Efter tre månader är vi äntligen med elbil igen, efter enbart fossilbilmisär. Det innebar mycket räckviddsångest, ständigt behov av att tanka inklusive den tid det tar att leta efter en bensinpump och som det tar att tanka. Många snabbladdare saknar bensinpumpar och det är glest mellan pumparna till en fossilbil. Det är också dyrt med fossilbil.
Teslan såldes i mars, förvisso med förlust och kvaravarande leasingavgift, men det betalar av sig med lägre förmånsvärde samt lägre leasingavgifter på ett år. Det var väl egentligen inte meningen att jag skulle ha en tämligen dyr lyxbil, men när jag började med Tesla Model S så var det enda alternativet med fyrhjulsdrift och landsvägskörning (dvs inte SUV), och sedan låg jag kvar. Dubblat förmånsvärde med de nya reglerna kostade dock på och droppen fick bli fascisten Musks heilande.
Så i väntan på leverans av ny elbil har vi bara kört fossilt i tre månader.
Man blir snabbt bortskämd med elbil.
Den är alltid fulladdad (okej, 80% eller annan rekommenderad vardagsnivå) på morgonen och man behöver alltså aldrig ladda annat än på långfärder, utan bilen är alltid redo och man behöver därmed inte ta höjd för tider att tanka.
Med fossilbilen – inte underlättat av att vi är två i hushållet och det inte finns någon app som berättar hur mycket som är kvar i tanken – så blir det räckviddsångest. Va, bara tio mils räckvidd när man har en tid att passa och därför måste hitta en bensinpump?
Det visar sig också att de flesta snabbladdningsstationer för elbilar saknar bensinpumpar, så man måste också sitta med kartor och appar för att hitta en bensinpump. Mycket onödig tid som gick åt att tanka, som man slapp med elbil. Särskilt vid långresor, då det finns många fler snabbladdare än det finns bensinpumpar – de senare är det glest mellan, medan det sällan är mer än högst en mil till en elbilssnabbladdare.
Sedan har vi priset. Fattar ni att det nästan kostar 1 000:- SEK att ladda fossilbilen, medan det bara kostar några kronor med elbilen? Helt sjukt. Fattar inte hur någon kan köra fossilt.
Nåja, nu är det över iaf, och Subarun får återgå till att vara andrabil och därmed blir inte räckviddsångesten särskilt stor då den generellt bara kör på sin höjd någon mil inom byn eller grannbyn, och främst är utryckningsbil för Lena när hon har jour i räddningstjänsten.
I övrigt måste jag hata lite på Västtragik, som inte klarade av att hålla tiden så jag missade anslutningsbussen på Landvetter Resecentrum, plus att jag inte kunnat jobba då man skakar sönder ombord på Västtragiks stadsbussar som körs i landsvägstrafik och nog aldrig bör köra snabbare än 45 km/h om inte tänderna ska trilla ur på passagerare och förare. Så lite dåligt med uppdateringar på Ukrainaartikeln idag.
Sedan verkar det vara strömavbrott lite överallt idag. Min tes att kontanter inte duger i krig bekräftades av att Pressbyrån inte kunde sälja kaffe eller dryck i väntan efter missad anslutningsbuss, eftersom de behövde sitt kassassystem. Inga kontanter hjälpte där. Bäst hade varit om deras kassasystem hade ett onlinealternativ via Internet, som man kunde Swishat till, men det kanske kommer. Strömavbrott hemma, strömavbrott i Landvetter och tydligen strömavbrott i Mölndal också.
Nåja, skönt spara tid med att ha elbil igen, och slippa räckviddsångest och onödiga tankningar. För att inte tala om hålet i plånboken fossilbränsle utgör.
