Finansinspektionen (FI) konstaterar i en ny rapport att svensk ekonomi och det svenska finansiella systemet är osårbart, annat än mot internationella händelser som Brexit eller en internationell bank- och finanskris. Hushållens skuldbubbla är inte systemhotande, men kan påverka ekonomin om hushållen måste börja betala räntor och amortera, vilket kan gå ut över den heliga konsumtionen.
Som äkta socialister konstaterar FI att hushållen har tillgångar som kan beslagtas, så skulderna är inget problem. Det skriver man nedan:
“Hushållens skulder har stigit snabbare än inkomsterna under flera år.Skulderna består främst av bolån. Hushållen har samtidigt stora tillgångaroch ett högt sparande och bedöms klara sina bolånekostnaderäven vid en lågkonjunktur eller högre räntor. Risken för att bankernaska göra stora förluster på bolånen är därför begränsad.”
Vad FI gör här är alltså att konstaterar att eftersom hushåll A har en miljon i skulder och hushåll B har två miljoner i tillgångar kan inte bankerna göra stora förluster på hushåll A. Dvs man ska ta hushåll B:s tillgångar och betala hushåll A:s skulder. Så kallad socialism.
Hotet mot ekonomin är istället att hushållen kan riskera dra ner på sin konsumtion av ändliga resurser. Och det klarar inte den svenska ekonomin, tydligen.
“Högt skuldsatta hushåll är därför i första hand en risk för den ekonomiskastabiliteten eftersom de kan dra ned sin konsumtion vid ett boprisfalleller annan störning och på så vis förvärra en lågkonjunktur.”
Så, ingen risk för någon svensk bank- och finanskris eftersom man kan ta tillgångar från den som har för att betala för den som inte har (brukar kallas bail in på moderniska). Risken är istället hotet mot konsumtionen. Tänk om hushållen säger upp sina Netflixabonnemang, samt slutar köpa pizza och Fanta?
Alla som oroat sig över att skuldbubblan och bostadsbubblan skulle kunna vara systemhotande för svensk del kan nu slappna av. Visserligen har FI tillkallat ett krismöte med bankerna, men det är bara ett eko av egots vibrationer.
74 kommentarer
Nåja. De som har stora skulder har också som regel stora (reala) tillgångar, så även om uttalandet är lite slarvigt, så är det korrekt.
Jämför ex med bankförlusterna på privatpersoners bolån i förra krisen. Inte särskilt stora.
Nej, risken är att det blir deppiga lågkonsumerande hushåll när räntor + amorteringar tar upp allt större del av den disponibla inkomsten. Och det är precis vad FI säger. En annan sak som många inte vet om är att sparandet är väldigt högt idag hos hushållen, så det finns nog större buffertar idag än för tex 10 eller 20 år sedan.
Nåja……du ser detta i ett aggregerat perspektiv. Bankerna har allt mindre eget kapital(högre skuldsättningsgrad). I Europa är det lägre än 4% om jag (leverage 25). I Sverige är EK dock högre. Vid förra krisen(Baltikum) var flera banker illa ute trots att svenska hushåll var ok(vad hade hänt om Baltikum devalverat :)). 1992 däremot uppgick kreditförlusterna till dryga 5% av stocken. Svenskarna lånade 1990 till en netto(avdragsrätten <90%) realränta kring -1%, dvs jämförbart med idag(negativ ränta). Vad kommer att utlösa problem denna gång? Volymen och inte räntan i sig?
Beaktas som sagt aggregerade tal istället för en stor grupp hushåll med inget sparande utöver bostaden är risken stor att problem spiller över på bankernas allmänt svaga balansräkningar(väsentligt bättre idag jmf med 2008 dock).
För övrigt brukar det aldrig bli som byråkraterna och forskarna planerar för när skiten väl når fläkten. Dåliga utfall brukar leda till ännu sämre utfall i form av oförväntade kedjereaktioner etc. En av faktorerna är ränterisken för bankernas bolån utomlands.
oops!Skrev ovan "Beaktas som sagt aggregerade tal istället för en stor grupp hushåll….". Ska stå " Beaktas en stor grupp hushåll….. istället för aggregerade tal….".
Vi har redan haft en bankkrasch i Tyskland.
Landet och världsekonomin lever vidare trots det.
Stefan: ?
Deutche Bank har halverats sedan augusti 2015.
Osv
Börskursen behöver inte ha med eget kapital att göra mer än det diskonterade dito. F.ö brukar inte marknaden vara i stånd att värdera bankrisker förrän de blir akuta. Det är därför det är mer lönsamt att starta en bank än att råna dem. Vi har mao inte sett en tysk bankkrasch ännu(sedan 2009 då tyskarna startade "bad banks"=. Deutsche bank är knappast ute ur skogen ännu. Inte på långa vägar. Nedskrivningarna har inte börjat ens.
"Nedskrivningarna har inte börjat ens"
Blir ju meningslöst att hålla en diskussion om vi inte ens kan hålla oss till sanningen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Idag gick spanska Banco Popular ut med en nyemission.
Den sjönk 26% på det beskedet.
Sedan 1 juli 2011 har den sjunkit 82%.
Så bankväsendet är och har varit i gungning i flera års tid.
Trots det går Europa relativt hyfsat.
Vad är sanningen? Vi diskuterar risker vid kraftiga fall av belånade tillgångsvärden! Nyemissionen i t.ex Banco Popular är en fördröjning av ett behov som fanns redan 2011 osv. Vad är hyfsat? 20% arbetslöshet som i Spanien? Spansk BNP når nu 3,5% i årstakt efter åratal av recession eller noll-tillväxt(efter fall med 50% krävs 100% upp för SQ).
Sedan NÄR går Europa hyfsat? Räknat från t.ex 2009.
Vi väntar på att du ska säga något av värde för diskussionen!
Backar vi bandet exakt 7 år har DAX gått upp 108%
Under samma mätperiod har euron tappat 13% mot sek.
Det tycker jag är ganska hyfsat ur ett investerarperspektiv.
Vad gäller risker finns de definitivt där, det finns det alltid.
Så du säljer alltid på toppen och köper i botten :).
DAX är sedan länge marknadsledare och har gått upp 26% på 16 år(topp till topp), dvs med en medelavkastning före inflation och skatt på 1,45% per år. Som boende i Tyskland under ett antal år vet jag att börsavkastning inte står i proportion till genomsnitts-tyskens välmående.
Du har ett konstigt sätt att bedöma ekonomi med inte minst dina allmänna svepande formuleringar.
Nu får du väl ändå skärpa dig, det var du som började prata om 2009.
Jag gav lite siffror och du anklagar mig för svepande formuleringar?
Klart det är skillnad på hur Main Street och Wall Street upplever situationen.
"Landet och världsekonomin lever vidare trots det"
"Det tycker jag är ganska hyfsat ur ett investerarperspektiv."
"Vad gäller risker finns de definitivt där, det finns det alltid."
"Klart det är skillnad på hur Main Street och Wall Street upplever situationen."
"Förändringen är konstant i dagens samhälle"
Vad är ämnet? Bankrisker och risker för negativ konsumtionsutveckling pga skuldsättning och värdefall för bostäder i Sverige. Men du anför istället argumentet att DB´s halverade börsvärde är en indikation på att Sveriges ekonomi inte är sårbar. Samma resonemang innebär mao att ett halverat börsvärde för svenska banker är mer eller mindre oväsentligt.
ps! Jag har inte ifrågasatt att tillväxten i Europa sedan en tid(2011) är på uppgång. F.ö så tror jag att du inte vet så mycket om DB´s BR.
Det är korrekt att jag inte har stenkoll på Deutsche Banks balansräkning, dock är jag tämligen övertygad om att det kommer ytterligare nedskrivningar där framöver.
Vad gäller svenska banker har jag varit kort Swedbank (utan framgång) som hedge mot boprisfall.
Vet inte hur mycket du följer marknaderna men kvällens happening på Wall Street var fallet i ANF. Ytterligare ett litet "bevis" för att kläder går tungt för tillfället.
@Stefan Vilka minifutures rekommenderar du om man tror på boprisfall inom 1 år?
Som sagts, svenska bankers balansräkningar är relativt starka. Swedbank är en av de högst kapitaliserade bankerna i Europa, och har bland de lägsta kostnaderna (och därför bland den högsta avkastningen på eget kapital). Se tex The Economists reportage för nån vecka sen.
Det kan förstås krisa ändå med tanke på den höga exponeringen mot hushållens bolån, men det krävs ett rejält fall innan det blir kris, och betalt kan man få ändå — dvs både hushållen och bankerna har marginaler att klara tex ett 20-30%-igt prisfall!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Nietzsche. Handlar inte med minifutures så där har jag inget att komma med. Generellt tycker jag man ska hålla sig ifrån dom pga risk för knockouteffekt.
Joakim. Det är på riktigt lång sikt Swedbank blir intressant. Blockchain kommer att revolutionera bankvärlden. På sikt kanske Swedbank är lika värdelöst som Eniro om de inte sköter korten rätt.
Ja, bankerna tittar förstås på blockchainteknik.
Det kommer nog ta många år innan dagens storspelare blir undanknuffade. De svenska bankernas affärsmodell håller nog, särskilt i jämförelse med internationella konkurrenter. De fungerar idag som ganska trevliga pengamaskiner.
Intressant detta med Pepins/Spiltan/Avanza som introducerar Paradox helt utan de traditionella storbankerna bakom sig till en avsevärt lägre summa än praxis.
Paradox ser riktigt intressant ut, första handelsdag nu på tisdag.
Ja, provisionsintäkterna från IB-aktiviteter har alltid varit märkligt höga. Det är definitivt något som kommer pressas av "digitaliseringen".
Förresten ledde 90-talskrisen till att hela 0,7% av de svenska bolånen blev till förluster (och då hade vi en rejäl räntestegring pga fast växelkurs). En liknande bolånekris klarar bankerna av idag via eget kapital.
Jag är ju så oerhört gammal att jag minns den där tiden som igår.
Nordbanken betedde sig som svin i allians med Securum.
Sen var det bara att teckna för glatta livet i Castellum, Pandox, Norrporten som var kraftigt undervärderade vid tillfället.
Det tog dock många år för marknaden att inse det, fastighetsbolag var verkligen stendött.
Castellum har sedan dess (maj 1997) stigit 780% exklusive utdelningar.
På tal om blockchain så är bitcoin upp ytterligare 5% idag.
93% upp på årsbasis.
@Stefan bitcoin är intressant eftersom det inte är Fiatpengar -men det verkar ju finnas problem om transaktionsvolymerna stiger -hur ska detta lösas?
https://soundcloud.com/borspodden/avsnitt-134-bitcoinspecial-med-ludvig-oberg
Joakim; Klart att de verkliga/slutliga bolåneförlusterna för hushåll är väldigt låga eftersom vi t.ex saknar "non-recourse"-klausuler i Sverige. Men bankerna är som du vet tvungna att skriva ner "npl´s" i vissa fall, t.ex vid uteblivna betalningar och negativa säkerhetsmassor. Under 90-talet verkställdes alltför många pantutförsäljningar i panik företrädesvis dock i företagssektorn. Nordbanken, statens bank(PK), ansågs värst. Anledningen var förstås obestånds-situationen.
@Joakim Påhittad information är alltså "slarvigt men korrekt"? Eller har du bara missuppfattat tillgänglig data alternativt vad den duger till?
@Linus, förmodligen missförstår vi varandra här på något sätt. Det är ingen riktig tvekan om vad FI menar. Motståndskraften är relativt hög på grund av de nämnda faktorerna. Risken ligger i minskad konsumtion snarare än stora kreditförluster.
Det har har väl väl med fallhöjden att göra? Är bankerna verkliga så robusta när fallet överstiger 30-40% (vilket föranleder mindre konsumtion vilket i sin tur orsakar arbetslöshet vilket i sin tur kan tvinga fram privatpersoner med negativt kapital att sälja osv ? )
Dvs systemrisker och inte linjära regressioner där korrelationer mellan arbetslöshet konsumtion fastighetspriser och betalningsförmåga inte alla är satta till 0.
Swedbank föll från 226 kr februari 2007 till 15 kr 2 år senare.
Så var det med den stabiliteten.
Tillgångarnas värde är förstås intressant när de realiseras, förmodligen bara en bråkdel av det bokförda värdet vid en ev. krasch.
Sen sätts ju priset på fastigheter på marginalen, dvs det är den sist sålda som visar vilket värde de övriga i trappuppgången har. Oavsett om man har tänk sälja eller inte så bestäms ju 'känslan av att vara rik eller fattig' en del av vad grannen fick betalt när han sålde.
Fallande priser på fastigheter kan nog drabba konsumtionen på fler än ett sätt…
Bostadspriser i all ära, men det vi behövs mest just nu är en ordentlig börskrash som blåser ut alla gamla förmögenheter som bara sitter och bromsar och hindrar förändringar.
Nå, då får vinsterna allt gå ner ordentligt. En halvering av börskurserna idag skulle ge oerhört hög avkastning framöver, även i mer konjunkturstabila bolag (tex dagligvaruhandeln), och speciellt i jämförelse med räntan. Ta Axfood eller ICA tex, ganska dyra bolag idag, men billiga om man köper dem till halva priset med bibehållen utdelning…
Eruit: varför behöver vi det? För att tillfredställa din avundsjuka på andras förmögenhet?
Anonym: Såja, var inte rädd nu. Alla samhällen mår bra av regelbunden förnyelse. Det är inte så farligt att förlora allt. De som är begåvade och ambitiösa bygger snabbt upp nya förmögenheter.
Dock har det ganska förödande konsekvenser tex vad gäller den äldre medelklassens och pensionärernas förmögenheter. Det är inte lätt att bygga upp en ny förmögenhet om man slutat arbeta.
Yadayada… Livet självt har minst sagt "förödande konsekvenser" för oss alla! Det är ingen jättekatastrof om några tusen svenskar blir av med sina förmögenheter. De kommer fortfarande att ha det materiellt bättre än 90% av jordens befolkning.
Säg, på vilket sätt sitter förmögenheten (i de flesta fall innehav i svenska börsnoterade företag) och "bromsar"? Hur blir det bättre av att företagen går dåligt (vilket nog behövs innan nu börsen ska krascha)?
Eruit
"Alla samhällen mår bra av regelbunden förnyelse"
Har du helt missat avindustrialiseringen och digitaliseringen?
Förändringen är konstant i dagens samhälle.
Eruit: skulle det föreställa ett svar på min fråga? Det verkar nästan som att min gissning verkar rätt, men du inte vågar erkänna det…
Känns som när man tjafsade med ungarna runt frukostbordet…
Känns som när man tjafsade med ungarna runt frukostbordet…
Fint hus till vänster. Mitt gamla barndomshem 🙂
Vad!
Trodde alla var födda och uppvuxna i Bullerbyn!
Eller liknande boende…
I socialism så är det som Cornucopia säger -staten tar från de rika om de behöver täcka upp för brister.
I en marknadsekonomi så köper de med överskott från de som tvingas sälja.
Vad är då Sverige? Med en byråkrati som är 50% större än normalt i väst…
Som måste försörjas med skattemedel och avgifter…
Marknadsekonomi? Socialism?
Alla tillgångar kan i princip byta "ägare" snabbt och utan "ägarens" medgivande.
Att bli rånad på gatan i rö….et gbg är bara en liten appetizer om vad som komma skall.
😀
6% for starters.
Allt ditt är vårat är väl en go beskrivning hur politikerna ser på mellosvennarna i dagsläget.
"FITCH HÖJER BETYG SWEDBANK, SEB, SHB, UPPR NORDEA"
Det finns skäl att oroa sig när systemet havererar om vi konsumerar för lite. Det havererar nämligen också om vi konsumerar för mycket (av ekologiska skäl). Och det finns inget "lagom".
Men det finns en teknologisk utveckling som kan och tidigare löst många "olösliga" dilemman. (Ja den teknologiska utvecklingen risker också att skada oss och även helt utplåna inte bara mänskligheten).
DDTs välsignelse och blybensinens smörjande effekt klarar vi oss nu utan.
Lagom är ett fint gammalt svenskt ord som sprids allt mer i världen för lagom är varken nog eller tillräckligt. Ursprungsbetydelsen är att ölet som serverades på krogen skulle precis räcka runt till hela laget innan det var slut. (Lag om)
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nanotec: nej "lagom" betyder sannerligen inte "laget om". Lagom är dativform av "lag", och betyder alltså "det som är brukligt, efter sedvänja" ungefär.
"Uarda-akademien avtäckte 29 april 1992 ett referensmått utfört i Vångagranit i Paradisparken i Lund för enheten lagom (lgm)." – Wikipedia
Sandow varför förstöra en trevlig betydelse med simpel grammatik.
enannan jag tackar dig för den upplysningen och kommer att söka stenen vid nästa besök i Lund.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det är nog oundvikligt att konsumtionen drabbas förr eller senare. När det tillgängliga låneutrymmet är maximerat kommer huvuddelen av folket att vara nära pottkanten, och då behövs bara en liten störning för att trilla i, vilket ger ringar på vattnet som gungar pottan och får ännu fler att trilla i, etc. Ungefär som en bilkö som vid en viss täthet skapas av en liten störning och växer sig allt större, som en våg bakåt mot trafikriktningen. Sen är krisen är ett faktum och alla springer omkring och viftar med armarna i panik eller resignerar trött.
Det finns ännu inga officiella siffror ute men det snackas mycket om att klädbranschen går riktigt dåligt för tillfället.
Tex har Wesc har likviditetsproblem och tar in nya pengar.
Gissar att de flesta inte är så högt belånade utan det är en mindre del som finns nära pottkanten. Har för mig att Cornucopia? hade något om detta för länge sedan. Fler kommer sedan att trilla i pga arbetslöshet när konsumtionen sjunker. Hur många är svårt att se men bör diskuteras.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ju oviktigare saker ekonomin handlar om desto instabilare blir den. Om ekonomin handlade om att tillfredsställa våra grundläggande fysiska behov skulle folk fortsätta konsumera oavsett vad som hände, men när ekonomin handlar om köksrenoveringar och liknande så slutar folk konsumera när oron tilltar, vilket kan skapa väldigt svåra störningar i ekonomin. Jag tror inte jag sett någon påpeka detta än. Kuckelikuuuu!
Kuckeliku.
Jag tror faktiskt det finns en viss konsumtionströtthet i Sverige för tillfället.
Det är inte coolt med i-prylar längre.
Ingen vill veta var du köpt din tröja.
Det där sista om konsumtionströtthet kan väl vara en generationsgrej…?
Intresset för konsumtion av olika saker varierar ju under livet.
Absolut Thomas.
Men nu är det ju så att det alla centralbankerna i västvärlden har problem med är att vi konsumerar för lite.
Pengarna kommer inte ut som önskvärd konsumtion utan hamnar i tillgångar som fastigheter och sparande.
Kuckeliku,se bara på Venezuela, där är folk verkligen på hugget och köar i timmar för att få viktiga saker som toapapper. Menar du att deras ekonomi är stabil?
Instämmer med det där om generationsgrej. Det finns inga prylar som jag vill köpa längre. Har allt jag vill ha, så jag lägger överflödet på semester istället. Och av det blir de bara glada i utlandet.
Någon bostadskrasch kommer sannolikt inte när debatten om den är som högst. Dvs som idag. I tider av deflation är t.ex fastigheter en högt efterfrågad tillgång. Men bara fastigheter med bra cashflow och hög direktavkastning. Borätter är mera som obligationer, dvs en funktion av räntan. Räntan är fortfarande trendmässigt på väg ner på lite längre löptider. Konjunkturerna är dock cykliska oavsett centralbanks-ingripanden och finanspolitik.
Hur hänger det ihop med jord- och skogsfastighter?
Förra året läste jag att snittpriserna på virke i Sverige var 41€ medan det i Baltikum var 61€… Fastighetspriserna är ju lägre i Baltikum ändå.
De hårt skuldsatta mjölkproducenternas fastigheter borde då vara rena katastrofen.
För att mjölka kor som industri kan ju inte funka när all annan gammel-industri försvinner från Sverige…
Familjen Bendelins öde på Gotland påminner om krisen i början av 90-talet, åtminstone tycker jag så här ytligt att det liknar en del berättelser från den tiden…
Är det så att man har ropat "vargen kommer" så mycket att ingen märker när vargen kommer…?
Som du antyder hänger råvarupriserna ihop med fastighetspriserna. Men jag tänker närmast på hyreshus- och kommersiella fastigheter som stigit worldwide. Börsen är även den en placerings-form under nuvarande deflationstryck. Således tror jag börsen kan fortsätta upp trots stagnerande vinster(USA t.ex).
När det gäller virkespriser så har jag f.n inte en aning varför skillnaderna är så stora som du påstår. Tillfälligt lågt utbud/slutavverkning? Råvarubrist är väl ändå inte fallet! Skogen i Baltikum liknar väl ved från södra Sverige. Medelpriserna dras ner av norrländskt virke(t.ex jordmån/ståndort). Tidigare har svenska massabolag under kortare perioder köpt ved i Baltikum till högre priser än vad som erbjudits hemma. Varför vet jag ej. Påverkar ryska virkestullar priserna? Kan det vara så att balterna försöker göra sig oberoende av rysk gas genom att en större andel ved används för t.ex värmeproduktion?
Finns det förvärvshinder för utlänningar att köpa skogsfastigheter? Kanske är skogen i Baltikum fortfarande sämre skött än i Sverige. Jag tror nog ändå att prisskillnaderna på virket är tillfälligt medan fastighetspriserna speglar produktionsförmågan.
För mjölkproducenterna är det väl mera uppenbart Thomas :).
Som Joakim Persson redan påpekat är det få hushåll som bara har skulder, och få hushåll som bara har tillgångar. Eftersom det är billigt att låna tar man hellre lånade pengar till sina hus- eller lägenhetsköp och låter sparkapitalet stå kvar på olika konton, fonder och aktier. Hushåll A får betala av sin miljon i skulder med den miljon de har i tillgångar, svårare är det inte för de flesta. Åtminstone enligt mina egna anekdotiska observationer i bekantskapskretsen!
Men visst, den heliga konsumtionen kommer att drabbas.
Skulle hushållen få svårt att betala sina räntor så kan man alltid återgå till 50% ränteavdrag, eller mer.
Alltså. Bolån är på intet sätt obligatoriskt för alla medborgare. Väldigt få personer äger sina villor och bostadsrätter, ty det gör ju banken. Har därför svårt att se socialismen i det hela. Däremot, om kommunen eller staten skulle välja att expropriera enskildas egendom – ja då snackar vi.
Skulle tro att Fi sneglar på pensionssparandet, ett sparande som normalt är otillgängligt men skulle kunna användas till att reglera boskulderna vid behov.
Sen är sverige väldigt exportberoende, och en exportkrasch skulle drabba oss värre än om inhemsk konsumtion kraschade. I det avseendet har sannolikt Fi rätt. Sen har de naturligtvis fel i att det inte skulle vara systemhotande om konsumtionen kraschade, det såg vi senast exempel på vid bopriskraschen i början på 90-talet. Exporten räddade oss ur krisen den gången…
Övergången till rörlig växelkurs hjälpte oss vid 90-talskrisen, på samma sätt som den hjälpte oss vid IT-kraschen och skuldkrisen 2008. Vi har en säkerhetsventil där i form av försvagad krona.