“Privatiserade vinster och socialiserade förluster är inte kapitalism.” – jag
Det finns de (delvis med rätta) som ondgör sig över den nya handfullen av superrika och med det stigande statistiska klyftor i samhället när man jämför medföljande medelvärden. Men de som därmed vill angripa kapitalismen är fel ute. Vi har inte kapitalism, vare sig i Sverige eller världen, och har knappast haft det sedan 2008 varefter staterna förbjöd förluster och lät kollektivet ta storkapitalets förluster.
 |
| Häpp |
I sig berodde inte heller finanskrisen 2008 på kapitalism, eftersom amerikansk sk sub prime, dvs att banker inte fick säga nej till att låna ut till personer som inte var kreditvärdiga och aldrig borde fått lån, var grundorsaken. Det var ett politiskt beslut, vars avsikt var att jämna ut klyftor i USA.
De efterföljande och i grunden förutsägbara massiva förlusterna gjorde att man i panik förbjöd förluster och lät staterna i form av centralbankerna rädda allt kapital. Man socialiserade alltså förlusterna men lät vinsterna förbli privata. Och sedan 2008 har vi levt i denna värld av förbjudna förluster. Åtminstone om du har tillräckligt med pengar. Även nu under coronakrisen har vi sett hur staten gått in och räddat de som inte behövt räddning, förvisso efter att statliga påbud var orsaken till räddningsbehovet till att börja med.
Så resultatet av sub prime på 90-talet och dess försök att utradera klyftor var att klyftorna istället skenar, eftersom storkapitalet aldrig kan tillåtas förlora något. Men det är inte kapitalism. Centralt i kapitalismen är förlusten. Du kan satsa, du kan bli rik, men går det åt helvete är det ditt eget problem och inte någon annans.
Ja, hade man inte socialiserat förlusterna hade privatpersoner blivit av med sitt småsparande, pensionsfonder hade utplånats och med det pensionerna. Men klyftorna hade minskat istället för att öka. Den som bara har 10 000 och förlorar 100% förlorar fortfarande mindre än den som har tio miljarder och förlorar 100%. Bägge blir därmed lika fattiga och de så förhatliga klyftorna är därmed utplånade när alla möts nere på det önskade målet noll.
Sedan kan man gräva i statistiken och titta på om klyftorna egentligen har ökat. Enorma outliers som Spotifymiljardärer drar upp medlet, men påverkar inte medianen.
Men sitt gärna där och knyt näven och förbanna kapitalismen medan ni lyssnar på kampsånger på Spotify. Fast dagens klyftor har skapats av något annat. Låt oss kalla den blöjismen, där kapitalägarna uppför sig som småbarn, som ska få nytt godis även om de ätit upp hela påsen direkt. Ett system där man inte kan förlora kommer bara öka klyftorna.
Ingen som blivit rik sedan 2008 ska slå sig för bröstet och berömma sig för sin prestation eller hyllas av andra. Deras välstånd bygger på socialiserade förluster och statligt stöd och i slutändan är bara de superrika priviligierade bidragstagare.
Släpp nappen, ta av er blöjorna och se hur ni skulle klara er i en kapitalistisk värld.
37 kommentarer
Svårt att invända mot ditt resonemang. Åtminstone vid en snabb första läsning. Ponera att vi hade haft en riktig kapitalism de sista åren med pandemikris och allt: hur hade landskapet i dag då sett ut?
Till en början hade börsen fortsatt krascha där i februari-mars, och alla som är experter på börsen idag hade samlat tomburkar ur soptunnor för att överleva.
Så är det nog. Och på lång sikt hade det varit bättre. Men inte för mig och förmodligen inte för Lars heller. Men förmodligen bättre för våra barn.
Vi hade alltså fått bättre återvinning!
Som man sa i början av 90-talet: om du är skyldig banken 100.000 så är det ditt problem, men om du är skyldig banken 100 miljoner, så är det bankens problem.
Glöm inte den tredje raden: Om du är skyldig banken 100 miljarder så är det hela landets problem.
Glöm inte fjärde raden.
Om Usa är skyldiga 225.000 Miljarder så är det hela världens problem
Det finns också nån dilemma, om utan socialiserande hade kanske kina haft ännu större möjligheter till REA i europeiska bolag.
Kan det vara enda orsaken till varför västvärlden håller zombieföretagen vid liv? Naturen ger ju inget gratis så förr eller senare kommer ju denna hantering betalas på något sätt. Hur vet jag inte exakt men det kommer ske.
Vi betalar det redan med en missallokering av kapital. Vi märker det bara inte för vi vet inte vad cvi går miste om.
Centralbankernas trixande med valutakurser är ju en form av socialism.
Frågan är hur det sett ut annars.
Man kan alltid fråga sig vad den marknadsmässiga in och utlåningsräntan hade varit om vi inte hade haft den socialistiska reporäntan?
Det är ju alltid skönt att få bekräftelse på sina egna teorier så här på söndagen så jag håller med. Ett problem är att de finansiella företagen blivit "too big to fail" som Nassim Nicholas Taleb pekar på. Lemanns konkurs satte total skräck i politikerna. Jag undrar hur man historiskt kommer att se på räddningsaktionerna som Obama-administrationen införde för att undvika fallissemang i Ford ex vis.
Här hemma tillät vi att SAAB gick i konkurs till tonerna av krav på alla möjliga sorters stödpaket (inklusive Riksgäldens säkerhet för ECB-lånet; är det någon som sett en slutredovisning av det?). För egen del är jag säker på att industrin mår bättre nu än om SAAB och andra räddats den gången. Men jag tror inte det var klokhet utan erfarenheten från 90-talskrisen som gjorde att Sverige inte körde lika fel som USA inför finanskrisen
Pandemistöden förstår jag mig inte på öht. Erfarenheterna av 90-talet verkar vara helt bortglömda.
Det var inte riktig kapitalism, alltså? Ok.
Ouch.
Kapitalism light?
Håller med Ben Dover.
Hela resonemanget med "Privatiserade vinster och socialiserade förluster är inte kapitalism" klingar lika falskt som "xxx är inte riktig kommunism!"
Det är ofrånkomligt när tillräckligt mycket kapital ansamlats hos ett fåtal att dessa kommer försöka skydda detta kapital (och öka det) genom att påverka politiker och allmänheten.
Nu skapade ju Karl Marx både kommunismen och kapitalismen. Det finns ingen kapitalist som skrivit ett kapitalistiskt manifest eller beskrivit en ideologi som den vill tvinga på folk eller övertyga dem om att följa. Det är inte så kapitalister jobbar. Det som lett till "socialisering av förlusterna" är inte tillämpning av "kapitalistisk ideologi" utan politiska regleringar med rötterna i planekonomiskt tänkande.
Enklaste sättet att skilja dem åt är ju hur produktionsmedlen ägs: Om de handlas på en aktiemarknad så är det rimligtvis kapitalism.
Att kapitalet ackumuleras och koncentreras, och därmed knäcker även de flesta kapitalister, förutsåg Marx i sina skrifter. Det där mysiga, självförvaltande småföretagarparadiset med förkrigsvibb och ansvarstagande lokalkapitalism är lika försvunnet som ångmaskinen och ballistan. "Behovet av expanderande marknader jagar bourgeoisien framför sig över hela jordklotet, kapitalismen måste sätta bo överallt, koppla ihop allt", därav globalisering osv.
Det ironiska är att när kapitalet har koncentrerats tillräckligt mycket så är det ingen större skillnad mellan ett bolag som äger allt i världen eller en global kommunism.
Det ligger nog en hel del i blå tågets låt: staten och kapitalet.
Ett tips är att kolla upp det ekonomiska fenomenet som heter kalkyleringsproblemet.
Väl så lärorikt.
Hur skulle det ens vara i närheten av samma sak, menar du? Eller är det för svårt för dig att diskutera på grund av vilka iNsIkTeR och uPpEnBaRelSeR du kanske får?
Säger inte att renare kapitalism hade varit bättre. Poängen jag vill få fram är att det är politikerna som skapat situationen med de skenande klyftorna genom förbudet mot förluster.
Det är precis det som är kapitalism. Kapital ackumuleras, detta ger politisk makt genom t.ex. korruption och opinionsbildning vilket ger lagar som hjälper kapitalisten. Samma mekanismer finns givetvis överallt i varierande grad.
Det är nästintill omöjligt att använda sig av ordet kapitalism.
En del tror att ett kollektivt ägt företag.
Aktiebolag med andra ord är det mest kapitalistiska vi har.
Andra tror att en person som odlar grönsaker och säljer dessa på torget är en äkta kapitalist.
Sen har vi de som har tjänat sina pengar tack vare att stater har reglerat marknaden så de har haft ensamrätt på sina produkter via patent.
Steve Jobs ock Bill Gates, är sådarna exempel.
Så frågan är, vad en kapitalist?
Det är inte särskilt intressant att definiera en kapitalisT. KapitalisM däremot har en enkel definition. Diskussionen om t ex självförvaltning och medarbetarägda företag har ju pågått i över 100 år vad jag förstår men det är knappast en ersättning för, eller ett försvar mot, kapitalism.
Jag förstår att du inte vill ta den disskutionen.
Du är nog rädd för vilka insikter som uppenbaras för dig i så fall.
Som sagt var, "staten och kapitalet sitter i samma båt".
Hahahah det var det sämsta svaret jag har hört på länge. Nej, det är ointressant, resten är din projicering.
Fast en av kärnorna i "modern" kapitalism är ideén om Limited Liability (som väl varit med i över 200 år om jag minns rätt), alltså att de som äger företagen inte är personligen ansvariga för företagens förluster.
Limited Liability har gett upphov till ofantligt mycket positiva effekter eftersom det skapar ett positivt företagsklimat och ger människor modet att försöka dra igång företag. Men de är fortfarande inte ansvariga, utan kan smita från personliga konkurser, helt i enlighet med grundläggande kapitalistiska principer.
Rötterna till begränsat ansvar eller den riktigare beskrivningen av aktiebolaget som en kapitalandelsorganisation får du nog söka i romersk rätt och inte för tvåhundra år sedan. Att beskriva det som "smita från personliga konkurser" är att lägga allt ansvar för utfallet av en transaktion på den ena sidan. Då har man missat poängen.
Jag tycker nog att "smita från personliga konkurser" beskriver limited liability ganska bra. Även om ordet "smita" kanske är onödigt negativt.
Att ett företag går i konkurs kan bero på tusentals faktorer. Några som företaget själva kan göras ansvariga för, några som kunderna och/eller leverantörerna svarar för och några som ligger utanför samtliga parters kontroll. Oavsett vilket så innebär limited liability att ägaren till företaget inte hålls personligt ansvarig, eg. att han/hon smiter ifrån den kvarblivna skulden.
Det är inte något dåligt, utan tvärtom, själva idén med konceptet.
Kapitalism säger, den enda ideologin, att du är fri som invid att söka din lycka, frihet och eventuell rikedom beroende din inställning av lycka, frihet elr rikedom. Övriga; Socialism, Fascim elr Statism (inget av något elr em soppa av allt) så, nej, vi har aldrig haft kapitailsm i dess rena form főr individen har aldrig varit 100% fri att att vara fri főr att sőka sim frihet, lycka elr rikedom och dedsutom få behålla den!
Nä.
Nä?
Säger enbart att kapitailsm i dess verkliga idé aldrig existerat.
En annan aspekt är för mig, Sverige med sin ISK,KF system har fått mycket mer förmögenhet under frivilligt förmögenhetsskatt. Man kan i andra länder också planera skatt och betala nästan ingenting men det behövs fler bullshitjobbers(advokat/skatterådgivare). Och jag tror utan stöd har mycket struktur blivit förstörd eftersom nästan alla länder ökade sin ekonomis stabilitet och förtroende och därigenom skapade värde.
Om man skulle konfiskera alla pengar och värde som finns. Sen dela ut det rättvist fördelat till alla jordens människor. 10 år senare skulle det se liknande ut. Vissa människor spenderar medans andra tjänar pengar på deras spenderande = kapitalist.
Ja, men. Många strukturer blev förstörda i Tyskland efter andra världskriget.
Och fram till 80 talet har Tyskland blivit relativ likvärdigt.
Det hjälper om alla förlora och alla som har allt få extra skatt. Vissa skatt fanns efter hyperinflationstid för hus som byggdes innan 1920 eftersom hyperinflation har gjord många fastighetsägare orimligt rik, snabbt.