Latest in Island
Veckans undersökning handlar om när du tror att den isländska jättevulkanen Katla får sitt nästa utbrott.
Svara som vanligt här ute till höger, och jag kan inte se vem du är eller var du sitter när du svarar, så ditt svar är som vanligt helt anonymt för mig.
Det surras lite i media om att den enorma isländska vulkanen Katla skulle vara på väg att vakna ur sin sömn pga Eyjafjallajökuls utbrott.
Som alltid när det gäller Island så är det Islandsbloggen man skall vända sig till för att få rätsida på det hela. Gör det.
Sammanfattningsvis så är grunderna för påståendet att Katla skulle få utbrott i närtid högst tveksamma, och sambandet mellan de två vulkanerna är diskutabelt. I den mån de har utbrott nära varandra, så är det nära i historisk bemärkelse. Katla verkar få utbrott över ett år efter Eyjafjallajökul.
Man skall inte ignorera risken, och flyger man i Europa bör man ha med risken för flygstopp i åtminstone sin mentala beredskap och ha med det på riskhanteringstavlan. Men det skall alltså inte finnas några tydliga indikationer på utbrott i närtid. Kanske 2011? Att Katla vaknar snart hänger helt på vad man menar med just snart.
Samtidigt belyser detta återigen att det inte finns någon anledning för svenska staten att fortsätta förlora skattebetalarnas pengar på SAS. Redan har staten förlorat över 900 MSEK sedan nyemissionen förra året, och delvis statskontrollerade SAS bryter rent av mot den förhatliga LAS, då man inte vill ha gummor med rullator som kabinpersonal ombord på flygplanen. Kanske dags att skrota LAS, om inte ens svenska staten vill följa den i sina delägda bolag?
Det tål att upprepas: Det finns ingen anledning för staten att stötta SAS, oavsett vulkankris eller ej. Finns det ett behov av flyg i Sverige kommer det flygas även om SAS tillåts gå i konkurs. Staten kan möjligen köpa upp några plan ur konkursboet och starta DDR Airlines, som kan trafikera några udda rutter som tydligen är viktiga för Sverige, t ex Östersund-Boden om det nu är så viktigt. Men det blir antagligen billigare så än att fortsätta hålla det flygande aset SAS under vingarna.
Förr eller senare erupterar Katla, och då blir det väl återigen skattebetalarna som skall stå för kalaset och betala pengar till SAS. Utan ett statligt svenskt flygbolag kan man lugnt låta de svenska skattebetalarnas pengar gå till viktigare saker istället, t ex utbyggnad av spårbunden trafik.
Staten skall inte leka företag.
Vill nu ingen köpa SAS, t ex är inte Finnair intresserade av att köpa bolaget, och staten inte vill låta ett statligt bolag gå i konkurs, så föreslår jag att man delar ut bolaget gratis till alla svenskar som betalat skatt de senaste åren. Sedan kan dessa nya aktieägare själva bestämma om de vill skjuta till pengar till flygbolaget och inte tvingas göra det via skattsedeln.
I ett genidrag kan ju staten rent av beskatta skattebetalarna för utdelningen av bolaget, och på så sätt få tillbaka en del av de förlorade pengarna. Genialiskt.
Ingen har förstås missat det stora vulkanutbrottet på Island. Eventuellt är detta en avbetalning enligt Icesave-avtalet.
Britain: -Iceland are you crazy?!? Why did you send us volcanic ash ? Our airspace has shut down.
Iceland: -What ? That’s what you asked for, isn’t it ?
Britain: -NO! We said cash! Cash you dyslexic idiot. CASH!
Iceland: -Woooops… There is no C in Icelandic, so when you ask for CASH you get ASH….
Nu skall man inte överdriva några mer långtgående konsekvenser av utbrottet, men 1921 höll det på i ett helt år. Samtidigt är vindriktningen någon ovanlig just nu, så även ett längre utbrott kommer inte lägga aska över Europa hela tiden.
Men det finns en lång rad konsekvenser om utbrottet skulle fortsätta i veckor, månader eller år. Nu säger jag inte att detta kommer ske, men det är en intressant tankeövning. Beroende på vindriktning kan alltså flyget vara strandat under olika perioder. Svenska myndigheter tror som vanligt på enbart korta störningar.
Flygbolagen
Ett längre flygstopp skulle innebära konkurser för många av de europeiska hårt prövade flygbolagen. SAS är antagligen det mest akuta exemplet när de gäller de större bolagen, då man också har kapitalbehov. Vem vill stoppa in pengar i ett flygbolag som inte kan flyga?
På sikt kan det även blir varsel och konkurser inom resebyråerna om läget inte förbättras. Fast till en början förtränger nog folk och utgår från att situationen går över inom några dagar och beställer semesterresor som vanligt. Men glöm inte avbokningsskyddet…
Oljepriset
Med flyget stående på marken kommer efterfrågan på olja falla relativt. Alla transportalternativ drar mindre bränsle, även om de kanske inte går att köra på flygfotogen. Inte bara flyg i Europa blir stående, utan även flyg till och från Europa, så det drabbar t ex USA. Det betyder inte att oljepriset kommer falla, men i så fall inte stiga lika mycket.
En annan aspekt är om även flyg på låg höjd ställs in och med det helikoptertrafiken. Därmed upphör mycket av personaltransporterna för Nordsjöns oljeplattformar. Konsekvenserna av det kan man fundera på. Möjligt att det går att hantera med båt, men det blir antagligen motsägelsefullt dyrare, och frågan är om man hur snabbt man kan ordna kapacitet man idag inte har. Det är inte bara att trolla fram lämpliga transportfartyg, de måste finnas också.
Speciellt om man förväntar sig att effekterna är kortvariga så kommer man ju inte vidta åtgärder. Fast säg att man efter en månad ger upp och då vill börja evakuera personalen som nu är helt slutkörd. Nästa dag kan vulkanen slockna eller vinden vända, så eventuella investeringar eller hyreskontrakt kan snabbt bli onödiga helt godtyckligt.
Just-in-time
Vårt samhälle bygger på just-in-time. Massvis med varor transporteras med flyg för snabb leverans. Dit räknas t ex diverse färsk frukt och grönsaker från södra halvklotet, och efter ett tag riskerar alltså vissa produkter att försvinna från hyllorna. Mer allvarligt kan en del andra produkter drabbas, liksom försäljning. Datorer som är build-to-order i Asien kanske får leveranstider som rör sig om månader istället för dagar eller veckor, och det gäller även komponenter till avancerad tillverkning. Finns det t ex komponenter till svensk bilproduktion som rutinmässigt transporteras med flyg?
Räddningstjänst och blåljusmyndigheter
En säkerhetsmässig aspekt på vulkanaskan är om helikoptrar också blir strandade. Inga ambulanshelikoptrar, ingen sjöräddning, ingen skogsbrandsbekämpning som i Sverige sker med helikopter. Utomlands kan den ske med flyg, som redan är strandsatt.
Visst ambulansflyg med flygplan upphör dock, inklusive snabba transporter av transplantationsorgan mellan länder, vilket redan med nuvarande dygnslånga stopp kan få dödliga konsekvenser.
Finns även en del relaterad flygning, som det frivilliga skogsbrandsspaningsflyget och även en del metereologiskt flyg.
Försvarets incidentberedskap
Med strandsatt flyg upphör försvarets incidentberedskap. Vän av ordning påtalar förstås att ingen kommer kränka vårt luftrum när allt flyg är strandat. Visst är det så, men eftersom Sverige idag bara har ett begränsat antal flygbaser så kan dessa pga askan vara utslagna, medan andra delar av landet är flygbara. Det blir i så fall fritt fram för främmande makt att kränka territoriet. Pröva lär man iaf göra.
Det andra är att det blir svårt att identifiera okända fartyg. Inget flyg att skicka ut för att göra identifikationer, och i extremfallet kan man tänka sig en möjlighet för piratverksamhet liknande Arctic Sea. Gäller inte bara i Sverige.
Afghanistan, Israel och Irak
Nu kan jag inte uttala mig om hur långt askan kan blåsa och om man tids nog måste stänga ner flyget även på långt håll från Island. Kan det bli så får det konsekvenser för oroshärdar, speciellt där det förekommer assymetriska konflikter. Exempelvis Afghanistan, Israel och Irak. Flyget blir helt enkelt strandat, och med det flygstöd av marktrupper, vilket radikalt förändrar hela konfliktbilden. Effekten blir minst i fallet Israel/Palestina, där det rör sig om små områden, men i speciellt Afghanistans oländiga terräng skulle ett flygförbud ge konsekvenser.
Blir även helikoptrar strandade så försvinner möjligheterna till snabb casevac och medevac, och med strandat flyg kan inte sårade evakueras till sjukhus utanför området.
Redan idag får ett flygförbud i Europa konsekvenser. Trupper, materiel och förnödenheter som idag transporteras till regionerna med flyg får helt enkelt vänta. De svenska förbanden och materielen i Afghanistan transporteras uteslutande till och från regionen med just flyg, och de transporterna drabbas alltså redan idag. Något realistiskt alternativ för transporterna finns inte även om transporter in och ut ur landet delvis sker landvägen så har mycket flugits in till flygplatser runt Afghanistan för att ta den sista biten på väg. Utan flyg ligger Afghanistan rätt dåligt till utan järnvägar eller hamnar, och med en ganska tveksam vägbaserad infrastruktur.
EU
Skattefrälset i Bryssel får det tufft att ta sig hem i helgen. Tänk Finland. Cypern. Malta. Portugal. Irland. Eller ens Sverige. Att ta sig Bryssel-Stockholm med tåg kräver sin resenär.
EU:s politiska arbete med ordförandeländer och toppmöten och en massa onödigt flyg skulle frysa inne. Och ifall en akut säkerhetspolitisk situation uppstår som kräver ett extrainkallat möte för ministerrådet, så går det inte att ordna utan flyg. Frågan är om möjligheten till fjärrkonferenser ens övervägts inom EU, och kan man hålla möten via videokonferenser etc så är det dags att sätta stopp för slöseriet med en massa resor även när flygsituationen normaliserats igen.
Iaf så kommer politiska beslut att fördröjas, och i en akut säkerhetspolitisk situation kan konsekvenserna bli mycket allvarliga.
Peak oil
Hela flygstoppet kan ses som ett intressant test av hur samhället kan fungera några år efter peak oil, i takt med att flyget blir det första att drabbas pga skenande bränslekostnader. I det fallet rör det sig dock om en successiv nedtrappning, och inte plötslig, så det blir bättre utrymme för anpassning. Men vi får en liten försmak.
Avslutning
Man kan tänka sig en lång rad andra direkta och indirekta konsekvenser, men ovanstående är ett axplock vid längre störningar, eller även kortsiktigt om helikoptrar också blir stående.
Ett stort problem är att ingen vet hur länge effekterna kvarstår, och eftersom förträngning är första reaktionen så kommer man inte ta några åtgärder. Man kommer sitta på flygplatsen istället för att söka andra vägar. Myndigheter kommer tro att det hela går över fort osv. Och dessutom hela problemet försvinna dagen efter man faktiskt tar kostnader för långsiktiga åtgärder, vilket innebär ett visst motstånd mot att agera.
Återigen är det värt att notera att ovanstående är tankeexperiment, jag säger inte att vulkanutbrottet eller vindriktning blir långvarigt. Men blir det det, kombinerat med vindriktning så kan vi få se rätt allvarliga konsekvenser. Frågan är om det alls finns planer för att hantera situationen. Har t ex försvarsmakten ens tänkt tanken att flygtransporterna till Afghanistan kan upphöra och gjort upp alternativa planer?
Samhället är sårbart, och bygger på att allt fungerar som det skall. Flygstopp kan få mycket allvarliga konsekvenser, värre än att turister och affärsresenärer blir strandade i till en början dagar, men det kan röra sig om veckor eller månader. Kan vara en idé att se över om det går att transportera sig på annat sätt.
Utrikesminister Carl Bildt har iaf drabbats, och på regeringskansliet och utrikesförvaltningen har iaf börjat jobba på hur man skall hantera situationen om den blir långvarig. Bildt har iaf inte bara suttit och hoppats på att det skall gå över, utan initiativrikt omedelbart bytt till andra transportmedel än flyget, men hade det handlat om större avstånd hade det likväl blivit problem.
Lite mindre allvarligt så drabbas t ex idrottens onödiga flygande av spelare och funktionärer hit och dit.
Flute har förstås skrivit om det hela, och Ylven är strandad i Frankrike.
När det gäller själva Island så är det som alltid den överlägsna Islandsbloggen som gäller.
Skuldkrisen uppdaterad igen: Schweiz, Japan, Island, Turkiet, Australien, Kina. Harmonisering av data.
En sista uppdatering av grafen över den suveräna skuldkrisen (sovereign debt crisis). Jag har nu lagt till Schweiz, Japan, Island, Turkiet, Australien och Kina. Siffror för alla länder som Wikipedia/CIA har data för har korrigerats till att gälla helårsskillnaden mellan 2008 och 2009. Siffran för USA kommer också från Wikipedia, men några få EU-länder kör fortfarande siffrorna från Eurostat 2008Q3 – 2009Q3. Det finns inget data för Ryssland för 2009, så Ryssland är inte med.
Klicka på bilden nedan för att se detaljerna.

Sverige, Estland och Norge trillade nu ur konvergenszonen, i vilken man nu bara hittar Kina, Schweiz och Bulgarien. Ungern ser ut att skärpa till sin budget och minskar alltså sin statsskuld och kommer om det håller i sig alltså att hamna i konvergenszonen igen om några år. Så är inte heller Ungern medlem i EMU, men vill antagligen in.
Islands explosion av statsskulden stiger ut lite på uppsidan, liksom det stagnerade Japans evigt stigande statsskuld.
Japan visar här varthän många andra länder är på väg. Nollräntepolitik och massiva statliga stimulanser leder bara till allt större statsskuld.
Men varför talar ingen om Nederländerna, Tyskland, Belgien och Frankrike? PIIGS-länderna Spanien och Portugal ser inte ut att vara alls lika illa som dessa “starka” EMU-ekonomier. Det luktar rent av mobbning. Om man kan mobba de svaga i klassen så slipper mobbarna visa sina egna svagheter under den tuffa ytan.
Speciellt Belgiens ekonomi sticker ut och framstår rent utav som mer vanskött än självaste USA.
Man kan lägga till en hel hög med utvecklingsländer om man vill, men många av de starka ekonomierna i t ex Sydamerika eller Asien visar sig då hamna i eller väldigt nära konvergenszonen för EMU, och det blir väldigt plottrigt.
