigt bra faktiskt. Du lurar 9,5 av 10 om de är hungriga och bara äter.
Quorn däremot kommer inte med hem, får någon typ av reaktion av myccelet det är gjort av.
Som du säger är guerillahandling det som gäller. Man söker en target of opportunity, dvs en butik som måste rea ut överlager, och köper det som råkar vara billigt idag så får man laga mat efter det.
Senare i detta krig mot vanligt folk kommer butiker gå i konkurs och leverantörer likaså och då minskar varuflödena och det uppstår brist så att allting kan säljas till det nya högre priset och då blir det svettigt.
Substitution av mat är en god idé.
Smörgåsar med dyrt pålägg och bordsmargarin kan som exempel lätt bytas ut.
Bankernas övervinster tänkte jag personligen utnyttja med inköp av en del bankaktier. God utdelning väntar.
Bloggaren tycks mena att facken bör relatera lönekraven till inflationen. Skall detta gälla även kommande år då produktivitetsutvecklingen (eventuellt) är sådan att det finns möjlighet att ställa krav på löneökningar som går utöver inflationen. Eller skall principen att koppla lönekraven till inflationen bara gälla när inflationen är högre än de krav som kan ställas baserat på produktivitetsutvecklingen?
Det har väl ganska länge varit modellen?
Lönehöjningarna ska dels kompensera för inflationen OCH dels för den högre effektiviteten.
Funderar också lite på vad bloggaren menar bör göras och tycker att hela svadan (liksom den som kom häromdagen) inte är riktigt stringent.
Idag är det Aiolos-priser på elen, igen.
Magdapriser säger vi här.
Varför ska du blanda in grekiska nationalrätten Aioli?
Hur förflyttar sig pengar från tillgångar till varor och tjänster? Om någon tar ut pengar från börsen genom att sälja aktier för 1 miljon så kommer samtidigt köparen bli av med 1 miljon. Nettoflödet blir noll. Samma sak med bostäder, om jag säljer mitt hus och får 1 miljon att bränna på prylar så förlorar samtidigt köparen 1 miljon att spendera.
Nej, det går inte att dra någon sådan slutsats. Säljaren kan ha haft sina aktier eller hus helt obelånade samtidigt som köparen belånar till 100 %. Likaså kan säljaren ha löst lån på 100 % och köparen köpa obelånat.
Bloggaren bashar facken.
Forumhögern förtvivlar.
’Ska löntagarna INTE göras fattigare???’
DJ: “CHEFERNA HAR FÖR LITE LÖN!!! LÖNTAGARNA SKA FÅ SÄNKTA LÖNER!!!”
😀
Undrar hur hans företag mår egentligen….. Eller han är väl en klassisk libertarian som bott i studentrum i 20 år 😉
Jag var och nosade i tråden för ett par veckor sedan om varslen var på väg upp men då var det tydligen inte det.
Kontinuerligt flyger det förbi notiser som föreslår att varslen är på ökande.
Rimligen restaurang och så vidare först men jag tycker bygg verkar drabbat och viss energiintensiv tillverkning.
Idag stod det 5000 varsel, vet inte vad som är en hög siffra men det låter som det är på stigande?
Ändras det fort nu till det sämre blir väl frågan?
Anekdot: arkitektkontor varslar 4/9 anställda.
Om det här går som jag tycker man kan börja misstänka att vi är på väg emot så kommer aktiviteten i ukrainatrådarna flyttas över till konjunkturtrådarna, eller bli lika aktiva, framöver.
För mig ser det ut som vi är på väg mot en full hård lågkonjunktur med allt vad det innebär, är varslen nu på ökande får vi lägga arbetslöshet till allt annat.
Sen går naturligtvis inflation och elpriser ned när konsumtion och produktion droppar som en sten men skadan är väl redan gjord och bollen i rullning.
På väg mot? Konjunkturbarometern är redan i djup lågkonjunktur.
Jo men det märks inte än som massarbetslöshet, tomma hyreslägenheter, igenbommade skyltfönster med glada planscher på där en massa barn leker i gräset (Kungsmässan har faktiskt ett par sådana) och allmänt kass bilförsäljning.
Och, förstås, en kraschad bostadsmarknad. Även om jag tycker det börjar stå allt mer still med mycket objekt ute men inte så många nya som kommer till. Folk har fattat att det inte är läge att lägga ut och så länge de har jobb behöver de inte lämna bostaden.
Vänta till
– hyrorna höjs 10 % för kommersiella lokaler i 2023
Vad händer med priserna i butikerna/restaurangerna då ?
Lägg på dyrare ränta där folk handlar mindre
Corona stöd som skall betalas åter under 2023
Tuff kombo
Som vi flesta nog minns steg priserna ganska dramatiskt under bara ett par månader. Jag noterade priset på standardmjölk på Lidl till 8,50:- i februari, i april 12,50:-. Sedan dess har priset inte stigit, på mjölk i alla fall. Detsamma bränsle, bensinen blev dramatiskt mycket dyrare, 9 mars kostade bensinen 23,19:-, nu kostar den 19,89:-.
SCB anger inflationen som pristegringen sedan ett år, det säger inte allt.