1000-årsvinter

I Sverige gillar man inte att tala om vad jag i lekmannatermer kallar makroväder. Sådant förvisas normalt till kvälltidningarna där någon lämplig person uttalar sig om hur vädret skall bli om sex månader. I Sverige är vädret något man inte kan förutse.

Men så är det inte nödvändigtvis utomlands. Exempelvis är man runt Mexikanska Gulfen väldigt bra på att prognosticera hur orkaner kommer röra sig under ibland flera veckor framåt, och även på att förutspå hur kraftig en orkansäsong blir. För det finns vissa makrofaktorer som starkt påverkar vädret.

Dammar vi av vad man åtminstone på min tid lärde sig i grundskolan (vilket ej är nedvärderande, utan ett mått på att något är extremt grundläggande) så var det att vi åtnjuter ett relativt milt klimat i norra Europa, trots att vi bor på en breddgrad där vädret lika gärna kunde vara som i Alaska eller Sibirien. Och det som gett oss detta milda klimat för breddgraden är Golfströmmen. Golfströmmen är den enskilt viktigaste faktorn för att avgöra hur vädret är hos oss.

Själv har jag bara ryckt på axlarna åt den förra vintern, som var den kallaste jag upplevt som vuxen, kanske även den kallaste jag upplevt alls. Väder. Blir som det blir. I Sverige är vi ändå trots allt medvetna om att det kan vara snö på vintern. Men i England är man inte det. Så där tittade man redan förra vintern på vad som orsakade den kallaste vintern i mannaminne.

Och vad har hänt med Golfströmmen? Bild från förra vintern.

Den övergav oss förra vintern, och drog till Grönland. Och så ser det även ut att vara i år. Men förra vintern var våra hav och vår mark uppvärmd efter många milda vintrar och varma somrar. I år är det inte så. I år går vi in kallare än förra vintern. Prognosen där jag bor är på ner mot -20 grader inom en vecka, och här har man vant sig att se högst enstaka dagar med under -10. Förra året gick tjälen ner i början av december, nu har vi redan -20 att se fram emot.

Det här motsäger inte global uppvärmning, men det krävs rejält med global uppvärmning för att kompensera för en Golfström som övergett norra Europa. DEt kan rent av vara så att det är den globala uppvärmningen som fått Golfströmmen att bege sig till Grönland istället.

I ett inslag på Sveriges Radio P1 för några dagar sedan talades det om hur fisket exploderat runt Grönland, tack vare det allt varmare vattnet. Och denna uppvärmning beror inte på ökad global temperatur pga eventuell CO2-påverkan. En dansk oceanograf påtalade att vad som var helt avgörande för uppvärmningen på Grönland var Golfströmmen som nu vänt och med det varmare vattnet kommer fisken. För övrigt såg det ut så här för 1000 år sedan på Grönland, vars sydspets faktiskt var grön och skogbevuxen på den tiden. De nordiska kolonierna på södra Grönland överlevde dock inte när klimatet vände, och det inte längre gick att odla vete och hålla mjölkkor på bete…

Fenomenet, som jag först hörde talas om runt sekelskiftet, kallas North Atlantic Osciallation Index och har eventuellt med salthalten i vattnet att göra. Lägre salthalt, och Golfströmmen vänder tidigare. Nu har vi de senaste 40 åren varit bortskämda med ett positivt index, men så måste det inte förbli. Vi kan ha nuvarande situation i åratal, decennium, rent av århundranden om man vill måla fan på väggen.

Dessutom ser vi ut att gå mot en perfekt vinter, där NAO kombineras med fenomenet La Nina/El Nino på södra halvklotet, och dessutom på marginalen påverkas av vårens isländska vulkanutbrott, som visserligen inte skulle ge någon större global påverkan, men kan ge påverkan på norra halvklotet. Kallt ser det ut att bli i år igen iaf. Kallare än förra året.

Och det här får konsekvenser både privat, för samhället och som investerare.

Till en början får vi räkna med att årets vinter blir en 1000-årsvinter. Antagligen kallare än de se beryktade krigsvintrarna. Kanske rent av kallare än vintrarna under “den lilla istiden” under medeltiden. Vore intressant om Trafikverket och våra europeiska grannar anlade vintervägar så man kan köra över till Finland, Baltikum och Polen utan färja… Fast de få isbrytare vi har kvar lär väl sätta stopp för det.

Konsekvenser privat
Den villaägare som trots mina uppmaningar inte band sitt elpris och värmer med el (eller värmepump) lär slita sitt hår i vinter. I den mån vårt elnät och elproduktion orkar med. Mer om det senare. Har man annan uppvärmning, t ex ved eller pellets bör man redan nu se till att ha mer än man behöver för att klara vintern. Veden är det redan brist på, det var i höstas högre efterfrågan än jag någonsin varit med om, så på någon nivå var folk medvetna om vad som komma skulle.

Det finns en teoretisk risk att det blir huggsexa om pellets. Kraftvärme- och fjärrvärmeverken kan mycket väl bjuda över privatpersoner. Kanske inte i pris, men i volym. Så det kan vara läge att säkerställa två årsbehov redan nu. Två årsbehov för att vara säker att man klarar en 1000-årsvinter. Det samma gäller de som mot förmodan fortfarande värmer med olja.

Ved är redan kört. Ett alternativ för folk med pannrum är att köpa färsk ved och lägga in den i pannrummet så den får torka på pannvärmen, vilket man normalt gör med redan torr ved som får torka till sig det där lilla extra i några dagar innan eldning. Kan du bara få tag på färsk ved så kan det ändå vara läge att fylla pannrummet.

Har man värmepump kan man vara beredd på att den skär sig, då de flesta system installerade de senaste 10 åren kanske är dimensionerade för 10-årsvintrar, i bästa fall 100-årsvinter. Men definitivt inte för en 1000-årsvinter. Det kan bli en dubbelt obehaglig överraskning, bland annat om värmebrunnen nu går in i uppvärmningssäsongen kallare än normalt. Bergvärme har de senaste åren förutsatt att vi har varmt nog för att kunna återuppvärma brunnen någorlunda. Varje rekordvinter kommer alltså ge successivt sämre värme från pumpen, om den alls håller. Vi någon nivå kommer det bli elpatron och värmepumpägaren kanske kan få se 1) pajad pump 2) rekordelpriser 3) köra direkt 1:1 på elvärme.

Passivhus är allt mer populära, men är något vi fått se först de senaste 10 åren. De har klarat enstaka dagar med svinkallt, men det återstår att se hur de tekniska systemen klarar en 1000-årsvinter. Alternativ uppvärmning saknas. Kan vara läge att köpa in portabla elradiatorer att koppla in i vägguttaget, i den mån ett passivhus elsystem har säkringar nog för att klara direktverkande el…

Räkna med strömavbrott. Skaffa batteribackup till cirkulation och panna om du har centralvärme i huset.

Räkna med snöskottning. Fossildrivna snöslungor är redan slutsålda. Räkna med kylarvätska som fryser, spruckna ledningar, motorproblem. Skaffa motorvärmare om du gjort dig beroende av bilen.

Det moderna samhället har aldrig testat en 1000-årsvinter. Det har inte ens egentligen testat en 100-årsvinter.

Samhället
Vi såg redan förra året allvarliga problem. Vi är som bekant under anfall. Under anfall av nyliberalismen, och har alltså avreglerat allt mer av samhällskritisk infrastruktur med allt vad det innebär av besparingar. Det kanske gick an så länge vi levde med en 10-årsvinter. Men redan förra året hade t ex SJ problem, liksom snösvängen i många städer. Byggnader med konstruktions- eller byggfel rasade. Förhoppningvis får vi se färre ras i år, och att de flesta kom förra året.

Men får vi en 1000-årsvinter så kan nya problem dyka upp. Vattenledningar lagda för grunt i marken och otillräckligt isolerade. Vattenledningar lagda för långt ut i husen, som fryser sönder med vattenläckor och vattenskador som följd. I värsta fall är det rent av varmvattenrören som fryser sönder vid ett strömavbrott och kör hela husets uppvärmning.

Är vårt elnät dimensionerat för sådan kyla? Kan vi importera tillräckligt med el? Även om vi har reserver i form av att stänga ner tung industri, så är den tunga industrin uteslutande förlagd till norra Sverige. Klarar överföringen till södra Sverige av de volymer som behövs om vi varaktigt har -30 grader? Det blir inte heller enklare med underhåll vid driftstörningar i de temperaturerna. Som tur är innebär oftast en kall vinter relativt vindstilla. Men slår en storm mot ett Sverige i -30 har vi en katastrof utan dess like. Kom ihåg att Gudrun skedde i plusgrader…

Utan att uttala mig om hur det ser ut i vattenkraftsreservoarerna just nu, så kommer en kall vinter göra att smältvattnet dröjer och vattenkraften i princip kan ta slut framåt vårkanten.

Hur står det till på isbrytarfronten? Vi har åtminstone Öresundsbron, men för vår oljeförsörjning är vi helt beroende av våra farleder. Kommer våra raffinaderier få olja nog till fordonsbränsle?

Är offentliga anläggningar dimensionerade för en 1000-årsvinter? Klarar skolor, sjukhus etc uppvärmningen?

Jag sitter inte på svaren, men det här är relevanta frågor. Vårt samhälle är idag sårbarare än någonsin. Under krigsvintrarna på 40-talet hade vartenda svenskt hushåll en helt annan resiliens än idag. Det normala 40-talshushållet skulle idag klassas som survivalister och avfärdas som nötter. Men neosurvivalism (mer om det i ett annat inlägg) handlar om en medvetenhet om hur sårbart dagens moderna samhälle är, och att försöka återskapa lite av den resiliens vi hade förr.

Med allt snack om global uppvärmning har hela samhället vant sig vid tanke på successivt vid att det skall bli varmare. Jordbrukets djur på lösdrift eller i öppna ligghallar. Det har planterats vingårdar. Det har slarvats med frostfria djup för automatisk utgödsling etc. Vi odlar en stor del av Sveriges potatis norr om polcirkeln etc.

Ett annat problem är att vårt allt mer sårbara moderna samhälle av avrustat det mesta av sin resiliens. Försvaret existerar inte längre i tillräcklig omfattning för att kunna hjälpa till. Vi har helt vant oss vid fri tillgång på fossila bränslen. Viker Golfströmmen varaktigt kommer vi alltså både få dras med en ny liten istid, ovanpå det blir det dessutom bränslebrist. Vi har i Europa under de varma åren förbrukat det mesta av fossilgasen i och kring Nordsjön. Brittiska öarna hade redan börjat med nettoimport innan vi fick se rekordvintrar.

Folk har även glömt bort hur man kör i vinterväglag. Med all respekt för vintertrafikens alla offer, men det är faktiskt inte vädret eller snön som orsakar olyckorna. Det är och förblir alltid föraren eller omkringliggande förare. Hastighet, avstånd etc skall anpassas till väglag och väder. Åker man av i en kurva är det inte för att det var halt, utan för att man höll för hög hastighet. Sorry, men så är det. Har själv snurrat runt med bil då jag kört för fort, men inte så fort att det också blev diket eller in i en medtrafikant. Så snälla, respektera vinterväglaget. Sänk hastigheten. Håll avstånden. Det är fel hastighet och fel avstånd som leder till olyckor. Inte snön. Tyvärr lär man sig inte att köra i vinterväglag hur lätt som helst, men viss tillvänjning brukar det åtminstone bli varje vinter. Men med många varma vintrar har vi successivt blivit allt sämre som samhälle. Ovanpå det har vi en massa utländska lastbilar utan dubbdäck och utan vintervana. Ser ni en utländsk lastbil, dubbla avståndet oavsett om du är framför, bakom eller vid sidan om dem.

Vissa branscher och företag kommer drabbas hårdare än andra. Det svenska fisket är ett sådant. Inte bara blir det problem med isbelagda hav och hamnar, utan om Golfströmmen överger oss så kommer även fisken försvinna. Vet inte om fiskbåtsägare fortfarande kan få betalt för att skrota båten? Kan vara läge att ta pengarna, skrota båten och satsa på att sälja pellets eller isolering eller liknande istället…

Andra kommer tjäna pengar. Resebyråer, energibolag, skidsemesterorter i den mån det inte blir för kallt.

Investeringsuppslag
Elpriset är givet. Handelsbankens Bull El H har går spikrakt nu, och är det enklaste sättet att ta position i elpriset.

Elbolagen är en annan. De kommer tälja guld. Hafslund (OSE:HNB) och Fortum (OMHEX:FUM1V) är bägge någorlunda renodlade nordiska elbolag, även om Hafslund delvis kan anses som ett konglomerat.

En annan möjlig vinnare är Skistar (OMX:SKIS B), som definitivt gynnas av en lång snösäsong. Frågan är bara vad som händer om det blir en riktig 1000-årsvinter, med temperaturer ner mot -40 i fjällen?

Därmed är vinterkläder ett annat uppslag. Vi talar om rejäla kläder. T ex det Fjällräven kan erbjuda i sitt polarsortiment. Fjällräven tar man position i via Fenix Outdoor (OMX:FIX B).

Utan att vara allt för insatt i rederibranschen så kan man titta på rederier med isbrytare, t ex Transatlantic (OMX:RABT B). Har rent av för mig att det finns ett ganska renodlat isbrytarbolag på börsen någonstans, men minnet sviker mig här.

Resebyråer inriktade på varmare länder är ett annat uppslag.

Nu uttalar jag mig generellt och säger inget om dessa bolags värdering. Verksamheten kan gynnas, men värdering och lönsamhet är inte nödvändigtvis samma sak. Man bör alltså göra en korrekt fundamental analys, och givetvis även titta på det tekniska läget innan man tar positioner. Det är annars lätt att blanda ihop makrofaktorer med själva aktien.

Hafslund, Skistar och Fortum har från hyfsade till riktigt bra utdelningar, så helt fel kan bolagen inte vara.

Andra uppslag kan vara europeiska fossilgasbolag eller direkt i europeisk fossilgas. Med ett fossilgasberoende Storbritannien som numera behöver importera gas så kan priset … reagera.

Kallt blir det i vinter. Vi får hålla tummarna att det bara blir en 100-årsvinter. Det är illa nog. Blir nog en del byggarbete i vinter, t ex kan godkända vindskydd för utegångsdjur stärkas genom att förvandla dem från tre väggar och tak till fyra väggar med tak. Kan betala sig enbart på foderåtgången. Skall också ta in färsk ved i uppvärmda utrymmen för torkning. Sedan blir det nya rejäla underställ och andra vinterkläder. Vis av förra vintern kan man inte ha för varmt på sig när man jobbar i skogen vid -20. En enorm skillnad mot tidigare normala +2.

Jag har nu bara skrapat på ytan av de problem en 1000-årsvinter kan ge, för att inte tala om problemen samhället får om vi har en varaktig ändring av Golfströmmen. Global uppvärmning betyder inte nödvändigtvis att vi får det varmare här i norra Europa. Golfströmmen avgör helt.