Dags för ännu en anekdot kring den icke-existerande inflationen. En läsare rapporterar att Anticimex höjt sina priser på sitt trygghetsavtal med 23.6% på två år, eller 11.2% i prishöjning på två år, utan att ens ange någon motivering.
Höjningen får läggas till tidigare anekdoter om den icke existerande inflationen, och likt andra tjänster är Anticimex en sammansatt tjänst, som inkluderar löner, transporter, förbrukningsmaterial, utrustning, administration, IT-tjänster, lokaler och hyror mm.
Tidigare anekdoter är t ex avloppstaxehöjning på 5.2%, Stöldskyddsföreningens höjning på nyckelbrickor med 30%, Netflix höjningar om 13% och sedan 11% , Telias höjning av bredandspriset med 6% och Fortum/Ellevios höjning av elnätstaxan med 6%, vilket gör dem till ett av Sveriges lönsammaste större bolag.
Har man inte råd med el kan man alltid substituera med ved. |
Förr eller senare blir anekdoter till en trend eller en verklighetsbeskrivning. Frågan landar i om SCB alls tittar på dessa tjänster. Nu är t ex nyckelbrickor, Netflix och Anticimex att betrakta som frivilliga tjänster, och kan alltså via substitution ignoreras. T ex kan man istället för Anticimex priser titta på priserna för flugsmällor, och därmed säga att eftersom Anticimex höjt priserna med 11.2% om året, så köper folk en flugsmälla istället, och den har inte blivit dyrare. Alltså ingen inflation.
Men bredband är i princip att betrakta som nödvändigt, och avlopp och elnät är lokala monopol som de allra flesta inte klarar sig utan. Eller knappt ens får säga upp.
Så medan avtalsrörelsen handlar om obefintliga löneökningar eftersom vi inte har någon officiell KPI-inflation sticker diverse tjänster iväg i pris rejält. Priser som inte kan betalas med obefintliga löneökningar. Så många svenskars löneutrymme kommer krympa när obligatoriska tjänster ökar i pris. De får väl trösta sig med att om de köper en ny platt-TV varje år, så blev den billigare än föregående år.
Att denna typ av tjänster sticker iväg i pris är ett symptom på faktiska kostnadsökningar i samhället. Det är på många sätt en mer korrekt indikator än SCB:s söndermanipulerade inflationsberäkningar.
27 kommentarer
Radiotjänst, 6,7% om jag minns rätt
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Priserna följer bostadsbubblan. Alla de tjänster du nämner vill Riksbanken klassificera som "fastighetstillbehör" och plocka bort från sin ogiltiga inflationsdefinition. Titta vidare i din priskoll på annat sånt som köps som fastighets-/bostadskonsumtion, de priserna kanske rusar mycket mer än andra? Då borde bostadens avskrivningstakt justeras för det. Eller så beror just Antisimex på att staten har släpat in ny ohyra som sätter sig i tusen år ifall den inte bekämpas tidigt, och det kan man ju inte säga offentligt därav "utan förklaring".
Ännu mer inflation i bostadskonsumtionen=avskrivningen, kommunpamparna tvingar enskilda villaägare plötsligt punga upp tiotusentals kronor cash för att bygga om sina redan perfekt fungerande avlopp (och vem trodde denne ägde sitt eget hem?):
http://www.di.se/artiklar/2015/8/2/kommuners-avgifter-uppror-husagare/
Samma med pizzorna. +10kr per pizza på två år här eller 10%+ beroende på pizza.
Och då sänktes krogmomsen…
Jo. Men det är väl vårt fel att vi inte bara äter cheeseburgers på McDonalds, då hade vi ju haft noll KPI på lunchen. Man kan ju köra deras dagens lunch också, 55kr. Tror det fortfarande är billigare än vad det var innan krogmomsen försvann.
Lite confirmation bias över detta eftersom du _vill_ se ökade priser.
Jag kontrar med att mitt bredband är 3% billigare idag än 2011 och att hyrorna i Sverige idag stiger i den lägsta takten sedan 2006 — 1,1-1,2% under 2015. Mat och kläder kostar också obetydligt mer sedan 2012.
Men om några saker inte stiger och annat gör det så borde väl ändå resultatet bli inflation det enda jag konsumerar, som blivit billigare är nog telefoni. och visst mycket har stått still tex kläder kostar väl ungefär samma nu som för 10-15 år sedan. Mitt bredband är dock mycket dyrare men jag gissar att i beräkningar av kpi så är mina 100mbit för dubbelt upp mot vad jag betalde för 5 för 10 år sedan deflation.
Kläder är ett jättebra exempel. Om man tar jämförbara "standardplagg", typ Lacoste-piké eller Barbour-jackor, så har de stått helt still i pris på 10 år om jag kollar priserna lite snabbt.
I mitt fall har bredbandet varit som dyrast 2007 (339 kr), billigast 2009 (299 kr), och samma kapacitet och leverantör begär idag 309 kr i månaden. Det är ju helt OK.
Vi har nog lite inflation, men inte mycket mer än 1-2%. Det finns fantasisiter på nätet som tex hävdar att USA haft 8%-ig inflation i två decennier.
Samma sak gäller elräkningen, oförändrad sedan 7 år tillbaka i genomsnitt (senaste fakturan 634 kr, ett exempel från 2009 var 688 kr för samma tidsperiod).
Så, ingen inflation på kläder, ingen inflation på el och bredband, låg inflation på matinköp, låg hyreshöjning. Det ser rätt OK ut.
Är det nån som vet vad som ingår i varukorgen för kpi-beräkningen? Jag har letat, men hittar inget.
Allt som inte stiger i pris.
Nä, jag skojar bara med dig. Siffrorna bara hittas på helt godtyckligt, liksom räntan bara hittas på planekonomiskt kaotiskt oscillerande i intervallet -0.35% till +500.00% från ögonblick till ögonblick rent politiskt (alltså enligt order från en handfull av de mäktigaste individerna som kontrollerar det mesta av alla pengar i samhället) utan marknadskrafter inblandade.
@Kapitalist : Jag är ganska säker på att dom har en varukorg; ( led-tv, salt, grovbetong mm) Men den verkar vara hemligstämplad, för jag hittar ingenting på nätet.
@Kapitalist : Ja, det kan mycket väl var som du säger; att priserna hittas på oavsätt hur ekonomin går. ( Jag tror det ). Men, Ett index, som kpi är, borde kunna redovisa mer data tycker jag.
Eller är det jag som är naiv? Men en inflationsredovisning borde regeringen ändå hosta upp.
"Korgen" är bara mer trams som bygger på deras uppenbart felaktiga antaganden i deras ogiltiga teori. Tror du att SCB:s byråkrater spenderar hela dagarna med att besöka butiker och skriva av prislappar eller upphittade kvitton på skor och telefoner som de bedömer vara "likvärdiga" med förra årets modell? Eller hur skulle en KPI-mätning annars gå till? Och hur kan de få till precisionen till ens 1%, för att inte tala om promilledecimalerna kvartal till kvartal? Det fattar du väl att det inte kan funka så, att det bara är bluff.
Här är ett relaterat exempel på en professor i Nationaidioti som önskedrömmer om att verkligheten blir sådan att den blir mätbar i hans påhittade "modeller". Uppmaningen kommer bara att försämra hans prognoser, eftersom de som lyder hans uppmaning (om någon) är ett vinklat urval. Men professor fattar uppenbarligen ingenting om statistik i termer av att beskriva verkligheten, utan tvärtom bara i termer av att som hund lyda och leverera de resultat som hans härskare beställer:
http://www.svd.se/statistikprofessor-svara-pa-undersokningar/om/debatt
Ja vår riksbank har känt av trycket om den "försvunna inflationen" så de genomförde en stor undersökning med eget kompetent folk för något år sedan. På ett utskottsmöte(under året faktiskt) meddelade man att orsakerna till disinflationen berodde på att t.ex plattskärmar och liknande produkter gått ner kraftigt i pris.
Skratta inte nu. Detta är sant 2015. Sedan länge kända strukturella orsaker ignoreras av centralbanken officiellt. Man agerar som att centralbanker alltid får som de vill. Till vilket pris som helst måste inflationen stiga. Importinflation är t.ex önskvärt. Men visst har vi en hyggligt stor inflation både här och där. Men inte där arbetskrafts-arbitrage råder eller där internet och digitaliseringen gjort intrång(förutsett hyfsad konkurrens).
Men detta är ju sant, sällanköpselektronik är ju ohyggligt billigt idag, även efter en kraftig dollarförstärkning. Köpte en TV (46") för 11 000 kr år 2012, motsvarande modellklass kostar idag 10 000 kr för 55". Ska man inte räkna med detta menar du?
Sen är till exempel mat, möbler, etc obetydligt dyrare idag än för några år sedan.
Joakim, Tycker du det är rimligt att sällanköpsvaror finns med i kpi-beräkningarna? Samtidigt som andra produkter som drivs på av den ökade penningmängden är inte med i kalkylen.
Nej, det stora problemet är att tillgångspriser inte räknas in i just "KPI". Däremot räknas ju finansieringen av boendeköp med (räntekostnader). Nu försökte ju RB ändå ta hänsyn till låneexpansionen, fast nu har man till sist gett upp och slängt över den heta potatisen till politikerna, med förutsägbart resultat.
Och det är klart att sällanköpsvaror ska vara med i KPI, det är ändå de facto en utgift för hushållen i stort som är värd att notera. Vikten är såklart ganska låg eftersom man inte köper nya bilar, TV-apparater eller köksbord varje år.
Vad jag menade lite ironiskt var att det inte är svårt att se vad som går ned i pris utan varför det går ner i pris inom en mängd sektorer. Men Rb har under lång tid officiellt ignorerat orsakerna och inte heller visat att de förstår att de strukturella faktorerna inte pekat mot inflation hur mycket Rb än slår huvudet i väggen med räntesänkningar. Flera av ledamöterna tror att inflationen ska återvända genom att den låga räntan ska gynna investeringar t.ex. Det är f.ö investeringar som skapar löneökningar och inflation. Konsumtionen kommer inte först. Dessutom vill de inte förstå att seriös forskning visar att räntan inte har större effekt på investeringsbeslut. Men de finns istället gott om dåliga investeringar när räntan är för låg.
Securitas Sverige AB höjer sina priser i snitt 8 % per år. Vissa år två prisjusteringar per år…
Samtidigt för de som är underleverantörer eller jobbar mot större företag så kan just 0% infalationen användas för hålla våra ersättningar på samma nivå trots att vi ser ökade kostnader på vår sida som vi inte får igen.
Länsförsäkringar höjer min gårdsförsäkring med 9,7 % fr.o.m. 1/9, och förra året höjde de 11,1 %. TryggHansa höjer en av våra bilförsäkringar med 31 %.
Länsförsäkringar höjer min gårdsförsäkring med 9,7 % fr.o.m. 1/9, och förra året höjde de 11,1 %. TryggHansa höjer en av våra bilförsäkringar med 31 %.