Börsveckan inleds blandat i de asiatiska tidszonerna tillsammans med att guldpriset noteras i nya rekordpriser i både SEK och USD. Fd vice riksbankschefen från 90-talet när Sverige godtyckligt hittade på att man ska styra ekonomin utifrån faktorn 2% inflation så var det ett ovetenskapligt påhitt och något som inte var tänkt som en “evig sanning”, vilket lett till bubblor och ingen vill ha en mer flexibel policy för att “många som har att förlora ansitket på att omvärdera det här”.
Stockholmsbörsen spretade under veckan som gick. Storbolagsindex OMXS30 gick +0.22% mot +0.02% för OMXSPI pga att den i media hysteriskt uppblåsta första rapportveckan påverkade enskilda storbolag i OMXS30. Kronan har försvagats rejält i veckan särskilt mot dollarn, men det är ganska lugnt nu under morgonen. En euro kostar 11:43 kronor och en amerikansk dollar 10:53.
Guldpriset noterar nytt högsta pris med 2 732 USD per troy ounce för några timmar sedan, även om guldet i skrivande stund är på 2 728 USD. I svenska kronor är det nya rekordet 924:- SEK per gram och i skrivande stund ligger guldpriset på 923:- SEK. Det verkar vara fin rörelsemängd (eng momentum) i guldet just nu, och vi får se hur länge det fortsätter av bara farten och om siffermagiska 1 000:- SEK per gram kan passeras. Dock brukar guldet röra sig stötvis även i den starka uppåtgående trenden, så det kan när som helst komma en konsolidering. Guldpriset i svenska kronor är nu upp ca 20% sedan i juni.
I USA steg börsena måttligt veckan som gick. S&P-500 gick +0.85% och Nasdaq 100 +0.26%. Bäst på veckan inom FANANGST gick Netflix på en positiv rapport och aktien steg +5.69% medan Facebook var sämst med -2.28%. Långa amerikanska räntor är i stort sett oförändrade fredag till fredag.
I de asiatiska tidszonerna öppnar veckan blandat nu under måndagsmorgonen. ASX 200 går +1.18%, Hang Seng -2.24%, KOSPI -0.45%, Nikkei 225 -1.44% och Straits Times +0.66%.
Tidigiare vice riksbankschef från 90-talskrisen medger i ett program hos SVT Play att inflationsmålet om 2% är ovetenskapligt, påhittat och skulle inte vara permanent, men har blivit “en kyrka”. ¨
Programmet heter Skuldfeber och handlar om Stefan Ingves sista år vid makten över svensk ekonomi med det enda styrmedlet räntan. Men det finns ett intressant refereat av fd vice riksbankschef Thomas Franzén ifrån programmet, och den hittas hos Handelsbankens mediaplattform EFN som citerar:
“Den här tron på två procent, den blev mer och mer intensiv ju längre tiden gick. Så även nu, 30 år senare, så säger man att det är det som ska gälla. Man får inte titta på något annat, man ska bara hålla sig till inflationen.
– Kyrkan kring två procent har lett till väldigt stora konsekvenser.
[…]
Man måste erkänna i centralbankerna att vi har sett misstagen, vi har gjort dem, vi förstår dem och vi tänker om. Men det är svårt. Det är också många som har att förlora ansiktet på att omvärdera det här.”
Bloggen har alltid hävdat att tvåprocentmålet är ovetenskapligt, och helt godtyckligt snutet ur näsan och Franzén bekräftar detta då han var med och tog det beslutet. Det har sedan blivit en kult världen över, men Sverige var alltså bland de första att införa detta kalenderbitande när vi i panik behövde återupprätta förtroendet för svensk ekonomi efter decennier av vanskötsel där svenska staten och välfärden levde på lånade pengar och socialistiska devalveringar vilka systematiskt gjort svenskarna fattigare (jmf SEK – CHF sedan 1970-talet så ser ni).
Ekonomi är öht ingen naturvetenskap, även om ekonomer generellt är personer som inte klarade matten och intelligenskraven för att bli fysiker (eller något annat där man behöver mer än grundskolematte), utan istället försöker hitta på egna formler med de fyra räknesätten och hävda att de är naturlagar och att ekonomi skulle ha naturvetenskapligt status.
Verkligheten är att 2% är helt godtyckligt och har i praktiken lett till bostadsbubblan med tillhörande verklig inflation, svenska hushållens och företagens skuldbubblor, stigande klyftor i samhället mm. Man kan inte styra en ekonomi med en faktor styrräntan och genom att titta på en parameter inflationen. Det är som att köra bil och bara titta på hastighetsmätaren istället för på vägen.
Att så många försvarar denna inflexibilitet är i sig skrämmande, men som alla diktatorer och propagandister vet – om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger blir den en sanning. Så och inflationsmålet.
Då jag inte är funkofob nöjer jag mig med att kalla Riksbanken för kalenderbitare. Fyrkantigheten i humorkuben på Brunkebergstorg är förmodligen Sveriges bästa arkitektur, som utmärkt avspeglar de som jobbar innanför dess väggar.
Naturvetare vet dock att det vi känner till och definierat idag bara är en approximation, och att vi kommer veta bättre om 30 år och hela tiden måste lära om och att riktiga vetenskaper utvecklas. Så ej hos ekonomerna på Riksbanken, men som sagt så är inte ekonomi en naturvetenskap.
Läs nu referatet hos EFN och välj om ni vill fortsätta bita i er kalender och hävda att 2% är hugget i sten och vetenskapligt, alternativt väljer att formulera tanken att världen och ekonomi är mer komplicerat än så, då det i slutändan handlar om människor och inte matematiska formler. Och det finns inget Nobelpris i ekonomi av en god anledning.
141 kommentarer
Herregud –> “många som har att förlora ansiktet på att omvärdera det här”
Omogenhet som land om stolthet eller prestige får företräde framför rationella omvärderingar eller beslut.
För att överhuvudtaget kunna vara Agila så måste enskilda personer vara beredda att omvärdera sina ståndpunkter när ny information eller insikter framkommer, utan att se det som en prestigeförlust.
Ständiga förbättringar är BAU (Business As Usual)
Jag rekommenderar alla dessa höjdare att läsa boken Noise eller Brus som den heter på Svenska av Nobelpristagaren Daniel Kahneman & Co
“Bureaucracy destroys initiative. There is little that bureaucrats hate more than innovation, especially innovation that produces better results than the old routines. Improvements always make those at the top of the heap look inept. Who enjoys appearing inept?”
/Frank Herbert, Dune
Har man en gång valt en idrottslag så står man bakom sitt lag i vinst och förlust. Har man en gång valt ett politiskt parti så står man bakom sitt parti oavsett skandaler och misslyckad politik. Har man en gång bestämt att 2% är allt som betyder något så håller man fast vid det.
Världen skulle förmodligen bli en bättre plats om alla omprövade sina ställningstaganden då och då.
Räcker ju att titta på försvaret och hur en del vägrar tänka om eftersom de tillbringat en hel karriär med något som sedan visar sig måste omvärderas annars dör folk.
Har du några konkreta exempel?
Maginotlinjen, Centralförsvaret
Stigbygeln vs barbacka.
Slagskepp vs hangarskepp
Lodash
Håller med om allt förutom GAIS som aldrig omprövas.😍
Ett inte alltför ovanligt svar från någon i ansvarig position som ställd inför ett
faktum att något som vederbörande bestämt senare visat sig
vara käpprätt åt h-e är “Det var rätt då”…
I demokratier handlar i realiteten mest om att ha tur. Har man otur bestämmer man sig för något som visar sig ha fel. Har man tur så får man ett positivt utfall.
Vi snackar +4D schack här med ett oändligt antal ständigt förändrade parametrar… Går ej att jämföra med fotboll…
Jag tror den grundläggande strategin som funkar bäst är att försöka ha många vänner.
finns en väldigt bra teater / film kallad “Stinsen Brinner” som handlar om just oförmågan att kunna ändra sig när beslut väl är tagna.
Galenskaper!
Innan man skrotar 2% målet bör man hitta något mätbart som är bättre, vilket ingen sett.
Om det bara skall vara prat och bedömningar och politiker som bestämmer räntan ankommer det ALLTID finnas skäl att sänka den. Jag minns det med skräck och Brunkebergstorg antagligen med nostalgi.
Med tvåprocentsmålet är det bara hälften av tiden räntan måste sänkas.
Så utan tvåprocentsmål – hur hindrar vi populisterna att köra landet i botten?
Ja, har vi inte tvåprocentsmålet vad ska vi ha då? Det måste finnas ett pris på pengar så att mindre lönsamma projekt väljs bort till förmån för projekt med bättre lönsamhet. En liten inflation är hälsosam, det sätter kapitalet i arbete i stället för att det samlas på hög.
Marknaden har utmärkta förutsättningar att sätta priset på pengar, utbud o efterfrågan. Lägg ned Riksbanken.
Exakt! Och med ett fritt marknadspris på pengar kommer inflationen långsiktigt att ligga i takt med befolkningsförändringen, såväl uppåt som nedåt (förutsatt att pengars omsättningshastighet är den samma och att Sveriges ekonomiska utveckling ligger på genomsnittet av världens ekonomier).
Varför liten inflation i så fall? Borde inte högre inflation = bättre projekt? Vi har ju uppenbarligen olönsamma projekt som det är nu, vilket måste innebära att pengar är för billiga med 2%?
Att liten inflation är hälsosam är också en myt.
Ingen klagar över att platt-teve blivit billigare. Eller telefoni. Eller Internet. Eller elbilar.
Fast är det inte många som avvaktar med att köpa elbil just nu för att man tänker att den kommer vara billigare i morgon? Att deflationen riskerar att avhålla folk från att konsumera nu (vilket inte är så bra om vår konsumtionsbaserade ekonomi ska fortsätta utvecklas och växa, om nu det är ett självändamål).
Vanlig missuppfattning. När priserna faller kommer fler konsumera, inte färre. Det är helt grundläggande ekonomi. Stiger priserna kommer färre konsumera. Vill man ha konsumtion ska man ha fallande priser.
Jämför hur många elbilar som såldes när bara Model S fanns för över en miljon med hur många som säljs nu? Tycker du att folk verkar hålla i pengarna? Svaret är nej. Lägre priser, fler köper.
Teorin att vi väntar med att handla om vi förväntar oss sjunkande priser är från 30-talets depression. Sedan dess finns ingen riktig erfarenhet av fenomenet. Kanske för att riksbankerna aggressivt sänkt räntan så fort inflationen närmat sig noll.
(Riksbankernas politik handlar handlar nog mer om att minimera risken för katastrof och mindre om att hitta den optimalt rätta i varje ögonblick)
Jag är varken vetenskapsman eller ekonom och baserade främst min kommentar på helt anekdotiska iakttagelser från olika forumtrådar på nätet med det sentimentet. Men det kanske främst avspeglar en intresserad minoritets funderingar snarare än den stora massans.
Går teven sönder så väntar folk inte med att köpa en ny bara för att de blir billigare. Man väntar inte heller med att köpa mat för att maten blir billigare eller ersätter inte trasiga eller urväxta barnkläder pga att man väntar på billigare pris. Eller struntar laga bilen för det blir billigare osv.
Depression är någon helt annat än deflation. Lägre priser är positivt.
Anledningen till att “man” vill ha lite inflation är den fungerar lite som ett smörjmedel vid prisbildningen. Det är lättare att höja priser, eller att bara låta dem vara, än att sänka dem.
Dessutom är det en ganska behaglig skatt utan allt för många snedvridande effekter.
Kanske det, men det är ju också ett system som är byggt långsiktigt helt ohållbart. Med evig inflation så förr eller senare kommer man behöva den där tyska skottkärran full med kontanter för att köpa ett bröd. Igen. Och då är det dags för en reset. Igen.
Men visst, är man individuellt lite om sig och kring sig så behöver inte en reset vara en dålig grej…
“Förr eller senare” är långt långt in i framtiden för den typiske keynesianen.
Såklart. Tänkte inte på det.
@MATTIAS_J
Förvisso. Men för inte så länge sedan så var 1/3 öre (en örtug, ganska exakt 1 gram rent silver när det begav sig) också pengar. Räknat i KPI så var örtugen värd 48,76 kr i dagens pengar när kung Albrekt lät slå det år 1370. Och världen har inte gått under.
Gått under nej, vi behöver ju inte överdramatisera, men du kan väl ändå hålla med om att varje reset med föregående ekonomisk kris har orsakat stort lidande för en stor majoritet av befolkningen när det händer? Jag tänker såklart på WW2 här även om det kriget såklart hade andra orsaker också utöver Den stora depressionen.
Kapitalet arbetat även när det ligger på hög, visst lite olika risk/potential, farbror Joakim är påhittad.
P.PERSSON: Personligen ansluter jag till en rakt motsatt åsikt … nämligen den att det som ligger på hög är inte att betrakta som Kapital utan endast som en samling outnyttjade resurser. … Kapitalet är enligt min mening att betraktas som en aktiv process som genererar mervärde.
Kapitalet ligger ju aldrig på hög så det arbetar alltid.
Även om det ligger i ett bankfack..
Pengar på bankkonto lånas ut och sänker marknadsräntorna, så det arbetar. Pengar i aktier lånas ut till aktiemarknadens finansiärer i nyemissioner (du köper aktier som en gång varit nyemitterade) och stimulerar företags utveckling osv.
RIKKITIKKITAVI: I ditt inledande påstående är vi överens eftersom mitt argument går ut på att Kapital aldrig ligger på hög utan är en verksam process … En hög med pengar kan däremot ligga på hög i exempelvis ett bankfack men där arbetar det inte!
LARS WILDERÄNG: Vad jag syftade på i min inledande kommentar var inte pengar på ett bankkonto, som förvisso fungerar på sätt som du beskriver, utan däremot pengar, eller för den delen andra former av resurser, som ligger outnyttjade på sätt som beskrives av RIKKITIKKITAVI … Sådana resurser är inte aktiva i kapitalets cirkulationsprocess och således ej att betrakta som Kapital. … Jag torde väl ej närmare behöva redogöra för varifrån jag hämtat detta enligt min mening grundläggande resonemang. mvh
2%-målet hade kunnat vara ett enprocentsmål, eller ett 5%-mål också.
Vi har valt samma mål som alla andra industrialiserade västländer, för vi kan helt enkelt inte gå i otakt med omvärlden någon längre period.
Fast vi var bland de första som valde det målet.
Jag menar mest att vi kan inte ensamma bestämma oss för en helt annan inflationstakt än omvärlden.
Eller det är klart, vi kan väl det, men det blir andra, obehagligare, konsekvenser då.
Har du följt kronkursen senaste åren?
Tja, historiskt sett har den traditionella metoden att stoppa en dålig makthavare varit allt från en hink tjära och en säck med fjädrar, till ett stort antal personer med högafflar. Numera utnämner vi dem till generaldirektörer, landshövdingar eller ambassadörer. Min åsikt är att de gamla grekerna nog hade den både mest kostnadseffektiva och humana lösningen i ostracisering – personen ifråga fick en chans: ta din Mats ur skolan, annars tar fan bofinken.
Håller med Rutger här.
2% är en approximation, men tills någon har något bättre så…
Vi har prövat högre inflation => gick inte så bra
Vi har prövat lägre inflation (deflation) => gick inte så bra
Låter vi VP, MP och LO bestämma kommer det inte dröja länge innan ekonomin är i fritt fall oavsett konjukturläge.
Däremot kanske Riskbankerna skulle titta på MER än inflationen. Eller erkänna att de gör det, och poltikerna ta konsekvenserna. Och när de tittar vidare kanske de skall få cred istället för skit för det som när RB sa att bostadspriserna var för höga och man höll igen på sänkningarna.
Borgerliga regeringar har historiskt sett varit duktiga på att länsa finanserna rejält.
Men det är historiskt sett, dvs när S inte behövde kohandla med någon annan för att sitta på makten, medan borgerliga regeringar inte kom överens förrän alla 4 partier hade fått sitt av smörgåsbordet.
Idag sitter även vänsterregeringar i samma rävsax, alla måste få sitt för att ställa upp.
Och är det inte satsningar på någon profilfråga så är det kanske nedläggning av t.ex. kärnkraft till en kostnad av många många miljarder.
Man undrar ibland var alla pengar tar vägen, det sägs att det största hindret att bli rik som privatperson är tid. Dvs du lever inte tillräckligt länge utan du behöver förlita dig på att dina förfäder har gjort rätt.
Sverige som stat är en av de äldre men trots detta finns inga pengar sparade eller investerade för framtiden, utan allt skall brännas av makthavarna så fort de går och helst mer genom att låna….jag menar ett par ton guld investerade för 500 år sedan borde har gett bra avkastning till dagens datum…
Vadå, jag har 80% upp på bostaden och mer än så på börsen. Under 20år.
Varför skall staten spara och lägga pengar på hög?
ja du, testa själv och återrapportera. Spendera mer pengar per dag än du får in per dag + lite till genom att låna lite mer varje dag. Hur länge tar det innan du går i konkurs?
Rikki, hur kan du ha så lite som 80% upp på bostaden under 20 år? Eller är det 80% upp per år, imponerande i så fall.
När vi köpte 1998 låg priserna runt 15 000 per kvm i Stockholms innerstad, nu är de väl runt 120 000. Fast i slutändan är det bara arvtagarna som vinner på det.
JNaturligtvis har den ökat 80% under en kortare tid, men jag tittar tillbaka över mina “riktiga” boenden.
Innan dess var det bara tillfälliga boenden (student, korthyra mellan utlandskontrakt osv)
Totalt sett har jag sålt (med vinst) + värderingar för närvarnde för ca dubbelt mot vad det kostade att anförskaffa de bostäderna. På lite drygt 10 år.
Sett över 20 års tid har bostaden jag har nu ökat ca 200% när jag tittar i gamla papper på Lantmäteriet.
Stockholm innerstad är ett specialfall. Inte särskilt representativt.
Tittar vi på Statskulden eller Statskuld som del av BNP ser jag ingen större skillnad de senaste 20 åren av varierande politiskt styre. Både vänster och höger har navigerat genom stormiga hav (finanskris, Covidkris) och inte annat än kortvarigt ökat skuldsättningen för olika åtgärder. Men ropen skalla , skuldsättning åt alla. Och ja, vi har privata skulder också. Men det finns en hel massa länder där uppe mellan 75% till 120% av årsinkomsten.
Det är nu ca 25 år sedan statskulden som del av BNP gick under 50% vilket i sig är signfikant lägre än medel inom EU. Jämför vi med vårt grannland Norge ser det inte så bra ut, men jämför med ett annat grannland med likartad ekonomi (egentligen bara delvis, basindustrin) Finland är vi signifikant bättre. Finland har stora utmaningar.
Norge egentligen också, men de är för självgoda för att förstå det.
Jag har väl egentligen alldeles för dålig koll för att hålla på och skriva i ekonomi-tråden.
Men nyligen har statens överskottsmål ifrågasatts, och den diskussionen är inte heller helt ny.
Och jag kan ju hålla med, då Sverige nu har en väldigt låg statsskuld, jämfört med massor av jämförbara länder, så skulle vi nog kunna släppa sargen lite.
Min enda oro är att den förändringen kommer den just då sittande regeringen käka upp till ideologiskt drivna, ofta lite dumma projekt.
Men vi har pengar just nu, som skulle kunna användas till bra saker för Sverige, med långvarig nytta.
Skulle man kanske kunna tänka sig att få en bred överenskommelse om någon eller några prioriterade och viktiga saker, så skulle jag glatt gå med på att vi satsar stort, och lånar, och pajar överskottsmålet under en eller två konjunkturcykler.
Överskottsmålet innebär att budgeten alltid skall ha ett överskott => konstant sparande/effektiviserande
Det är svårt att nå.
Detta ersätts med ett balansmål, dvs över en konjukturcykel skall det finnas överskott så kan sittande regeringar tillfälligt köra budgeten med underskott , tex som under Covidkrisen då S+MP lånade ca 300 miljarder för stödåtgärder. De amoterades av rätt kvickt.
Däremot vill V och MP inte gå med på detta utan att statsbudgeten skall tillåtas ha ett underskottmål, dvs man skall budgetera för underskott för att få pengar till olika favoritprojekt.
Ok, statens skuld är låg men resten är desto mer belånade. Sverige är ett av världens mest belånade länder relaterat till BNP.
Ja statens skuld har minskat, och den privata skulden har ökat …
Jag antar att du menar så.
Jag har noll koll på hur det är i andra länder. Lånar inte privatpersoner fantasisummor i London, Spanien, Italien, Frankrike, för sina boenden? Är det endast i Sverige?
https://tradingeconomics.com/country-list/private-debt-to-gdp?continent=europe
OK, ja enligt den listan så ligger vi i Sverige pyrt till.
Näst högst, svensken är hårt belånad, personligen …
… och försvaret av en godtycklig siffra 2% fortsätter.
Vi försökte få 2% inflation —> gick inte så bra
Är målet dåligt för att det är svårt att nå?
Målet är dåligt för att det är planekonomiskt.
“och försvaret av en godtycklig siffra 2% fortsätter.”
Är det NATOs mål som diskuteras ? 😉 😉
Nato har aldrig hävdat att 2% är vetenskap. Det är ett politiskt beslutat mål.
Och vad är skillnaden mot inflationsmålet?
Sen ville jag bara skämta lite faktiskt, men ironi funkar ju som bekant väldigt dåligt i forum och bloggar. 😉
Även med dubbla smileys … 😉
NATOs mål är faktiskt öppet att diskutera. Bli inte förvånad om det målet höjs.
EXAKT.
“och försvaret av en godtycklig siffra 2% fortsätter.”
Är det NATOs mål som diskuteras ? 😉 😉
Idag har vi negativt elpris i hela landet, alla dagens timmar.
Kanske kul för någon att veta.
Dags att köra hembrännaren eller ladda bilen.
Det är sådana här dagar som det andra man tvingas betala blir så tydligt!
Trots noll öre/kWh i elpris, så betalar jag elskatt och överföringsavgifter och sen moms på detta, så det blir nästan en krona/kWh ändå … 😠
Ja, glöm inte de 60 örena i socialbidrag till alla solcellsanläggningsägare
Det skulle väl skrotas nu?
Dröjer ett tag. 1/1 26, det är en skattegrej så det hinner tyvärr inte beredas i tid för 1/1-25.
Bloggaren och andra välbeställda villaägare med plats för paneler får hoppas på att Miljöpartiet bildar regering för då kommer stödet tillbaka, 110%.
Jag har inte investerat i solpaneler själv … än …
Jag har varit sugen, kan sätta upp och koppla in dem själv (har auktorisation) och det har varit snorbilligt med paneler under hela detta året, priserna har fallit med över 60% under tre år.
Men det har främst varit tidsbristen som hejdat mig, men nu kan det vara bristen på att kunna dia 60 öre/kWh som stoppar mig framöver.
Men det byggs fortfarande stora solcellsparker, de på en hektar och större.
De har ju förvisso aldrig fått någon 60-öring, så de tappar ju inget med detta.
Men det verkar alltså fortfarande finnas ett affärscase, vilket lite förvånar mig då Nederländernas solcellsproduktion tenderar att hela tiden trycka ner elpriset till negativa priser.
Gäller din behörighet solcellsinstallationer?
Finns det någon speciell sådan?
Berätta mer !
Gärna länk.
Det beror på i vilken kapacitet du utför installationsarbeten, som du mycket väl vet.
Jag vet inte vad din auktorisation täcker, om du har kunskaper om hur man installerar solcellsanläggningen (hypotetiskt resonemang )
En del äldre elektriker har inte direkt rätt kunskaper och är inte särskilt intresserade av att skaffa sig dem heller. Att då skicka upp dem på ett tak är direkt kontraproduktivt emedan jag då som vet vad som skall göras kan göra det säkrare och bättre får inte lov för att jag saknar auktorisationen.
Så svårt är det inte att läsa på SEK457.
Det är ju mer än att dra en trefaskabel från växelriktare till anslutningspunkten.
https://www.elsakerhetsverket.se/yrkespersoner/arbeta-med-elinstallationer/att-tanka-pa-vid-elinstallationer/installera-solcellsanlaggningar/installera-solceller-vad-galler/
OK, du hade alltså ingen koll på någon annan slags behörighet, som skulle gälla solceller.
Så JA, jag har full behörighet att installera solceller.
Jag har auktorisation AL, dvs upp till 1000VAC och 1500VDC, vilket räcker för solcellsanläggningar på villatak.
Om jag vill installera solceller eller gör det bra är en helt annan sak.
Jag vill egentligen inte, jag har bestämt mig för att jag inte alls kommer smutsa ner mina händer med det verksamhetsområdet. Jag skulle behöva skaffa skylift, byggställning, fallskyddsutrustning, se över mina ansvarsförsäkringar, försöka lära mig alla typer av tak och monteringssystem för dessa osv osv.
Det skulle vara helt galet för att göra en eller två installationer om året, utan då måste man göra dessa slags jobb hela tiden för att det ska vara värt.
Och det är jag totalt ointresserad av, inte ens sommartid är jag intresserad av att härja runt på tak, och absolut inte någon annan årstid. Dessutom tjänar jag betydligt mer på den verksamhet jag nu bedriver.
Så intresset är helt enkelt noll.
Men åt mig själv, skulle jag naturligtvis kunna göra en installation, det kan ju ses i samma sken som att jag fäller ett träd själv, istället för att anlita någon, vilket inte betyder att jag kommer fälla ett träd åt någon annan.
Vad det gäller kunnande, så är detta inte svårare än något annat område jag kunskapat in mig i, tvärtom är det lättare än mycket annat jag har varit tvungen att lära mig för att utvecklas här i livet.
Jag ser det som svårast att klara av alla slags underliga takkonstruktioner som finns.
Och sen till det risken att man skadar något för kunden, vare sig man bucklar ett falsat plåttak eller orsakar läckage, så kan det bli dyra och dryga ersättningar – därav att man måste kolla upp sina ansvarsförsäkringar noga, troligen höja ersättningsbelopp (kanske inte .. jag tror jag har 10 miljoner just nu), men premien kanske bolaget vill höja pga sin riskkalkyl.
Min teori är att man ville särskilja sig lite från epitetet mellanmjölkssverige. Mellanmjölk ju 1.5% så man tog i lite extra och landade på 2%
Fanns ingen mellanmjölk på den tiden.
Släpp räntan fri! Är bevisat sedan länge att RB inte har en aning vad de pysslar med.
Såhär tvärsäkert uttalar sig endast en expert!
RB Erik sa de själv senast, att han hade ingen aning om hur räntan skulle sättas i november, vad gör man då? lever han dag för dag? ( Eller så vet han men vill inte säga något) Bättre att släppa räntan fri, som man gjorde med valutan.
Det är klart att RB ERIK inte vet, FED vet inte, marknaden vet inte, världens smartaste person vet inte.
Slå dig loss, slå dig fri
Den tiden den är förbi
Slå dig loss, slå dig fri
Vänd dig om, det får bli din sorti
Och aldrig mer ska någon säga nej
Släpp den rädsla du bär
Lite inflation har väl aldrig stört mig
Of topic… 1710 man på ett dygn???
Män eller nordkoreaner?
”socialistiska devalveringar”
De flesta devalveringarna gjordes väl av borgerliga regeringarna 76-82. Sen gjorde Palme/Feldt en stor direkt efter valsegern 82.
Ja, och? Devavlveringar är socialism, att staten styr ekonomin.
Inklusive tvåprocentsmålet då, vilket ju med tiden blir en de facto devalvering.
Devalveringarna, framförallt Feldts stora, behöver ses i perspektiv av vad som samtidigt hände i USA (the Volker disflation) och att kronan var peggad mot dollarn. Alternativet till devalveringarna, att behålla pariteten mot dollarn, hade varit att trycka upp de svenska räntorna till 20+% och låtit folket leva med de konsekvenserna.
Räntorna behövde sedan nå hela 500% innan man slutligen insåg att det bästa var att låta kronan flyta helt fritt.
Kommer bli samma med räntan, den måste sättas fritt på marknaden samma som valutan. (“The sky is the limit”, som en annan kalenderbitare på BD en gång sa)
Det skulle säkert vara trevligt. Men för att kunna åstadkomma det måste det politiska systemet ge upp illusionen av kontroll. Och det kommer att sitta långt inne.
Tyskland (så att Brasklapp får sitt)
Producentpriserna PPI:
Minus 0.5 på månadsbasis, förväntat var minus 0.2%
Minus 1.4% på årsbasis, förväntat var minus 1.1%
Antal sjukdagar per år är 21, uppfattade det som att det gäller arbetare men kan ha missuppfattat det.
DAX förväntas öppna minus 0.3%
Tyskland har problem. Välkänt. Frågan är vilken arbetslöshet de har om 2 år och vad det innebär för väljarstödet till AfD?
Kommer bli en walk in the park för Putin o Co att ta över Tyskland.
Vänta bara tills VW har konkretiserat sina nedstängningsplaner och IG Metall börjar röra på sig ivrigt påhejade av ryska påverkansoperationer. Kan bli stökigt i Wolfsburg med omnejd…
Kein problem, wir schaffen das! Aber zuerst eine große Energiewende!
Vad pysslar tyskarna med, 21 sjukdagar per år!?
Enligt Oliver Crook på Bloomberg så är det så och han brukar har bra koll på Tyskland (baserad i Berlin).
På Felons fabrik utanför Berlin är det skyhög sjukfrånvaro. Ledningen har börjat övervaka och kontrollera personalen vilket skapat stor uppståndelse.
Hade jag jobbat åt Tesla/Muskovitj hade jag också blivit sjuk.
https://www.nytimes.com/2024/10/20/us/politics/elon-musk-million-dollar-petition.html
Det är väldigt många arbetsplatsolyckor på den fabriken, nästan dagligen, så det är väl inte konstigt om det skapar hög frånvaro.
Kollektivavtal kanske vore något?
@Run Trump har tagit till oschyssta metoder, och värvat Gud. Osportsligt. Valet är riggat.
https://omni.se/trump-till-kristna-gud-raddade-mig-for-ett-syfte/a/Mndg7K
Jepp, det är väldokumenterat att tyskarna har väldigt höga sjuktal. Läste en artikel som jag tror hette något i still med “Germany, literally Europe’s sick man..” eller nåt sånt. Mycket intressant och det påverkar deras ekonomi massivt…
@RUN DMC – jag tackar ödmjukast, var sen på bollen idag!!
Allt man behöver veta om ekonomi återfinns i “Thinking fast, and slow” av Daniel Kahneman. Psykologiprofessorn som fick “Nobels minnespris” i Ekonomi för att han … visade klart och tydligt att allt ekonomer sysslar med är att leka med tarotkort.
“Allt man behöver veta om ekonomi återfinns i “Thinking fast, and slow” av Daniel Kahneman”
Ett citat från boken angående ditt påstående: “Vi är ofta tvärsäkra även när vi har fel”
Jag skulle säga att människors ogillar osäkerhet så mycket att de är beredda att betala nästan vad som helst för spådomar om framtiden. Det är helt enkelt en fråga om utbud och efterfråga.
Japp, får ofta frågan om vad jag tror ska hända och jag svarar ärligt att “jag vet inte”. Men folk söker alltid spåkärringar.
Och när politiker sedan kan komma med tillväxtprognoser och åtgärder som ska uppnå vissa resultat, helt enkelt utlovar lite förutsägbarhet i det hela, så sväljer de det betet också.
Så sant som det var sagt, tänk vad mycket lidande och elände människan hade besparat sig om man bara kunde acceptera att det finns inga garantier i livet.
Ekonomi är bara humor. Det finns en massa experter som berättar “sanningar” som sedan alla agerar på. Så plötsligt så ändras förutsättningarna (hoppsan det blev visst krig, hoppsan det blev en naturkatastrof, hoppsan det blev…) och då är alla dessa “naturlagar” fullkomligt värdelösa.
Jag tycker att han snackar strunt när han säger att 2% är helt ovetenskapligt och påhittat. Att det är EXAKT 2% är påhittat. Men det finns ju ett syfte att det blev just 2% och inte 1% eller 10%. Han förlöjligar det i onödan och det framstår bitvis som ganska ointelligent.
Man är livrädd för deflation och de konsekvenser det får och man är livrädd för hög inflation och de konsekvenser det får. Där finns verkliga ekonomiska konsekvenser av båda riktningarna med historik och vetenskaplighet bakom.
Riksbanken skriver själva exempelvis:
“En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god och stabil tillväxt. Detta eftersom ekonomins aktörer får lättare att planera långsiktigt när inflationen inte varierar så mycket och det finns en gemensam bild av hur priserna kommer att utvecklas framöver. Inflationsmålet fungerar på så sätt som ett riktmärke för pris- och lönebildningen – det ska utgöra vad som brukar kallas ett nominellt ankare.”
FED förklarar enligt nedan:
“The Federal Open Market Committee (FOMC) judges that inflation of 2 percent over the longer run, as measured by the annual change in the price index for personal consumption expenditures, is most consistent with the Federal Reserve’s mandate for maximum employment and price stability. When households and businesses can reasonably expect inflation to remain low and stable, they are able to make sound decisions regarding saving, borrowing, and investment, which contributes to a well-functioning economy.”
Så det finns väldigt tunga skäl till att man vill ha en stabil och låg inflation.
Dock ska man inte förvirra detta med att man har ett svar på frågan “Är 2% inflationsmål det bästa sättet att nå dessa mål?”. Målet ska såklart kontinuerligt ifrågasättas och utvärderas.
Man kan ju fråga sig varför man inte poängtera att inflationen ska vara STABIL? Det verkar ju vara det egentliga huvudmålet. Deflation är ju egentligen något positivt – allt blir billigare. Nu är tydligen ekonomer livrädda för att alla ska vänta med sina köp, men varför ska man tvinga fram konsumtion genom att blåsa upp inflationen om konsumtionen i sig faktiskt inte behövs? Om man behöver en bil så köper man ju en bil, och skiter ju i att den blir 2% billigare om ett år. Feltänk att stressa människor och sänka räntorna bara för att folk ska konsumera för mycket.
Ett inflationsmål är lika dumt och lika planekonomiskt som en fast växelkurs.
Det finns goda skäl till att deflation är destruktivt för ekonomin. Ett klassiskt exempel är (från USA, såklart) som visar detta är var ett kooperativ för föräldrar. I detta kooperativ så fick alla kuponger för barnpassning, typ 2 kuponger för 2 tillfällen av barnpassning när de gick med i kooperativet – alltså att något annat föräldrapar skulle ta hand om ens barn för en kväll. Om man passade annans barn fick man alltså en kupong. Problemet blev att folk var rädda att få för få kuponger när det verkligen behövdes, så alla tjuvhöll på det och det blev helt enkelt ingen barnpassning. För att lösa situationen så införde man att alla fick 1 ny kupong per år. Det satte igång systemet rejält och fungerar efter det som tilltänkt.
Kuponger är i detta fall pengar. Tillförsen av kuponger per år är inflation och barnpassningen är ekonomin (mer barnpassning = högre “BNP” i dettta system). Det finns även massvis med forskning på “riktiga” ekonomier som visar att just stabil inflation som SAGAB hänvisar till är att föredra samt att deflation är skadligt för ekonomin.
Just 2%-målet har jag för mig kommer från Nya Zeelands centralbank för ett antal decennier sedan, som sedan flera centralbanker annamade efter någon konferens. Det är inte sprängstoff att målet är tämligen godtyckligt. Jag tror det är konsensus att ett procentmål är att föredera då det tydliggör vad just “stabil inflation” innebär. Det finns dock många som anser att 2% är för lågt, samt att målet kanske bör vara olika i olika perioder (ex. när vi ser befolkningstillväxt).
Vill ni dock göra centralbanksekonomer förbannade så ska ni peka på det väldigt skakiga empiriska underlaget för att styrräntan har någon vidare påverkan på just inflationen. I teorings värld är detta glasklart, men emperiska studier har endast visat att effekten är väldigt låg och tar lång tid (ca 1,5 år om jag inte minns fel) innan den ens syns.
Håller helt med om räntan! Den verkar ha en extremt långsiktig påverkan och inget som syns direkt. Jag tror inte riktigt alla ekonomer förstår tidslinjerna vi pratar om. För sänker man snabbt så kommer effekten långt efteråt och då kanske åtgärden snarare spär på.
Jag tycker också att det är värt att påminna om hur mycket Riksbanken faktiskt kollar på ECB. Riksbanken verkar följa ECB mycket mer än vad folk i allmänhet förstår.
Som Ekonom som har klarat min matte så måste jag väl erkänna att bloggaren har helt rätt om den ekonomiska forskningen. Den är inte baserad på naturlagar som fysik utan ekonomi forskning är mer som psykologisk matematik, allting handlar om vad marknaden känner, tycker och tänker.
Saker som realvärden och liknande har vi lämnat sen länge, det är helt enkelt inte lönsamt att vara realist i en värld av drömmare.
I den världen så fyller 2% målet en funktion av stabilitet folk kan känna sig trygga med att sina tillgång inte förlorar värdet för snabbt samtidigt som det finns vis spelmån för marknaden att justera utifrån rådande förutsättningar.
Finns säkert dom som bloggaren som anser att vi borde ändra det men problemet är att ändringar på marknaden tenderar att skapa osäkerhet och med osäkerhet så minskar riskviljan och investerar flyr till saker som guld eller andra mer stabila länder.
Vilket leder till att tillväxten på marknaden saktar in och man hamnar efter i BNP tillväxt ligan.
Ett 3-4% mål skulle skapa mer flexibilitet på marknaden men det skulle också skapa en väldigt osäkerhet tills marknaden vänjer sig vid målet och att vara ensam först ut med det skulle vara en risk få länder är villiga att ta.
Sen om vi kommer till deflation eller minskning av priserna låter bra för konsumenten. Men det leder till att marknaden hamnar i ett låst läge och mycket av möjligheterna till förändring och styrning försvinner. Helt enkelt för att det är väldigt få människor som kommer acceptera att gå ned i lön för samma arbetstid medans att gå upp i lön är betydligt mer uppskattat.
Ekonomin växer på förtroende och det är svårt att skapa men lätt att förlora.
Investerare flyr till guld. Vad gör guldsäljaren med sin fiatvaluta då? Köper en till vaskpanna!
Spelar ingen roll hur många vaskpannor du har om det inte finns något guld att hitta. Guld är värdefullt för att det är en bristvara som inte går producera i några större mängder vi har redan tagit upp 187 000 ton av dom 244 000 ton som finns så det finns bara 57 000 ton kvar att ta upp som vi känner till.
Sen är det naturligtvis inget substansvärde i guldet själv men eftersom människor kollektivt har kommit överens om att just denna bristvara är bra att investera i när det blåser kallt så har den ett värde därefter.
Precis som kryptovaluta men något mer stabilt.
Tror inte alls på att folk skulle ha svårt att gå ner i lön, eftersom det sker precis hela tiden:
1. Vissa byter jobb till något intressantare, eller som har en arbetsplats närmare hemmet, till exempel. Arbetstiden är inte den enda faktorn.
2. När de nominella lönerna inte hänger med prisuppgångarna i samhället, sjunker reallönerna.
1. Stämmer men för att kunna byta till ett mer intressant jobb så måste du ha tillräckligt mycket pengar för att överleva.
Det finns mycket forskning på detta och jag har skrivit min uppsats inom ämnen och det är väldigt tydligt när du når över en viss gräns så har lönen inte så stor betydelse för du har alla dina grundläggande behov uppfyllda.
Men det du glömmer bort i den ekvationen är att en väldigt stor del av arbetstagarna har för stora behov eller för låg lön för att kunna välja något annat jobb.
Sen är det väldigt stor skillnad på att enskilda arbetstagare valfritt väljer att gå ut och sänka sin lön jämfört med att arbetsgivaren skulle göra detsamma.
Idag har vi situationen där du “ska” ha ett lönesamtal varje år där du kommer in och din arbetsgivare på mötet säger du får +2.5% du har jobbat på bra eller du uppfyllde inte riktigt kraven du får bara 0.5% ökning.
Tänk dig det omvända du går in och har ett möte och arbetsgivaren säger nej men du har inte uppfyllt kraven i år så vi minskar din lön med -2.5% istället.
Det finns naturligtvis psykologiska orsaker till att merparten av människor accepterar det ena men inte det andra.
Precis samma sak är det med reallönerna dom flesta människor kan inte säga exakt vad deras reallön är idag jämfört med för 10 år sen. Men om du frågar dom vad dom hade i lön så kommer dom säkert ihåg vad dom tjänade i kronor för 10 år sen och sen kommer dom klaga på att allt har blivit så mycket dyrare och så vidare. Men dom kommer inte direkt göra kopplingen till varför så är fallet och vad dom borde ha betalt idag egentligen.
Så merparten av alla löntagare sitter lugnt i båten lyckligt ovetande om sin ekonomiska verklighet och systemet fortsätter rulla på.
“2. När de nominella lönerna inte hänger med prisuppgångarna i samhället, sjunker reallönerna.”
Detta är exakt anledningen till att Soligdag säger att inflation 2-4% inflation är eftersträvansvärt, du har precis förklarat varför han har rätt. Givetvis syftade han på nominella lönesänkningar och inte reallönesänkningar, vilka är den flexibilitet han talar om.
Bra skrivet. Jag tycker detta känns sant och en realitet.
Efter några årtionden (70-90-talet, typ) med hög inflation, höga räntor, devalveringar och allt vad det var, i alla industriländer i väst, så var nog ekonomerna och politikerna säkra på att det inte var en vettig väg framåt.
Och 2%-målet kan väl med sanning påstås vara “bara bestämt så” …
Men det betyder inte att det är helt godtycklig satt, utan det ansågs nog vara en lagom inflation för att ekonomierna skulle fungera ganska bra.
Ja, fy ingen marknad har ju varit så låst som den inom datorer, hemelektronik, mobiltelefoni och Internet med sin massiva deflation. Noll utveckling.
På vilket sätt är det relevant i förhållande till den mekanism som Soligdag angav? Menar du att landets ekonomi som helhet ska styras efter relativprisutvecklingen för IKT-sektorn? Vi ska ha noll inflation t.ex. som mål, just för att prisnivån inom IKT har gått ned under vissa perioder de senaste 30 åren?
Bifaller tesen om att det är sunt att ompröva gamla sanningar, men sker det för ofta så kallas vederbörande kappvändare eller vindflöjel…så även detta får vara med måtta.
Nåja, vi kanske ska kasta bort 2%-målet. Men vad blir nästa sanning?
Blir det att ändra procenten bara eller helt avskaffa inflationsmålet och hoppas på det bästa?
Kanske 2%-målet är lite som demokrati, det är inget perfekt system men det är det minst dåliga.
Kortsiktigt vete sjutton vad som skulle hända och ske; finns lite för många variabler att ta hänsyn till.
De senaste årens relativt snabba ökning av KPI/KPIF/whatever är dock till en stor del trickle down-effekter av bubblan i tillgångspriser, vilken i sin tur skapat inflationen. Det skapas ju inte mer pengar för att priset på bananer råkar gå upp, men stigande huspriser gör det definitivt. Liksom för all del bilpriser: man måste ju hänga med de andra farsorna i status när man skall skjutsa grabben till fotbollsträningen.
Visst, vi har haft lite av en perfekt blåst (storm är att ta i) i form av covideffekter, dåliga skördar, bristande konkurrens, samt att många konsumentpriser endast justeras i större steg med längre mellanrum.
Riksbanken har ju faktiskt väldigt nyligen förkastat 2%-målet till ett uttalat mål om 2% +-1%.
Det är en stor förändring sett till hur länge man höll kvar vid 2%.
Är också ett ganska nyktert sätt att se på saken du kan prata om det stabila 2% målet som samhället tror på samtidigt som du i dina egna kalkyler kan vara lite mer flexibel.
Seriös fråga:
Vad är sannolikheten för att två olika signaturer tar upp Kahnemann under en och samma bloggpost?
Han är populär tydligen…
Kahneman är en sådan där som likt Piketty alla hänvisar till men ingen läst.
Intressant nog har superkapitalistiska USA inte bara ett inflationsmål. Enligt lag (The Federal Reserve Act) ska Fed hålla stabila priser under minimal arbetslöshet.
Nu har de också bestämt sig för att stabila priser betyder 2% inflation men till skillnad mot Riksbanken kan de inte strunta i arbetslösheten.
Ser ni inte att den så kallade ekonomin är ett spel där den med mest resurser alltid kommer vinna i det långa loppet?
Jag har fått sagt till mig att man inte ska ”förändra”, man ska ”förbättra”.
Det är lätt att säga att någonting är dåligt, men svårare att säga vad som är bättre. Vad ska man har för styrstrategi istället?
Ekonomiska modeller är väl svåra, vad jag förstått, eftersom de indirekt försöker beskriva någon form av mänsklig psykologi. När man väl introducerar modellerna i beslutsfattandet blir de ogiltiga eftersom de påverkar beteendet.
Jag tror (utan att veta) att en given åtgärd kan vara bra i en kontext, men verkningslös, eller till och med skadlig, i en annan kontext. Därför är väl ekonomi så förbaskat svårt…
Funderar lite på gamla enväldiga kungar som beskattade folket när de t.ex. skulle ut i krig, var de socialister?
Skatt är centralt för statskassan i samtliga styrelseskick som baserar sig på att staten faktiskt existerar.
Så att en kung tar ut skatt är lika nära besläktat socialism som liberalism.
Ordet i detta fall är despotism.
Ännu en som vill att vi skall låna mer : https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/eMq2oQ/cervenka-sverige-paminner-om-en-nojig-prepper
Såg på Ekonomibyrån där det hävdas att Sverige nu har över 500k dollarmiljonärer. Framhävdes som att det skulle vara nån sorts ojämlikhet, men låter mer som relativt jämlikt ifall det är över 5% som är dollarmiljonärer, om man tänker sig att de flesta dollarmiljonärer är de som byggt upp sitt kapital större delen av livet.
Hursom är inte den diskussionen min fundering, utan jag undrar vart de fått tag i denna statistik?
Jag har tidigare hört att vissa gnällt på att förmögenhetsstatistik inte finns längre i Sverige, pga ingen kapital- eller arvsskatt. Vart finns förmögenhetsstatistik då att tillgå?
De har sannolikt tagit sina siffror från UBS som anger 575 k:
https://www.ubs.com/content/dam/assets/wm/global/insights/doc/global-wealth-report.pdf
Cap Gemini anger 154 k:
https://www.capgemini.com/se-en/news/press-releases/fler-dollarmiljonarer-i-varlden-men-i-sverige-blir-de-farre/
Så utfallet är beroende på hur de räknar vilket blir väldigt tydligt gällande ranking av Sverige och Norge.
Tack för intressanta länkar! Det leder förstås vidare till frågan vart rapportmakarna fått sina siffror ifrån.
Poängen är inte den specifika siffran (2%) utan att ett målvärde förutsätter ett meningsfullt mätvärde. I praktiken har de olika varianterna av KPI agerat mätvärde men hur dessa värden uppstår och påverkas är väldigt avlägset från de teoretiska resonemang man använder för att motivera ett “inflationsmål”.
För att försvara det nuvarande konceptet behöver man hitta på rättfärdiganden för alla de märkliga fenomen kring skapandet av KPI (typ att telekom och platt-tv under många år sänkte KPI med typ 1%) och motivera alla konsekvenser som t ex bopriser och följdeffekterna det får på ekonomin och befolkningen.
Det finns mängder av alternativ för att bestämma styrräntan. En ansats skulle kunna vara: penningmängd ska inte växa snabbare än ekonomins tillväxt. Det finns olika definitioner av penningmängd men det är inget stort problem.
Det är ingen på Riksbanken som har trott att man ska styra ekonomin utifrån en faktor, bara någon som inte kan något om ekonomi öht kan hävda det. De har hävdat att de ska styra penningpolitiken utifrån en enda parameter, -på sin höjd. Faktum är att RB har en målfunktion där de styr både efter inflation såväl som kapacitetsutnyttjande i den aggregerade ekonomin i Sverige.
Övriga ekonomiska målsättningar, som att minska skuldsättning, är det politiker som ska ta ansvar för och inte gjort. Som Anders Borg t.ex. som var finansminister i ett parti som vägrade avveckla ränteavdrag när det fanns tid för det för 10-15 år sen. Eller som tog bort fastighetsskatten -som konsekvens av KDs löften i Alliansens valrörelse 2006- utan att införa något annat med liknande effekt på pris- och skuldutvecklingen.
Varför ska staten styra ekonomin?