Elförsörjning när kriget kommer – småskalighet i stor skala

9K

Nedanstående artikel är skriven tillsammans av Lena och Lars Wilderäng.

Det finns många erfarenheter att dra från Ukraina kring elförsörjningen när kriget kommer. För att summera så kommer Sverige inte kunna skydda kraftförsörjningen och elnätet och behöver satsa på vad Ukrainas energimyndighet kallar småskalighet i stor skala.

Sverige har ett av världens mest miljövänliga energisystem, med fokus på vattenkraft, kärnkraft och andra koldioxidfria kraftkällor. Samtidigt har vi mycket hög förbrukning av el per capita, både pga tung industri, men också då vi styrt om vår värme från fossila källor sedan 1970-talets oljekris till att först använda direkt elvärme via kärnkraften till de mer energieffektiva värmepumparna. När det kommer till förbrukning per capita är vi nionde i hela världen och konsumerar ca fyra gånger mer än Ukraina som ligger långt ner i listan – under genomsnittet i världen. Vid ett samtal med Power Up Ukraine nämnde de att hushållsförbrukningen i Ukraina ligger på en tredjedel av den i Sverige, vilket betyder att vi har en större utmaning. Mycket av detta beror liksom på kontinenten i EU på att man är beroende av gas för värme och ofta matlagning, istället för el.

Svensk kraftförsörjning är väldigt sårbar för det moderna kriget, där vi ser hur Ryssland dagligen anfaller Ukraina med upp till hundratalet iranska Shahedrobotar – var och en av dessa förmögna att slå ut ett ställverk, en transformatorstation, eller för den delen kraftledningar. Stora kraftverk är dock ofta mer robusta och kräver kanske kryssningsrobotar för att slås ut permanent, men Shahedrobotarna kan fortfarande skada delkomponenter som gör att kraftverken måste stängas ner – om inte annat tillhörande ställverk.

Sveriges luftvärn är dimensionerat för att kunna försvara militära behov på taktisk nivå och vårt nya luftvärnssystem 103 Patriot kan bara försvara två platser, t ex två svenska flygbaser, eller en flygbas och t ex Göteborgs Hamn eller en annan kritisk punkt.

Det civila samhället är därmed i princip försvarslöst, även om våra Gripenplan kanske kan sättas in mot Shahedrobotar vilka dock är för långsamma för det som stridsflyget är tänkt att bekämpa. Men efter några dagars vågor med Shahedrobotar kommer stridsflygets jaktrobotar vara slut, då vårt stridsflyg är dimensionerat för 1980-talets krig där man skulle strida mot andra flygplan, inte mot svärmar med hundratals drönarrobotar om dagen.

Ryssland kommer alltså när kriget kommer likt i Ukraina bomba försvarslösa civila prioriterade mål som sjukhusen. Och elsystemet. Det är ett givet sätt att uppnå stor skadeeffekt med små medel.

Elförsörjningen går att koppla runt vid skador, och givet reservdelslager kan t ex transformatorer bytas relativt snabbt, och ställverk kan repareras. Det är inte direkt raketforskning, men avgörande är tillgången till utrustning. Och personal, inklusive amröjare. Det kan nämligen finnas oexploderad ammunition på plats, och det måste omhändertas innan reparationsarbetet påbörjas. Sker attacker på flera ställen samtidigt uppstår brist på amröjare väldigt fort. Då dröjer reparationsarbetet.

Under tiden energiinfrastrukturen är skadad kan vi räkna med planerade strömavbrott. Den eldistribution som inte är skadad kommer inte kunna klara av lika stor belastning, och kraftproduktionen kommer inte räcka åt alla. Därmed kommer planerade strömavbrott införas – annars blir det permanenta skador inte bara på noder i elförsörjningen, utan också på utrustning hos slutanvändaren. All utrustning är dimensionerad för visst frekvensområden, visst spänningsområde och för att kunna förbruka den kraft som krävs (strömstyrka). Faller dessa utanför dimensionerat intervall kommer utrustning gå sönder och om inte annat får man sk brownouts, där elen går ner pga kraftbrist.

Hur vi behöver förbereda oss skiljer sig lite grann på vad behoven faktiskt är.

HUSHÅLLET

De privata hushållen har egentligen inte särskilt stort behov av ström när det kommer till kortare avbrott. Det man egentligen behöver är lite belysning, som en bra pannlampa. Det är mer funktionellt än stearinljus, som dessutom blir till en enorm brandfara när det är stressigt och ovant, och när de kan råka lämnas utan uppsikt eller välta på grund av barn, husdjur eller trötta vuxna. Till pannlampor och andra lampor går det att lagra batterier, alternativt ordna uppladdningsbara sådana – och satsa på powerbanks. Dessa fungerar också som laddning till mobiltelefonen så man kan få information om vad som händer, leta lösningar och kommunicera med anhöriga. Stress, rädsla och panik beror på brist på kunskap, och det viktigaste ukrainarna tar med sig ner i skyddsrummen är mobiltelefonen och powerbank med laddkabel.

När det kommer till matlagning så är det färre i Sverige än i Ukraina som använder gas för att laga mat. De lösningarna som brukar föreslås brukar innebära en höjd brandfara, och kräver dessutom rejält med ventilation. Det i sig kan kyla ut hemmet ytterligare, tyvärr – men ska inte tummas på. I Ukraina satsade många på att bygga kök utomhus, antingen som utekök på säkert avstånd från villan – eller framför flerbostadshus, så att flera hushåll kunde dela på dem. Det löstes ofta efter behov, med att bygga en ordentlig eldstad tillsammans, istället för att alla satt på sin kammare med ett Trangiakök. Vid kortare avbrott går det ju alltid att planera maten och välja något som inte behöver tillagas, men vid längre avbrott gäller det att ha en lösning som fungerar. Grillen kan absolut användas, men aldrig inomhus förstås. När det kommer till förvaring av mat utan kyl eller frys så är det enklare vintertid, när kylvaror kan helt enkelt flyttas ut på balkongen, ställas utanför dörren, eller hängas ut i en påse genom fönstret. Frysvaror kan behöva konsumeras eller kasseras om det är fel temperatur ute.

Ett hushåll klarar sig således långt med lite powerbanks, som laddas när strömmen är tillbaka. Eller någonstans som har nödström.

För lägenheter går det inte att ha reservkraft, men villor kan satsa på nödgeneratorer, givet att man kan ha tillgång till bränsle. Långvariga strömavbrott förbrukar snabbt bränsle, och både distribution och försäljning av bensin och diesel kräver fungerande strömförsörjning. Blir det bränslebrist som i Ukraina 2022, så spelar det tyvärr ingen roll hur stort och fint elverk du har.

Dessutom slutar vattnet att komma ur kranen vid långvariga strömavbrott. Det finns i ett vattenförsörjningssystem hundratals pumpstationer som kräver ström. Högreservoarerna (“vattentornen”) i Stockholm räcker i några timmar om de är fyllda vid strömavbrottet, vilket de bara är på morgonen – de är till för att hantera konsumtionstopparna. Och de fylls med … eldrivna pumpar.

Men allvarligast vintertid är värmen. Nej, glöm att ni kommer tolerera att bo under ett bord täckt med filtar. En villa kyls ut på något dygn utan strömförsörjning (vilket även fjärrvärme, pelletspannor etc kräver). Ett flerbostadshus (“lägenhet”) tar längre tid att kyla ut helt, men när den väl är utkyld blir hela byggnaden som ett kylskåp och är extremt svår att få varm igen. När det är minusgrader kommer dessutom vattenledningar och värmeledningar att frysa sönder, så när värmen kommer tillbaka blir det vattenskador, fukt och mögel. Som villaägare gäller det att hinna tömma vatten- och värmesystemen, men det är inte alltid det prioriteras vid evakuering. För flerbostadshus är det svårare. Det finns många vittnesmål om problematiken från Ukraina, framför allt av Power Up Ukraine som riktar sin verksamhet till att förhindra detta, tillsammans med ukrainska myndigheter.

Villan löser detta med en i förväg installerad kamin, och seriösa vedeldare har oavsett minst ett års ved på lager, då ved bara kan torkas på våren. Det går även att värma med spritkaminer och fotogenkaminer, men en villa bränner av kanske 5 – 10 liter fotogen per dygn, och då man bara får lagra runt 50 liter av brandsäkerhetsskäl är det bara en tillfällig lösning. Sådana kaminer kan även fungera för lägenheten, men när grannarna inte har kommer huset frysas ut ändå. Det har skickats många kaminer till Ukraina, och även producerats på plats, men de används i stort sett endast i fristående bostäder och byggnader. Enstaka har installerats i lägenheter genom att man har gjort ett hål i ett fönster eller en vägg, men det är inte brandsäkert, och löser inte bekymret med att hela byggnaden blir utkyld.

Det finns fler faktorer när det kommer till värme. Räkna med att fönster kan vara krossade – villaägaren kan lagra skivor att laga med och man ser i Ukraina hur byggskivor, t ex OSB, används för att sätta för krossade fönster. Spånskivor klarar inte fukt så bra och bör nog undvikas. Byggplast kan vara ett utrymmeseffektivare sätt att vara förberedd där. Fönsterramar och dörrkarmar blir också skadade av tryckvågen och släpper in kall luft och fukt. Tak får mycket stryk, de med.

I Ukraina har många flyttat ut på landet till sommarstugan (datjan), till familj, släkt eller vänner. Där eldar man med ved och det går att köra reservkraftverk vilket är förbjudet i lägenheter. Det är även förbjudet att ställa dem på balkonger, och det är inte bara pga buller och avgaser. Det har hänt flera gånger att elverk har exploderat, troligen efter att ha körts för länge med för hög belastning, eller köpts från okända tillverkare och hållit dålig kvalitet, eller varit för gamla och slitna. Detta har resulterat i förbud, och även när de används ute på landet (eller vid fronten) så tänker folk på säkerhetsavståndet.

Ukraina har även trygghetspunkter dit man kan gå för värme, koka vatten eller ladda mobilen (eller sin powerbank). Ofta finns de i anslutning till lokala brandstationen eller annan central punkt. Det finns ställen som delar ut varmt te, ordnar lekar för barn, har wifi hotspots, förstahjälpen-lådor osv. Dessa kallas för “point of Invincibility”, kommer inte på en bättre svensk översättning. Den svenska motsvarigheten skulle dela ut kaffe, den saken är säker. Det gäller att börja bunkra kaffe för sådana här ändamål. Det är något för alla föreningar, företag, organisationer, myndigheter etc att tänka på: nödkaffe – och rutiner för hur det ska tillagas när strömmen är borta…

För inget hushåll är en ö, utan det går inte att klara sig utan fungerande myndigheter, företag och civilsamhälle.

FÖRETAG

Många företag är samhällskritiska, men förhoppningsvis räcker det med ägarnas girighet och ovilja att gå i konkurs för att vidta nödvändiga förberedelser. Våra stora matgrossister, som t ex ICA, har enorma reservkraftanläggningar för sina lager. Det går inte att sitta och gnälla när strömmen går och hundratals miljoner kronor i matvaror förstörs. Det är kärnverksamheten, så då säkrar man upp den.

På samma vis är det för t ex serverhallar. Även Internet- och mobiltelefonioperatörer har reservkraft, om den än bara fungerar ett antal timmar för t ex basstationer i mobilnätet. Förhoppningsvis har man tänkt på detta och har reservaggregat att köra ut och tanka upprepade gånger.

De som kanske har bäst elsäkerhet är djurhållande bönder. Det är rent av krav enligt djurskyddslagarna att djur inte ska lida vid strömavbrott. Vattenpumpar till den egna brunnen måste gå att driva, automatiskt utgödsling måste fungera, mjölkrobotar köras, ventilation för stallar fungera, automatisk utfodring fortsätta osv. Samtidigt har bönder stora farmartankar med diesel till de egna traktorerna, så de har också bränsle nog att köra sin reservkraft rätt länge.

Men hur många butiker kan köra sitt kassasystem eller har ett alternativt batteridrivet system att hantera betalningar med när strömmen gått?

Hur ser det ut på kontoren? Där kan man nå långt genom att enbart ha bärbara datorer, som inbyggt har ett antal timmars drift vid strömavbrott. Det gäller dock att nätverket och Internetuppkopplingen också har reservkraft. Visst, man kan åberopa force majeure vid krig, men det betalar inte räkningar och löner för företagen.

Det företag som inte är förberett kan se fram emot en konkurs när kriget kommer. Vill ägarna verkligen det? Fast den som skiter i att förbereda sig kan tills kriget kommer konkurrera ut de ansvarsfullare företagen, genom lägre kostnader.

I Ukraina har nu allt fler företag inklusive butiker sina egna nödströmsgeneratorer och det brummar överallt när strömmen har gått och butiker, restauranger och caféer fortsätter ha öppet. Man har anpassat sig till krigets krav. Eller gått omkull.

MYNDIGHETER

En del myndigheter har reservkraft. Det inkluderar regionernas sjukhus. Även vid vanliga fredstida strömavbrott är det kritiskt och handlar om liv eller död. Olika kritisk medicinsk utrustning har idag inbyggda batterier för att kunna hantera en viss tid utan ström, inklusive att man ska kunna flytta patienter utan att livsuppehållande utrustning slutar fungera.

Sedan kan det faktiskt vara rätt att sjukhusen inte lagrar bränsle för mer än några timmar. Till skillnad från bönderna gör de inte av med dieseln på något annat vis och bränsle blir gammalt. Det gäller dock att man har avtal som gör att man vid strömavbrott prioriteras i leveranser av bränsle. Sjukhuset är viktigare än bensinstationen.

När Power Up Ukraine placerade ut ett enormt elverkt vid rehabiliteringscentret “Superhuman Center“ så visste de att det inte skulle gå utan samarbete med lokala krafter. Ett sådant elverk drar 200 – 300 liter bränsle per timme. De får inte heller lagra hur mycket som helst, så de är beroende av att det kommer dieseltankbilar med regelbundenhet och håller igång den enligt skrivna avtal med sponsorer.

Har kommunerna reservkraft för sina ansvarsområden, som skolor, kommunala bostäder och äldreboenden? Att bara skicka hem barnen är ansvarslöst – det finns inte ström hemma heller. Skolan har faktiskt ansvar för skolgången, även vid krig. Det gäller också friskolor – kan man inte ta det ansvaret ska man inte driva skola. Punkt. Och för att samhället ska fortsätta fungera så gäller det att de vuxna ska fortsätta gå till sina jobb inklusive kritiska jobb inom infrastruktur och sjukvård, då måste barnomsorgen funka. Förskolelärare och grundskolelärare är samhällskritiska för totalförsvaret. Även äldreboendens verksamhet ska kunna fortsätta oavsett längden på strömavbrott.

CIVILSAMHÄLLET

Kanske kan civilsamhället (=ej myndigheter och företag, utan organisationer som religiösa samfund, sportklubbar, bostadsrättsföreningar, vägföreningar osv) sitta på en lösning. Tänk om bostadsrättsföreningen hade reservkraft för att kunna driva cirkulationen och värmeväxlaren för fjärrvärmen? Och så medlemmarna kan ladda sina mobiler? Tänk om ungarnas fotbollsklubb hade en kamin och en nödströmsgenerator i klubbstugan, så ungarna kunde gå dit och värma sig och rent av deras familjer kunde få lite värme och ladda sina mobiltelefoner? En nödgenerator för församlingshemmet med samma syften? Jaktstuga som skulle kunna öppna för resten av lokalbefolkningen, som en trygghetspunkt? Utan reservkraft är det dessutom tveksamt att en förening kan fortsätta sin verksamhet på samma sätt. En förening är till för sina medlemmar, så det bör inte vara en för hög tröskel att börja jobba med beredskap där. De allra flesta av oss är med i minst någon förening och organisation. Det är där kraften för att klara kriser kan finnas.

SLUTORD

Power Up Ukraine har intervjuat ukrainska energimyndighetens och Ukrainas lösning är småskalighet i stor skala. Centraliserat är sårbart. Det går inte att slå ut tusentals små kraftverk, som kan driva ett kvarter eller en stadsdel. Eller ett enskilt hus. Det går inte att slå ut tiotusentals eller hundratusentals nödgeneratorer som körs under de planerade strömavbrotten. Eller små solcells- eller vindkraftsparker.

Även svensk beredskap behöver gå åt detta håll. Hushåll, företag, myndigheter och civilsamhället behöver se över vad man kan göra. Finska lagkrav på att alla nybyggda villor ska ha en kamin vore lämpligt även i Sverige. Att kunna hålla värmen och eventuellt även laga mat på kaminen skulle lösa enormt många problem – inte bara för de som bor i villan, utan också för anhöriga och kanske även vänner i sina utfrysta lägenheter.

Att driva centrala punkter med pelletspannor, som har ordentliga lager på flera månaders förbrukning, tillsammans med nödström för att driva cirkulation och styrsystem kan vara en utmärkt lösning för utvalda trygghetspunkter. Men kanske vill kommunerna bara hänga upp allt på den egna fjärrvärmen? Har den nödström eller stänger man bara ner, då kunderna ändå inte har ström till sina värmeväxklare och cirkulationssystem?

I våras bombade Ryssland bort kraftverk som stod för 2 TW kraft på en enda dag. Det motsvarar kraften från hela Ringhals kärnkraftverks kvaravarande två reaktorer. Eller grovt räknat 10% av Sveriges kraftbehov en vanlig vinterdag.

Samtidigt visar Ukraina efter över 1 000 dagar av krig att man kan inte bara härda ut, utan också leva trots strömavbrotten. Det kräver anpassningar vilja och motståndskraft. Vi tror inte att svensken kommer böja rygg för ryssen, utan visa samma vilja och kraft att försvara vår frihet och demokrati, men det är enklare om vi planerar och vidtar förberedelser innan kriget kommer.