Textilförbudet i soporna går ju bra. Istället dumpas textilierna på återvinningsstationer eftersom det varken finns fungerande insamling eller återvinning annat än i teorin.
Det finns inte heller några klimat- eller miljövinster med återvinningen som förbrukar mer energi än man får ut av att elda upp gamla textilier i våra fjärrvärme- och kraftvärmeverk. I de fall det faktiskt finns en teoretisk återvinning, vilket bara handlar om små i princip teoretiska volymer.
Likt ovan samlas istället textilierna på hög på återvinningsstationer som saknar insamling. Second handbutiker överlastas med osäljbart skräp när folk dumpar problemet på dem. Aktuell Hållbarhet skriver:
“Laxåbygdens Röda Korset-krets skriver på sin Facebooksida att säckar allt oftare placeras utanför butiken när den är stängd. Innehållet i dem är ofta så dåligt att det måste kastas – och kostnaden för att transportera bort avfallet landar på den ideella organisationen.
– Det har ökat lavinartat. Ökar det här ytterligare kommer vi kanske inte kunna ta emot kläder mer.”
SVT har en artikel om hur second hand-butiker drunknar i textilavfall och skräp.
“Vi får in mer textilskräp, och rena sopor.”
Volymen under januari på en insamling i Västerås har ökat från 54 ton förra året till 97 ton i år och det kallas “jätteäckligt” och det av de som är vana vid att hantera second hand till att börja med.
Jag har sett texter från bostadsrättsföreningar som skriver att det är förbjudet att slänga textilier i soporna eller återvinningsrummen och den som påkoms göra detta kan få straffavgifter, samtidigt som kommunen inte erbjuder några alternativ. Innerstadsbor har ofta inte heller bil att köra med till de stora återvinningscentralerna, medan kommunen inte erbjuder insamling lokalt.
Ett ödmjukt förslag är helt enkelt att välja ligistlivet och slänga sina textilier som vanligt i de brännbara soporna för att energiåtervinna. Förpacka dem i en separat soppåse så det inte finns några kvitton eller annat som kan spåras tillbaka till dig av sopwaffe bara. Ett ton textilier i ett svenskt kraftverk tränger förmodligen bort ett ton tyskt brunkol.
Jag hvalde inte ligistlifvet, kommunen hvalde ligistlifvet åt mig.
62 kommentarer
Glöm inte bort att det ska var rentvättade kläder som ska lämnas till återvinningen.
Greenwashing
Nej, det är olika i olika kommuner. Vissa tar emot allt som inte är oljigt, andra bara sådant som går att återbruka. Det är ju viktigt med kommunalt självstyre och det ska inte vara för enkelt att göra rätt. För då kan inte kommunala planerare skylla på allmänheten när de misslyckas med sitt jobb att ordna samhället.
Inte i Uppsala, där ska vi slänga allt i samma containrar på återvinningsstationerna som vi tidigare bara fick slänga hela tvättade kläder i. Så i torsdags fick dom en säck med avlagda meckarkläder indränkta i ATF-olja jag inte längre vill använda i mitt hobbygarage samt ett gäng tygtrasor som förutom ATF-olja och innhöll motorolja och avfettningsmedel.
Utmärkt spaning av dig! Återigen en helt meningslös hittepå lag som inte ger ett dyft miljöförbättring. Det som däremot skulle ge kraftiga vinster för miljön är att köpa mindre med kläder och bara när de gamla grejorna är utslitna eller för skitiga för att få rena.
Eller så vill man inte gå runt som en trashank, utan tänker på sina medmänniskors upplevelse av en själv.
Man kan ju också strunta i att tvätta kläderna, strunta i att duscha, strunta i att klippa håret, strunta i att raka sig. Det finns mycket man kan göra för miljön om man skiter i estetik eller upplevelse med sinnen som syn och doft.
Eller så är det så att vissa saker är värda miljöbelastningen. Ska man annars vara 100% miljövänlig ska man förstås helt upphöra vara en miljöbelastning och återvinnas som gödsel via kompostering av liket. Eller så accepterar vi att leva är en miljöbelastning och en del av den belastningen får vi leva med.
Den som kräver att jag har en perfekt skjorta när jag jobbar i skogen eller trädgården är en idiot som jag inte vill umgås med. Kläder prioriteras efter uppgift.
Ingen har påstått annat.
Jag drog det bara till sin spets eftersom det ju handlar om “miljön” Att späka sig är inte min filosofi, men om nu miljövännerna verkligen vill göra ngt som har någon slags verkan att tala om på miljön kopplat till kläder o textilier så går det ju att dra med lite grann på inköpen…
Tycker att det där var en konstig kommentar på där inlägget, “köpa mindre med kläder och bara när de gamla grejorna är utslitna eller för skitiga för att få rena” innebär väl ändå att det är helt och rent, knappast att man är klädd som en trashank eller ignorerar andra människors upplevelse?
Handlar väl snarare om att inte köpa nytt bara för att reklamen säger att det inte längre är modernt den här månaden, eller för att någon influencer plötsligt pushar något man absolut måste ha, eller så enkelt att man har ju redan burit plagget en gång så nu måsta man byta.
Modeindustrin har verkligen lyckats skapa en slit- och slängkultur som vi hade klarat oss bättre utan.
Det ironiska är när gammalt mode som en gång tiden var helt ute kommer tillbaka 20 år senare…
Kläder slits successivt. De blir inte kassa över en natt.
Den tog visst för det var ett väldigt påhopp på ett giltigt och egentligen okontroversiellt inlägg även om man inte behöver hålla med om det.
Strunta i att raka sig är en jättebra idé. Så har jag gjort i 40 år. Varannan eller var tredje månad ansar jag skägget så att det inte blir alltför vildvuxet. Mycket bekvämt och frigör tid till andra roligare sysslor.
Vid kvällspromenaderna i området har lukten av brasved från villornas kaminer blandats med den av gamla kläder…
Jag har eldar numera mina gamla kläder i braskaminen, särskilt bomull.
Vad säger Elitgruppen i området om det?
Hahaha, låter som ett u-land…
I BRF-en har vi ett par, vi kan kalla dem för Trump och Vance som älskar att ställa till med kaos.
I år var deras kort på årsmötet hur föreningen ställer sig till återvinningen av kläder.
Det var faktiskt ganska kul då jag hade gissat på att de inte köpt kläder sedan 1989.
Nåväl, de fick sina fem minuter i rampljuset och det var väl huvudsaken.
Hos oss i Skaraborg skall uttjänt textil lämnas i Humanas behållare på återvinningscentralen. Vad jag förstår från deras transparency report går textilierna vidare till Polen, Litauen, Bulgarien och Slovakien mm. Vart det går sedan är okänt. Varför skall uttjänt textil sorteras flera gånger och transporteras långt när det redan uppenbart är förbrukat? Vem tjänar på detta?
Ingen. Inte miljön iaf. I utrednings- och informationsunderlagen står att det finns noll CO2-vinster, det kan rent av vara negativt pga transporter och energiåtgång vid återvinning. Bättre att det eldas upp i det lokala fjärrvärme- eller kraftvärmeverket.
Dessutom är de flesta textilier (bomull osv) förnyelsebara råvaror och likt biobränsle ger de inte någon livsscykelpåverkan på CO2-utsläppen om de eldas upp.
Dumpas förmodligen i tredje världen. Se Atonbladets reportage om H&Ms återbruksbluff:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O8PAyb/har-dumpas-h-m-kladerna-du-atervinner
Detta är inte det ända. Numera ska det på byggarbetsplatser sorteras olika exempel plast och kartong osv . Brännbart finns men ska då vara svår delade saker. Men när de kommer till återvinningen töms de i samma hög. Dvs att man får extra transporter och mer tid att sortera . Sedan undrar folk varför det kostar att bygga. Sedan är många fragment bra att separera och det hanteras separat men vissa saker är det hål i huvudet rörande lagar om sådant.
En gång fick jag, inom ramen för mitt yrkesval, besöka en soptipp och rota igenom 50 kubik brännsopor. Det som återfanns i dessa påsar och säckar var en salig blandning av div s*it. Detta lyftes sedan av en skapligt mindre nogräknad gigantisk gripklo rätt in i en förbränningsugn, för att bli värme och el. Diverse osäljbara textilier hade i den sop-soppan bara varit till det bättre ur energisynpunkt.
Energisynpunkt visst. Men ur fibermaterialframställningssynpunkt då?
Jag håller med om problematiken.
Däremot så måste väl en korrekt alternativkostnadsanalys av återbruk snarare baseras på vad det kostar att ersätta återbrukade fibrer med dess alternativ, vilket gissningsvis är nya fibrer gjorda av (på marginalen) rysk olja eller korruptionsodlade naturfibrer?
De flesta kläder jag kastar består av fiberblandningar som nog är väldigt svåra att återvinna.
Nuförtiden är det nog bara lakan, handukar och (de flesta) T-shirts som saknar elastiska inslag eller andra sorters uppblandlingar.
Det är ett bättre argument, fast just för återvinning.
Intrycket jag fått av “återvinningen” här är att det istället till stor del handlar om återbruk av textil för t ex trasor och liknande.
Men kan inte säga att jag har någon speciellt bra insyn. Det är dock en aspekt som inte framförs av artikeln. Kan man suga upp olja i tyget innan man bränner det så är det nog en bra sista användning innan det åker in i ugnen. Som exempel.
Lakan är ofta blandtextil idag också, t ex kan det vara den rätt så miljövänliga (bättre än bomull i min uppfattning) tencel-fibern som är inblandad.
För 30 år sedan importerade vi trasor, används en hel del i industrin.
Satt bla folk på heltid i Indien som rev sönder kasserade hotell-, sjukhuslakan mm.
Vit bomull låg upp till 15kr/kg, färgad polyester 2-3kr/kg.
Vi tog hem ca 5 ton per leverans.
Så visst fungerar en del återvinning av textil, men att inte få slänga en utnött strumpa med resten av förbränningssoporna är ren idioti.
Dessutom en lag som knappast går att kontrollera..?
Ja, som sagt i första kommentaren vänder jag mest emot att koldioxid vid förbränning jämfört med återbruk eller återvinning skulle vara en rimlig utgångspunkt.
Tror det finns arbetsmiljönackdelar med att uppmuntra alla att blanda in underkläder och strumpor i textilåtervinningsflödet. Jag skulle iaf inte vilja hantera just de plaggen och dessutom är de förmodligen en liten del av volymen till att börja med så den eventuella vinsten känns liten.
Energiförbrukning, var visst ursprungspåståendet.
Ja, jag tycker att det borde gå att avända gamla textilier som armering i olika slags blandmaterial. Typ blanda i betong, epoxy och liknande. Men det kanske är en extremt usel ide med tanke på vätskeupptag och organiska materialals förmåga att upprätthålla liv.
Men vad tusan, drönarskrov till Ukraina, typ.
Betong har förutsägbara hållfasthetskrav. Att blanda i random textil gör knappast att hållfasthetskraven blir förutsägbara när man inte vet kvaliteten på textilen.
@ Mindrevet… Detta provades av en underleverantör av vägbroar i Peking inför OS 2008, vilket 2012 visade sig var orsaken till att flera av pelarna som höll upp vägarna hade fått sprickor och en intensiv reparation av dessa vägbroar börjades lagas. Entreprenören dömdes givetvis till straffläger in i evigheten och alla hans och familjens tillgångar konfiskerades. Till ytterliggare förklaring så blandade han in alla tillgängliga mtrl-inte bara tyg… Men han minskade mängden betong.
Ibland undrar jag om en del av all sortering är en vilseledning av medborgarna för annans vinning och inte har så mycket med miljön att göra, men man låtsas det för att få politiska gröna poäng, mm.
Några få tjänar lite pengar på att många gör ett stort gratisarbete, hushållen. Tex, tillverkning av sopkärl, hämtning, upplåtelse av svåruthyrda lokaler, kanske via kommunens bolag för kärlen, betalt för metallskrot som ändå hade kunnat sorteras efter förbränning.
Några få får lite sysselsättning enligt någon arbetslinje som någon lobbyist lyckats krångla igenom. Skulle inte förvåna mig om det finns politiska vänskapsband kopplade till mycket av dessa miljöfloskler och företag som som drar lite vinster på att folk står och diskar smutsiga plastburkar och tvättar trasiga strumpor på fritïd som värderas till 0 kr/ timme.
Hos oss finns det tex två kärl för plast, ett för hård ett för mjukt, ändå är allt kastat i en enda röra och inte bara plast! Kanske är det bara någon typ av meningslös uppfostring av medborgarna så vi inte orkar bry oss om eller förstå viktigare saker i samhället och värden.
Relaterat är ju de nya kraven på källsortering i alla hushållssopor. Vete fan hur man om man har minsta avvikande sopfördelning ska få plats. T ex räcker det med en enda kartongpryl beställd på nätet så kommer soptunnans kartongdel vara fylld i två veckor tills nästa hämtning.
Nu har vi inte fått källsorteringskärl än men de ska vara på gång. Med tanke på mängden plast och kartong som återvinns här lär det få vara rejält stora tunnor om det ska finnas plats för två veckors uppsamling. Vi fyller med lätthet en papperskasse varannan dag. Återstår väl att varje hushåll skaffar kartongpress, alternativt, klipper allt i små, små bitar för att få ned volymen. Rationellt är det inte.
Undantaget mat handlar väl vi till 90-95% online. Mycket emballage och kartong blir det.
Vi handlar även mat online. Det blir en del papperskassar att ta hand om varje vecka. Dess ska vi väl lasta in i bilen och köra med till närmaste soptipp (äh, ursäkta, återvinningscentral heter det visst) 15 km bort för att slänga i rätt container.
PPP. Miljöstation heter väl sopstationerna nu inte återvinningsstation😜
Större kartong- och plastförpackningar, som inte får plats i tunnan, ska man ju lämna själv till insamlingsstationerna för förpackningsåtervinning.
En del kan man dock göra för miljön utan att se ut som en trashank och lukta som en hel sopstation. Panta, återvinna glas, papp, plast mm
Man kan gå på loppis/second hand för att köpa den där grytan istället för den som gick sönder. Den trasiga grytan slänger man med fördel på sopstationen. Man kan ordna loppis själv och sälja för billig peng det som man ändå tänkt göra sig av med. Skänk gärna pengarna som kommer in till Power Up Ukraine, eller valfri ideell organisation.
Varför inte gå ihop med grannar och anordna en större loppis?
Baka bullar och bjud på bullar och kaffe. Det brukar dra folk.
Om man inte orkar anordna en loppis själv kan man bli medlem i en miljöorganisation. Eller ännu hellre, på grund av kriget i Ukraina, bli medlem i en organisation/förening som stödjer Ukraina. Lista på organisationer som är bra finns i Ukraina artiklarna här på bloggen.
Nu kommer jag inte på mera.
Jo. Lämna batterier och målarfärg på sopstationen. Eller återvinningscentral heter det visst 😇
Det allra bästa man kan göra för miljön är att aldrig skaffa sig barn. Går du barnlös så kan du köra dieseltraktor överallt. Flyga till Thailand varje år. Aldrig panta burkar och alltid kasta osorterat i brännbart.
När du sen träffar sankte per vid pärleporten så får du välja musikinstrument och sitta vid miljökämparnas bord för du har gjort så mycket för miljön.
Det är tur att det argumentet finns, så man slipper förändra något!
*näst bästa. Tar man även och lämnar in sig själv till gödselåtervinning försvinner även dina egna utsläpp.
Men tänk på all koldioxid och tungmetaller som frigörs när kroppen löses upp! Miljösvineri på hög nivå.
Har två miljöstationer nära. Båda två hade 3 olika textilinsamlingar för second hand/välgörenhet.
Samtliga dessa har nu tagits bort då de fick textilsopor istället för sånt som gick att sälja.
Textil blir nya böckerna. Finns i princip ingen second hand som tar emot böcker längre… det kostar för mycket att kasta det som inte säljer och sortera ut det som kan sälja.
För övrigt är svenska värmekraftverk väldigt miljövänliga och i många fall väldigt bra alternativ till återvinning.
Plast, textiler och annat är perfekt för energiåtervinning då existerande materialåtervinning är i sin linda.
Papper, wellpapp, glas och metall är däremot enormt miljövänligt att materialåtervinna och där har man ingen ursäkt
Faktum är att en del metall nu är så vanligt förekommande att om man återvinner den kan man drastisk dra ner på gruvnäringen.
Behövs väl dessutom en viss inblandning av plast och relaterade textilier (polyester) för att få en ren förbränning av avfallet.
Exakt.
När man införde plastpåseskatten var det nått värmeverk som var tvungen börja tillsätta brännolja för att höja förbränningstemperaturen. Detta då plasten tillfört energi för att även hantera de endoterma material som hamnar i brännbart.
Sett enbart ur perspektivet koldioxidutsläpp, är det ingen större påverkan. Däremot är bomullsodling problematiskt på andra sätt, men om det finns några praktiska vinster att hämta ut av att försöka återanvända textil har jag ingen aning om. Helt klart är dock att det blir problematiskt att börja i den här ändan, samt förstås, att vi människor (som grupp) är för korkade för att kunna källsortera, så ska det ske någon sortering av avfallsfraktioner, hade det troligtvis varit bättre om det gjorts på avfallsanläggningarna.
Utmärkt användningsområde för AI tänker jag. Koppla upp en AI till sorteringen och automatisera anläggningen ännu mer så blir det ju riktigt smidigt.
AI är inte energieffektivt.
Tydligen får man kasta blöt eller kraftigt nedsmutsad textil i restavfallet fortfarande.
Bara duscha kläderna så får man lägga dem i soporna alltså.
Utmärkt!
Då använder man förslagsvis gamla klädtrasor för att suga upp överblivet matfett och kastar det kraftigt nedsmutsade plagget i “brännbart”.
Du kan med fördel göra vapenvård med gammalt tyg (fransat så är der fantastiskt, och då du använder oljor mm så går det i brännbart efteråt, nu kommer säkert någon skrika och få blodtryckshöjning, men det är helt ok att ni får.
Vi importerar 330 000 ton avfall att elda i våra värmekraftverk. Gamla kläder går utmärkt att elda, se till att det finns insamlingskärl för kläder. Eller ännu bättre, släng allt i ett kärl och se till att sopcentralen sorterar. Att ha en enorm organisation för att dumpa gamla kläder på en andrahandsmarknad kommer bara att förstöra för den lokala textilindustrin. Jag håller i princip med om att man inte ska slänga fungerande produkter men det är lite mer komplicerat än så.
Förmodligen kommer vi importera textilavfall i soporna vi köper från Kanada och andra platser och elda upp i våra kraftverk. Mer behöver importeras när vi inte får elda våra egna textiler.
Noterade samma “bild” i våran by, mattor och annan textil dumpad vid KLÄD insamling…. suck!
Mycket dygdesignalering kring återvinningen. Det är väl de samhällsbärande skikten i landet som ska sortera in i minsta detalj. I vårt soprum i vår BRF blir det allt fler kärl. Matrester är det nya i Stockholm. Nya kärl med bruna lock. Sedan har vi kartongkärlen där även plast i olika fraktioner kastas. Det blir enorma mängder med all internethandel. Det ska återvinnas påstås det men vem vill återvinna plastinblandad kartong? Jag säger till föreningens representant att sannolikt bränns hela skiten i Värtaverket men han framhärdar i att det återvinns.
Kan din granne berätta var det återvinns? undrar man…
Jag kommer att fortsätta att kasta mina oanvändbara trasiga kläder i brännbart. Just nu en påse/sex veckor.
Mycket plast och kartong blir det. Metall och glas mindre, likaså matavfall.
Thug life!