Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Dollarn faller och guldet stärks. Det går ut nya varningar för de så kallade globalfonderna, som egentligen mer är att betrakta som amerikanska big tech-fonder. Hushållens sparande ökade på bankkonto och i fonder under andra kvartalet, men också nya lån som ökade i sin högsta takt sedan 2022.

Stockgholmsbörsen fortsatte backa för elfte dagen på raken, om än minimalt med -0.03% för OMXS30 och -0.01% för OMXSPI. Kronan stärks rejält mot dollarn till 9:43 SEK, men bara till 11:01 SEK för unionsvalutan, så det är att betrakta som att dollarn nu faller.
Guldpriset stiger också, vilket kan vara kopplat till dollarn fall och ökar till 1 362:- SEK per gram. I dollar är det 4 492 USD per troy ounce och den högsta nivån för guldet i dollar sedan början av juni vilket stärker tesen att dollarn faller, förmodligen pga de religiösa kvinnohatande fundamentalisterna i Vita Huset.
Investeringsguld, viktiga papper, offsitebackuper och vissa sällan använda samlarföremål ska förvaras i bankfack. Svensk Värdeförvaring erbjuder bloggens läsare 30% i rabatt hela första året om man anmäler intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm via detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF. Svensk Värdeförvarning erbjuder också nu möjligheten för äkta makar att ha gemensam tillgång till bankfack, vilket tidigare inte var möjligt.

I Europa gick CAC 40 -0.09%, DAX -0.14%, FTSE-100 +0.14% och Euronext -0.57%. Små rörelser är positivt även börserna backar, då lugn är det som bäddar för uppgång.
Över i USA steg S&P-500 med +0.21%, men tekniktunga Nasdaq 100 gick -0.22%. Bland ANGSTFANS gick SpaceX som sig bör sämst med -2.57% och bäst gick tyvärr Tesla med +4.23%.
CNN Fear & Greed är precis på Greed vilket bäddar för uppgång, men trenden är fallande, så vi får se.
I de asiatiska tidszonerna är det iaf positivt under morgonen. ASX 200 +0.33%, Hang Seng +1.23%, KOSPI maniska +6.10%, Nikkei 225 +1.34% och Straits Times mot strömmen på -0.22%, och allt detta i skrivande stund.

DN har en artikel med nya varningar för globalfonder som är att betrakta som Big Tech USA-fonder. Svenskarna har 52% av sitt fondsparande i denna kategori, som marknadsförs som riskspridning men i själva verket är 70-80% USA-aktier varav det allra mästa handlar om teknikjättarna. DN summerar:
“De kraftiga lyften har slagit igenom i svenska globalfonder. DN:s genomgång av 14 större globalfonder visar att exponeringen mot USA ligger på över 70 procent för nio av dem. De med högst andel hamnar på 75 procent. För tio år sedan låg siffran kring 60 procent.”
Indexfonder och många fonder öht har en stor fördel i att de de facto investerar i vinnaraktier istället för förhoppningsbolag som bara kräver nyemission efter nyemission, vilket gör det svårt för amatörer som hushållen att slå dessa över tid. Men det gör också att stora sektorrörelser påverkar. 35% anges nu vara (amerikanska) teknikaktier i globalfonderna, mot 20% för tio år sedan.
Finansinspektionens konsumentskyddsekonom varnar för den tunga exponeringen och att man som konsument behöver vara medveten om vad globalfonder egetnligen är.
Värst bland de listade globalfonderna är SEB Global Indexnära med 75% USA-aktier och bäst är Skandia Världen med 58% USA-aktier.
Bloggen väljer att uppnå global riskspridning genom gränsmarknadsfonder, Asienfonder, Europafonder och Nordenfonder och undviker global- och USA-fonder.

SCB meddelar att hushållens sparande ökade andra kvartalet och då särskilt i fonder och bankkonto men också att nya lån ökade i högsta takten sedan 2022.
Tillväxttakten på skulderna i årstakt var 3.19% och det hela handlade om ökade skulder på 56 miljarder, vilket med råge slår alla kvartal sedan andra kvartalet 2022. Högst tidigare var andra kvartalet 2025 med 43 miljarder.
Årstakten på skuldökningen stiger också linjärt sedan botten fjärde kvartalet 2023. Allt detta stärker förstås konjunkturbilden och att hushållen får det allt bättre politikernas kris-och-panik till trots.
Fondsparandet var också sin högsta nivå sedan 2022 och stod netto för 60 GSEK, medan bankkontosparandet ökade netto 70 GSEK. Vettigt nog minskade nysparandet i aktier från 10 GSEK till 8 GSEK, så kanske börjar svenskarna fatta att aktier är ett sätt för de flesta att bli blåsta på pengar och att fonder är bättre.
Det finns dock en tydlig säsongseffekt att sparandet och särskilt banksparandet ökar rejält i andra kvartalet. Möjligt att särskilt banksparandet är relaterat till semestern. Generellt är det noll eller nära noll årets övriga tre kvartal. Någon tydlig säsongseffekti lånandet syns inte vid en visuell inspektion, utan det är banksparandet som är tydligt fokuserat till andra kvartalet. Även fondsparandet ökar i andra kvartalet, men inte lika mycket och tydligt som bankkonton.
Det finns också en tydlig konjunktureffekt, där hushållen sålde av fonder och aktier och ofta hade negativt bankkontosparande 2022 – 2023, men sparandet har stärkts sedan dess. Höga räntor kan bidragit till att man sålde av tillgångar för att ha råd med skulderna när räntenivåerna var historiskt normala efter Rysslands fullskaliga ockupationskrig mot Ukraina inleddes.
19 kommentarer
Lånandet ökade väl kvartal 2 eftersom alla väntade på de nya låneregerna. Många bostadsaffärer som sköts en månad pga detta
Får hoppas att det är lån kopplade till fastighetsaffärer och inte för konsumtion.
” Hushållens parande ökade”, vilken underbar tanke, men nu involverade det bankkonton och fonder vilket förtog lite av den positiva känslan.
Vet inte om SCB tar in statistik på parandet, men de borde.
Ändra aldrig en bra skrivning 🙂
“Hushållens parande ökade” – jo, jag tackar jag! Nudge nudge, wink wink.
On topic: Statens klemande och kladdande med premiepensionssystemet fortsätter att irritera. Nu måste jag byta min svenska småbolagsfond – inte för att det var något fel på den befintliga, men bara för att de har upphandlat en annan. 🙄 Jag trodde att valfriheten och individansvaret var poängen med det hela, men lagom är väl bäst dårå?!
För egen del, för att undvika placeringar i USA, kör jag ETF:en EXUS, en börshandlad global indexfond exklusive USA. Passar mig utmärkt, finns nu också med notering i SEK ser jag.
Att sparandet ökar Q2 skulle kunna bero på att det är då skatteåterbäringen kommer för de flesta.
Den som i våras insåg att Trumps irankrig inte skulle få ett slut investerade i kanada fonder. Har själv minskat på min Usa exponering genom att ha en korg av regionala indexfonder typ MSCI- Japan, Pacific, Emerging Markets, Europa och Kanada,
’’Bloggen väljer att uppnå global riskspridning genom gränsmarknadsfonder, Asienfonder, Europafonder och Nordenfonder och undviker global- och USA-fonder.’’
Innebär det att bloggen har sålt av innehavet i Lysa?
(Är medveten om att Lysa har home bias och väl också lite övervikt på emerging markets)
Nä, jag har kvar Lysa. Avser pensionskonton och andra konton där jag styr själv.
Som du påtalar har Lysa bättre spridning än global pga Sverige- och Europafonder samt tillväxtmarknadsfonder. Och kraftig övervikt på Sverige gällande räntor.
Kan man se enkelt vilken spridning Lysa har?
Jag funderade också på hur Lysa kan betraktas i relation till DN’s artikel. Har haft det så länge nu och sett hur det tuggat sig igenom alla kriser, toppar och dalar, så jag känner mig ändå rätt trygg 🙂
Räntan oförändrad. Hur många tyckare hade fel?
Var det någon som trodde på räntehöjning i augusti? September är väl det hökigaste.
Sant, fick för mig att någon/några sa augusti men hittar inget nu.
Att banksparande generellt sett ökar under 2:a kvartalet kan väl ha att göra med att det är då skatteåterbäringen ramlar in på folks konton.
Rimligt.
Plus att många egenföretagare tar ut aktieutdelning från egna bolaget. Jag skickar sådant direkt till sparandet.