Det är breda nedgångar på börserna i de asiatiska tidszonerna under fredagsmorgonen. Dollarn och de långa amerikanska räntorna rusar, och vi noterar idag nytt guldprisrekord för oss svenskar. SCB rapporterar att arbetslösheten är stabil i Sverige, och Riksbankens undersökning om inflationsförväntningarna visar på att dessa faller.
Stockholmsbörsen tvekade under gårdagen och storbolagsindex OMXS30 var oförändrad på +0.02% medan OMXSPI tvekade på -0.10%. Den svenska kronan tappade rejält efter att dollarstödet runt 10:20 höll och dollarn kostar nu 10:35 SEK. Detta ger ett nytt prisrekord för guld för oss som lever och betalar skatt i SEK på 722:- SEK per gram. Guldet har för övrigt gått bättre än den svenska bostadsmarknaden och sedan 2005 – 2006 stigit 600% – från ca 100:- SEK till ca 700:- SEK.
Euron stärks till 11:26 SEK.
I USA rusar de amerikanska långa räntorna till 4.68% för tvååringen och 4.54% för 10-åringen, vilket nog förklarar den starkare dollarn. Börserna backade och S&P-500 gick -0.29% medan Nasdaq 100 gick -0.30%. Bland FANANGST steg Google med +2.37% medan Tesla som vanligt låg i bottenklassen där aktien hör hemma och rasade -4.12%. Underbarnet Nvidia stod dock inte långt efter med -3.24%.
I de asiatiska tidszonerna är det surt och breda fall så här på sista handelsdagen för veckan. ASX 200 -0.56%, Hang Seng -1.63%, KOSPI -1.91%, Nikkei 225 -0.26% och Straits times -0.31%.
Den svenska arbetslösheten är stabil rapporterar SCB. Säsongsjusterat låg den på 8.1% i februari eller samma som i januari. Högt, men alltså inte någon tilltagande kris och panik.
Inflationsförväntningarna faller rapporterar DI och refererar till Riksbankens undersökning gjort av Kantar Prospera, men som tydligen inte publiceras online utan bara skickas till DI. Än så länge iaf. KPIF-förvätnningarna går från 2.8% till 2.4% på ett års sikt och på två år till 2.1% mot tidigare 2.2%. På fem års sikt väntas 2.1%.
Arbetsgivarna tror på löneökningar om 3.7% närmaste året, men kom då ihåg att riktiga KPI ligger på 4.5%, så det är reallönesänknignar.
Riksbanken har ett toleransintervall på 1 – 3% för KPIF och ett mål på 2.0%. Man kan alltså konstatera att målet inte nås nästa år och några radikala räntesänkningar kanske man inte ska vänta sig givet att inflationsförväntningarna har med verkligheten att göra. Vilket de inte nödvändigtvis har, utan det handlar om ponduspostuleringar i en enkätundersökning.
31 kommentarer
Med tanke på den enorma inflationsskuld som finns till arbetstagare och kanske hyresvärdar så tror jag att inflationsförväntningarna ligger alldeles för lågt. Vi borde se en studs när löneavtalen löper ut.
Men det är tror- som i kyrkan.
Finns väl ingen forskning på att löner är inflationsdrivande? Något som SNL hittat på.
En grej som slog mig (som säkert redan var solklart för de flesta och kanske mig med men hade inte räknat på det tidigare) är att procentuell löneförhöjning är lägre efter skatt än innan. Det gör ju att man “måsta ta i” för lönen innan skatt i lönesamtalet om man vill kompensera sig för inflationsdrivna kostnadsökningar, som ju betalas med skattade pengar.
Det kanske låter banalt men om boendekostnaderna ökar med 4% ett år och man tänker att man vill kompensera sig för detta och får igenom en löneförhöjning om 4% (innan skatt) så får man (om man har samma skattetabell som jag) bara drygt 3,3% löneökning efter skatt. Men hyran har ju ökat med de 4 faktiska procenten och boendekostnaden ökar därmed som andel av disponibel inkomst. För att få täckning för en 4%-ig inflation måste man med min skattetabell höja bruttolönen med typ 4,7% istället.
Som sagt, det är ju egentligen solklart om man väl tänker på det men det gör man kanske inte för jämnan.
Precis. De flesta som hänger här utger ju sig för “rika” i alla enkäter.
Så då är det ju 53% skatt på marginalen. Dvs staten tar 53 öre av den där kronan i mer lön du får.
Medans arbetsgivaren betalar 1,6 kr (om du har vettig pensionsavsättning) för dina 47 öre du får ut
Inte jag, jag ligger stabilt några tusenlappar över genomsnittslönen i riket på ett betryggande avstånd från den statliga inkomstskatten. Så för mig gäller 32,5% marginalskatt enligt Ekonomifakta (eller 48% om man räknar med arbetsgivaragifterna).
För er andra rikingar blir det ju än värre och ni måste ta i ännu mer procentuellt innan skatt jämfört med inflationen för att inte tappa köpkraft. Men hade ni haft problem att ta i när det kommer till kompensation så hade ni ju inte betalat värnskatt till att börja med så jag är inte orolig för er 🙂
Generellt tycker jag att rikingar gnäller så jävla mycket istället för att inse hur bra man har det.
Känns som att de som jobbade i frabriken på förra jobbet med 24 i månadslön var lyckligare än de med lön över 50.
Det är bara intressant notera hur mycket arbetsgivaren betalar totalt för de “få” kronor man får ut 🙂
Sen ska du betala moms, elskatt, fastighetsavgift, bilskatt skatt på bensin osv. och sen har du förstås sett till att arbetsgivaravgiften betalats. En undersökning för några år sedan visade att medelsvensson får behålla 23,9% av vad han jobbar ihop.
Ja det är väl så, 47 öre i handen och 30 öre oskattade pengar till SINK:en.
Man blir inte rik på att arbeta i Sverige eftersom staten tar det mesta. I sann socialistisk svensk tradition blir man rik på kapital som har avsevärt lägre skatter. Jag har haft mer än dubbla genomsnittsinkomsten i 20 år och är fortfarande inte rik efter skatt. Accepterar min lott men drömmer ibland att jag skulle varit förmögen om jag bott i ett land med lägre skatt på inkomst. De där ca 30% man betalar under spärren framstår till och med som attraktivt.
Nä precis men alla ska med. I detta land för man skrapa ihop sin förmögenhet m h a bostadsbubblan. Inkomst för man inte prata om, men bostadskarriär går bra såklart
Känns som du missat att skattetabellerna indexregleras.
https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2022/september/hog-inflation-ger-lagre-skatt/
Missat att det INTE justerades i år?
Det var en stor nyhet i media och politiskt. Moderaterna sågs som att de rumptog sina väljare med det sveket.
Aj fan, det missade jag. 😎
Nej, jag tänkte inte på det och tog inte hänsyn till det i mina siffror. Om man jämför samma skattetabell och kolumn mellan 2023 och 2024 med min månadsinkomst 2023 respektive vad jag önskade mig på lönesamtalet för 2024 så ser det ut som att en 4,68%-ig löneökning innan skatt blir 5,91% efter skatt.
Det beror väl då på att min önskade löneökning är lägre än ökningen av prisbasbeloppet, som ligger till grund för beräkning av grundavdrag och jobbskatteavdrag. PBB höjdes med 4800 kr/9,14% från 52 500 kr till 57 300 kr.
Om arbetsgivaren är generös och ger mig en större löneökning än jag själv önskat om 9,14% i år (dvs samma som prisbasbeloppets ökning), blir detta enligt skattetabellerna en ökning med 9,91% efter skatt, vilket verkar kunna slå med +- 0,35 procentenheter beroende på om man ligger högt eller lågt i 200 kr-spannet som skattetabellen är indelad i.
Så är det istället ett rimligt antagande att om man inte betalar statlig inkomstskatt så ökar nettolönen (pyttelite) mer än bruttolönen, även om man kompenserar sig för inflationen (prisbasbeloppet)? Äsch, det här är för komplicerat för mig, tur att man inte är ekonom. Det verkar oavsett inte vara så illa som jag gav sken av i mitt första inlägg.
Tror inte det är “avtalen” som kommer driva några löner.
Lönerna inflationssjusteras för de som byter jobb. De får ju ofta upp lönerna 20-25% mot perioden före inflationen skenade. Iaf de som är attraktiva på arbetsmarknaden.
Men det kommer bara gälla vissa yrkesgrupper.
De som tillhör ett fack som betalar pengar till Socialdemokraterna kommer inte få upp lönen mer än 2-3% per år. Om ens det.
Övriga kommer justeras efter det som de nya gick in på. Men det sker på sk “lönekartläggningar” och inte att man får nått procent från något avtal.
Det lär vara en eftersläpning på detta på 5 år innan de som inte byter jobb justeras upp.
Det är många som får gå ned i lön också när de byter jobb. Känner anekdotiskt till flera person som bytte jobb, fick högre lön och sen fick gå i breda lay offs och fick ta ett nytt jobb till betydligt lägre lön än de hade på första jobbet. Så det här med att folk som byter jobb får upp lönen gäller kanske främst när marknaden är stekhet.
Ja man tycker ju att lönesättningen borde ske “på marginalen”, att antingen är det lätt att anställa inom yrkeskategorin eller så är det svårt. Kryllar det av plötsligt av anställbar personal inom ens kanske man inte kan räkna med att en nyanställning garanterar rejäla påökningar. Men generellt sett så har det ju lönat sig.
Har lite kursare som kom in lite senare på arbetsmarknaden än jag och som sen blev uppsagda på grund av arbetsbrist när det var en sättning på marknaden, de hittade ett nytt jobb, blev varslade igen för att de var sist in osv. Men nu “i slutänden” ligger de flesta högre än jag som av olika anledningar bara har trygghetsknarkat/varit inlåst hos samma arbetsgivare i ett decennium.
Det är dock ett faktum att efter ett decennium har du massor av specifika kunskaper som är svåra att ersätta. Kanske behövs tre nya personer för att utföra samma uppgifter du gör idag för att du kan allt utantill. Så om du tar mod till dig kan du säkert få upp lönen. Detta är inte bara en teoretisk observation utan jag vet folk som suttit väldigt länge på ett jobb och blivit oersättliga och som fått snuskigt höga löner tack vare det. Särskilt när det gungar till i organisationen och management blir rädda att tappa spetskompetens så brukar det plötsligt finnas pengar.
Precis.
Min förra arbetsgivare anställde en ny efter mig. Och så två konsulter på heltid som assisterar med det jag gjorde “med förbundna ögon”.
Det är värt en del. Man behöver lära sig löneförhandla. om och man inte får gensvar SKALL man byta jobb.
Generellt upplever jag att det är som att byta bank. Man är för lat och bekväm
Sen ska man ju vara medveten om att när man byter jobb så blir det hårt jobb i början. Även om man kan hantverket kanske det är en ny bransch och nya kollegor.
Helt korrekt Seb. Slit och bevisa sin existens i ett år som konsult. Är alla nöjda, sök ditt egna jobb som anställd. Alla förstår då ditt värde, och alla förstår att du inte vill sänka din lön. Win-win för 2/3 intressenter 😅
Oavsett om det blir avtal eller jobbyten så ligger det ett ordentlig underliggande lönetryck när större delen av arbetsstyrkan har haft negativ reallöneutveckling samtidigt som de flesta export-företag har lyckats höja priserna i takt med inflation.
Eftersom de stora exportföretagen är något slags normsättare för lönen så lär lönekraven ligga högt de närmaste åren. Om det inte kommer någon global ekonomisk strypning.
Tycker nog att “inflationsförväntningar” är rena önsketänkanden/förvillanden idag.
Media/Bankerna vill att räntorna går ner så att folk lånar mer så bostadspriserna går upp, Antingen för att de själva rä bolånetorskar eller för att de tjänar pengar på det.
Media/journalister skriver ju dessutom vad folk vill läsa. Inte sanningen
Folk klagar en massa på journalister. Men de har ju en lön som ska betalas – Därmed prioriteras klick.
Gäller även “experter” och bankernas “privatekonomer” – Därmed prioriteras det som ger arbetsgivaren/banken större intäkter.
Även sk “Forskare” finansieras på något sätt – Därmed prioriteras det beställarna vill höra – Utom när tekniska fysiker börjar uttala sig om bostadsmarknaden. Då är det media som tror att man bara för att man är professor i “rumpvårtor” även är expert på allt annat (så länge man säger det som genererar klick)
Hjälper ju inte heller när de journalister som är tänkta att inte vara klickdrivna är till majoritet miljöpartister.
Tror jag har sett tre artiklar på SVT bara den här veckan om hur dåligt det är att äta kött ur miljö och hälsosynpunkt (tvek på det när lokala farmer är klimatneutrala och generellt ju mindre köttprotein i ens diet ju sämre hälsa) och hur de matar skolever med insektskött nu med positiv vinkling såklart.
Public service är ett jävla skämt.
Jag ser på charkbrickan som ett långsamt självmord, ett mycket njutbart steg på vägen till den eviga vilan.
Precis. Skolan används som ett ideologiskt experiment (Här är väl dock Folkpartiet och vänsterpartierna lika skyldiga)
Säga vad man vill men skolmaten ses ju internationellt som extremt viktig i att jämna ut klasskillnad vad gäller kost.
Så näringsriktig mat till skollunch måste vara prio. Sen skall politiken hålla sina fingrar borta var maten köps eller består av.
Alla har en agenda idag och oftast driven av sin egen högst personliga övertygelse hur idiotisk eller smart den än kan tänkas vara…
Precis. DN har ju gått ut med att de stolt för en agendastyrd journalistik. (Miljöfanatism)
Anekdotiskt så står artiklarna om inflationen som spön i backen. Inflationen ner, inflationen upp, priserna upp trots minskande inflation osv. Ingen vet förutom de som får rätt som kommer säga “I told you so”.
Ingen har koll, men det är tydligt att även om inflationen går ner så är risken överhängande att priserna på allt du verkligen behöver stiger. Det blir mindre pengar över att köpa onödig elektronik osv som i sin tur naturligt sjunker i pris då köparna sviker, vilket balanserar upp KPIF. Räntorna kanske går ner något men folk får ändå mindre kvar i plånboken.
“Inflationsnedgången är bekräftad”, bara att korka upp champagnen och få betalt för att bo igen. 2023 var lite svettigt faktiskt, den 27:e Mars kanske det blir då. Jag som hade gissat på Maj med sänkning
Räntan ska ner nästan 50% på 12 månader så varför spara på krutet nu? Då blir man kvar på perrongen när tåget går.