På beskedet om att Tyskland lägger ner sin kärnkraft rusade aktier inom förnyelsebar energi under gårdagen, trots en svag börs.
Några exempel som handlas på de nordiska börserna.
Latest in Hafslund
I Sverige gillar man inte att tala om vad jag i lekmannatermer kallar makroväder. Sådant förvisas normalt till kvälltidningarna där någon lämplig person uttalar sig om hur vädret skall bli om sex månader. I Sverige är vädret något man inte kan förutse.
Men så är det inte nödvändigtvis utomlands. Exempelvis är man runt Mexikanska Gulfen väldigt bra på att prognosticera hur orkaner kommer röra sig under ibland flera veckor framåt, och även på att förutspå hur kraftig en orkansäsong blir. För det finns vissa makrofaktorer som starkt påverkar vädret.
Den mycket sporadiska bloggen Aktiefokus gjorde i december en alldeles utmärkt sammanställning över börsnoterade europeiska kraft- och elbolag, inklusive Fortum (OMXH:FUM1V), E.On och Hafslund (OSE:HNA,HNB).
Är man intresserad av att investera i sektorn, så är den nyckeltalsstudien mer än väl värd att läsa även om den har några månader på nacken. Fortum framstår som ett av de bästa alternativen, även om bilden kanske inte är helt rättvisande, då t ex E.On har ett stort aktieinnehav i det ryska fossilgasbolaget Gazprom, och Hafslund är en stor ägare i det norska solcellsbolaget Renewable Energy Corp (OSE:REC)
Aktiefokus är också tillagd på listan över bloggar att följa nere till höger, men postar som sagt mycket sporadiskt sina fundamentala analyser.
Det närmar sig för beslut om förslaget om subventioner av solcellsanläggningar i Sverige, som jag skrivit om tidigare.
Förslaget innebär att man sätter av 150 MSEK under två år till att subventionera 60% av nätanslutna anläggningar, upp till 2 MSEK per anläggning. Man går dock inte så långt som i Tyskland, där man även ger prisgaranti för överskottsel, vilket gett upphov till en hel del rätt stora privata anläggningar. Inte sällan kan man hitta hela lador täckta av solceller i just Tyskland, vilket vi knappast kommer få se här. 150 MSEK räcker inte heller särskilt långt, så det blir först till kvarn.
Veckans Affärer uppmärksammar nu detta i en artikel.
I artikeln framgår det att en 1kW-anläggning ger ca 850 kWh per år i Södra Sverige, rimligtvis vid optimal placering.
Dags för lite gratis redaktionell reklam (jag gör det igen, att jag aldrig försöker få betalt…) . En 600 W anläggning kostar 46 000:- hos Lego Elektronik, och hos Etc:s Egen El kostar 540 W 44 000:-. Detta inkluderar omformare för att mata in elen på ditt lokala nät, och kopplas in i en vanlig stickpropp. Man bör tillägga att det tillkommer kostnader för montage, men det hela kan utföras av en privatperson. Eller två…
Med subvention på 60% blir kostnaden för 600W 18400:- och för 540 W 17600:-.
600 W ger alltså 0.6*850=595 kWh om året, och solcellspanelerna beräknas överleva i 20 år. Med 1:25 SEK per kWh inklusive skatter och moms, blir det en minskad elkostnad på 743:- om året, eller 14860:- på 20 år. Överlever panelerna i 25 år utan minskad prestanda får man in 18575:-, dvs pengarna tillbaka på 25 år. Utan ränta.
Vän av ordning kan väl påtala att elpriset antagligen hinner stiga under perioden, så ovanstående är lite elakt.
Men det är, trots 60% i subvention, fortfarande bättre att investera pengarna någon annanstans. T ex i ett vattenkraftbolag som norska Hafslund (OSE:HNA), eller kanadensiska Innergex (TSX:IEF.UN) eller Great Lakes Hydro (TSX:GLH.UN), som alla delar ut pengar varje år eller varje månad. Hafslund har väl även en betydande aktiepost i norska solcellstillverkaren Renewable Energy Corporation (OSE:REC). De enda som tjänar på solcellssubventioner är just tillverkarna, åtminstone med de nordiska låga elpriserna. Även Aktietorgsnoterade investmentbolaget Borevind (Aktietorget:BORE) är med på marknaden genom portföljbolagen solcellstillverkaren Gällivare Photovoltaic och konsultbolaget Switchpower, som nämns i Veckans Affärers artikel.
Nu rör sig de svenska subventionerna om småpotatis i sammanhanget, och påverkar knappast REC och Hafslund. Möjligen kan Borevinds betydligt mindre GPV tjäna några korvören på detta.
Solceller är och förblir olönsamma med våra låga elpriser, med eller utan subventioner. Som Switchpowers vd Lars Hedström säger till VA, det måste vara andra motiv än pengar som gör att man skaffar en anläggning.
Man kan ju vända på det. Det är inte så många som räknar på lönsamheten i en ny soffa eller en stor platt-TV, till samma kostnad som 600 W subventionerade solceller. Nu kan man förstås göra roligare saker i soffan än man kan göra med solceller, och TV:n innebär kanske lite underhållning, men de är ännu olönsammare än solceller.
Vänder man på det igen så är solceller den alterantiva energiproduktion som innebär mest utsläpp av CO2, mest utsläpp av svaveldioxid, mest utsläpp av stoft och mest utsläpp av radioaktiva ämnen under sin livscykel. Detta pga den råvaruintensiva tillverkningen per genererad kWh från gruva och borrhål till återvinningsstationen. Solceller består som bekant av av bl a kisel, silver, koppar och plast (=olja eller fossilgas). Inget av detta växer på träd, om vi säger så…