Som väntat steg årstakten på konsumentprisinflationen i november och med 11.5% är det den högsta siffran sedan en enskilda månader 1990 och 1991. Annars får man gå tillbaka över 40 år till 1981 för att hitta prisökningar på denna nivån, fast nu utan den tidens reallöneökningar. Matpriserna steg med 18.1% på ett år.
KPI mäter en kollektiv klumpsumma av hushållens konsumtion, sänkt för att alla produkter hela tiden blir bättre och alltså billigare fast de stiger i pris, samt substituerad så att om något går upp i pris köper man något annat som inte gick upp lika mycket. En fixerad korg konsumtion som inte tar hänsyn till att din mobils kamera har högre upplösning skulle visa på betydligt högre prisökningar.
Riksbanken använder KPIF och därmed har media och beslutsfattare också gått över till detta, men KPIF skiter i att hushållen behöver betala räntor och har ändå mindre koppling till de faktiska prisökningarna än KPI.
KPIF ökade med 9.5% i årstakt, medan KPI som inkluderar stigande bolåneräntor ökade med 11.5%.
Enskilda komponenter steg förstås mer och det handlar om sådant man inte kan tacka nej till. Livsmedel steg med 18.1%. Elen steg med 36.8% och drivmedel med 23.6%.
Annat som sticker ut men man kan avstå är möbler med 20.5% prisökningar och andra inventarier och hushållsartiklar med 15.4%.
Sist vi såg så här hög KPI-ökning var 13.1% i februari 1991. Vi hade även 11.5% i september 1990, men annars landar man dryga 41 år tillbaka i tiden till augusti 1981.
Skillnaden på den tiden var dock att svenskarna hade reallöneökningar, dvs fick lönehöjningar som översteg inflationen, men idag får man inte det utan får 1-3% höjd lön. Således biter inflationen hårdare idag och “inflationen betalar mina lån” gäller inte heller eftersom man inte via reallöneökningar får utrymme att amortera mer. Idag får hushållen istället mindre utrymme för amorteringar och inflationen ökar hushållens skulder i förhållande till sparandeutrymme. Därtill är skulderna i förhållande till inkomster mycket större idag och hävstången på de stigande räntorna blir därför extrem, jämfört med förr.
Och den som säger att 11.5% är fel och att man ska titta på KPIF är ute och cyklar. Hushållen betalar som kollektiv räntor och KPIF är bara till för att Riksbanken ska styra mot den och undvika hamna i en självförstärkande spiral. Tyvärr är media generellt okunniga och tolkar KPIF som de faktiska prisökningarna, liksom makthavarna.
Fattigpensionären som bara har råd med mat, el och boende fick givet att detta vardera är en tredjedel av utgifterna en personlig KPI på (18.1+9.8+36.8)/3=21.6% det senaste året. Generellt gäller att ju sämre din ekonomi är, desto högre är dina personliga prisökningar då det är sådant man inte kan avstå som ökar mest.
I övrigt har jag från företagare i livsmedelsbranschen att de anmält ytterligare prishöjningar på mat, som kommer i vår med ICA:s och Axfoods krav på föranmälan om prishöjningar. Det handlar om påslag på 10-20%. Sedan får vi se om ICA-handlaren absorberar en del av detta eller för allt vidare till kund.
KPIF är för övrigt över Riksbankens prognos, så räkna inte med några räntesänkningar. Snarare kan Riksbanken tvingas höja räntan ytterligare.
68 kommentarer
När energipriser i framtiden förhoppningsvis faller, kommer priserna på mat och andra varor förhoppningsvis också sjunka. Får vi deflation då? Blir det en ännu värre kris?
Såg någon prognos att elpriserna ska bestå till åtminstone 2030.
Sett samma artikel skulle jag tro.
Jag är emellertid inte fullt lika säker på att elpriserna kommer att bestå så länge. Vi kommer fortfarande att ha perioder med extrema priser. Särskilt när produktionen understiger efterfrågan och allsköns dyr reservkraft måste kopplas in, men om vi kan få igång kraftvärmen ordentligt och återstarta ett antal oljeeldade kraftverk så kommer det att underlätta.
Till det skall läggas att det nu finns betydande incitament att införskaffa egna generatorer. Vi håller exempelvis på att titta på en 200kW genrator kombinerat med flödesbatteri och solkraft. På det sättet kan vi sälja dieselgenererad el när priserna överstiger produktionskostnaden samt även göra arbitrageaffärer på el genom att köpa när det är dyrt och sälja när det är billigt.
Jag tror att fler kommer att se dessa affärsmöjligheter och det kommer att minska prisvolatiliteten på el, men bra blir det inte förrens vi har nya stora kraftproducerande enheter igång. Årets pristoppar tror jag emellertid kommer att kapas ganska mycket.
Fullt så mörkt som LW ser på framtiden gör inte jag, men det är baske mig inget solsken på ett bra tag framför oss.
Är ditt elnätbolag OK med att du säljer el från vilken slags generator som helst? De flesta tycks acceptera att man säljer el från solpaneler, men duger en dieselgenerator lika bra?
Japp högst troligt om vi inte ska elda fossilt vilket vi ju inte ska.
Om Europa väljer att fortsätta bränna gas kan det säkert gå fortare. Gissar dock att man väljer gasspåret. USA har massor av gas men den blir ju dyrare än rysk.
Jag tvivlar lite på att det finns så värst många i Sverige som hellre fryser än eldar fossilt.
Visst de kanske inte sjunker. Men om nu energi och andra viktiga råvaror som vete sjunker i pris. Kommer vi då få en deflationskris?
Man ska nog vara försiktig med att spå elpriserna framåt. Generellt lär de vara betydligt mer volatila, den beror det helt på hur Tyskland löser sin energiproduktion. Förlänger de sina snart 2 kvarvarande reaktorer ytterligare?
Hur gör de med kolen? (kol är dyrt också) hur ska de lösa energiproduktionen utan detta? Hur dyr blir gasen när även Asien kommer igång efter pandemin fullt ut (Kina primärt) osv.
Sen tillkommer ju hur Sverige ska lösa vår egen produktion, tyvärr kan vi nog se i stjärnorna över kärnkraft eftersom exempelvis SSM fått förstärkning för att kunna hantera detta från 2025 (lär försenas bara där). Vattenfall “utreder” två minireaktorer på ringhalsområdet (ersätter tillsammans knappt 2/3 delar av R1) där reaktorerna inte ens finns, alltså kan de inte ens börja ett konkret projekt inom 10 år osv osv
Om vi ska få ner elpriserna på sikt behöver regeringen beordra vattenfall med ett ägardirektiv “Inom 4 års tid SKALL ni ha satt spaden i marken på minst en fullstor reaktor” så länge det inte sker så bidar Vattenfall sin tid med läpparnas bekännelse inför nästa omgång nedläggningar då MP fått makten igen.
Samma gäller även de sk havsvindparker som lyfts upp. Det hörs datum som 2028, 2029 osv.
Men landanslutningarna har en omständlig process att driva genom och de “förenklade processer” som det talas om kräver att man i prinicp kör över alla instanser i form av överklagande och lokalopinion.
Och så är det SVK ,som är erkänt dåliga på att driva projekt.
Så ja, elpriserna kommer bestå flera år till även om de minskar i takt med att den ekonomiska aktiviteten minskar i Sverige.
”När energipriser i framtiden förhoppningsvis faller”
Definiera framtiden…
Den tid efter att folken i EU lyckats byta ut korrupta politiker mot något mindre korrupta politiker. Tror inte Uffe & Co finner styrkan att på egen hand upphandla kärnkraft, avskaffa moms på el och andra åtgärder. Speciellt inte de åtgärder EU inte vill se, men som måste ske, då elmarknaden är ett cluster f**k.
EU politiker är nog inte vad vi generellt menar med korrupta utan högutbildade från välbeställda föräldrar med akademisk utbildning.
Då har vi politiker utan det vi kallar för bondförnuft som även kan uttryckas som allmänbildning. Läser de sedan inte utredningarna som det administrativa producerar i alla beställda utredningarna (en administration som består av samma medarbetare oavsett senaste politiska valet).
Sedan ska vi inte glömma att de har skyhöga ersättningar med fritt boende och fria resor.
“EU politiker är nog inte vad vi generellt menar med korrupta utan högutbildade från välbeställda föräldrar med akademisk utbildning.”
Finns åtminstone ett gäng som inte håller med utan valde att ta stålar från Qatar verkar det som…
Så utan korrupta politiker så faller elpriserna?
Kvalitetsjusterad inflation är ett otyg. Enligt denna har en iPhone inte ökat i pris sedan 2007.
Samma med en massa andra konsumentprodukter som också fått högre kvalitet.
Detta har bidragit till att inflationen varit falskt låg i många år.
Det stora problemet är väl att det inte är alla förändringar i kvalitet som tas med, utan bara de som kan motiveras som något slags förbättringar.
Energieffektivare frys = produktförbättring.
Samma frys går sönder fortare än den gamla p.g.a. planned obsolescense = ignoreras i beräkningen av KPI.
Den där fryspizzan som det plötsligt står “nytt recept!” på kartongen på; den kanske inte nödvändigtvis har fått finare ingredienser i ett läge när priserna på livsmedelsråvaror rusar.
Ja och det blir än mer absurt när man kollar på längre perioder. Officiellt var inflationen knappt 50% mellan 1992 och 2021, men man kan inte hitta några varor som ökat så lite i pris förutom viss elektronik. Enligt deras beräkningar är en bil som tillverkas idag över 150% bättre än en bil som tillverkades 1992… Så när priset på en tjänstemans-bil gått från 200,000kr till 550,000kr blir det enligt deras beräkningar bara en väldigt liten KPI ökning.
iPhoneregeln är väl att den kostar versionsnumret x 1000 kronor. 3000 för iPhone 3G, 4000 för iPhone 4x, 5000 för iPhone 5 osv och nu 14000:- för iPhone 14.
Jag kanske minns “Moores lag” lite fel
Min minnesbild var fördubblad kapacitet till halverat pris. Wikipedia definierar Moores lag som hälften av min minnesbild. (enkelt och bra skrivet va???)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moores_lag
Moores lag handlar om tiden det tar för antalet transistorer att fördubblas på ett chip.
Potatisen verkar ha i det närmaste dubblat i pris nere på min Willys. Från cirka 10 kr kilot till 16 kronor. En 900 grams påse steg på ett par dar från 12.90 kr till 17.90 kr.
Intressant data och fin diskussion.
Men för progressions skull och minska den krassa bitterheten,
hur stavas egentligen lösningen? eller iaf, en “förbättring”?
tack
Nu när man ’kicked the can’ med tveksamma resultat så många gånger sedan 2009 måste man slakta den heligaste av alla kor: boomers välstånd och pensioner. Där har ju alla västländer lovat guld och gröna skogar för att gulla med denna stora och oproportionerligt starka gruppen, så det kommer bli en hård strid som dock nästan säkert börjar ta fart politiskt i USA snart.
Om ett paket smör fortsätter att kosta 67 spänn och låt säga att allt fortsätter vara dyrt men på samma nivå i 12 månader i sträck så tolkar jag det som att inflationen snabbt går ned ?
Men även om de ligger kvar på hög nivå är det precis som Lars skriver löner mm är fortsatt dåligt 🙂
Så utrymme att konsumera kommer ändå va dåligt
Om matpriser fortsätter att öka i nuvarande takt så kommer löneinflationen komma som ett brev på posten.
Pressen på fack och arbetsgivare att få upp lönerna skulle öka.
Samtidigt sjunker ju tillgångspriserna.
Särskilt bostadspriser borde ju tas hänsyn till när man bedömer det samlade prisläget; exempelvis aktier fungerar ju som kapitalplacering och -förvaring, men en bostad är ju i grunden inget spekulationsobjekt, utan en konsumtionsvara.
För man köper ju bostaden för att bo i, dvs konsumera den, eller hur?
Så även om det har blivit dyrare och kommer att bli än dyrare vad gäller el, mat och bränsle, så kan vi se fram emot allt billigare bostäder. Man tjänar in på gungorna vad man förlorat på karusellen.
Fast inklusive kapitalkostnaden/alternativavkastningen på de där 4 miljonerna man isåfall måste hala upp för snittvillan är det mycket dyrare med bostad än någonsin. Eller om man lånefinansierar bostaden som de allra flesta. https://www.dn.se/ekonomi/boindex-bostadskostnaden-aldrig-sa-hog-som-nu/
Varför KPI ligger på 11,5%.
Man kan väl vänta tills den kostar 3 i så fall?
Det blir många morötter och kilowattimmar man har råd med för mellanskillnaden.
Ytterligare -20% alltså? Det skulle trumfa nedgången under 90-talskrisen men den som lever får se.
Idag är det ännu tråkigare att köpa bostad med bunden ränta än 2021 i alla fall.
Samtidigt så finns det i nuläget inga vettiga alternativ för att inflationssäkra kapitalplaceringar heller, så det kan ju vara vettigt att kontantfinansiera en så stor del som man mäktar med.
Men å andra sidan så kan vi stå inför en nära framtid med fallande bostadspriser och stigande börser; inte helt orimligt om Sverige fortsätter att underprestera, men världsekonomin går bra, samtidigt som inflationen fortsätter att dra upp räntorna och energifrågan är olöst. Frågan är i så fall när det är dags att gå in på börsen igen.
Nopp man kan inte ta med bostadspriserna i beräkningarna nu
Man tog bort de i uppgång, annars hade inflationen gått upp,
Att ta bort det i nedgång är att manipulera systemet bara för att försöka få riksbanken att sänka räntan,
Blir intressant och se om man trycker på med tajtare räntemöte om det ev längre fram blir snack om att sätta räntan igen, förmodligen
Nästa räntemöte är ju februari annars skulle vi snabbt se höjning med 0,75% till
Vi diffar 2% i styrränta nu mot usa
Ajaj
Just för tillfället har vi naturligtvis inte så bra reallöneutveckling men den var verkligen inte heller så bra på 70 och 80-talet (https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/).
Tror verkligen bloggen att om höginflationen biter sig fast och består framöver att lönerna kommer vara frysta och inte börja anpassa sig för den nya verkligheten?
‘beror på hur man skall hantera europiseringen av svenskt näringsliv, dvs anpassa kostnadsbasen gentemot EU snitt.
Med EU energipriser krävs att arbetskraftskostnaderna hålls tillbaka.
Troligen en kombination av sänkta skatter/avgifter och återhållsam löneutveckling.
Det kommer också leda till anpassning på flera andra område, tex regelverk för jordbruket , miljölagstiftning, bistånd osv osv.
Men ja, lönerna kommer ta en del av inflationen.
Ni är jag i grunden optimist då jag tror att inflationen är övergående under perioden när världen anpassar sig efter den nya situationen (post-covid, Ukraina och en viss motrörelse av globaliseringen där man skapar redundans av leverantörer och väljer att producera dyrare men inte så mycket i diktaturer utan i mer stabila politiska länder).
Även mer mellanlager, dvs mindre JIT.
“Tror verkligen bloggen att om höginflationen biter sig fast och består framöver att lönerna kommer vara frysta och inte börja anpassa sig för den nya verkligheten?”
Den stora frågan lär bli var produkterna vi konsumerar produceras och till vilken kostnad de kan saluföras i sverige. Det kommer sätta mycket av löneläget.
Tidigare har vi haft ett försprång inom forskning och utveckling, kommer vi behålla det försprånget och omskola industrins arbetskraft till logistik och transport till E-handels lagerarbetare?
Vad ska vi göra med våra bönder som får svårare och svårare att betala enegikostnaderna.
När arbetslösheten skjuter i höjden, kommer det hjälpa till att dämpa lönerna. För dem som kommer att behöva söka nya jobb kan man räkna med att många får gå ner i nominell lön jämfört med den förra anställningen.
Missade tåget att binda både bolån och elavtal.
Skulle gärna binda t ex vattenpris, men det går väl knappast.
Man får försöka binda det som finns kvar, sophantering och bredbandskostnaden.
Med “rätt” partner kan man även få binda denne…
Så tydligt att inflationen inte är lönedriven.
De flesta lär hålla med om att pensionärer m fl grupper behöver kompenseras på grund av faktisk fattigdom.
Då måste lönerna upp i löglöneyrken om vi ska hålla fast vid vår lutherska rättvisa.
Det är på riktigt nu, och upp till regeringen om de verkligen vill vara dom som jagade pensionärer och ensamstående med barn till sociales efter att ha sålt eventuella tillgångar.
Den definitionen av rättvisa som du gör har ingenting med Luther att göra, utan snarare med någon otäck skäggubbe från mitten av 1800-talet som inte begrep sig på ekonomi.
Att pensionärer i vissa fall har det svårt att gå ihop, har delvis att göra med att deras inbetalade skatter nu går till andra grupper i samhället, men orättvisan ligger i så fall på individnivå; att ta någons hederligt förvärvade egendom och dela ut till någon annan kan aldrig vara rättvisa.
Och varför skall någon få pengar från socialen som har egna tillgångar att försörja sig från?
Pensioner betalas inte av skatt (förutom garantipensionen) utan man får pension av de pensionsrätter man tjänat in och pengarna tas från de som tjänar pensionsrätter nu. En del är fonderat i PPM till det kommer tjänstepension för en del (fonderat).
Man kan i och för sig att vissa pensioner tas från skatt då de betalas ut av stat och kommun som utställt pensionslöften och tar utbetalningarna på löpande räkning.
Lär dig läsa innantill, alternativt tillämpa dina läskunskaper innan du replikerar.
Jag har inte skrivit ett ord om pensioner, så du svarar på något du inbillar dig att jag skriver om.
Läs nu nedanstående långsamt och eftertänksamt, så kanske det går bättre:
1. Lägre skatter innebär mer pengar i plånboken.
2. Mer pengar i plånboken innebär större utrymme att lägga undan till tiden då man inte längre förvärvsarbetar.
Man kan ju naturligtvis köpa bananer för månadspengen i stället, men då får man också nöja sig med att gå ner i levnadsstandard som pensionär.
H GOBB/
Lär dig läsa innantill, alternativt tillämpa dina läskunskaper innan du replikerar.
Ingen stans skriver jag att människor med tillgångar ska få försörjningsstöd.
Du skriver “inbetalade skatter”. Vad är det för “skatter” pensionärer betalt in och nu skall få tillbaka om inte pensioner?
Till medarbetaren: du var inte tilltalad; har inte svarat på dig här, vilket de flesta lätt skulle kunna se i flödeshierarkin.
Till heasm: skatter på arbete, kapital och konsumtion är väl de största grupperna av skatter vi betalar. Jag har inte påstått om att det handlar att få tillbaka något, som du uttrycker det. Men med ett extremt högt skattetryck som vi lider under minskar förmågan att kunna råda över sin egen situation genom att lägga undan lite extra själv. Lägg sossetänket åt sidan och försök inse att man faktiskt kan spara till sig själv. Är det så svårt?
Vi har byggt ett mycket komplext samhälle och den, även privat anställde som tror att lönen är satt av utbud och efterfrågan, gör sig bara löjlig.
Det finns inga ’dina’ pengar, marknaden kommer dagligen överens om vad dom (eventuellt) är värda.
Vi är, som bloggaren just konstaterat i en ny text på bloggen, ett samhälle och ska vi ha t ex undersköterskor och poliser så måste dessa kunna leva på sin lön. Applåder och handhjärtan är trevligt men mättar inga magar.
Alla kan inte vara höginkomsttagare, men vi kan inte heller tillåta att samhällsviktiga yrkesgrupper raderas i tider av kris.
”Uppräkningen av garantipensionen sker varje år med inflationstakten. Inkomstpensionen däremot skrivs upp med den allmänna löneökningstakten. Det innebär att garantipensionen med 8,7 procent medan inkomstpensionen höjs med endast 3 procent från och med januari 2023”
Skillnad på pensionärer och pensionärer. Tidölaget med SD lär ondgöra sig över att en stor del invandrare blivit tilldelas fattigpensionärepitet. (En märklighet Bosniska flyktingarna drabbas av då de tilldelades ”flyktingstatus” istället för normaliteten för krigsflyktingar som söker asyl. Den Bosniska gruppen blev svenska medborgare omedelbart med svenska pass.
De strävsamma som tog vilket arbete som helst omfattas av de svenska pensionsreglerna som förutsätter minst 40 arbetade år för att få 40 andelar av garantipensionens belopp. Det fåtalet som fick socialt bidrag får nu ett bättre utgångsläge avseende garantipensionsandel och bostadstillägget som är mångdubbelt högre värt än garantipensionsandelen.
Som lax på löken är Bosnierna inte så dumma att de bygger hus i Bosnien i eget namn och även om de gjort det så vägrar EU släppa in Bosnien i EU och då får svenska skattemyndigheter i vilket fall som helst inte insyn i vem som äger vad i Bosnien.)
Man lär inte jobba i 40 år för att få garantipensionen, man lär bo i landet i 40 år (samt inte samtidigt tjäna in pension i annat EES-land).
Garantipensionen är ju just till för sådana som inte jobbat tillräckligt för att få en rimlig pension, så annat vore konstigt.
Det är ju en perfekt storm. Räntorna stiger och folk är belånade till tänderna samtidigt som inflationen är rekordhög och matpriser och bränsle skjuter i höjden. På det galna elpriser där stödet inte kommer täcka allt.
Vi fick brev från skolan/kommunen om hur man ska prata med barnen om den svåra ekonomiska situationen och att många barn nu kommer ha det svårt och kanske inte kunna äta sig mätta hemma. I samma mail skriver också kommunen att de själva måste spara pengar och drar in på frukten i skolan.
Folk är inte vana att behöva spara på sommaren till elräkningen på vintern. De som jobbar på elbolagen med att åka ut till hushåll och stänga av elen lär inte få det lätt. Tänk er att åka till en barnfamilj i januari månad -15 grader ute och stänga av elen för familjen.
Lyckligtvis köpte vi hus för över 10 år sedan var dyrt även då men inte alls så belånad som många storstadsfamiljer är. Dock bor vi i 70-tals hus. Vi har bytt till bergvärmepump satt 14 kw solceller på taket. Dock är huset väldigt isolerat så vi ligger på 25000 kWh timmar per år ändå.
både jag och min fru är höginkomsttagare och klarar det som det är nu men kollar man på medianlönen i Sverige, räknar in att många är högbelånade så förstår jag att många kommer hamna i ekonomisk knipa. De som klarar sig över vintern gör förmodligen av med sparkapital.
Nu säger någon säkert att bankerna har räknat på en ränta på 6% men de har inte räknat på 6% ränta, 15-20 tkr elräkningar och 20% högre matpriser. Vi kommer få se fattigdom och barnfamiljer ekonomiskt utslagna i takt med det kommer också brottsligheten öka i samhället.
Jag är ingen vänstermänniska men att sänka nivån för statlig inkomstskatt i detta läge är inte vad Sverige behöver. Nu mer än någonsin skulle vi behöva en stark regering som kan göra omfattande reformer utan massa politiska spel när små partier ska vara med och bestämma. Vi skulle behöva S+M och att de lägger ifrån sig ideologin och gör något för Sverige.
Helt riktigt_ Om partierna som styrde Sverige de senaste 20 åren hade lagt ifrån sig ideologierna och gjort någonting för Sverige så hade vi varit i ett HELT annat läge idag.
Inte behöver väl någon besöka en elabonnent personligen för att stänga av strömmen?
Min uppfattning är att södra sverige byggde tidigt vindkraft och majoriteten av verken är låga, under 50 m tornhöjd.
Nu ser det ut som om man börjar byta ut verk mot högre och effektivare.
Infrastrukturen för anslutningen finns och avstånden att byta anslutningar med högre effekt är korta.
https://www.placera.se/placera/telegram/2022/12/14/vestas-wind-systems-vestas-far-order-pa-59-megawatt-i-sverige.html
Grönt, hållbart, miljövänligt.. hur länge snurrade dem innan byte? Var tar bladen vägen? Kanske gräver ner de på plats och kallar det cirkulärt.. Viss ironi..
Och där flyttade den ekonomiska diskussionen igen.
Haha! Ja det skulle bara finnas en per dag. Fortsätter jag att önska funktionalitet på bloggen skulle jag vilja att listan på senaste inlägg var mycket längre (det är ofta den jag använder för att läsa nya kommentarer).
Game changer:
I USA har forskare enligt uppgift lyckats utlösa en fusionsreaktion som skapat mer energi än den förbrukade.
https://thred.com/sv/tech/forskare-har-gjort-ett-enormt-k%C3%A4rnfusionsgenombrott/
Nja, mätt just på hur mycket energi lasrarna förde in i processen och hur mycket som kom ut. Räknar man på helheten är det fortfarande mycket, mycket långt kvar. Trots det är det ett banbrytande tillfälle, men fusionskraften är knappast runt hörnet även om den tagit ett steg närmre.
Alltid kommersiellt om 20 år. Har varit så sedan 50-talet.
Och hur lång tid tror du det tog att utveckla fusion från början? Solen byggdes inte på en dag.
Och 1,5 liter Julmust är i år 1,4 liter…
Apotekarnes julmust innehöll 1,4 liter redan 2015, så det är inget nytt för i år.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vmVB04/sicken-sumpig-smygbantning
Artikeln är just från 2015…
Det hade jag missat fullständigt.
Jag har fått nog! Sitter nu i 7°C och vägrar dra igång värmepumpen. Elräkningen är redan uppe över 3000kr. Hela Europa kan dra åt *******! Korruption överallt. Patetiska politiker och bankmän lever i lyx och har så mycket pengar att de inte bryr sig om elräkningen…Ska nu börja flyttstäda och värdera huset. Det funkar inte längre. Skulle ha gjort detta i början av året men vågade inte ta beslutet. Lycka till alla ni andra!
Tack för fin graf. Den slår också hål på nationalekonomernas myt om att vi måste ha inflation – annars blir det kris och kollaps. Det är ju detta som motiverat nollräntorna under brinnande högkonjunktur.
Enligt grafen var den officiella inflationen 0 mellan ca 2013-2015. Någon som minns den fruktansvärda depressionen under denna tid? Köerna som ringlade sig långa till soppköken?
Jag är inte speciellt kunnig i nationalekonomi, så kan någon förklara för mig varför Riksbanken inte har höjt styrräntan betydligt mer?