Från en del boende i hyresrätter beklagas det över att man inte får dra av hyran, medan de som belånat sig för en bostad har ränteavdraget. Men även hyresrätter har ränteavdrag, nämligen i form av att hyresvärden får dra av räntorna. Utan denna avdragsmöjlighet hade hyrorna alltså varit högre.
Det är kort sagt symmetri mellan avdragsrätt för de som skuldsatt sig för ett boende och för de som hyr sitt boende. Avdrag för räntekostnader sker för hyresgästerna, det är bara det att hyresgästen inte ser det utan det sker hos hyresvärden. Utan detta hade man behövt ha mycket högre hyror.
Så var det med den saken.
Ett alternativ är förstås att vi höjer alla hyror med säg 30% och inför hyresavdrag istället, så får även hyresgäster känna att de får dra av sin boendekostnad.
De enda som missgynnas på bostadsmarknaden är de som betalat av sina lån och sitter skuldfria. De får gråta hela vägen tills månadsskiftet när de återigen slipper betala några räntor för boendet.
98 kommentarer
Lite som arbetsgivaravgifter som en del envisas med att påstå att de inte alls är skatt på inkomsten.
De obligatoriska arbetsgivaravgifterna består både av en del som fungerar som en skatt (en mindre del) och en del som fungerar som en försäkring. De avtalsbundna och frivilliga arbetsgivaravgifterna fungerar som en försäkring.
Liknelsen haltar något eftersom en försäkring för det första normalt är frivillig att teckna. Och för det andra återspeglar premien försäkringsbehovet man har.
Det sistnämda stämmer illa på arbetsgivaravgiften: ju högre lön man har destu högre avgifter får man betala, men när man väl får behov av att använda “försäkringen” så kryper det fram att man bara får ersättning motsvarande en förhållandevis medioker lön. Vad f*n man får för de extra premierna lämnas som en övning åt läsaren. Dessutom så betalar man ju samma avgift för föräldraförsäkring trots att man saknar barn och dessutom kanske inte har så stora förutsättningar för att få några heller.
Tillåter man sig göra en sådan haltande liknelse så kan man ju göra densamma för övriga skatter också. Och då är man tillbaks till ruta ett…
Huvudet på spiken.
Samtidigt har jag svårt att kalla pensionsinbetalningar för skatt…
Varför inte det? Den större delen av inbetalningar är ju inte till din egna pension utan till dagens pensionärer. Dessutom för inkomster över 7.5 basbelopp så generar ju inte inbetalningarna ens någon ytterligare pensionsrätt till personen.
I så fall är ju trafikförsäkringen också en skatt eftersom den är obligatorisk. Som jag skrev är arbetsgivaravgiften både en skatt och en försäkring.
Ja, du tar och plockar fram ett av de få undantag till att försäkringar normalt sett är frivilliga. Men jag antar att inte ens trafikförsäkringen uppvisar så mycket av de anomaliteter i det du kallar försäkringar. Trafikförsäkringens premie är ju baserad på den ersättning som riskerar att behöva betalas ut – till skillnad från vad som ingår i arbetsgivaravgiften.
Dessutom så är det ju inte så att du behöver betala trafikförsäkring om du saknar bil – för att dra parallellen till föräldraförsäkring och efterlevandepensionsavgiften.
Men de får ändå betala skatt för någon annans skatteavdrag/lån.
?
Statens kostnad för ränteavdraget hamnar väl ändå i slutändan på skatten?
Som bara de i hyresrätt betalar, menar du?
Nej, men i större utsträckning. De som har ränteavdrag slipper ju betala en del skatt pga avdraget.
Och de som har hyresrätt slipper betala högre hyra som via hyresvärden hade gått till skatt om inte denne haft avdragsrätt.
Ja, och ÄR slipper betala högre VA-avgift än om man hade lagt en punktskatt på den (för just ÄR-innehavare).
Man kanske skall börja med att lägga en rimlig referens innan man börjar göra jämförelser. Frågan är om man i denna referenspunkt skall inkludera som underlag för vinstskatt pengar som passerar hyresvärden, men som inte utgör vinst?
Skall man köra på de principerna så skall man ju notera att även banken har avdragsrätt för räntor. Därigenom slipper ju låntagarna betala högre ränta som via banken hade gått till skatt om dessa inte hade haft avdragsrätt.
Det slår ju även på hyresvärdarnas lån isåfall, så vad är din poäng?
Man kan ju notera att vissa hyresvärdar lånar inte via banker. Det är dessutom rätt rimligt att anta att om man hade haft dylika mellanhands-skatter så hade det ju drivit marknaden mot att eliminera dessa – du hade inte hyrt av Wallenstam Fastigheter AB utan hyrt av Wallenstam Bank, Bygg, Fastigheter och Diverse Alt-i-Allo AB just för att slippa skatta på skatt på skatt på skatt.
Det är lite märkligt tycker jag att jämföra frånvaro av mellanhands skatt med de skatteavdrag på lön låntagare ånjuter.
Oklart vilka “de” är, men jag tror du menar hyrestagarna. Noteras bör då att även de som äger sina bostäder betalar skatt och således är med och finansierar* ränteavdragen som gör att fastighetsägare kan hålla en lägre (eller mindre hög) hyra. Som Lars (rätt tydligt får jag säga) skriver i artikeln får hyrestagare också ekonomisk nytta då hurorna annars skulle varit högre. Men det syns alltså inte på avin.
Men visst ränteavdragen har en transferingseffekt, den från o- och lågbelånade till högbelånade.
Jag undrar lite hur du tänker att avdrag som näringsidkare kan göra i sin verksamhet fungerar?
Principen är ju att man betalar skatt för den VINST man gör och vinst är som bekant inkomster minus kostnader. Det är DET som utgör avdragen som en näringsidkare kan göra rent generellt. Räntan är därvid inget undantag. Notera att härur följer att för att gå runt så måste en näringsidkare dra in pengar så att kostnaderna täcks.
Hade man inte haft en sådan ordning så hade ju företag behöva göra påslag för varje mellanhand bara för att få råd med skatt, dvs utan för den sakens skull göra någon slags vinst. Men det är klart att i ett sådant system så skulle man kunna kapa skattekostnader genom att minska antal mellanhänder genom att låta hela kedjan vara i samma bolag.
Men vad gäller finansierandet så betalar ju de som njuter ränteavdrag mindre skatt än de som INTE gör det. Vad gäller privatpersoner vs hyresvärdar så är det inte så naturligt vad som är “rätt” fördelning av skattebörda, men mellan privatpersoner så är det ju mer naturligt att man betalar “samma” skatt.
Med enda undantaget de som hyr direkt av en brf. Där får inga räntor dras av någon part.
Du hyr av från en bostadrättsmedlem som kan ha en lån alt. skuldfri. Ingen skillnad.
Jag tror att Wallin pratar om folk som fortsätter att hyra av föreningen efter ombildning. Alternativt att föreningen byggdes när folk inte hade råd att köpa. Då blev en del lägenheter hyresrätter med Brf som värd.
Om det stämmer att Brf inte får göra avdrag för sina räntekostnader så stämmer Wallins påstående.
Jag har för övrigt läst en del årsredovisningar där “hyreslägenheterna” används som ursäkt för att hålla nere avgiften. Inte pga hyresintäkten utan för att man bedömer att lägenheterna skall kunna säljas till marknadspris när hyresgästen flyttar vilket ses som en uppskjuten amortering. Funkar så länge marknaden går upp..
Just så, eller att man hyr en lokal av en brf, fast då gör man det som företag och där låter jag det vara osagt om man kan göra någon annan typ av avdrag.
Bostadsrättsföreningar betalar normalt heller inte någon skatt och ett avdrag blir därmed meningslöst – så den som hyr direkt av en brf är ju därmed enligt det synsättet mer gynnad än den som hyr av exempelvis ett aktiebolag (som ju även efter att räntor är avdragna normalt gör vinst som ska bekostas av hyran och dessutom beskattas).
Men eftersom hyran ändå inte sätts baserat på hyresvärdens faktiska kostnader (undantaget viss nyproduktion) så spelar det ju i praktiken ingen roll för hyresgästen som ju får samma hyra ändå.
Som boende i bostadsrätt får man ju inte göra avdrag för medlemsavgiften – det som många slentrianmässigt kallar “hyra” även för bostadsrätter. Och BRFen får vad jag vet inte heller göra avdrag för räntorna på sina (eventuella) lån.
Som medlem i BRF får du dra av kapitaltillskottet (amorteringen) när du säljer ditt medlemsskap.
Du menar väl föreningens amotering av föreningens lån? Multiplicerat med din andel i föreningen.
Detta dras då bort från kapitalvinst vid försäljning..
Självklart.
Bostadsföreningar får inte dra av för räntan. Nyare föreningar kan ha lån på ca 10000 kr per m2. Föreningar är sällan helt skuldfria.
Se ovan.
Volvo sade bostadsförening, inte bostadsrättsförening. Det är olika saker, även om den tidigare börjar vara rätt ovanlig.
Ja det är ett tag sedan det var 1930. Trist klimat här inne när när inlägg hela tiden missförstås med flit.
Är väl ändå rätt oklart hur stor andel av ränteavdragen som hamnar i hyresgästens fickor och hur mycket som bara pumpar upp fastighetspriserna ytterligare.
Ganska precis noll kronor, se nedan. Och som sagt har inget med att hyresvärden gör profit på dig.
Nä, nu tänkte du nog lite snabbt och slarvigt.
Om hyresvärden har 50tkr i räntekostnader (ränta som banken vill ha) så är det 50tkr som skall in från hyresgästen krona för krona. Motsvarande situation för den som bor i ÄR har 50tkr i räntekostnader som han faktiskt kan göra avdrag för.
Det där ränteavdraget är alltså inget som kommer hyresgästen till del och det handlar inte om att det är för att hyresvärden är sniken och profiterar på hyresgästen. Det handlar helt enkelt om att han måste dra in pengar för att betala räntan. Ränteavdrag för näringsidkare handlar alltså inte om att man inte behöver dra in pengar nog för att täcka räntekostnaden.
Poängen är att oavsett om du är uteliggare eller adel bor under en bro eller i ett palats är du alltid missgynnad av systemet.
Nu har jag inte bott i HR sedan jag var sju (och då betalade jag inte hyran), men påverkar värdens skuldsättning verkligen hyran? Hyran bestäms väl av bruksvärdet och om värden inte får täckning för sina räntekostnader är det hans problem. Sedan kan han ju lyxrenovera och höja bruksvärdet och hyran, men det är en annan sak.
Thomas. Självklart är det så men låt nu killgissarna fantisera ihop ännu en story så är vi uppe i 1000 kommentarer innan solen går ner.
Så vad menar du är så fundamentalt fel i min analys? Om bruksvärdesprincipen stör dig så aldeles oerhört så kan du ju köra samma exempel med en kommersiell fastighet, men då får ju hyresgästerna göra avdrag för hyran av någon märklig anledning trots att hyresvärden också får göra det. Och om hyresgästen hyr ut i andra hand kan ju även andrahandsgästen dra av hyran OCKSÅ. Så kan man hålla på med tredje-, fjärde- och femte-handsuthyrning osv om man vill. Jeebus vad mycket avdrag som får göras, men blir det då nåt billigare för slutliga hyresgästen? Nope? Och nej, det beror INTE på att mellanhänderna gör grov profit på hyran utan att det är en fråga om hur avdrag fungerar i näringsverksamheter helt enkelt.
Nu är vi på en så obegripligt låg nivå att du får fäkta vidare själv.
Jaja, så låter det väl när du blir påkommen med att inte kunna presentera belägg för dina insinuationer. Det behövs inget vidare fäktande när du avviker och lämnar WO.
Det blir obegripligt när du redan i mening nummer två drar in en halmgubbe modell XXL.
Nej det tycker jag inte att jag gör. Det är nog din förmåga att begripa som utgör problemet. Eller så vill du helt enkelt inte lyssna på argument för vad som problemet med ränteavdragen som de ser ut.
Nu tar du fram halmgubben igen i din tredje mening.
Du får väl tjata om dina halmgubbar, men om du inte anför några argument så är man ju hänvisad till att försöka gissa vad dina argument är. Om jag därvid har gissat fel (och jag hävdar heller inget annat utan jag skrev “OM…”) så får du väl lägga fram dina argument själv så jag kan bemöta dem.
På sätt och vis. Bruksvärdet däremot bestäms ju utifrån vilken hyra som behöver tas ut för att täcka kostnaderna där räntekostnader är inkluderade.
Du får ringa till Ilija och berätta att det är fritt fram att höja hyrorna nu när deras bonds nått skräpstatus.
Dumheter. Det var inte det jag hävdade heller.
Frågan är om du på allvar tror att hyresvärdar generellt inte får täckning för sina kostnader från hyresintäkter?
Anonym, det kan vara anledningen att många hyresvärdar föredrar att omvandla sina fastigheter till bostadsrätter.
Thomas: hur kommer det sig då att det blir fler och fler hyresrätter? På det stora hela verkar hyresvärdarna ha ganska dålig framgång med att omvandla hyresrätterna till bostadsrätter.
OK, nu lever vi uppenbarligen inte i samma verklighet. Jag bor i Stockholms innerstad och här finns det knappt några HR kvar; alla har omvandlats till BR.
Ja, jag kanske inte lever i samma inskränkta verklighet som bara omfattar Stockholms innerstad;)
Men även i stockholms kommun har antal HR ökat, men det kanske skett i mer perifera delar av kommunen. Det finner det aningen svårt att se att något sådant skulle hända om inte hyresvärdarna generellt sett kan få täckning för sina kostnader. Varför skulle man dra på sig fler lägenheter om varje lägenhet vore en förlust affär?
Så funkar inte bruksvärdessystemet. Hyresvärdars kostnader ska inte påverka bruksvärdet. Hela systemet med bruksvärde uppfanns för att justera de fall då standardmässigt ekvivalenta byggnader uppfördes men den ena byggdes 10 år senare då räntan var trippelt så hög och därmed hade oförklarligt hög hyresnivå.
Kan du då förklara varför man får hyreshöjningar årligen och speciellt att man fått extra mycket hyreshöjning i år? Har standarden på lägenheterna på ett magiskt sätt ökat speciellt mycket i år eller?
Jag gissar att svaret har något med hyresvärdarnas kostnadsökningar att göra, men du kanske har en heeelt annan förklaringsmodell?
Allmännyttan är väl rikslikare. Och allmännyttan påverkas också av inflation och räntehöjningar och höjer sina hyror, vilket gör att privatvärdarna (de som finns kvar) också får höja.
Årliga hyreshöjningar är ju nåt indexuppräkningsresonemang i kombination med att man hävdar orimliga kostnadsökningar i leverantörsled, typ värme vatten sopor. Men det finns mycket exempel på hur kreativa bolag är för att ha högre hyror än vad det “rena” bruksvärdet medger. Från såväl privat som kommunalt håll. Och eftersom det är den svenska modellen med trepartsförhandling istället för lagstadgat så gäller det ju bara att inblandade aktörer bastar tillsammans för att hyrorna ska åka dit de bör.
Och där kröp det fram att hyrorna tydligen trots allt höjs för att kompensera för just allmänt ökade kostnader för hyresvärdarna. Jaja, så var det tydligen med bruksvärdesprincipen.
Ja den där lilla grejen som kallas inflation. Poängen var att just räntekostnader är en sån grej som inte brukar kunna användas som argument för ovanligt höga hyreshöjningar. Det är ju väldigt godtyckligt hur belånade bolag är, samt även hur duktiga de är på att förhandla lån.
Hur skall ni ha det. Var det kostnadsökningar som ligger bakom hyreshöjningarna eller? Sen är det väl rätt självklart att ett företag som är bättre på att hålla sina kostnader nere för samma vara/tjänst kommer att kunna bli mer lönsam än en som är sämre på det – där skiljer sig inte hyresvärdar speciellt från andra företag egentligen. De företag som inte kan hålla sina kostnader under vad de kan ta för varan/tjänsten kommer med tiden att sorteras bort från marknaden.
Hade hyresvärden inte haft avdragsrätt för räntan hade de behövt betala drygt 20% skatt på de där 50000 kronorna (som utan avdraget hade räknats som vinst), och hade behövt dra in drygt 60000 kr för att täcka kostnaden.
Och hade inte banken haft avdragsrätt så hade den behövt betala drygt 20% skatt på de där 50tkr som utan avdraget hade räknats som vinst och hade behövt dra in drygt 60tkr för att täcka kostnaden.
Eller är det bara när den avdragsrätten gynnar hyresgästen som den räknas och inte när den gynnar en bankkund?
Vad har banken med saken att göra?
Det du hävdade i det inlägg jag svarade på stämmer inte. Utan avdragsrätt för räntor hade hyresvärden behövt ta ut högre hyra än idag för att täcka sina kostnader, eftersom skatten hade blivit högre. Det gäller så klart även andra företag som har lån.
Nja.. Är det nyproducerade hyresrätter kan man ju komma överens om presumtionshyra istället för bruksvärdeshyra. Då blir det genast lite dyrare (läs marknadshyra) och lyckas man hyra ut lägenheterna är nog kåken helt betald på typ 15 år, resten av tiden huset står kvar kan man tjäna fina pengar som hyresvärd.
Ränteavdraget bör ju även ses i sitt sammanhang med skatt på ränteintäkter. 30% på båda sidorna. Sen kom ISK och kapitalförsäkring och ställde till det.
Nej, med sådan logik skulle man ju få göra avdrag för alla varor och tjänster man köper eftersom det ju är skatt för säljaren. Frågan är i ett sånt läge var staten skulle dra in skatt någonstans?
Notera att detta skiljer sig från det normala förhållandet: att avdrags ges för kostnader som är “nödvändiga” för beskattningsbara inkomstens förvärvande och bevarande. Dvs att avdraget för räntekostnader baserar sig på att man t.ex. lånar pengar för en investering som man sen tjänar pengar på och därmed skattar för (det behöver alltså inte röra sig om att man får ränteinkomster eller ens inkomst av kapital).
Banker har ju dessutom inte rätt att göra avdrag för moms. Enkelt uttryckt är pennorna på bankkontoret 25% dyrare än pennorna hos frisören mittemot. Så på sätt och vis kan man ju argumentera för att räntan innehåller moms och att det är den vi som privatpersoner drar av.
Kanske inte ett helt logiskt resonemang men belyser att räntor inte är vilken vara som helst.
Fortfarande så är det där med att leverantören behöver skatta ett uruselt argument för att kunden skulle få göra skatteavdrag. Det gäller även bankens icke-rätt till att dra av moms för pennor(*), dessutom är det ju lite magstarkt att tro att momsen på pennor skulle vara så betydande del av kostnader som är inbakade i räntan.
(*) Däremot visar ju denna icke-rätt principen lite av om kopplingen mellan avdragsrätt och kostnadens koppling till beskattningsbar inkomst. Banken betalar inte moms för det de producerar – och just därför är banken inte berättigad att göra avdrag för momsen heller.
Det är inte helt sant.
Det är sant att räntekostnader minskar hyresvärdens vinst och därmed potentiellt betalar staten 20,6% av räntekostnaden. MEN samtidigt gäller detta för det första bara privata hyresvärdar, för det andra så är avdragsmöjligheterna så pass stora för bl.a. avskrivningar.
Dessutom byggs ju nya hyresrätter med presumtionshyra vilket motsvarar en marknadshyra för den första hyresgästen, vilket innebär att hyra inte är beroende av hyresvärdens kostnader.
Det bästa för svensk ekonomi vore i vilket fall att vi börjar avveckla ränteavdragen.
Presumtionshyra beräknas normalt efter produktionskostnaden, vilket innebär att de är i mycket högre grad beroende av hyresvärdens kostnader än vad bruksvärdeshyra är.
Enklast vore att slopa ränteavdraget så fanns inget att avundas eller diskuteras.
Skatteneutraliteten har undersökts ett antal gånger. Bla av den statliga “bostadsbeskattningskommittén” för 5-10 år sen. Och man kan hitta insändare från organisationer från alla sidor som bestämt hävdar att just deras medlemmar är extremt missgynnade. Har inte kollat det där på ett bra tag och vet inte hur giltiga de här argumenten är, men men vissa saker borde stämma, så helt neutralt är det inte:
– ROT gynnar privat ägande. Jag känner visserligen till folk som fixat till sin hyresrätt för en hel del pengar utan att blanda in värden (för att slippa hyreshöjningar pga standardhöjning) jag tror inte att de körde ROT.
– Avtrappningen av ränteavdrag vid 100 000 kan missgynna privatägande när räntan går upp (hyresbolag borde inte ha någon liknande gräns).
– Oäkta förening sämre än äkta pga ??? (något om hur hyresintäkter beskattas).
– br/hr Någonting skattefilosofiskt med att hela hyran ligger till grund för bolagets skatt (-avdrag) medan insatsen “förskottshyran” i en BR aldrig ses som en intäkt eller beskattas. Kommer inte ihåg de där argumenten riktigt.
Hursomhelst. Jag utgår ifrån att alla som läser det här missgynnas svårt medan alla andra gynnas.
…och går spisen sönder så får man en ny gratis som hyresgäst, inget dåligt avdrag det.
Hoppas innerligt att hyresvärden har bakat in kostnaden för spisen i hyran. Vem skulle annars ha betalt den?
Ränteavdraget kommer säkert konsumenten tillgodo lika mycket som den sänkta restaurangmomsen gjorde. Vilket säkert också kommer gälla reduktionsplikten. Hur lättlurade är folk egentligen?
Det är dock lite oklart hur ränteavdraget skulle komma konsumenten till godo – även om man tillåter sig vara naiv. Det är ju inte så att ränteavdraget trollar bort några kostnader som behöver vältras över på kunden precis.
Apropå reduktionsplikten så var det ett inslag på nyheterna om att branchen varnade för att det skulle till och med kunna bli dyrare pga brist på fossila råvaror. Så ja jag antar att folk är lättlurade: om det vore så så skulle det rimliga ju hos producenten vara att blanda i biobränsle för att få ner priset (ja de gör de kanske och sen skyller på dumma regeringen som tvingar dem att använda 94% dyrt fossilt bränsle).
En hyresfastighet ska vara avbetald på 18 år. Break even.
Efter det så cashar fastighetsägaren in rätt ok summor. Visst har vi driftskostnader och underhåll, men mer och mer läggs på hyresgästerna, utöver hyran. I nybyggda fastigheter med svinhöga hyror, låt säga 15 000 för en fyra på 80 kvadrat, då tillkommer såklart varmvattenkostnaden, tvättstuga är bortransonerad mot en billig tvättmaskin i lägenheten, då kan ytan på lägenheten se 2 kvadrat större än äldre lägenheter med tvättstuga, hyresgästen betalar såklart elen för tvätt på sitt el-avtal, vilket oftast är ofördelaktigt om man jämför med hyresvärdens.
Vad händer efter de 18 åren där hyresgästen betalar av fastighetsägarens banklån plus ränta?
Ingenting. Eller jo, de vanliga hyreshöjningarna fortsätter förstås, som vanligt.
Det där låter som en sales pitch för bostadsrätter. Om fastighetsägaren tjänar så mycket kanske det är bättre att äga själv.
Du kan ju alltid gå ihop med några polare och bygga en egen hyresfastighet. Kooperativ är det “nya” ekonomiskt smarta 🙂
Fast jag äger ju redan ett medlemskap i en klubb som äger en fastighet. Grejen är ju att det finns alternativ. Antingen blir man bolånetorsk eller också göder man en hyresvärd. Eller också bor man på gatan. Valet är ditt.
Var det sagt att man skulle bo där själv? Det rimliga när man ondgör sig över att vissa gör profit tycker jag vore att joina de som gör profit. När man ställs inför det valet eller till och med tar det så blir det kanske en aningen tydligare att profiten som görs inte är sådär orimlig trots allt?
Men kooperativ, ja det är väl det som brukar bli en BRF (nuför tiden), men där bör man till skillnad från vad som görs sken av försöka lägga lånen på ägarna snarare än BRFen eftersom i det sistnämnda så kommer man inte kunna dra någon egentlig nytta av ränteavdragen (och då kvittar det rätt mycket vilken bolagsform man driver det).
Thomas:. Med mitt förslag blir du (och dina polare) hyresvärd själv(a) . Det går säkert att förhandla fram ganska förmånlig hyra till er själva ska du se. Bo typ gratis och håva in hyresintäkter. Allt som behövs är lite kapital. En markplätt, en detaljplan, VA, bygglov och en del kunskap 🙂
Den som bor i en hyreslägenhet och tycker att det är “orättvist” att den inte får dra av 30 % av sina räntekostnader (för vad? Blancolån? Avbetalningsränta på mobiltelefon?) kan lämpligen flytta till en bostadsrätt för att få “rättvisa”.
Ja, boendekostnader kanske? För det är ju DET det i slutändan rör sig om.
Och som påpekat så är det till viss mån samma problem för BR-innehavarna också då de ju bara kan göra avdrag för den del av boendekostnaderna som utgör sina personliga låneräntor.
Man kanske skall fråga sig varför man skall få göra skatteavdrag på lönen till att börja med? Det är ju inte så att man måste dra på sig stora räntor för att kunna lönearbeta precis…
Ja, lagstiftaren borde rensa upp bland avdragen och sänka skattenivån rätt mycket istället. Det blir mest “rättvist”.
Den som bor i en hyreslägenhet har sällan boendekostnader i form av räntekostnader.
Om man ska diskutera skatteavdrag för räntekostnader så bör man hålla sig till just räntekostnader och inte vilka kostnader som helst.
Den allmänna principen för avdrag är ju att man får göra avdrag för kostnader som är nödvändiga för inkomstens förvärvande. Utifrån den principen är det ju inte någon avgörande betydelse vilken form kostnaderna (vilket ju är lite av vad man väljer att kalla det också) tar utan vad de faktiskt avser.
Tar du t.ex. rätten att dra av för resor till och från jobbet så är det ju rätt givet en kostnad du “måste” ta för att kunna göra ditt jobb och därmed få lön. Sen kan SKV ju givetvis ha synpunkter på hur stora de är varmed de endast godkänner motsvarande kollektivtrafik eller dyligt i normalfallet. Men det är mig veterligen inget krav på att avdraget skall vara för månadskort på kollektivtrafiken.
Använder man den principen och vänder på det. Varför skulle man få dra av för räntekostnader? Varför behöver du betala ränta för att kunna göra ditt jobb? Varför behöver man betala ränta? Man har tagit ett lån. Varför har man tagit ett lån? För att köpa en bostad. Varför har man köpt en bostad? osv. Endast om denna radda av frågor rätterligen slutar i svaret “för att kunna göra mitt jobb” så är det rimligt. Men i samma stund som man kommer dit så ser man ju rätt tydligt att även hyran och avgiften till BRF kommer sluta i samma svar.
Det är DÄRFÖR som jag finner det rätt rimligt att faktiskt likställa bolåneränta, avgift till BRF och hyra när det gäller avdrag (i inkomstslaget tjänst).
Skulle man trots allt komma fram till att bostad generelt sett är nödvändig för att kunna jobba (vilket jag inte är helt främmande för) så skulle man antagligen komma fram till att en del annat av livets nödtorft är det. En rimlig konsekvens av en sådan övning är att grundavdraget borde höjas rätt rejält då man kan se det som en schablon för sådana kostnader. Alltså ett grundavdrag som är i nivå med det man kan förvänta sig av socialbidraget (eller uttryckt annorlunda: ingen skall behöva gå till soc för att tigga pengar till att betala sin inkomstskatt).
I så fall bör man även få dra av för kostnader man har för mat och kläder.
Som jag skrev ett par inlägg upp så borde skattesystemet reformeras kraftigt. Inga avdra, men betydligt lägre skattenivå.
När vi i Radikala Förenklingspartiet, Liberalt, RF(L), får makten är det en av förenklingarna vi ska genomföra.
Ja, men den typen av avdrag skulle ju kunna anses vara inbakade i ett väl tilltaget grundavdrag.
Som jag påpekat så blir det rätt opraktiskt med företagande ifall man slopar möjligheten till att göra avdrag.
Jag tycker vi kan börja minska ränteavdraget med 1 procentenhet om året tills vi är nere på 0. Vi behöver inte sånt trams, vi belånar oss så mycket vi känner att vi har råd med ändå.
Och minskar vi det sakta men säkert kan vi dessutom använda det som ett medel för att försöka hålla ner bostadspriserna något
Resultatet av det skulle bli att de som har stora kapitalinkomster (dvs rika) kan fortsätta att dra av medan de som lever på arbete (dvs vanligt folk) inte längre kan dra av. Skulle det vara bättre?
Jag tvivlar på att Maffiamuppen föreslår speciallagstiftning med undantag för “rika”.
Ska man minska ränteavdraget måste man såklart sänka vinstskatten i samma omfattning, det är ju så systemet är uppbyggt. Alltså att man kvittar en intäkt mot en förlust och skattar på det som blir kvar, det är inte något avdrag enbart för ränteutgifter utan även aktieförluster. Om man inte har ett ISK såklart, då är man ju rökt när det gäller avdragsmöjligheter och får skatta även vid förlust, på hela värdet, dock inte 30%.
De flesta som kritiserar ränteavdraget avser ju det faktum att man kan göra avdrag på sin löneskatt. Jag tror inte så många tänker främst på att man kan göra avdrag för sina räntor på lån som man köpt aktier för och på så sätt kvitta aktievinster mot räntorna.
När man har situationen där man få dra av på sin löneskatt så faller ju argumentet att man har vinstskatt på ränteintäkter eftersom låntagaren ju inte har sådana i någon större omfattning.
För övrigt så har jag för mig att du har möjligheter att göra ränteavdrag även mot ISK. Schablonskatten är ju skatt på en fiktiv inkomst där jag har för mig att man kan hantera den som vilken kapitalinkomst som helst i deklarationen. Fast då såklart med kapitalförluster man gjort utanför ISK:t
Alla som fick sänkt hyra när ränteavdraget infördes räcker upp en hand.
Ränteavdraget implementerades 1928 – lycka till att hitta någon vid liv från den tiden.
Det var mer än jag visste.