Nu är riktigt tak fixat på gäststugan, efter att i 14 år bara haft papptak. Kastade till slut in handduken och fick lokala byggfirman Hansson & Karlsson att lägga om taket till tegeltak, vilket bara tog några dagar för proffsen.
Nu lade jag försvisso åretruntpapp på taket 2009, men det var inte tänkt som premanent lösning, men veckor blir till månader, och månader blir till år, och till slut började pappen släppa i det mest vindutsatta läget i vintras och fick lite kärlek med en presenning nedtyngd av lite tegelpannor.
Det var helt enkelt dags att fixa de där tegelpannorna och ordna riktiga vindskivor med plåt, samt hängrännor.
Det är ju egentligen bara några dagars arbete, men jag hade inte tiden och till slut ordnade alltså Hansson & Karlsson detta. Det var ingen fara med råsponten under, utan det lades bara ny papp, ströläkt och bärläkt, pannor, nya vindskivor med plåt och riktiga hängrännor för att förlänga fasadens livlängd.
Så nu ska väl taket hålla några decennier till.
Nu var ju taket hårt åtgånget av eklöv, och stugan ligger lite högre upp, precis så att nocken ligger under krönet, men det blir ändå mer vindutsatt än resten av gården. Sedan är inte jag proffs och jag vet att det fanns brister i min läggning av ursprunliga takpappen.
Men jag har redan i många år här på bloggen haft synpunkter på att man idag (fortfarande) bygger nyfunkisskokartonger med knappt sluttande tak och endast takpapp för att spara pengar. Hur många kollar sina tak regelbundet innan det är för sent och för dyrt? Eller litar ni på att papptaken håller längre än byggarantin?
Tegel eller plåt är ändå tegel eller plåt, och beprövat sedan länge. Sverige har lite annat klimat än inspirationskällor på kontinenten, men visst ska man spara pengar och få nybygget sålt så är väl papp det bästa. För säljaren.
38 kommentarer
Låglutande tak är ett sxxt.
Investerade i dyr takpapp (3 graders lutning) till en frigge/skräp/trädgårdsbod. Man klistrar och skruvar fast pappen.
Lade nytt (nåja, betalade någon) på huset. Blev betongpannor som ersättning fär de 60 år gamla tegelpannorna. Tjusigt och räcker min livstid ut😆
Det är tur att redaktionen har så god känsla för kvalitet, och att de tar del av arbetsbördan på gården så bloggaren hinner skriva mer. Hoppas redaktionsmedlemmarna belönas med ngt riktigt gott på taklagsfesten?
Snyggt! Och tegel slår betong på tak.
Proffslagd papp kan vara ett bra alternativ till plåt på låglutande tak (tak med tillräcklig lutning för att det inte ska bli vattenpölar). Har själv låtit byta ett sådant 50 år gammalt tak, det höll fortfarande tätt även om det var dags att byta. Ett nytt plåttak hade hållit längre men kostat det dubbla.
Tegel kräver större taklutning. Underhållsmässigt fungerar papptaket bättre de första åren men sedan behöver man ibland laga småskador med asfalttjära. På ett tegeltak kan en fallande gren under en höststorm spräcka en tegelpanna även på ett ganska nytt tak.
Rent estetiskt är tegeltak väldigt snygga, särskilt på äldre hus som bloggarens!
Glömde också att säga att bloggarens nya tak blev väldigt fint!
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-krav-fran-eu-kan-leda-till-dyra-renoveringar-av-villor-och-lagenheter-i-sverige
Snart blir det dags för fler renoveringar!
Ja, det blir kul. Särskilt för pensionärer.
@Stalefish: Såg inslaget och tyckte att det lät som att Charlie Weimers (SD) inte alls hade koll på den stora energiåtgång som krävs för att värma upp de flesta svenska bostäder, samtidigt som Jakop Dalunde (MP) bara pratade principer och inte förhöll sig till konkreta kostnader. Sanningen är nog att ingen av dem har förslag som hjälper oss ur energi(kostnads)krisen.
Det är självklart mycket lönsamt att ställa krav på energieffektivitet vid nybyggnation men dyrare åtgärder på äldre byggnader, som fönster- och fasadbyten, lönar sig först när den del man byter ut är uttjänt (vilket påpekades i den skriftliga artikeln av Ekonomichefen för Botkyrkabyggen).
Ett specifikt svenskt problem är alla permanentbostäder och andra byggnader som fortfarande värms med direktverkande el och som därför orsakar rejäla efterfrågetoppar när det är kallt. De kan behöva riktade bidrag eller förmånliga lån för att byta uppvärmningssystem. I tätbebyggda områden med direktel är ofta fjärrvärme det enda realistiska alternativet och det innebär höga installations- och anslutningskostnader även om driftkostnaden sedan blir ganska låg.
Fjärrvärme är väldigt dyrt i området där vi bor.
En snabb överslagsräkning för min villa landade på ca 109 öre/kWh värme inkl effektavgift.
Dyrare än bundet elpris mao!
Om man dessutom tar hänsyn till att installationen kostar över 50kkr så känns det som ett helt ointressant alternativ.
@Megga: Jag säger inte att fjärrvärmen alltid är ett perfekt ekonomiskt alternativ, bara att den kan vara det enda alternativet i sammanhållen elvärmd bebyggelse, där man ofta byggde mycket tätt eftersom uppvärmningen var utsläppsfri. Det innebär att tomterna är för små för bergvärme, att luftluftvärmepumpar ofta bullrar för mycket och stör grannen samtidigt som fastbränsleeldning kan orsaka oacceptabla luktstörningar – inomhus.
Dåligt reglerade fjärrvärmemonopol gör att aktörer som vill krama ut största möjliga vinst ur sitt nät tyvärr är fria att göra det. Systemmässigt är fjärrvärmen annars en mycket bra uppvärmningsform eftersom den kan växla mellan flera olika energikällor, beroende på pris och säsong. Dessutom går den att kombinera med elproduktion (inklusive små mysiga reaktorer tror jag).
Aktören som har monopol här ägs naturligtvis av – kommunen…
Nja, fast elpris nu verkar ju ligga på ca 75/75/102/135 öre plus överföring och energiskatt på typ 65 öre.
Sen kanske man kan hoppa ned en säkringsnivå eller två på elavtalet och spara någon hundring extra i månaden där med.
Sen om man får ut en COP på 2 blir det ju bättre/billigare med LLVP ändå.
Ja, du har helt rätt. Var lite orättvis där. Det tillkommer naturligtvis lite mer kostnader för el.
Men en värmepump är en betydligt bättre investering i liknande fall som vårt.
Och Göran, har inte stött på något område med en- eller tvåfamiljshus där inte värmepumpar hängt på väggarna här och där. Så det är nog inte speciellt vanligt att inte ha värmepump som alternativ.
Megga: Kostnaden för uppvärmning med pellets är ungefär den samma som för fjärrvärmen i ditt exempel (beräknat utifrån vad pellets kostar).
De hus som värms av direktvärkande el är en liten del av beståndet. Du kan lika gärna säga att elbilar är ett lika stort problem nattetid på vintern.
Däremot har många moderna hus en underdimensionerad värmepump som är beroende av eltillskott. Men det är inte direktverkande el. Och där finns en del att tjäna på att byta ut till en större.
Sedan är frågan vilket problem det egentligen är eller hur mycket som Dalunde o Co orsakat och den andre göken inte reder ut att fixa. Och i grunden egentligen EU orsakat med elhandeln.
Man får ju bidrag för att minska energiförbrukningen redan idag.
https://www.boverket.se/sv/bidrag–garantier/bidrag-for-energieffektivisering-i-smahus/¨
@Rikkitikkitavi: Du har helt rätt i att elpatron i för liten (ej varvtalsstyrd) värmepump systemmässigt är lika illa som direktverkande el. Sedan är det väl en smakfråga om man tycker att mer än 100 000 småhus och därutöver hyreshus och verksamhetslokaler är mycket eller lite 😉
Det handlar om ganska modesta effektbehov i de 100 000 småhusen. Det är få hus som maxar ut sin 25 A huvudsäkring idag. Kanske i bortskämda elpriszon 1 och 2?
Du nämnde permanentbostäder, det är dessa det finns statistik för. Den är för övrigt utdaterad och snart 8 år gammal (Energimyndigheten uppdaterade väl senast 2016)
Antalet övriga är omöjligt att säga något om men jag tror det är få som kör 20 grader inomhus.
Det är nog signifikant bättre idag, iom elpriserna. En och annan elpanna för vatteburen värme lär ha bytts ut och husen kompletteras med värmepumpar vad det lider.
Jag menar att problemet är lika gärna den nära på halvmiljon hus som har en underdimensionerad frånluftsvärmepump som kör med högt eltillsatstillskott.
Det är många bäckar som bidrar. Och det är egentligen inte värmesystemet som är problemet för elnätet, deras förbrukning är relativt jämnt spridd över dygnet.
Annars hade inte förbrukningskurvan sett ut som den gör med signifikanta spikar på morgonden och kvällen och högre under dagen än natten (när det generellt är kallare ju)
Det löser sig med tiden tack vare elpriserna. De som har direktvärkande el har ju sällan möjlighet till fjärrvärme.
@Rikkitikki: Det elvärmen (av alla sorter, som du säger) åstadkommer med förbrukningskurvan är ju att den flyttar hela kurvan uppåt, närmare kapacitetstaket.
Det blir oproportionerligt dyrt att hålla kraftreserver i beredskap som bara används några dagar per år (oavsett vad kraftreserven består av, eller hur energisystemet i övrigt ser ut). Därför tänker jag att utbyte av just direktverkande/vattenburen/för liten värmepump med elpatron borde premieras lite extra – istället för att bara passivt betala för en effektreserv som är tillräckligt stor för att täcka ren elvärme (i alla dess former) – eller tvingas byta ut fullt fungerande tvåglasfönster eller fasader i förtid, som det ursprungliga inlägget handlade om.
Nu är det ju så att det kommande EU påbudet kommer bygga på årsenenergiförbrukningen, så enstaka köldknäppar , om än regelbundet som belastar elnätet kraftigt så Sveriges elförbrukning hamnar uppåt 23000M+ kommer inte ha någon större påverkan på dessa fastighetera klassning och därmed EU direktivets krav.
Däremot kommer elpriset bli skyhögt dessa dagar pga bristen på el , då vindkraften som bekant har låg effekt då. Det kan bli problem med elförsörjningem också, i sig ett allvarligt problem.
Det finns alltså ingen koppling mellan dessa två.
Du får tyvärr inte energieffektivisering idag för att byta till en mer effektiv värmepump.
I sig är förslaget bra, men kommer få absurda konsekvenser för många.
Der bygger i viss mån också på att Svensk elmarknad är integrerad med kontinentens, vilket inte är fallet eftersom SVK inte byggt bort de interna flaskhalsarna i Sverige.
Nej, förslaget är inte bra. Varför envisas politiker med att tro att planekonomi löser problem? Här har vi ett problem som politiker har orsakat. Vi behöver alltså mindre politik för att lösa problemet. Inte mer.
Det kostar cirka 300-400 tusen att bygga om från direktverkande el till vattenburna radiatorer och installera bergvärme så detta är nivån alla drömmare måste utgå från. En lämplig start är väl 30% subvention samt ett statligt garanterat lån som inte räknas in i belåningsgraden. Speciellt om nu byggkonjunkturen viker kan det hjälpa till att hålla farten i byggindustrin.
Sedan vill jag nämna att kåkar som drivs på el, dvs även om man använder bergvärme, får sin energiförbrukning multiplicerad med 1.8 så det är Ingen rättvis jämförelse med fjärrvärme.
Bra dock att Boverket nu verkar vilja mildra den svenska energiklassningen så vi inte drabbas av onödiga kostnader. Ett svenskt A är nämligen något som på kontinenten endast existerar i laboratorier inom extrem miljöforskning. Tröstar mig med att min 70-talsvilla har klass D, så för de flesta kommer inte de nya reglerna att innebära omedelbar panik. Ett par LLVP räddar upp mycket av situationen för de flesta.
@Villavolvovovve: Tack för relevant och intressant info!
Mitt hus är inte energideklarerat men bör ligga i samma härad eller något lägre än ditt (trots handblåsta okopplade orginalfönster) – tack vare en ny och varvtalsstyrd bergvärmepump 🙂
@VILLAVOLVOVOVVE
Ska alltså de som redan har vattenburen värme subventioner oss som inte har det så att vi får råd att bygga om?
Statliga pengar är inte gratis.
Ja där blir ju hela Skåne rivet.
På gott och ont.
Hur tänker du nu?Eller tänker du öht, vilket man kan betvivla.
Det är ju färre bostäder i Skåne som drabbas iom högre energiklass. Den klimatzonskompenserar nämligen inte fullt ut 🙂
Om man faktiskt läser den ursprungliga nyheten så uppfyller nästan alla hus i Sverige minimumnivån så inga åtgärder behövs, sitt lugnt i båten. Det är riktat mot gasvärmda hus ute i Europa.
Jag är redan klar. Jag köper enbart klimatneutral, fossilfri elektricitet.
Dans på verandan efter? Namnet på firman förpliktigar!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hansson_%26_Karlsson
Deras bästa komposition: Tax Free.
Lyssna på Jimi Hendrix version: https://www.youtube.com/watch?v=x76KsxZaWtk
Jag tycker det borde vara obligatoriskt att ha enegibesiktning av alla uppvärmda bostäder och lokaler. En besiktning med ett protokoll och förslag på åtgärder.
Sedan kan man ju också som privatperson fundera på om det är så klokt att bo kvar i sin villa som är byggt för att husera en familj när barnen flyttar hemifrån. Samtidigt så bygger en ung familj en ny villa som ska rymma dem, kanske på tomten bredvid. Jag har själv föräldrar som bor i ett ärvt hus. 2 pensionärer som bor i ett hus på 150 m2 och förbrukar ca 20000 kWh efter de monterade värmepump. Ibland funderar man ju faktiskt på om det skulle vara billigare att riva gamla energioeffektiva hus och bygga nya mindre energieffektiva istället för att bygga ut kärnkraften. Den billigaste kilowatten är ju den som aldrig blir använd.
Jovisst, och vem skall betala för detta? Troligen inte lådcyklande miljöpartister i Stockholms innerstad som bor i lägenhet med bruksvärdeshyra.
Man måste tänka på ekonomin också, åtminstone om man bryr sig om vanligt folk.
Och 20.000 kWh efter värmepump luktar kraftigt av 26 grader inomhus, inte riktigt relevant för jämförelsen. Eller så är huset från 30-talet.
Papptak. Eller “svetsat” tak
Mindre än 10 grader lutning
Sen har man gärna ingen vind utan bygger innertaket så långt upp som det går så man kan inte se läckor innan de gjort stor skada.
Det finns en anledning att INGET försäkringsbolag numer täcker för takläckage.
Kan vara bra att ha i åtanke när man bygger riskkonstruktioner.
Med tanke på hur husbyggarna mår så kommer även många garantier vara värdelösa.
Folk tittar konstigt på mig när jag säger att jag inspekterar tak och vind vår och höst….
“…att man idag (fortfarande) bygger nyfunkisskokartonger med knappt sluttande tak…”
Det är på modet. Undertecknad säljer byggsatser till lösvirkeshus i Frankrike. De senaste 7-8 åren har nog hälften av förfrågningarna rört just skokartonger med platt tak utan taköverhäng och med stora glasade ytor. Jag vägrar kategoriskt att leverera sådana. Det är tekniskt komplicerat att rätt bygga ett sådant tak, en bärande vägg eller motsvarande behövs mitt i huset, takkonstruktionen går inte att inspektera, om takbeläggningen börjar läcka syns skadan inte förrän den nått innertaket och sist men inte minst blir det dyrare.
Till dags dato har jag levererat 89 stycken rektangulära hus med sadeltak och fått noll reklamationer och noll problem. Vid mitten på 70-talet sade en gammal byggmästare till mig: “Om du vill undvika problem, bygg rektangulära hus med sadeltak”. Han visste!
Ack, jag minns ett tidigare hus, också det från 1974, med 50 cm takutsprång runt om. Och asymmetriskt tak. Huset var 7.4 meter djupt, men taket var 9 meter, 10 meter med utsprång, så på framsidan hade man en underbar täckt balkong längs hela långsidan. Bor man i Göteborg förstår man värdet av sådana konstruktioner. Huset hade lite mindre solljus men kändes inte mörkt inomhus.
Mitt nuvarande hus är även det från 1974 med något mindre takutsprång men det är väl 40 cm och huset är rektangulärt med 14 graders sadeltak.
Snyggt tak, bloggarn!
Bor själv i ett hus från 1989 med bra isolering, 143 m2 boyta. Vattenburen el med värmepump på frånluften. Bytte panna 2011 och gick från en förbrukning på 19000 kWh per år till 11000. Kostade 60kkr men det känns bra!
Takutsprånget begränsar direktsol in i huset på sommaren, vilket ger behagligare innemiljö.
Samtidigt släpper det in allt ljus höst, vinter, vår..
Fungerar som stationär onerblåsbar markis.
Men det kanske är extremt med en del hus från sent 70 tal som har en halv veranda tsck vare extrema takutsprång.
Å andra sidan behöver de sällan göra något vid fasaden, fast tidstypiskt är det ofta mexitegel 🙂
Inget är så permanent som en tillfällig lösning. Har glömt upphovsman till citatet tyvärr. Skönt att kunna stryka en grej från listan!