SCB rapporterar att hushållens direktägande av fonder fortsätter minska. Det inkluderar dock inte fonder som inte är direktägda, t ex via pensionssparande och kapitalförsäkringar (eventuellt även via investeringssparkonto, som dock ska fungera som direktägande för aktier). Däremot fortsätter fondförmögenhetens kräftgång i takt med börsen.
 |
| Totalt ägande av svenska investeringsfonder (MSEK). Inklusive återinvesterade utdelningar. Källa: SCB |
Stockholmsbörsen toppade som bekant 2015 och sedan dess har det totala ägandet av svenska investeringsfonder gått kräftgång, eller, om man vill vara elak, fallit. Det senaste kvartalet tog hushållen rent av nettomässigt ut fonder från sitt direktägande.
Dock är direktägandet allt mer ointressant. Ingen vid sina sinnes fulla bruk sitter och äger fonder direkt, om man nu inte tror på nedgång på marknaderna då likviditetsfonder i så fall bör ägas utanför de schablonbeskattade kapitalförsäkringarna och investeringssparkontona. Eftersom dessa är belagda med uttagsbeskattning så är det dock sällan av skatteskäl lönsamt att plocka ut det man väl stoppat in.
SCB:s statistik över hushållens direktägande säger alltså inte så mycket. Föga överraskande sattes det netto in till fonder under senaste kvartalet, totalt sett. Föga överraskande eftersom tjänstepensioner uteslutande åker in i fonder. Totalt bruttosparande under kvartalet var 185 GSEK och uttagen var 180 GSEK.
Har vi då haft kräftgång förr i fondförmögenheten och implicit börsen? Svaret är förstås ja.
Som man ser ovan var det kräftgång som gällde år 2000 – 2003, samt 2010 – 2011. Detta var bägge svaga perioder i både ekonomin och på börsen. Det första var IT-kraschen och efterföljande lågkonjunktur och det andra var baksmällan efter den kraftiga återhämtningen från recessionen efter den akuta finanskrisen 2008 – 2009. Det syns kanske lite tydligare i den logaritmiska fondförmögenheten nedan?
 |
| Samma graf, fast logaritmisk och trunkerad Y-axel. Vertikala skillnader är procentuellt proportionerliga och den annars till synes stora variationen de senaste kvartalen tunnas ner i kontrast mot tidigare kräftgångar. |
Vi får se hur länge kräftgången fortsätter den här gången. Att det slutar med en utblåsning nedåt är inte säkert – det skedde inte 2011.
2 kommentarer
"Eftersom dessa är belagda med uttagsbeskattning… "
KF kan jag inget om, men ISK har ingen annan beskattning än den periodvisa. 0 skatt att ta ut pengarna.
Eller var det beskattning på insättningen? Samma sak. Tar man ut för att undvika schablonbeskattningen, med avsikt att sätta in senare, så gör skatt på insättning ELLER uttag att det inte är någon vits om man inte ska vara ute i flera år, vilket är svårt att säga i förväg.