Med elbilar på framväxt uppstår nya leverantörer av tjänster, specifikt kedjor för elbilsladdning. Speciellt gäller detta sk snabbladdning som kan behövas vid de ovanligare längre resorna. Men vilka är aktörerna och vad kostar detta?
Latest in Fortum
Nedanstående är en replik från Ellevio angående förra veckans blogginlägg om 16% prishöjning. I sedvanlig ordning försöker jag publicera eventuella officiella repliker.
Avsändare är Jonatan Björck, pressansvarig på Ellevio.
“Du har felaktig information i inlägget som handlar om oss. Det vore bra om du rättade detta. Inlägget: https://cornucopia.se/2016/05/icke-inflationen-ellevio-hojer.html
Höjningen är på 9 %, det kan diffa någon tiondel upp och ner. Kunden som har kontaktat dig har jämfört höjningen i kronor (57 kr) med enbart den fasta avgiften, dessutom exkl moms. Han skulle i stället ha räknat på hela sin elnätskostnad, inkl rörlig del och moms. Då hade han fått fram 9 %. Det är tråkigt när felaktiga uppgifter får spridning tack vare din blogg.
Några andra påpekanden:· Vi har ingenting med Fortum att göra längre. Vi är helt separata bolag och har olika ägare.· Höjningen är till för att finansiera de enorma satsningar vi gör just nu. Vi ökar investeringarna från cirka 1 miljard (2013) upp till ca 3 miljarder 2019.· Höjningarna förra året var precis som i år på totalt 9 %. Alltså inte 16 % den gången heller.
För din kännedom så finns ett av de större planerade projekten i Sätila, dina hemtrakter. Vi ska investera cirka 17 miljoner på att gräva ner nätet och sätta upp nya stationer.
Vänliga hälsningar
JONATAN BJÖRCK
Pressansvarig”
Det är förstås lite synd om Ellevio för att de råkar vara min elnätleverantör och därför får extra uppmärksamhet via Sveriges största oberoende blogg inom ekonomi och samhälle. Men 9% höjningar om året, när det påstås att vi har noll i inflation…
Men inget hindrar förstås Ellevio från att göra något positivt, så får jag något positivt att skriva om. Att jag själv, som ensam kund och sist på linjen med långt till grannar, skulle få elnätet nedgrävt finner jag dock osannolikt, men det är ju alltid kul att betala 9% mer för att någon annan ska få det.
Dags att fortsätta rapportera om icke-inflationen, så här den 14:e i månaden och min därmed min lönedag, där jag också betalar räkningarna. I detta fall handlar det om det lokala och obligatoriska monopolet kommunal sophämtning, som passar på att höja sin taxa med 6.2% i kontrast mot den officiella inflationstakten om -0.2%.
Den kommunala sophämtningen utgör ett lokalt och icke konkurrensutsatt monopol. Dessutom är det en obligatorisk tjänst, som inte fastighetsägare kan undvika, utan tvärt om tvingas att betala.
Årstaxan har i mitt personliga fall höjts från tidigare 3 220:- SEK om året till 3 420:- SEK, eller en höjning på 6.2%. Så sent som i februari 2014 var taxan 3 125:- SEK, en taxa som åtminstone gällde sedan september 2011, så total prishöjning på ett och ett halvt år är 9.44%, vilket blir 6.2% per helår. Den aktuella prishöjningen är alltså inte en engångshändelse, utan gäller även över en lite längre tidsperiod.
Huruvida tjänsten sophämtning, eller för den delen avfallshantering ingår i SCB:s KPI-beräkning under punkten 04.4 egnahem är förstås svårt till omöjligt att reda ut. Dessutom säger elakartade tungor att eftersom SCB ligger i Örebro, så är det prisutvecklingen i Örebro som gäller. Enligt uppgift gäller detta åtminstone för priser insamlade via besök i butik.
 |
| Möjligen är det de gratis soppåsarna som ingår om man binder fast en soppåse på soptunna som skenat i pris? |
Man kan ju fundera på vilka kostnadsökningar det är som får soptaxan att stiga med 6.2%. Kan det vara bränslepriserna för sopbilen? Nej, det kan det inte. Har sopgubbarna fått kraftigt höjda löner? Nej, det har de inte, tvärt om ska tidigare beting avskaffats och de har istället fasta arbetstider, dvs tjänar samma, men måste jobba fler timmar. Har räntan man betalar på lånefinansieringen av sopbilarna skjutit i höjden? Kanske, men knappast så mycket att kapitalkostnaden stigit med nästan 20%, enligt tumregeln att 33% är kapitalkostnad, 33% är löner och 33% är rörliga kostnader som bränsle.
Jag gissar på lokalt, obligatoriskt och icke konkurrensutsatt monopol, som anledning till denna prishöjning. Det råkar nämligen vara så att sophämtningen inte är det enda lokala, obligatoriska och icke konkurrensutsatta monopolet som krafitgt höjer sina priser långt utöver inflationen.
Kommunen råkar nämligen även höjt avloppstömningstaxan med … vänta … ni vet vad det blir … 6.2%. Det lokala monopolet Ellevio (fd Fortum) har höjt elnättaxan med 6%. Lokala monopol verkar vara en sexig bransch.
Att Anticimex höjer med 11.5%, Telia höjer bredbandspriserna med 6%, att Stöldskyddsföreningen höjer sina nyckelbrickor med 30%, Netflix höjer med 13% och sedan 11% kan man åtminstone välja bort.
Men koncentrera er nu på att titta på KPI om -0.2% istället. Upprepa -0.2%. Många gånger. Ni vet att ni vill. Nu ska jag gå och suga näring från hörnet av min allt billigare plattskärm som kompensation för höjd sophämtningstaxa.
Dags för ännu en anekdot kring den icke-existerande inflationen. En läsare rapporterar att Anticimex höjt sina priser på sitt trygghetsavtal med 23.6% på två år, eller 11.2% i prishöjning på två år, utan att ens ange någon motivering.
Höjningen får läggas till tidigare anekdoter om den icke existerande inflationen, och likt andra tjänster är Anticimex en sammansatt tjänst, som inkluderar löner, transporter, förbrukningsmaterial, utrustning, administration, IT-tjänster, lokaler och hyror mm.
Tidigare anekdoter är t ex avloppstaxehöjning på 5.2%, Stöldskyddsföreningens höjning på nyckelbrickor med 30%, Netflix höjningar om 13% och sedan 11% , Telias höjning av bredandspriset med 6% och Fortum/Ellevios höjning av elnätstaxan med 6%, vilket gör dem till ett av Sveriges lönsammaste större bolag.
 |
| Har man inte råd med el kan man alltid substituera med ved. |
Förr eller senare blir anekdoter till en trend eller en verklighetsbeskrivning. Frågan landar i om SCB alls tittar på dessa tjänster. Nu är t ex nyckelbrickor, Netflix och Anticimex att betrakta som frivilliga tjänster, och kan alltså via substitution ignoreras. T ex kan man istället för Anticimex priser titta på priserna för flugsmällor, och därmed säga att eftersom Anticimex höjt priserna med 11.2% om året, så köper folk en flugsmälla istället, och den har inte blivit dyrare. Alltså ingen inflation.
Men bredband är i princip att betrakta som nödvändigt, och avlopp och elnät är lokala monopol som de allra flesta inte klarar sig utan. Eller knappt ens får säga upp.
Så medan avtalsrörelsen handlar om obefintliga löneökningar eftersom vi inte har någon officiell KPI-inflation sticker diverse tjänster iväg i pris rejält. Priser som inte kan betalas med obefintliga löneökningar. Så många svenskars löneutrymme kommer krympa när obligatoriska tjänster ökar i pris. De får väl trösta sig med att om de köper en ny platt-TV varje år, så blev den billigare än föregående år.
Att denna typ av tjänster sticker iväg i pris är ett symptom på faktiska kostnadsökningar i samhället. Det är på många sätt en mer korrekt indikator än SCB:s söndermanipulerade inflationsberäkningar.
Under ursäkten att prishöjningarna är skäliga har numera AP-fondsägda Ellevio, tidigare Fortum Distribution, flera gånger höjt priset på sina elnättjänster det senaste halvåret. Detta trots att man verkar varit ett av Sveriges lönsammaste storbolag 2014, vilket väcker frågan om vad som är skälig elnättaxa.
Baserat på Fortums årsredovsining 2014 får man fram följande siffror för förra året, för det som idag utgör Ellevio.
Omsättningen var 751 MEUR (miljoner euro), med ett rörelseresultat (=efter skatt) på 255 MEUR eller en rörelsemarginal på 34%. Tittar man på vinstmarginal, dvs före skatt, kryper därmed vinstmarginalen upp mot 44%.
Tillgångarna i elnätet är listade till 2 615 MEUR, vilket alltså ger en avkastning på eget kapital om nästan 10% efter skatt.
Sedan dessa siffror har man höjt elnätpriserna med i snitt 9%, utan att öka sina kostnader. Allt annat lika ökar därmed rörelsemarginalen till 40%, eller över 50% före skatt, och avkastningen på eget kapital efter skatt till 12% (ca 15% före skatt).
 |
| Inte heller finns det särskilt många vindkraftverk i Ellevios nät, så lögner om att dessa kräver höjda nätpriser är just lögner. Foto från Varberg Energis elnät, där priset är 50% och det kryllar av vindkraftverk. |
Det här är en extremt lönsam verksamhet, som få företag kan drömma om. Speciellt företag med en omsättning på runt sju miljarder svenska kronor. Men så är man ju också ett lokalt monopol.
Då har vi ellagen, där det står att elnätpriserna ska vara skäliga. Förarbetenda till lagen (Prop. 2008/09:141 s. 79f) angav att skälig avkastning i nätverksamhet ska motsvara riskfri ränta plus en marknadsmässig riskpremie.
Tydligen är med dagens i princip nollränta 15% en marknadsmässig riskpremie för en monopolverksamhet som alla behöver för att inte leva på 1800-talet, eftersom Ellevio får fortsätta och höja och höja sina taxor.
I verkligheten finns det noll risk för Ellevio, annat än att enskilda kunder till slut inte klarar av att betala sina räkningar, eller i fallet företag som har haft det dåliga omdömet att ha sin verksamhet i t ex delar av Värmland, Sotenäs, Kungsbacka, Mark eller Stockholm, när de går i konkurs.
Förr kunde man trösta sig genom att äga aktier i Fortum, men inte längre sedan Fortum sålt av detta lokala monopol.
Om någon läsare kan ge ett exempel på ett svenskt företag med 7 miljarder SEK eller högre i omsättning, som har ett rörelseresultat på säg 40% och en vinstmarginal före skatt på kanske 50%, kommentera gärna.