För en gångs skull tar en av våra dagstidningar upp en annan sparform än aktiefonder, nämligen vad DN vill kalla obligationer. Detta innebär att DN klarar av att skriva om premieobligationer respektive konto hos Riksgälden. Alltså inget om riktiga marknadsnoterade obligationer.
I en separat artikel lyckas man nämna företagsobligationer men säger att det är bäst att handla dessa genom en fond som tar 0.5-1% av avkastningen och stoppar i bankens ficka.
Man lyckas inte nämna grundläggande faktorer som att obligationer (och obligationsfonder) stiger i värde när räntan faller, och faller i värde om räntan stiger. Det gäller även pengar låsta hos Riksgäldskonto. Nu kan förstås inte den statliga räntan sänkas så mycket mer, utan statsobligationer kommer på sikt garanterat att vara en dålig affär då dessa kommer falla i marknadsvärde när räntorna höjs.
Får vi bättre tider kan dock företagen slippa erbjuda så hög ränta som man gör idag, vilket kan innebära att en ren företagsobligation eller ren företagsobligationsfond kommer stiga i marknadsvärde. Samtidigt skall man komma ihåg att de flesta räntefonder till största delen investerar i annat än statspapper, vilket jag skrivit om förra hösten.
Nej, med räntan på lägsta är det bättre med bankkonto än med räntefonder. Däremot kan företagsobligationer vara intressanta, då dessa kan ge en mycket attraktiv ränta idag. Naturligtvis blir man dock av med hela beloppet om företaget ifråga går i konkurs. Volvo gav t ex i våras ut företagsobligationer med 10.6% i ränta, med en löptid på 5 år. Skulle konjunkturen förbättras så kan en sådan investering betala sig rejält, men samtidigt måste man då väga in risken för konkurs i Volvo inom fem år.
När det gäller premieobligationer, som alltså ger avkastning genom garantiränta + lottsedel, så bör man räkna på om det inte ger bättre ränta att sätta pengarna på banken med högre ränta, och istället köpa lotter för ränteskillnaden mellan premieobligationernas garantiränta och bankkontots ränta. Tyvärr hittar jag inga siffror hos Svenska Spel för vad de olika lotterna har för vinstplaner, så det är lite svårt att räkna på hör och nu. Har någon länkar till vinstplanerna för t ex penninglotterna, som jag tror ger bäst avkastning får ni gärna kommentera så kan vi räkna ut vad som lönar sig bäst.
Premieobligationer går också att handla med över marknaden. En “nästan säker” affär är att köpa efter dragning och sälja innan dragning, men med dagens låga räntor är detta inte längre så attraktivt som det var på 70- och 80-talet. Skatteexperten Roger Akelius slog igenom med sitt tips om att man skulle köpa premieobligationer innan dragning, få ut garantivinsten skattefritt, och sedan sälja dem med förlust efter dragningen. Därmed fick man en reaförlust att kvitta mot, samtidigt som vinsten var skattefri. Det fungerar antagligen än idag, även om de låga räntorna gör det rätt ointressant.
Men varför får inte privatpersoner köpa riktiga statspapper längre, utan förvisas till Riksgäldskonto? Lyckad lobbying från fondbolagen?
Av någon annan suspekt anledning så erbjuder inte svenska nätmäklare som Avanza sina kunder handel i marknadsnoterade obligationer. Kanske genom mäklare, men inte på egen hand online. En lista över svenska marknadsnoterade obligtioner kan man åtminstone hitta hos Stockholmsbörsen. Välj under “Retail” för företagsobligationer. Tyvärr kryllar det inte av alternativ, då många företagslån görs i andra valutor än SEK. Om inte annat hittar man här PA Resources konvertibel (OMX:PAR KV1)som ger 11% i ränta på nominell kurs, samtidigt som man får möjlighet att en gång varje år konvertera till aktien om det är mer lönsamt. Notera dock att konvertibelkursen har justerats upp tillsammans med aktiekursen, så räntan är lägre nu. Glöm inte heller att vid köp av konvertibler skall man också betala för upplupen ränta. Man får alltså betala ett högre pris vid köp än vad som syns på marknadsnoteringen.
Det här är dock intressant. Är man intresserad av en långsiktig investering i PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR), så är konvertibeln bättre. Förutom ränta så får man även möjligheten att följa med kursen uppåt, samtidigt som det finns en kursbotten. Går bolaget i konkurs blir både konvertibeln och aktien värdelös, så där är det ingen skillnad vad gäller risken. Konvertibeln ger alltså bättre avkastning (pga räntan) och lägre risk (pga nominellt lägsta värde) än vad aktien gör. Nedsidan är att man endast kan konvertera till aktien och därmed få nytta av kursuppgången en gång per år, nämligen första veckan i september. Tyvärr får man inte handla konvertibeln genom kapitalförsäkring, sedan EU tvingat fram regler som gör att man inte får hantera komplicerade papper inom kapitalförsäkringar. Är man kompetent nog att öppna kapitalförsäkring är man inte kompetent nog att förstå en konvertibel enligt EU.
