Under ursäkten att prishöjningarna är skäliga har numera AP-fondsägda Ellevio, tidigare Fortum Distribution, flera gånger höjt priset på sina elnättjänster det senaste halvåret. Detta trots att man verkar varit ett av Sveriges lönsammaste storbolag 2014, vilket väcker frågan om vad som är skälig elnättaxa.
Baserat på Fortums årsredovsining 2014 får man fram följande siffror för förra året, för det som idag utgör Ellevio.
Omsättningen var 751 MEUR (miljoner euro), med ett rörelseresultat (=efter skatt) på 255 MEUR eller en rörelsemarginal på 34%. Tittar man på vinstmarginal, dvs före skatt, kryper därmed vinstmarginalen upp mot 44%.
Tillgångarna i elnätet är listade till 2 615 MEUR, vilket alltså ger en avkastning på eget kapital om nästan 10% efter skatt.
Sedan dessa siffror har man höjt elnätpriserna med i snitt 9%, utan att öka sina kostnader. Allt annat lika ökar därmed rörelsemarginalen till 40%, eller över 50% före skatt, och avkastningen på eget kapital efter skatt till 12% (ca 15% före skatt).
Det här är en extremt lönsam verksamhet, som få företag kan drömma om. Speciellt företag med en omsättning på runt sju miljarder svenska kronor. Men så är man ju också ett lokalt monopol.
Då har vi ellagen, där det står att elnätpriserna ska vara skäliga. Förarbetenda till lagen (Prop. 2008/09:141 s. 79f) angav att skälig avkastning i nätverksamhet ska motsvara riskfri ränta plus en marknadsmässig riskpremie.
Tydligen är med dagens i princip nollränta 15% en marknadsmässig riskpremie för en monopolverksamhet som alla behöver för att inte leva på 1800-talet, eftersom Ellevio får fortsätta och höja och höja sina taxor.
I verkligheten finns det noll risk för Ellevio, annat än att enskilda kunder till slut inte klarar av att betala sina räkningar, eller i fallet företag som har haft det dåliga omdömet att ha sin verksamhet i t ex delar av Värmland, Sotenäs, Kungsbacka, Mark eller Stockholm, när de går i konkurs.
Förr kunde man trösta sig genom att äga aktier i Fortum, men inte längre sedan Fortum sålt av detta lokala monopol.
Om någon läsare kan ge ett exempel på ett svenskt företag med 7 miljarder SEK eller högre i omsättning, som har ett rörelseresultat på säg 40% och en vinstmarginal före skatt på kanske 50%, kommentera gärna.
14 kommentarer
"Tillgångarna i elnätet är listade till 2 615 MEUR, vilket alltså ger en avkastning på eget kapital om nästan 10% efter skatt."
Du menar return on asset inte return on equity, return on equity (eget kapital) är alltså sannolikt mycket högre än så.
Det har du förstås helt rätt i.
Tittar man på deras siffror på http://www.allabolag.se – http://www.allabolag.se/5560377326/bokslut
så kan man iaf gissa vad som hänt.
2014 sjönk omsättningen jämfört med 2013 (efter flera års stigande omsättning). Detta går ju inte för sig enligt ekonomerna – omsättningen måste öka hela tiden.
Då de är en lokalt monopol och inte kan expandera på andra marknader (där andra lokala monopol har monopol) så är enda sättet att höja priserna.
Annars verkar obeskattade reserver vara ganska hög (över 20 miljarder i obeskattade reserver med en omsättning på ca 5,8 miljarder).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Förvaltningsdomstolen höjde priserna trots ett nej från Energimarknadsinspektionen när det var klart att AP-fonder och försäkringsbolag skulle köpa företaget. På detta sätt fick nog Fortum mer betalt. Utan denna försäljning hade de korrupta domstolarna och makthavarna inte tillåtit en prishöjning. Hela energiskattesystemet är till för att fjärrvärmen som ägs av kommunerna och kraftbolagen inte ska konkurreras ut av värmepumpar.
Den dumma moraliserande svensken tror att elskatten och fjärrvärmen är bra för miljön.
Japp, elnätsdistributionsverksamhet är lönsam — men också tråkig. Fortum Distribution har haft en avkastning på tillgångar på ganska exakt 8-9% senaste decenniet. Att detta plötsligt skulle stiga till 15% verkar orimligt — sannolikt kommer man att ha högre avskrivningar framöver på grund av högre investeringsbehov idag.
Och avkastning på totalt kapital är något som regleras i Sverige eftersom detta är monopolmarknader. Det jag hittar vid en snabb sökning är att energimarknadsinspektionen verkar räkna med en kapitalkostnad om 4-5% för kommande femårsperiod. Detta kommer man ta hänsyn till när man sätter maximal intäkt för elnätbolagen.
Har du tagit med räntekostnader i din koll i Fortums årsredovisning, eller har du bara tittat på rörelsevinst före räntekostnader?
Svensk elanvändning är minskande sedan många år. Behovet av investeringar i elnätet minskar och det kommer att fortsätta att minska tills landet landet kollapsar och förbrukningen är noll. Industriproduktionen minskar stadigt sedan 2007. Kartellen vill stänga fungerande kärnkraftverk för att få upp elpriserna. Makthavarna förtränger och manipulerar så mycket de kan och kallar det satsningar på hållbarhet och miljö, men rår inte på fysiken.
http://www.svenskenergi.se/Global/Bilder/Nyheter/Elan%C3%A4ndning.jpg
@ Joakim & Urban Persson
När jag satt i styrelsen för en eldistributör var ett problem att förklara att vårt område växer vilket kräver en del nya investeringar för de nya bostäderna. Ett annat exempel en ö hade haft avbrott kring jul några gånger vilket berodde på att fritidshusen plötsligt drog på elvärme och det var extra kallt. Investeringen med ny sjökabel var dyrbar och kommer möjligen att gå ihop om många flyttar ut mer permanent. Tror det fanns 10 ggr mer fritids- än permanentboende där.
Den stora nedgången är papper och massa som kräver mindre el nu. En stor orsak är mindre efterfrågan på tidningspapper som säkert beror på internet. Under slutet av 90-talet konstaterade vi att elanvändningen i speciellt villor ökade något och drog slutsatsen att den nedgång som rått innan pga bättre isolering och värmepumpar ersatts av mer datorer i hushållen. Sommarstugeområden ökade sin användning av el totalt beroende på mer permanentboende.
Gillar värmepumpar och har två till lantstället.
Nu ska jag snart iväg och lyssna på Paul Mc Cartny så blir det någon fråga eller kommentar på detta så svarar jag inte förrän imorgon.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Den rörliga avgiften täcker förlusterna i elnätet. Delar av dessa finns i stamnätet och betalas vidare av den lokal nätägaren. Priset för strömmen är alltså marknadspriset från producenten, vad jag förstår. Någon måste naturligtvis betala förlusterna. Eftersom förlusterna i det egna nätet och de uppströms inte skiljer sig mycket mellan olika nätägare så får ett företag som Ellevio än mer för mycket betalt.
När nybyggande ersätts av ombyggnader och bara kosmetiska typ tapetseringar så minskar naturligtvis nätinvesteringarna. Förlusterna ökar exponentiellt med strömstyrkan. Så när förbrukningen minskar gynnas nätägaren av Ohms lag. Men dyrare naturresurser och alla möjlig dynga från Fjollträsk inom skatter, regleringar och annat kopplat till komplexitet drar åt andra hållet. Fysiken ger och fysiken tar. Och tar allt mer.
Ja, så går det när nyliberalerna får härja.
Nyliberalism = utförsäljning och privatisering av viktiga samhällsfunktioner så att kartellskapande, vinstmaximerande, suboptimerande oligopol kan skapas, samt fritt flöde av människor, kapital, varor, kriminalitet och dvärgbandmaskar över nationsgränsen.
Comhem har tidigare haft mycket goda vinster relaterat till omsättningen. Men jag vet inte om de kommer upp i Ellevios siffror.
Under tredje kvartalet 2012 steg intäkterna med sju miljoner kronor till 1 133 miljoner för Com Hem. Rörelseresultatet ökade med 26 miljoner till 582 miljoner kronor. 2012 hade Com Hem en vinstmarginal på 37,69 %. 2014 var den 33,39 %.
Det är lite udda att kalla en verksamhet som är så dominerad av statliga regleringar och statligt ägande för "nyliberalt".
Fortum (som sålde elnäten till Ellevio) = Ägs till mer än 50% av finska staten.
Ellevio = Ägs till 50% av svenska pensionsfonder.
Distributionsföretagen (nätbolagen) får inte tjäna hur mycket som helst utan deras maxvinst är reglerad av staten. Nyliberalt!