Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Fredagsmorgonen inleds med osäkra och blandade börser i de asiatidska tidszonerna. Den svenska kronan föll efter Riksbankens väntade höjning av räntan med 0.25 procentenheter, då riksbankschefens försök att snacka upp kronan inte fungerar trots att man nu säger att man kommer höja ytterligare. Enligt Riksbankens egen prognos kommer räntan ligga högre än idag även första halvåret 2026.
Stockholmsbörsen steg återigen under gårdagen och OMXSPI stängde på +0.67% medan storbolagsindex OMXS30 gick +1.00%.
Den svenska kronan försvagades efter den väntade höjningen på 0.25 procentenheter av Riksbankens styrränta och kostar nu 10:85 SEK för en dollar och 11:80 SEK för en EUR. Om jag inte är ute och cyklar är det det svagaste SEK varit mot EUR någonsin. Guldpriset steg till 665:- SEK per gram.
SvD konstaterar att riksbankschefen Thedéen nämnde den svaga kronan sextio gånger under sin presskonferens igår, i försök att snacka upp kronkursen. Samtidigt menar en massa experter i artikeln att kronan inte kan försvaras via räntan.
Riksbanken säger nu att man “kommer göra det som krävs” för att få ner inflationen till 2% och justerar också upp sin ränteprognos och ponduspostulering över sitt eget agerande framöver. Kort sagt att man kommer höja styrräntan ytterligare en gång i år.
Prognosen är nu att inflationen landar på 4.3% nästa år och 8.9% i år. KPIF som Riksbanken styr på blir 2.4% år 2024.
Räntan höjs ytterligare och prognosen för 2024 höjs från 3.7% till 4.1% och den kommer fortfarande vara 3.8% första halvåret 2026. Sveriges BNP backar i år och vi har alltså recession, och tillväxten sänks från 0.2% nästa år till 0.0%. Först 2026 är BNP-tillväxten över 2.0% igen och högkonjunktur.
Om Riksbanken ponduspostulerar rätt om sitt eget agerande kommer vi alltså ha högre styrränta andra halvåret 2026 än 2023 , 3.8% mot 3.5% för 2023. Räntorna kommer vara högre än efter dagens höjning till 3.75% både 2024 och 2025, och kom ihåg att de rörliga bolåneräntorna ännu inte justerats på gårdagens besked.
Normalräntesamhället är alltså här för att stanna om man tror att Riksbanken gissar rätt och den som väntar på att räntan faller tillbaka till forna noll och krisräntor får just vänta. Normalräntorna är inte tillfälliga och hushåll, företag, stat, myndigheter och kommuner måste anpassa sig till denna nya verklighet.
I USA var börsutvecklingen blandad. S&P-500 gick +0.45% och Nasdaq 100 gick -0.16%. Facebook ledde utvecklingen hos FAANGST-aktierna med -1.32%. De långa amerikanska räntorna ser ut att ha stigit rejält. 10-åringen hoppade från 3.71% till 3.85% och 2-åringen från 4.71% till 4.87%. Sådant stärker inte direkt kronan oavsett vad experterna tycker.
Nu under morgonen inleds fredagen osäkert och blandat i de asiatiska tidszonerna.
Oförändrade index är ASX 200 på -0.06%, Hang Seng på +0.02% och Straits Times med +0.03%. KOSPI faller med -0.29%, liksom Nikkei 225 med -0.54%.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
57 kommentarer
svårt att säga “normalränta” när den varierat en hel del senaste 30 åren.
kanske bättre säga “äntligen fick jag rätt ränta och mina domedagsprofetior slog ut väl ränta”
Tar man de senaste 30 åren så hamnar väl medelräntan på mellan 4-5 procent(har inte räknat på det utan det är min känsla)? Skulle medel vara en domedagsränta?
Domedagen består kanske av kombon “normal” ränta och “onormal” belåningsgrad.
Kanske snarare av normal ränta och uppkommen inflation..?
Tar vi aritmetiskt medelvärde senaste 30 åren är vi inte på 4-5 % men jag skrev aldrig att det var en domedagsränta.
Det var domedagsprofetior jag skrev.
Äntligen får man ränta på lönekontot!
Sant, tar man Nordeas tvååring från 1990 fram till nu så är medel faktiskt 6,32%.
Så du tänker på bolåneräntan och jag tänker på Riskbankens styrränta?
Two guys says they are Jesus… both can be wrong.
Så kan det vara. Men ändock, nåt slags samband bör ju rimligtvis finnas på makronivå. Jag vägrar tro att det är slumpen som styr t.ex. bolånderäntorna.
Men hey, jag är inte ekonom. Jag bara betalar och är glad som min far skulle sagt.
Domedag?
En styrränta under 4 % och svenska bolånekollektivet beskriver det som “domedag”.
Bättre att huset är värt 20 miljoner tissetassar än att ha råd att köpa en kaffe på semestern utomlands!
Ja 55 danska kronor för en kopp kaffe i centrala Köpenhamn….
Varför denna saktfärdiga höjning? Det är till att “koka grodan långsamt” minsann.
Ja, det är nog en ganska normal ränta, under vår bostads karriär (?) har vi haft från >12% ned till noll vilket är angenämt.
Nej jag skrattar inte åt de med mång miljon lån, det är beklämmande att höra nya familjer ha kostnader på 40 kSEK totalt under en vintermånad t.ex., bara hoppas förhållandet är starkt nog.
Det är väl bra att folk får lite tid att justera sin ekonomi? Det är ju många som behöver göra det på en gång. Kanske gå upp i heltid och därmed ordna en annan lösning för barnen; flytta en bit längre ifrån jobbet; flytta från fyra till tre; iordningställa attefallshuset som var tänkt att kunna hyra ut när barnen flyttat hemifrån; osv.
Sålänge räntar går upp en bit över ECB:s ränta och ligger ovanför ett bra tag repar sig väl kronkursen småningom?
Tråkigt för dom som torskar på räntechoken. För mej vart det tvärsom. När jag köpte första huset var ett lån på 16%. Men det sjönk snart. Detta hade jag ju tillgodo när jag sålde. Amorteringskrav hade jag hela tiden vilket gjort att jag är skuldfri. Amortera husen var en bra form av pensionssparande. Utan att begripa ett dugg om ekonomi har jag haft tur ändå. Men skadeglad är jag absolut inte. Jag vill ha ett rättvist samhälle.
Alla prognoser är rätta tills de är fel. Att räntan ska ligga högre upp än idag 2026 är som att tro att höjd ränta kan sänka inflationen. Vilket är fel, hela agerande av RB är högst tveksamt.
Det som krävs är politisk vilja , nya idéer, ökad elproduktion, lägre skatt på energi. Reglering av bostadsmarknaden inkl produktion av dessa. Just nu med höjd ränta så behandlar vi symptom, inte själva sjukdomen .
Sjukdomen inflation beror på för mycket pengar i omlopp. Det är drivet till stor del av bostadsspiralen, vilket räntehöjningar skulle räta till.
Grodan koks inte levande, grodan ligger fortfarande på beachen i ett annat land.
Att man hade låg (- ) ränta under par år var inte så dåligt. Vi byggde en hel del bostäder. Det jag anser blev helt fel är borttagning av fastighetsskatten. Med den skatte så kunde vi hålla priser nere, utveckla nya bostäder ( ingen fastighetsskatt på nyproduktion). Skuldsättningen skulle ha varit lägre och vid kris kunde man sänka fastighetsskatten. Men tacka Anders Borg och hobby ekonomen Fredrik R. Nu är det bara att tugga.
Spännande tider endå. Undrar när börsen bottnar och det är dags att börja investera i 100% aktier igen? En rejäl sättning borde väl rimligen komma förr eller senare?
Funderar även på vilka andra sätt det finns att stärka kronan? Stödköp av SEK kanske fungerar till viss del, men utöver det? Har vi några nationalekonomer eller goda teoretiker här?
Är det inte nationalekonomerna som försatt oss i denna röra?
Sen tycker kanske jag att ”bottna” är en term som passar bättre i en nedåtgående trend, just nu är den ju på uppåtgående (enligt min högst förenklade läsning av att OMXS30 är upp 2,2% på en månad, 9,3% i år och 22% på ett år). ”Vänder” är kanske ett mer passande begrepp i sammanhanget? Risken är väl att man missat och missar väldigt mycket uppgång om man väntat och väntar på en botten senaste året och nu.
Det finns väl rätt många kritiker till riksbankens agerande och att räntan inte biter nu, togs även upp igår.
Det är mer än räntan som påverkar kronkursen, bla att små valutor undviks i oroliga tider samt de risker som kopplad till fastighetsmarknaden tex. Problemet med växelkursen löses inte med höjd ränta utan att samtidigt krossa vår ekonomi eftersom räntan skulle behöva höjas jättemycket.
Danska valutan är betydligt mindre än den svenska. Än finns inga tendenser till spekulation mot kopplingen till Euron. Jag skulle vilja säga att små valutor i länder som styrs av inkompetenta politiker undviks i oroliga tider. Finansmarknaden har helt enkelt förtroende för danska politiker, men saknar förtroende för svenska. Inte så konstigt med tanke på Sveriges historia av ständiga devalveringar/deprecieringar.
Norge styrs alltså också av inkompetenta politiker?
Att DKK inte tappat beror på att den är peggad mot EUR. Punkt.
Ja norska politiker är i stort sett lika dumma som svenska. Även Norge ingår i CANNS-förkortningen, alltså de 5 länder som haft högst prisuppgång på fastigheter. Bara för att danska kronan är knuten till Euron innebär inte det att den är “säker”. Om finansmarknaden anser kronan övervärderad kommer den att attackeras. Spekulation mot danska kronan har inträffat tidigare, men då ansågs den undervärderad relativt Euron. Danmarks centralbank avvärjde attacken genom att sänka räntan kraftigt.
Riksbaken har medvetet dränkt marknaden i SEK och aktivt sänkt kronan varje månad hela förra året. Nu är svag krona plötsligt ett problem tycker de? Skyll er själva. Riksbanken har aktivt hållit en längre räntebana än USA och EU under mycket lång tid och fullkomligen tryckt upp tillgångspriser och bidragit till den höga lånestocken. Nu tycker de plötsligt att det är ett problem. Skyll er själva.
Svensson har redan öppnat eurokonton och växlar över lönen direkt. Svensson uppmanas av alla möjliga att köpa fysiskt guld, globalfonder, utländska aktier och utländska tillgångar för sina SEK. Ingen bryr sig längre om SEK.
Riksbanken får stödköpa kronan och visa att de faktiskt bryr sig om den nu när de fått den egna befolkningen att ge upp.. men de har ju bränt hela sin miljardkassa och har inga egna pengar kvar..
RB kan väl enkelt ordna stora kreditförluster så att penningmängden minskar drastiskt 🙂
Aldrig. Tajma marknaden finns inga vetenskapligt stöd att det är en mer effektiv metod än att hela tiden satsa pengar.
Det som statistiskt ger bäst avkastning är att köp allt NU och låt det stå över investeringshorisonten, skit i att tajma.
Kräver dock bollar som Zelenskys eftersom man då ser sitt kapital svänga upp och ner hela tiden. Men det gäller att ha is i magen. Så länge du inte är investerad i enskilda aktier kan man acceptera att tillgångarna minskar. Enskilda aktier kan gå hur som helst och där gäller att inte försöka fånga fallande knivar eller för den delen buy the dip. De krashar av en anledning.Ex SBB.
Senaste sättningen var i höstas. Upp knappt 20% på Nasdaq sedan dess.
Börsen i sin helhet har alltid gått upp efter en nergång. Enskilda aktier eller smalare marknader har det inte.
Jag tycker att riksbanken har lyckats bra med sitt inflationsmål. Om man t ex tittar på en 20-årsperiod så har KPI, eller inflationen, varit i snitt 2,2% per år. KPI maj 2003 var 278,5 och maj i år 401,19. Tittar man på en 30-årsperiod, från 1993 när inflationsmålet infördes har inflationen varit i snitt 2,17% per år. Ganska bra!
Känns konstigt om man ska fokusera på enskilda år, eller?
Det förutsätter att det man mäter förblir konstant också. Vilket det inte gör. Man ändrar innehållet i inflationspåsen, exkluderar när det passar och kvalitésjusterar.
Problemet är inte räntesatsen i sig, utan att vi alla har vaggats in i tron att de låga räntorna i princip var här för att stanna -> Detta har gett enormt höga bostadspriser och väldigt hög belåning. Att i ett sådant läge gå från 1% ränta till 4% är värre än att gå från 4% till 12%. Ingves och co är boven i dramat och helt obegripligt att det finns folk som hyllar honom.
Men snälla nån, vadå vaggats in. Ingen kan väl vara så dum att man tar ett lån som kommer behöva amoteras i årtioenden och tro att räntan för evigt är 1% på detta?
De som lyckats binda till låg ränta på säg 5-10 år har nog gjort ett bra val.
Jag tror nog det kan stämma, det är naivt att tro att alla som tagit lån räknat in höga räntor eftrrsom marknaden inte skulle utvecklats som den gjorde om folk hade tänkt så. Många som köpt har inte varit med om något annat. Att man borde tänkt på risken är en annan sak.
Lite tröttsamt att läsa dessa uppläsningar och att folk får bannemig skylla sig själva när de varit så dumma. Det är ett reellt problem och löses det genom att krascha bostadsmarknaden får vi långt större problem, inte minst en ännu lägre växelkurs som så många här inne vill skydda genom höjda räntor. Det är mer komplext än vad de flesta verkar tro hör inne.
Uppläxningar*
Jag var sarkastisk om folks förmåga. Många blir fartblinda. I övrigt håller jag nog med dig.
Krasha bostadsbranschen är som att lobotmera sig för att bota nervöst sinneslag.
Men det är nog bara att inse att många kommer få dra åt svångremmen successivt. Förvisso kommer inflationen falla tillbaka men ökade räntekostnader kommer ta av konsumtionsutrymmet och det kommer märkas.
Jag har flertalet exempel där bekanta säger att ”dom (SIC) inte kommer att höja räntan för då förstör de för folk”.
Vissa av dem förstår jag inte hur de driver runt sina liv ekonomiskt (dubbla bostäder, utlandssemestrar, barn som får handväskor för mer än en månadslön – trots att personerna rimligen har ungefär en medellön i Sverige).
Läste väl i tråden att sparandet minskar, dvs man lever på sparkapital, sen är omständigheter alltid olika, en del har ärvt boende eller kapital tex.
Just nu är det nog så att man tar av sparkapital för att leva och åka på semester. När det är slut så…
Samtidigt har många tjänstehjon fått sänkt skatt iom uppräkningen av skiktgränser mm och lägg på lite lönehöjningar så handlar det om kanske 30-40 000 mer i plånboken för ett par. Och även om allt har blivit dyrare så underlättar detta signfikant.
Kom ihåg att de med störst lån är de med störst inkomster också överlag i medelklassträsket.
För de som har låga energikostnader och modesta krav samt mycket låga lån innebär skattesänkningar och lönehöjningar att inflationen inte märks öht.
Tvärtom kanske tom månadssparandet kan öka 2023 jmfört med 202X…
Tiotals år vet jag inte. Men faktum är att man kunde låna upp pengar på 10 års tid till cirka 2% ränta 2021.
Det säger lite om hur kollektivt ”dum” räntemarknaden var. Det var inte bara bolånetagare som på goda grunder antog boräntor på kanske 2-3% inom en överskådlig framtid.
Historiskt sett har man nästan aldrig tjänat binda 10 år. Så det säger lite om hur oförutsett och unikt det här är https://www.svt.se/datajournalistik/borde-du-bundit-rantan/
Man måste dock beakta asymmetri i sådana här sammanhang. Om räntan är 2% kan du max “förlora” dom två procenten ifall räntan blir noll. Dvs du kan max tjäna 1667 kr/mån på ett miljonlån, men du kan förlora mycket mycket mer ifall räntan istället stiger. Och har du flera miljoner i lån kanske du även förlorar hemmet, bilen osv. Så man kan inte bara tänka “vad tjänar jag på i längden” när det handlar om hundralappar i bästa fall och hela livet i spillror i värsta fall.
Hela svenska samhället, inklusive förvaltningen av riket präglas av att man stirrar sig blind på prognosmakarnas prognos snarare än att beakta alla möjliga utfall och eventuella asymmetrier. (Gäller pandemiberedskap, försvar, invandring, tillståndsgivning för gruvnäring, matförsörjning osv osv).
Fast det handlar ju inte bara om Sverige eller våran belåning.
Det handlar om hur man på väldigt långt sikt prissatte pengar 2021. Ta bolån i USA på sådär 2-3% i 30 år.
Det var helt absurt och amerikanska bolånetagare hade bara ”tur” med hur deras upplägg för bolån råkar se ut.
Asymmetrin du talar om gällde åt motsatt håll för de som ställde ut långa obligationer.
Ja det är väl därför det är lite trist för amerkanska banker nu som bara har 2% avkastning på utgivna obligationer, varpå kontoinnehavare plockar ut sina pengar och går någon annanstans.
Det jag vänder mig emot angående “asymmetrin” är folk som håller på och snackar om att man alltid tjänar på att ha rörlig ränta/elpris osv. Dom skulle inte binda elpriset på 2 öre/kWh eftersom det kan gå ned till 1 öre. Det är ett feltänk.
Det riskerar att bli ett nytt läge. Övrig inflation i samhället backar förutom räntekostnader som skenar. Löntagarna börjar kräva löneökningar i paritet med dessa kostnadsökningar, företagens lönsamhet vacklar. Alltså får RBs räntevapen motsatt effekt.
Lönsamheten backar, företagen sparkar folk och bostäder reas ut på exekutiv auktion. Löneökningarna avstannar eller tom backar.
Lite svårt att argumentera för att de med bostadslån skall ha högre lön än de utan.
Det var väl inget argument för att öka löntagarnas löner utan en beskrivning av ett scenario?
Nej, men det är ju upp till dig att förhandla som löntagare om din lön. Kanske det finns arbetsgivare som erbjuder högre löner.
Dysterkvist. Det blir lite av ett stålbad initialt, såklart, men sen kan ekonomin bli sund på riktigt när det finns ett pris på kapital så att investeringar blir väl avvägda. Företagens lönsamhet ökar när kompetens som förut varit uppbunden i utveckling av hopplösa projekt äntligen blir tillgänglig för riktiga företag med ROE och kassaflöde. All mänsklig aktivitet som förslösats på att sitta och räkna på höghastighetståg, appstyrda trädgårdstomtar och annan skit med tillhörande juridik, ekonomistyrning osv börjar plötsligt göra något av värde.
Det blir som när barnen plötsligt stänger av sina TV-spel och kommer och hjälper till att laga mat och städa huset.
“Appstyrda trädgårdstomtar”. Dagens bästa.
Du har en poäng, men du kommer bli överaskad hur mycket ESG eller kommunikationsskit som finns överallt , allt från tjänstepersoner i öffentlig förvaltning till konsulter som profiterar på det.
En massa skitviktiga som sysslar med processer.
Även det är en lyx man bara kan unna sig när kapitalet flödar. Dom enda latmaskarna som sitter säkert är HR. (Därmed inte sagt att all ESG eller kommunikation är av ondo; det är inte min åsikt även om det är din.)
Realräntan är fortsatt kraftigt negativ. Så länge realräntan är negativ och penningtryckandet fortsätter kommer vi att gå från kris till kris med cirka 10 års mellanrum.
Du påstår alltså att det är lätt för bolag med fluffiga affärsidéer att få kapital idag?
40% av KPI inflationen består av boräntor… så att Riksbanken och dess höjningar blir ju ett självspelande piano
https://www.expressen.se/debatt/riksbankens-rantor-driver-pa-inflationen/
Riksbankens sänkningar till negativ ränta var också ett självspelande piano, men då var det ingen som klagade.
Därav KPIF
Pendeln slår väl ofta för långt varje gång, för billig ränta för några år sedan och för dyr nu, spår i min kaffekopp nu att ca 3,5% boränta är “normalt” framåt 2025…spår i bryggkaffe så inte lika pricksäkert som kokkaffe med tjut.
Den svenska “Pesetan” börjar blir paria. Låst artikel i Expressen börjar så här;
Svenskar stoppas från att växla svenska pengar i Thailand.
Anledningen? Kronan är för opålitlig.
– Vi får inte ta emot kronan, säger Tam som arbetar på växlingskontoret Superrich.
Nån lågkonjunktur ser iaf inte jag några tecken på när jag betraktar grannskapet, som får betraktas som typisk medelklass. Här införskaffas solceller, Teslor, resor precis som tidigare. Större delen av medelklassen verkar inte ha det speciellt svårt.