En kort undersökning så här på morgonen. Hur vill respektive tror du att britterna röstar i EU-folkomröstningen?
Folkomröstningen hålls den 23:e juni, dvs torsdag nästa vecka.
Alternativet Bremain handlar om att de vill vara kvar i EU och Brexit att de vill ur. Ge dina svar nedan. Kom ihåg att din önskan inte nödvändigtvis överensstämmer med det faktiska utfallet.
OECD varnar nu för Brexit rapporterar Bonnier/DI. Tydligen är både Storbritanniens, EU:s och OECD-ländernas ekonomier så bräckliga att de riskerar att knäckas om Storbritannien inte är med i EU. Verkar inte direkt sunt.
 |
| Det finns inget att se, fortsätt vidare. |
“Brexit hotar en redan sårbar global ekonomi som sitter fast i en fälla av låg tillväxt. För att få utvecklingen på rätt spår med högre tillväxt krävs samarbete EU-länderna emellan när det gäller bland annat skatte- och valutapolitik.”
Tydligen upphör alltså tillväxten om Storbritannien inte är med i EU.
Rätt fascinerande, minst sagt.
I verkligheten kommer knappast handel med varor och tjänster att upphöra bara för att Storbritannien inte är med i EU. Det väsentliga blir vad för slags avtal landet skaffar sig med omvärlden, något de vid Brexit kan förhandla fram med såväl EU som enskilda länder. Det är ju inte så att EU-länder likt Sverige upphör vara intresserade av handel med Storbritannien bara för att landet inte är med i EU.
Sedan är frågan om det blir någon Brexit eller inte en annan sak. Det finns mycket stora osäkerheter i opinionsundersökningarna, där t ex ett institut gått från 55/45 till 45/55 på bara en vecka, vilket knappast är realistiskt utan snarare visar på omfattande metodfel. Övriga instituts senaste mätningar ligger mycket jämnt mellan alternativen Brexit och Bremain och äldre undersökningar bör knappast vägas in i bedömningen.
OECD:s rapport bör nog ses som en partsinlaga i debatten, då vi vet hur usla man är på att prognosticera BNP och ekonomisk tillväxt. Okända faktorer som Brexit gör nog knappast att man blir bättre på att gissa framtiden.
Stockholmsbörsen fortsätter vara ointressant. Kanalen mellan motstånds- och stödområdena runt 1300 och 1400 fortsätter hålla även om den kortsiktiga trenden för stunden är nedåt. Kan Brexit vara något som bryter kräftgången?
 |
| Dagschart OMXS30 |
Frågan är vad som krävs för att vi faktiskt ska få ett varaktigt utbrott från denna kräftgång på börsen.
Härnäst ligger Brexit i korten. Vore ett mycket intressant facit på den brittiska folkomröstningen om EU, huruvida detta kan få Stockholmsbörsen att faktiskt reagera och få ut börsindex ur den kaanal som gällt sedan årsskiftet?
Som alltid är det mesta inprisat, men börsens reaktioner på en Brexit eller inte vore en bra avstämning kring om farhågorna kring ett brittiskt utträde är propaganda eller verklighet. Det blir en strid på kniven. Stanna-kvar-i-EU-sidans försprång är i stort sett utplånat, medan andelen osäkra minskar enligt Wikipedias sammanställning av opinionsundersökningarna. Nu är det inte många dagar kvar till den 23:e juni, men vänder inget skiftet i opinionen kan Storbritannien mycket väl lämna EU.
Sedan får vi se om börsen prisar in resultatet (och om OMXS30 skvalpar kvar i kanalen tills dess).
Finansinspektionen (FI) konstaterar i en ny rapport att svensk ekonomi och det svenska finansiella systemet är osårbart, annat än mot internationella händelser som Brexit eller en internationell bank- och finanskris. Hushållens skuldbubbla är inte systemhotande, men kan påverka ekonomin om hushållen måste börja betala räntor och amortera, vilket kan gå ut över den heliga konsumtionen.
Som äkta socialister konstaterar FI att hushållen har tillgångar som kan beslagtas, så skulderna är inget problem. Det skriver man nedan:
“Hushållens skulder har stigit snabbare än inkomsterna under flera år.Skulderna består främst av bolån. Hushållen har samtidigt stora tillgångaroch ett högt sparande och bedöms klara sina bolånekostnaderäven vid en lågkonjunktur eller högre räntor. Risken för att bankernaska göra stora förluster på bolånen är därför begränsad.”
Vad FI gör här är alltså att konstaterar att eftersom hushåll A har en miljon i skulder och hushåll B har två miljoner i tillgångar kan inte bankerna göra stora förluster på hushåll A. Dvs man ska ta hushåll B:s tillgångar och betala hushåll A:s skulder. Så kallad socialism.
Hotet mot ekonomin är istället att hushållen kan riskera dra ner på sin konsumtion av ändliga resurser. Och det klarar inte den svenska ekonomin, tydligen.
“Högt skuldsatta hushåll är därför i första hand en risk för den ekonomiskastabiliteten eftersom de kan dra ned sin konsumtion vid ett boprisfalleller annan störning och på så vis förvärra en lågkonjunktur.”
Så, ingen risk för någon svensk bank- och finanskris eftersom man kan ta tillgångar från den som har för att betala för den som inte har (brukar kallas bail in på moderniska). Risken är istället hotet mot konsumtionen. Tänk om hushållen säger upp sina Netflixabonnemang, samt slutar köpa pizza och Fanta?
Alla som oroat sig över att skuldbubblan och bostadsbubblan skulle kunna vara systemhotande för svensk del kan nu slappna av. Visserligen har FI tillkallat ett krismöte med bankerna, men det är bara ett eko av egots vibrationer.
Tidigare krisdrabbade Deutsche Bank erbjuder nu 5% ränta i Belgien, vilket väcker frågan om banken lider av likviditetsbrist.
Erbjudandet gäller insättningar på mellan 10 000 EUR och 50 000 EUR.
Frågan är varför?
Förra finanskrisen handlade delvis om likviditetsbrist där bankerna inte längre kunde låna likvider av varandra på interbankmarknaden. Ett sätt att komma runt detta är försåts att erbjuda rejält högre ränta på inlåning, likt ovan.
Nu ska man förstås inte springa benen av sig för att sätta sina sparpengar hos Deutsche Bank i Belgien, även om beloppen omfattas av EU:s insättningsgaranti. Det finns trots allt en betydande valutarisk inblandad, där t ex 5% försvagning av euron genom exempelvis förestående Brexit snabbt kan utplåna eventuell avkastning för oss svenskar. Ja, Storbritannien har inte euro, men om landet lämnar EU är det ett klart tecken på en försvagning och ett misslyckande för EU, vilket bör slå hårt mot euron, som de flesta EU-länder trots allt har.
Å andra sidan lär väl knappast Storbritanniens GBP stärkas av att man lämnar EU?
