Börserna går positivt i de asiatiska tidszonerna på fallande oljepris baserat på de senaste ryktena kring kriget mellan Iran och USA. Svenska soffliggarfonden AP7 sade nej till att investera i rövhatten Elon Musks SpaceX, men inte pga värderingen utan pga bolagsstyrning och mänskliga rättigheter, vilket väcker frågor om kompetens och vad mer för skit AP7 stoppar pensionspengar i. Socialisternas kommande bankskatt kan slå ännu hårdare mot svenska småföretag än bolånekunder när skatten likt moms, bensinskatt, alkoholskatt etc betalas av slutkunderna.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.83% för OMXS30 och +0.81% för OMXSPI. Kronan stärks också, som oftast vid börsupgång när kapital söker sig tillbaka till Sverige, och den nordamerikanska unionsvaluta kostar 9:46 SEK och vår egna europeiska unionsvaluta 11:04 SEK. Guldpriset hittas på 1 411:- SEK per gram.
I Europa gick CAC 40 -0.16%, DAX +0.61%, FTSE 100 +0.29% och Euronext 100 +0.07%.
Förenta Staternas börser steg med +0.32% för S&P-500 och +0.64% för Nasdaq 100.
Bland ANGSTFANS gick Netflix bäst med +2.77% följt av Spotifys +2.74%, så streaming går bra. Sämst gick Amazon med -0.39%.
Oljepriset backar till 86 USD för Nordsjöoljan och 80 USD för nordamerikanska oljan, baserat på de senaste ljuden kring kriget Iran – USA. Men som alltid har sådana ljud klent prognosvärde eftersom fundamentalisten i Vita Huset när som helst kan få feeling och göra egentligen vad som helst.
Oavsett så stiger nu börsindexen i Asien. ASX 200 -0.33% dock, men Hang Seng +0.84%, KOSPI +1.41%, Nikkei 225 +0.71% och Straits Times +0.00%.
PPM-soffliggarfonden AP7 Såfa ratade rövhatten Elon Musks SpaceX, men inte på grund av självklarheten värderingen, utan pga att Musk är en rövhatt vilket iofs räddade svenska pensionssparare från att investera i världshistoriens i dollar mest övervärderade bolag någonsin (iaf tills OpenAI eller Anthropic börsnoteras).
I TT:s artikel anges hållbarhetsanalysen som det som gjorde att man inte köpte SpaceX som värderas till 42x årets väntade omsättning och inte som sunda värderingar nere på entalsmultipler.
Bristande bolagsstyrning och bristande hantering av mänskliga rättigheter kring olagligt innehåll som falskgenererad AI-porr och sexualisering av barn på Musk AI Grok och den antisociala mediaplattformen Twitter (numera X).
Bolagsstyringen med Musk som både VD och styrelseordförande gör att man bedömer att “det inte kommer vara framgångsrikt att föra en dialog med bolaget”.
Gott så.
Men är man en ens någorlunda kompetent förvaltare, så säger man nej utifrån PS-talet på 42x.
Detta väcker frågor vad för annan skit som AP7 stoppar in i sin portfölj. Kommer man köpa OpenAI eller Anthropic som också kommer ha sjuka värderingar, men bättre hantering av mänskliga rättigheter och bolagsstyrning?
Apropå AI-bubblan pratade jag senast igår med en utvecklare som konstaterade att man kör AI numera, och att vederbörande betalade ca 7 000:- SEK per månad för AI-beräkningstokens, men hade räknat ut att den faktiska energikostnaden mm för serverhallen gick på ca 100 000:- SEK per månad. Ska AI-bolagen få kostnadstäckning måste priserna alltså upp 14-15x, och då är de bara knappt lönsamma. En annan utvecklare jag pratade med för två veckor sedan har inte själv skrivit en rad kod i år, men höjt sitt timpris rejält pga den ökade produktiviteten. Men som sagt, även där subventionerad av (amerikanskt) riskkapital som finansierar detta. Eller dina pensionsfonder.
Socialdemokraternas banksksatt riskerar slå ännu hårdare mot svenska företag än mot bolånetagarna när dessa ska betala skatten, konstaterar professor Bo Becker i en intervju hos lobbyorganisationen Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet.
Han konstaterar likt bloggen att skatten kommer betalas av kunderna och inte av bankernas ägare, och säger:
“När matmomsen sänks så säger man ju inte att man hoppas att Ica och Lidl ska få högre lönsamhet, utan man vill att slutkunderna får lägre matpriser. Samma sak med höjd skatt på alkohol, det görs ju inte för att öka Systembolagets lönsamhet utan för kundernas konsumtion ska påverkas. I de fallen är det slutkunderna som betalar allting. Sänkt skatt gör att det blir billigare för kunderna och höjd skatt gör att det blir dyrare för dem.”
Kan ju tas fler exempel som bensin- och dieselskatten. När den höjs är det inte bensinmackarna som kommer ta den kostnaden, utan det är kunderna.
Professor Becker, som forskar om företagskrediter, konstaterar att utlåningen till företag riskerar minska när kostnaderna blir högre medan bolånekunderna fortfarande behöver bo, och det kommer bli svårare för företag att få krediter för att hantera t ex säsongsvariationer och liknande behov.
Det finns inte heller samma konkurrens på företagskrediter som på bolån, och ingen motsvarighet till statliga bolånebanken SBAB där staten kan välja att betala sin egen skatt till sig själva istället för att låta kunderna ta den.
Socialisterna kommer via Socialdemokraterna införa bankskatten och höja kostnaden för ditt bolån efter valsegern i september.
37 kommentarer
God morgon Lars, hoppas du haft en fin sommar med Wein, Weib und Gesang.
Inga sensationer så här på morgonen.
Europa ser ut att öppna flat och allt fokus är på Nvidias rapport som släpps ikväll efter Wall Streets stängning.
Förväntad rörelse i Nvidia är 5% upp eller ner.
Tack.
Välkommen tillbaka och hoppas att du haft en god semester.
Tack,
Kommer att ligga lågt ett tag till.
Nästan så att jag börjar tro att mindre arbete ger bättre kassaflöde för min egen del.
Välkommen tillbaka. Kassaflödet är korrekt mycket högre vid ferie, sen rullar det stora vemodet in när krediterna skall betalas. Fick ställa in uppgraderingen av HiFi anläggningen, kör dock vidare med mina guldpläterade HDMI kontakter. Nice ljud och bild.
Hört att HDMI Trump Gold Edition höjer upplösningen med flera tusen procent.
Alla serverhallar till alla stora amerikanska bolag som finns och planeras vad har dom för elavtal är det rörligt eller fast livstid obegränsat nästan gratis el oavsett vilken regering som sitter Är det svenska skattebetalarna eller svenska elkunder som bjuder på den gåvan
Det är ju faktiskt ett vapen vi har i tullbråken med USA: “Finaserverhallar Facebook har här i Europa, det skulle väl vara synd om de inte fick ström?”
Något säger mig att samma lokalpolitiker som gett dessa bolag mer eller mindre gratis el även har skrivit under avtal om investeringsskydd som kompenserar bolagen om man t.ex. höjer elkostnaden genom politiska beslut.
Du menar har amerikanska globala jättar med en legalbudget som motsvarar en hyggligt stor och välmående industrination fintat upp svenska politker på läktaren, kanske så…
De flesta större industrier förhandlar väl om elpriset och har det bundet under många år men detta är ju ett avtal mellan privata företag – det är inget som staten sitter och bjuder på.
Hur det fungerar med nät-avgiften vet jag inte.
Även SBAB har meddelat att en bankskatt skulle medföra att de måste se över sina priser. Deras ägarinstruktion är att bedriva affärsmässig verksamhet. Skulle EU godkänna en ändring? Nej…
Anderssons “byta bank” är debilt trams eftersom skatten gäller varenda bank i riket.
Lustigt nog inte Nordea, för de jagade man ju ut ur landet förra gången S hade makten. Så nu vill S att man ska flytta bolånen dit…
… spelar S det riktigt långa spelet, och vill flytta bolånen till Finland, så att staten sedan inte behöver baila ut dessa kunder vid en kommande bankkrasch?
Om vi utgår från att den föreslagna bankskatten/bolåneskatten kommer följa samma regler som dagens riskskatt för kreditinstitut, så kommer Nordea påverkas i högsta grad då deras svenska filials skulder med råge överstiger gränsvärdet för skatteskyldighet i Sverige. Andra utländska banker med filial i Sverige, t.ex. Santander, kanske eventuellt inte påverkas, men om tillräckligt många kunder flyttar sina lån till dem så kommer även Santander passera gränsvärdet.
Tveksam till att Nordea kommer vilja göra den ändringen, utan de vill ha svenska kunder i sin svenska bank. Speciellt som de naturligtvis inte bara kommer föra vidare kostnaden för bankskatten utan även se till att de får lite marginal. Dvs om skatten ökar deras lånekostnad med 0,1%, så kommer kunderna få betala (minst) 0,11%.
Nu är jag ingen förespråkare för bankskatten men tekniskt sett skulle det väl vara möjligt?
En slags progressiv bankskatt som baseras på vinsten och/eller räntenettot – för visst är det så att vissa banker har högre vinstmarginal/räntenetto?
Räntenettot återspeglar risken. En högriskkund betalar mer än en lågriskare. Om man har progressiv skatt på räntenettot så är det rationella för banken att fasa ut de lite mer riskabla kunderna och få ett lägre genomsnittligt räntenetto.
Resultat: det blir svårare för unga och låginkomsttagare och de med liten kontantinsats att få bolån, medan bankens riskjusterade avkastning bibehålls.
Och därmed får du upplägg där bankerna ser till att dölja sitt faktiska räntenetto. Kanske låna pengar via ett eget utländskt bolag, till en högre ränta?
“Detta väcker frågor vad för annan skit som AP7 stoppar in i sin portfölj. ” – dagens bästa fråga.
Kan lägga till denna på samma tema: https://www.di.se/nyheter/morkt-ar-for-ap-fondernas-onoterade-forlustmaskin/?fbclid=IwY2xjawT7cZRwZG9mBWV4dG4DYWVtAjExAHNydGMGYXBwX2lkEDIyMjAzOTE3ODgyMDA4OTIAAR4TzQ9XKOMBIRUfC0U9GnZpMBtx0fjqawRw3oOdJguRg-sMWsybm79ou3H4ZQ_aem_VLNFGWSidvS5gttSu9I4UQ
Och ändå presterar AP7 i toppen av liknande fonder. De hävdar själva att de presterar bra pga hävstång.
Tar man bort hävstången så har de underpresterat in the long run.
Så det finns inget att vara imponerad av från en förvaltningsperspektiv.
Jag konstaterar krasst att “min” bank tar 5,85% ränta på ett blancolån (utan säkerhet), och ger 0,05% i ränta på sparkonto. Visserligen bättre än Nordea som ligger på 0,00%.
Någonstans borde det gå att ändra i den ekvationen, visserligen på bekostnad av bankens vinst men det är ju inte direkt så att svenska banker går dåligt i internationell jämförelse idag.
Eller med andra ord: Storbankerna ger provocerande dålig ränta på sina sparkonton.
Vad skulle du själv ta för ränta på ett blancolån för att tycka att det är värt risken?
Fråga Intrum!
De är ju grymma på att värdera krediter…
But whatever do you mean…
Man måste ju gratulera alla analytiker som har haft köp på Intrum genom åren.
Ännu ett exempel på att excel är en farlig produkt i sammanhanget.
Håller minsta praktiskt bekväma behållning på mitt transaktionskonto i en storbank. Överskottet förs snarast över till nischbank (2,4%) eller Avanza f v b aktiemarknaden.
Utöver det faktum att tokenkostnaden inte är i närheten av att täcka energikostnaden hörde jag igår på nytt det som tagits upp av flera personer här: företagen slutar uppgradera modellen, väljer open source eller kinesiskt och kör lokalt.
Törs man gissa att många av de amerikanska AI-jättarna kommer att be om en bailout?
Undrar hur Centerpartiet ska kunna förklara det för sina väljare där småföretagare ses som hörnstenar i partiets politik men där partiet väljer att stötta Socialdemokraterna och Miljöpartiet?🍿
Fascinerande, det här med programmerare som skapar kod som tydligen är jättebra med Claude och andra verktyg. Samtidigt som andra programmerare är starkt kritiska, visar på hopplös kod och dokumentation som ingen begriper sig på, kod som aldrig kommer gå att underhålla och har massor av buggar som bara väntar på att dyka upp och förstöra något (och vara hopplösa att hitta). Vem har rätt?
Vissa “moderata” programmerare försvarar sig med att att de absolut läser igenom all kod och bara släpper fram kod som är rimlig och de kan förstå – något som kanske stämmer för ett litet fåtal, men att felsöka kod är (som alla vet) mycket svårare än att skriva den, och förmågan att skriva kod är något som måste underhållas, vilket dessa människor alltså inte längre gör.
Andra säger glatt att de minsann testar koden utförligt … med tester genererade av LLMer. Vissa sådana tester har visat sig vara helt fejkade, även om alla nog inte är det.
Undrar hur användbart det är för utveckling i det långa loppet. Alla som har sett genererad text inom sitt fält förstår ju att det är skräp i finkläder, men de som inte har koll tycker det ser bra ut.
Bubblan sväller alltjämt 🙂
Bägge delarna kan nog vara sanna samtidigt. För vissa typer av problem kommer det du får ut ur t.ex. Claude att vara på samma nivå som om en skapligt van programmerade skrivit koden. Har du dessutom bra testkvalitet i form av fristående tester och andra kvalitetsmått som kan guida dina agenter, så är det i princip lugnt.
Men har du ett komplicerat problem som LLMen inte sett under träning och du inte har ett bra system för test och kvalitetskontroll, då har du problem eller kommer att få problem nedströms. Eftersom LLMen saknar intelligens, så famlar den i blindo och kan kanske med lite tur hitta en lösning som funkar, men då har du i praktiken övergivit möjligheten att underhålla koden om den visar sig vara buggig. (Pga att LLMen famlar i blindo på nytt när den ska försöka fixa problemen…)
Merparten av all kod i ett typisk mjukvaruprojekt är icke-kritiskt strunt som är trivialt att utveckla, trivialt att testa, trivialt att förstå, trivialt att dokumentera, men som ändå tar ohemult mycket tid i anspråk. Där ligger största nyttan med en LLM-assistent enligt mig. Den kan ta hand om lejonparten av allt sånt menlöst strunt, och frigöra människans tid till att fokusera på det som faktiskt är kritiskt.
+1
Efter att ha arbetat med LLM som stöd i mjukvaruutveckling ett tag så är det helt enkelt så att båda åsikterna är sanna.
I stora mogna projekt där det är lätt att se strukturen och kopiera rådande standard sparar Claude enormt mycket tid, och levererar överlag bra kod.
I mindre projekt, eller projekt under uppstart, levererar samma LLMer ofta ren dynga.
Det som man framför allt märker är att intentionen försvinner. Då kod genereras snabbt och lätt försvinner den djupa förståelsen. När man under en granskning ställer den alltid relevanta frågan varför koden ser ut som en gör och vilka beslut som ligger bakom så finns det ibland inget svar. Det gör också att vem som kodat var spelar mindre roll då ingen har någon större koll på koden och varför den ser ut som den gör.
Kort sagt. LLMer ger kvantitet före kvalitet (vilket i många fall är helt ok).
Det många glömmer när det gäller generativ AI är att även där gäller principen SISU, dvs Skit-In-Skit-Ut. Med det menas att det är en kompetens i sig att skriva promptar som ger modellen rätt instruktioner för vad den ska generera. Lämpligtvis har man t.ex. ramverk för kodstandard mm inlänkat implicit i alla promptar och arbetet uppdelat på agenter i flera steg för att dels minska risken för att en enda modell/agent skapar en stor och oöverskådlig kodmassa och dels därmed också göra det enklare att kontrollera och verifiera resultatet.
Den nödvändiga kompetensen för att skapa bra kod kan alltså sägas ha flyttat upp ett steg på “metatrappan” men är inte mindre viktig för det.
Det kommer säkert att bli en hel del system som blir väldigt besvärliga att reda ut längre fram.
Å andra sidan, de som inser begränsningarna och använder AI utifrån det kan undvika det. Usla programmerare har alltid funnits länge, och många företag lärde sig nog en hel del när man började outsourca och använde billiga programmerare utomlands. Instruktionerna måste vara tydliga och allt måste kvalitetskontrolleras.
Problemet är just att för många inbillar sig just att AI alltid gör rätt, det är den stora risken.
Sen är det en enorm skillnad i dag mot för ett, två år sedan när det gäller kvaliteten på det AI genererar. Om ytterligare något år när de där mindre genomtänkta projekten börjar haverera är det inte helt omöjligt att AI faktiskt klarar av att reda ut det.
Nu ska vi inte ägna oss åt det här, men hade varit intressant att ta del av något där du är expert och testat på AI och där du tycker att det blivit skräp tidigare.
Klart att experter förstås är betydligt bättre insatta inom sitt område men jämfört med att försöka Googla efter information för att sätta sig in i något ämne så garanterar jag att en bättre AI modell är överlägsen om man vet hur man ska ställa frågan. Och även experter är ju ofta oense så det någon inte tycker stämmer kan någon annan istället hålla för sant så länge det inte gäller exakta fakta.
AI är förstås långt från perfekt, men utvecklingen går snabbt framåt.
Självklart ska vi beskatta dom som bor bättre än vad dom har råd med, bankskatt ftw.
Ang förvaltning.
Gå in på minpension.se och tryck på intjänat. Välj sen allmänpension. Detta är 18.5 av din bruttolön (upp till 56kSEK/mån sen blir det 0 extra även om avgiften (nu ren skatt) fortsätter).
Av dessa 18.5% är 2.5% din premiepension som du kan placera och 16% är inkomstpension. Dvs avsättning för inkomstpension är ca 6.4x högre än premiepensionen. Titta på ditt intjänade kapital och jämför.
Kommer finnas väldigt många fattigpensionärer i sverige. Notera även att marginalskatten då sociala avgifter betalas men förmånen inte ökar är ca 2/3 så skyhögt över 50% marginalskatt och hälften kvar mantrat.
Vakna nu!