Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Fredagen inleds positivt på börserna i de asiatiska tidszonerna efter breda uppgångar i USA under torsdagen. Idag får vi de svenska inflationssiffrorna som oroar många på grund av påverkan på det viktigaste som finns – bostadslånen och bostadspriserna. Samtidigt visar historiska data att det tar lång tid för inflationen att bli låg igen efter att den varit uppe på de aktuella nivåerna, mellan sex och tjugo år.
Jag föreläser för en myndighet under förmiddagen så ordinarie rapportering här på bloggen kommer lida av störningar. Förhoppningsvis kommer det en Ukrainaartikel ändå.
Stockholmsbörsen steg med +0.45% för OMXS30 och +0.46% för OMXSPI igår. Dollarn föll till 10:24 SEK men euron är stabilare på 11:34 SEK. Guldpriset håller emot dollarraset och stiger till 673:- SEK per gram. Fallet för dollarn kommer trots stigande amerikanska marknadsräntor, men eftersom euron inte faller lika tungt så kan det inte förklaras med dagens väntade inflationssiffror från Sverige.
De amerikanska börserna steg på bred front. S&P-500 gick +1.33% och Nasdaq 100 +2.03%. Amazon ledde bland FAANGST-aktierna med +4.67% följt av Netflix med +4.58%.
I de asiatiska tidszonerna är det upp över hela linjen av index jag följer.
ASX 200 +0.47%, Hang Seng +0.06%, KOSPI +0.54%, Nikkei 225 +1.14% och Straits Times +0.27%.
Fokus i Sverige idag är på inflationssiffrorna. För februari var KPI 12.0% och KPIF, dvs utan att man ska behöva betala räntor på bostadslån eller leasingbilar, låg på 9.4%. KPIF-XE, där man även ska slippa betala för el, värme och bränsle låg på 9.3%. Förväntningarna uppges nu vara att siffrorna ska backa, men vi får väl se om det är baserat på analys eller på förhoppningar från de som tack vare sina fina jobb som finansanalytiker eller mediaeliten har stora bostadslån på sina bostäder i Stockholm. Hög inflation håller uppe eller tvingar fram ytterligare räntehöjningar, och det är lite svettigt här och var nu.
Magnus Ohlson på Retailomania har tittat på historisk inflation och konstaterar att det tar många år för inflationen att falla tillbaka efter att den stuckit iväg som den gjort nu. Historiskt tar det 6 – 20 år att nå tillbaka till 3% och han summerar i ett mail till bloggen som följer:
- En inflation på upp till 4% är ofta tillfälligt, men när den når 8% så fortsätter inflation uppåt i 70% av fallen.
- Om inflationen börjar mattas av så når når man en lägre nivå på ungefär ett år. Ökar inflationen till 6% så är mediantiden för att inflationen ska sjunka tillbaka till 3% sju år, det vill säga inflationen riskerar att permanentas.
- Om inflationen tillåts öka till 8% och över så tar det mellan sex till tjugo år för inflationen att falla tillbaka till 3%.
Notera här att 3% fortfarande är över Riksbankens mål om 2%, men för att slippa höja räntorna har ju Sveriges centralbank ett toleransintervall på 1 – 3%, så när vi väl når 3% om 6 – 20 år utifrån historiska data kan man börja sänka räntorna till forna nivåer igen.
Nu är naturligtvis inte historiska data någon garant för att det kommer se ut så här denna gång, men om historien rimmar så är hög inflation här för att stanna eftersom den stuckit iväg över de brytpunkter på 6% och 8% som nämns ovan. I så fall kommer också de höga räntorna att vara höga (eller normala historiskt sett) eventuellt i upp till två decennier.
Jag tror inte att någon i den högavlönade och högbelånade eliten räknar med att sitta kvar med dessa räntenivåer så länge, men så kan det bli. Det kan vara bra att vara mentalt förberedd på att det senaste decenniets lågräntemiljö är över för lång tid framåt och fundera på anpassningar såväl som hushåll, som företagare eller som investerare.
Men läs Ohlsons mycket kompetenta artikel här.
Dagens inflationssiffror släpps väl av SCB 08:00, men jag är som skrivet ovan upptagen med en myndighet.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Ticker Type Name Day% W% YTD% 12M%
^AXJO Index ASX 200 0.47% 1.93% 4.54% -2.19%
^GSPC Index S&P 500 Index 1.33% 1.00% 7.99% -6.76%
^HSI Index Hang Seng Index 0.06% 0.13% 2.91% -5.39%
^KS11 Index KOSPI 0.54% 3.42% 15.16% -5.20%
^N225 Index Nikkei 225 1.14% 3.49% 9.13% 4.81%
^NDX Index NASDAQ 100 2.03% 0.36% 19.83% -7.79%
^OMX Index Stockholm OMXS30 0.45% 1.85% 8.89% 6.03%
^OMXSPI Index OMX Stockholm PI 0.46% 2.22% 8.57% -3.43%
^STI Index Straits Times Index 0.27% 0.09% 1.60% -0.98%
Totals
101 kommentarer
Svångrem även hos övre medelklass kan dock göra den mer motiverad att inte erbjuda Abzolut Terror på festen. Solidaritetsskäl kan dölja solvensproblem.
Att inflationen snabbt kommer falla är ju helt uppenbart, fallande råvaror, frakter och relativt modesta löneökningar kommer få inflation att gå ner, det sker i USA nu och det börjar ske i Tyskland, sedan är det ju vårat eget fel att vi gjorde misstaget att röste nej till Euro, det är ingen annans fel bara vårat eget, att som handlare eller Vänsterpartist slå sig för bröstet för kommande prissänkning av livsmedel är ju löjligt då livsmedels råvaror är tillbaka på förkrigsnivåer
Att fraktpriserna är låga kan ju bero på att man fraktar färre varor. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i Kina innebär att dom är slut som låglöneland. Ovanpå det gör säkerhetsläget att man vill ta hem tillverkning. Det kommer inte bli billigare utan tvärtom resultera i ökade priser under ett antal år framöver.
Vänta bara på en Eurokris a la 2009 så är du nog tacksam att kronan blir ett safe haven igen.
Kronan var knappast stabilare än Euron efter 2008, kronan sjunker som en sten vid varje kris
https://www.dn.se/ekonomi/valuta-for-kronan-men-farre-jobb/
Kommer inflationen med med 0.1% kommer rubrikerna
”Nu har det vänt och riksbanken kanske bara höjer 0,25% nu osv
Samma story varje gång
0,75% är fullt rimligt, men förstår att det blir tufft
Småhusbranchen och bygg skriker efter åtgärder, men det finns inga som inte handlar om att öka folk möjlighet att skuldsätta sig, = ha råd att köpa till de priser som
Nu finns
Stannar inflationen på 6-7 % mot slutet av detta året så kan du ju tänka dig att alla hyror knäcker de stackare som accepterat 11% högre detta året
Kalkylen med räntor och intäkter knäcks allt är för dyrt och alla pengar som tryckt finns inte det är på väg att implodera
Blir intressant att se 08.00
Hm… alla pengar som tryckts finns väl, och är på god väg att leta sig ut i vardagsekonomin, från att ha varit bundna i fastigheter?
Hm… de pengarna går väl upp i rök iom att fastighetsvärdena faller?
Hm… Men varför är det just nu de letar sig ut? Varför skedde det inte för fem till tio år sen?
För att folk hajat att det är slut på den uppåtgående spiralen? Bra fråga, tål att tänkas på.
“Tryckta” pengar går väl bara upp i rök ifall banker gör kreditförluster? Annars hamnar dom ju bara i någon annan ficka. Någon köpte ju aktier i fastighetsbolagen av någon som fick pengarna.
Jadu många som konsumerat upp ( höjt bolånen) eller maxat skulderna för att förvärva fler fastigheter och i direkt banker kommer stå med svartepetter
När man inte längre kan trycka mer pengar pga fallande värden faller även konsumtionen som till stor del baserats på ökad skuldsättning just nu känns det som att alla försöker hålla i och köra lite kejsarens nya kläder style
Inte en slump att Roger akelius checkade ut helt rätt i tid,
SBAB meddelade även rekordlåg försäljning av bostadsrätter,
Kollar man blocket mm ser man massor av lägenheter och hyror högre en högst
Vet en vän som tror sig hyra ut sin 2:a i Bromma för 18 tkr i månaden ( el en inräknat ) ingen intresserad på 1 månad
Historiskt så har vi iofs haft indexeringar av olika offentliga utgifter och dessutom har facket krävt kompensation för inflationen. Numera är ju de flesta indexeringar borta och facket har gått med på kraftiga reallönesänkningar, vilket talar mot en permanentning av dagens inflationsnivåer.
Samtidigt är en stor del av det vi konsumerar direkt och indirekt importerat vilket gör att inflationen i praktiken i första hand styrs av inflationen i utlandet plus förändringar i vår växelkurs. Eftersom kronan är en skräpvaluta så talar det mot att inflationen sjunker.
Summa sumarum fler av år av reallönesänkningar.
Så är det definitivt. Men arbetstagarna kommer knappast acceptera ännu mer reallönesänkningar. Nu ska man få 6% på två år samtidigt som inflationen på två år kommer landa på någonstans 15-20%.
Å andra sidan har de haft 12år med reallöne ökning, dra ut kurvan till 2008 så är det inte syns om folk, inflation mäts på 12 månader, det betyder att inflationen om ett år från nu är 0 även om priset är högre än 2022 då 2024 mäts mot 2023
Eftersom KPI är ett index så går det utmärkt lätt att räkna ut inflationen över flera år även om det inte är vad som presenteras av media.
Från 2008 har vi haft dryga 33% i inflation.
Löneökningarna är ca 48-50% inräknat 4% för i år. Lite svårt att få fram siffror dock.
Reallöneökningarna är alltså i snitt under 1% per år.
Alltid svårare att acceptera försämringar.
Det kanske inte var så farligt med reallönerna från 1985 eller så egentligen? Visst, arbetarklassen spelade inte golf, syskon fick ärva varandras kläder, solsemester kanske gick till Hirtshals och Fanta drack man bara på lördagar.
Den långsiktiga tillgången på billig energi är borta. Med ständigt stigande befolkning kommer det dessutom att vara allt fler som skall dela på allt mindre och allt dyrare. Vi kommer att ha råd att konsumera allt mindre, så allt färre behövs inom en minskande produktion av varor och tjänster, vilket ytterligare minskar konsumtionsutrymmet (det borde väl finnas någon multiplikatoreffekt här). I slutändan kommer allt färre att få jobba allt hårdare för att försörja allt fler.
> Visst, arbetarklassen spelade inte golf, syskon fick ärva varandras kläder, solsemester kanske gick till Hirtshals och Fanta drack man bara på lördagar.
Jag vet inte riktigt vad din poäng är.
Men…
Jag kan avslöja att även inom akademikerklassen 1985 så ärvdes kläder av syskon och kusiner.
Och dessutom, det ärvs fortfarande kläder, inte bara 2023 utan hela perioden från 1985 skulle jag vilja påstå.
Som akademiker med akademikervänner kan jag säga att solsemestrar till sparsamt renoverat resorthotell (tänk sunwing eller liknande) är fullständigt ute och har så varit i många år.
Antingen åker man på långresa (nordamerika oftast) vilket sker sällan eller så är man kvar i sverige.
Läsk serveras bara fre/lör ja, men av hälsoskäl.
> Med ständigt stigande befolkning kommer det dessutom att vara allt fler som skall dela på allt mindre och allt dyrare.
Va? Hur menar du? Varför skulle utbudet av varor och tjänster vara konstant om efterfrågan ökar med ökad befolkning?
Ser man till globala data under efterkrigstiden, så är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med tillväxten av energiförbrukning.
Men vi har plockat de lägst hängande frukterna redan. Det är inte många nya oljefält som faktiskt öppnas, då priserna fluktuerar mellan vad köpare/konsumenter har råd med och vad säljare/producenter behöver för att inte göra förlust.
När oljepriserna blir för höga, får framför allt nettoimportländer (Grekland, Italien, Egypten &c) problem. Detta var en avgörande bakgrundsfaktor till eurokrisen och den arabiska våren, om naturligtvis inte den enda. När oljepriserna blir för låga, får i stället producentländerna svårigheter, speciellt som deras statsintäkter ofta nästan helt bygger på vinster från oljan (Saudiarabien, Iran).
Dyrare energi som avspeglas i konsumentpriser kommer att minska efterfrågan; inte för att folk inte vill ha mer grejer (“demand”), utan för att pengarna inte räcker till (“affordability”). Så efterfrågan kommer inte att öka och utbudet kan mycket väl minska per capita. För ökad överbefolkning kommer vi att få räkna med ett tag till, särskilt i Sverige (av flera skäl).
Du förutsätter noll teknikutveckling, vilket kan ha enorm inverkan på energi och produktionseffektivitet.
Teknikutvecklingen är väl den stora okända faktorn, särskilt som den riskerar att neutraliseras genom ändrade konsumtionsmönster.
Som ett tankeexempel: effektivare förbränningsmotor –> längre färdsträcka per liter drivmedel –> lägre drivmedelskostnad per km –> folk får antingen mer pengar kvar i plånboken eller kan köra längre med bilen, dvs totalförbrukningen kan gå såväl upp som ner.
Är det förresten rimligt att tänka sig något större utvecklingskliv inom oljeframställning, som kan göra oljereserver som i dag inte är utvinningsbara till utvinningsbara? Då menar jag såklart inte tekniskt utvinningsbara, för det är de redan, utan ekonomiskt utvinningsbara. Oljesand, shale och djuphavsborrande är ju inte det i nuläget.
Teknikutveckling kan snabbt neutraliseras av politiska beslut av populister, vilket vi har sett en del av de senaste 20-30 åren.
Å andra sidan har Nordea den har analysen som säger att kopplingen att löneökningar driver inflation är svag och oklar:
https://corporate.nordea.com/article/68866/loeneillusionen
Ett ganska starkt påstående och konstigt att det inte diskuteras mer!
Ironiskt nog verkar vinklingen i analysen vara att Riksbanken hoppades på att löneökningar skulle *få upp* inflationen men att analysen då menar att det är att hoppas för mycket. Analysen är från oktober 2021. Aged like milk.
Min poäng var alltså den att även om löneökningarna skulle ta fart om löntagarna tröttnar på den dåliga reallöneutvecklingen, vilket bloggaren lägger fram som ett hypotetisk scenario, behöver det inte nödvändigtvis elda på inflationen.
Löneökningarna är ju klart högre än inflationsmålet.
Den dagen arbetstagarna nöjer sig med <2 % så kommer inflationen vara låg.
Jag tror att nästa löneförhandlingar kommer mynna ut i strejker och KLART högre krav än så. Nu får folk 4 % om året men maten ökar med 10-20 % om året. Lägg till tripplade räntekostnader och du har folk som kommer kräva mer.
Så den lilla sättning i inflationen vi ser nu är temporär, snart kommer våg två.
Ditt resonemang stämmer inte då lönerna inte driver inflationen även om det är vad arbetsgivarna gärna trumpetar ut.
@MBL: I just detta fallet tänker jag nog att jag litar mer på allmän kunskap kring nationalekonomi än random snubbe i forum på nätet.
Om du tror att 5-10 % i årliga löneökningar inte kommer påverka den allmänna prisnivån så får du gärna tro det. Inte säkert att särskilt många hörsammar det du pratar om dock.
@FOPPA: Vad sägs om den här då? Ganska väl underbyggd men de kanske också har fel?
https://corporate.nordea.com/article/68866/loeneillusionen
(Lånad från längre upp i tråden)
MBL. Du får läsa länken en gång till.
Deras prognos var som följande (vilket visar hur svårt det är att ge prognoser)
“Vårt huvudscenario är att inflationen sjunker under 2022 när de tillfälliga effekter som nu lyfter inflationen klingar av. Riksbanken kan trots det minska balansräkningen under nästa år. Riksbankens nuvarande reaktionsfunktion och vår syn på inflationen gör däremot att en räntehöjning ter sig avlägsen – även om löneökningarna skulle växla upp.”
@RUN DMC
Jag har också läst länken.
Under rubriken “Svagt samband mellan löner och inflation i forskningen” sker en ganska lång diskussion om löneökningarnas inverkan på inflationen. Skulle behöva citera ganska mycket egentligen men kontentan verkar vara att det är inte löneökningar som driver på inflationen.
“Men trots detta finns det svagt empiriskt stöd för att lönerna påverkar inflationen.
(…)
De flesta studier hittar inget eller svaga samband mellan lön och inflation.”
Det här verkar dock vara något som nyanserad ytterligare om man läser vidare.
“Nyare forskning fokuserar också på att sambandet mellan lön och inflation beror på kontext. (…) Överlag tycks val av tidsperiod vara viktigt för eventuella samband, där det i forskningen verkar vara lättare att hitta ett samband fram till och med 1980-talet.”
Det är egentligen en analys som borde läsas i sin helhet. Den gör inga anspråk på att förutsäga framtiden även om sista kapitlet heter “Sammanfattning – lönernas betydelse överdrivs”.
“Överlag tycks lönernas betydelse för inflationen överskattas i det penningpolitiska samtalet. Istället talar mycket för en växelverkan”
Och det intressanta:
“Det är inte självklart vilken ekonomisk kontext som kommer råda under kommande år. Att sambandet mellan lön och inflation beror på många faktorer innebär att det kan förändras igen.”
Hej Werner.
Som du ser nedan så är jag helt övertygad att inflation driver löner och löner driver inflation.
Sen är det så klart en djupare diskussion vad som är hönan och ägget men då är vi ute på riktigt djupt vatten.
Tack RUN DMC. Då förstår jag vad du menar. 🙏
Jo det gör det.
Inflation driver löner. Löner driver inflation.
Om inflationen är här för att stanna är det väl snart dags för generalstrejk hos arbetstagarna.
Financial Times påpekar att SHB har stor exponering mot kommersiella fastigheter..
Visst, men de har också krävt lägst skuld/tillgångsvärde och lägst skuld/kassaflöde av alla storbanker.
Den stora risken med SHB är väl att de har klarat tidigare kriser väldigt bra. Jag antar att de har störst risk för att bli bekväma samtidigt som de andra stor-bankerna är mer paranoida och vet hur fort det kan gå åt skogen.
Eller också sitter ett sunt kamrer-tänk i väggarna och gör att de aldrig kommer att göra bort sig.
Bra att Magnus Olsson lyfter How transitory is inflation.
Synd dock att han länkar till Wells Fargo och DI vilket sänker trovärdigheten rejält.
Hehe, Wells-Fargo! Banken som gav cross-selling fraud ett ansiktet…
Inflationstakten sjunker – landar på 10,6 procent
https://www.expressen.se/ekonomi/nya-inflationssiffror-presenteras-i-dag-/
Matpriser 19.7%.
Prishöjning på livsmedel är ju över nu, alla råvaror är på förkrigsnivå och priset behöver inte sjunka för att inflationen ska stanna, att handlarna ska fortsätta med 20%höjningar är uteslutet
Nu har ju inte matpriserna ökat med råvarukostnaden. Det finns ett antal mellansteg i logistik och förädling från råvara till mat som har kostnader som stuckit iväg.
Gäller att fokusera på den högsta siffran så det negativa perspektivet inte spricker.
Yes!
Skitpositivt att priserna bara steg med 10,6 %!
Låt oss fira med 66,5 cl skumpa!
Du trodde alltså att siffrorna skulle visa deflation och är besviken? I min värld är det positivt att inflationstakten minskar och gör det snabbare än prognosmakarna förutsåg.
Helt värdelösa siffror om du frågar mig (jag hade hoppats på bättre).
Så det blev torsk även idag i obligationerna då svenska räntor stiger på statistiken.
Det är ju bara att titta på råvaror som det senaste året faller till förkrigsnivå för att förstå att inflationen är över, nu handlar det om att stärka kronkurs, inflation mäts 12 månader tillbaka, dvs vi är ute den nu om det inte blir strejker och kraftiga löneökningar
Undrar om inte Riksbankerna kommer släppa på målen och istället sikta in sig på inflation om ca 4%. Blir en annan sorts ekonomi men kanske inte är fel i en tid som denna?
Sedan vore det intressant och se om vi i modern tid sett inflationen stiga i den takt den gjort. Upp som en sol o ned som en pannkaka så att säga?
EN av de största problemen med högre inflation är dock att den äter upp pensionssystemen. Och de kommer ha problem som det är framöver med att kunna leverera till pensionärerna. Vi har väl redan spräckt en av grundbultarna i systemet, att det skulle vara självfinansierande, när staten sköt till pengar häromsistens? Med högre inflation så lär staten behöva skjuta till än mer.
Finns väl ingen född efter murens fall som tror på att det ska finnas en pension när det är dags att checka ut?
Vi som är det får hoppas på det bästa och förvänta oss det värsta. Det vore väl lite spännande att jobba till 80-strecket och sen stämpla ut både från jobbet och jordelivet på samma eftermiddag?
Så var väl förväntan från dom som föddes när muren byggdes och medellivslängden var 65? Vi har haft några goda årtionden med fred och frihet som gett oss välstånd. Kanske var mest ett undantag.
Det blir nog motsvarande garantipension för alla, för eller senare. En riktigt låg sådan.
Nog bättre att jobba svart och själv lägga undan för att trygga sin ålderdom, än att pengarna som betalas in skall delas på av många ivriga händer när den dagen kommer.
Jag köpte en bit skog för sex år sen. Det är mitt pensionssparande.
Får hoppas att barkborren inte äter upp allt. 😂
Eller älgen, om du satsar på tall i stället för gran. Men jägarna vill ju ha sitt, så vi markägare får snällt finna oss i ett högt betestryck.
Samma mängd pengar ska täcka fler år.
Sedan är det inte alls en naturlag att börsen växer mer än inflationen.
Bloggaren har en bra grundanalys. Dyrare energi= sämre ekonomi.
Ifrån att energin blivit billigare och billigare under lång tid, kombinerat med enorm befolkningstillväxt kommer vi nu få en annan situation.
Tillväxt ger stigande börs. Nu kommer väldigt mycket av vår ekonomi riktas in på omställning, snarare än tillväxt. Ska oljan fasas ut kommer inte tillväxten vara densamma. Samma när befolkningen slutar att växa utan istället bara blir äldre och mindre produktiv.
Om priserna går upp ökar bolagens priser och allt annat lika bör marginalen vara ungefär densamma över tid. Dessutom sker ju en ständig teknikutveckling, kolla ex bara vad AI kan göra. Vi lär fortsätta se produktivitetsförbättringar och effektivare användning/utvinning av energi.
Kan du inte visa en graf där ‘teknikutvecklingen’ minskar vårt beroende? Gissar att det är precis tvärtom.
För övrigt slukar Ai stora mängder energi.
Helt sant. Av det skälet började jag bygga aktiebolag samma månad som den första lönen trillade in efter avlagd examen.
10 procent av nettolönen är nog det mantra alla i vår (?) Ålder bör följa.
Pensionssystemet är intakt. Garantipensionen ligger utanför det egentliga systemet och har alltid bekostats löpande över statsbudgeten.
Det gäller att ha skaffat sig en bra tjänstepension. Där är pengarna dina egna.
Ja pengarna finns. Men lyckas de avkasta bättre än inflationen? Pengarna äts redan upp av att vi lever längre.
Ja de avkastar bättre än inflationen över tid. Mycket bättre oftast.
De äts dessutom inte upp av ändrade livslängder. Hur skulle det ske?
Jag har t.ex. placerat min pension i usd räntepapper som gav mer än inflationen. I snitt avkastar Stockholmsbörsen ca 10% per år, vilket stämmer ganska väl med mitt snitt så absolut över inflationen på längre sikt.
Lite konstigt att “ekonomerna” blir överraskade för att inflationen kommer in under prognosen och hänvisar till lägre energipriser än förväntat. Energipriserna publiceras ju dagligen och det har stått klart sedan länge att de sjunkit under första kvartalet. Även april lär gå lägre priser än för ett år sedan så härmed förvarnar jag “ekonomerna”.
Hur långvarig inflationen blir är sannolikt helt avhängt på om lönerna börjar jaga inflationen. Historiskt har det varit så, idag är det det inte (än). Så ärligt talat ger jag inte mycket för den förutsägelsen. Inflationen är ju en hastighet och så länge inte kostnadschocken förvärras kontinuerligt så kommer den avta. Tror mer på deflationskänningar på lite sikt, när utbudsstörningarna löses upp.
+1
Varför skall vi räkna med att utbudsstörningar nödvändigtvis kommer att minska?
Även om vi ju nu i någon liten mån återgår från just-in-time till just-in-case, så kommer detta å andra sidan att medföra dyrare produktion, transportkostnader inkluderade. Det behöver naturligtvis återspeglas i konsumentpriserna.
För att efterfrågan minskat kraftigt
Kan du utveckla lite?
Negativ reallöneutveckling = efterfrågeknäck. Eller vad skulle driva deflation?
Negativ reallöneutveckling i all ära, men det går väl inga täta skott från det till minskade utbudsstörningar?
Det är ju inte så att vi slagit i taket transportmässigt, så att flaskhalsarna ligger där.
Och för att svara på frågan om deflation (som jag inte berört här), så är det ju snarare positiv inflation som leder till generella prisökningar som i sin tur innebär reallönesänkningar. Att deflation (negativ inflation) skulle uppkomma per automatik i det läget sker inte; vi har inte en självkorrigerande mekanism mellan lönenivå och penningmängd.
Mitt inlägg var en fråga till GNAELLSPIKEN även om jag lyckades lägga det under ditt inlägg.
Jag har väldigt svårt att se en prispress om den inte kommer via sänkt efterfrågan och så länge däckshotellen lever så har jag svårt att se den pressen. Den akuta butiksdöden verkar snarare höra samman med höjda hyror och det vanliga som drivit butiksdöd de senaste årtiondet. Jag vill nog se en ordentlig avmattning av online-shopping innan jag börjar tro på att det skall komma något som liknar deflation (definierat som prissänkningar).
Såhär. En tillfällig kostnadsökning kommer driva en våg av inflation dvs generella prisökningar tills priserna ligger på den nivån som kommer av kostnadsökningen. Om den är tillfällig och kostnadsnivån sjunker sker motsatsen. Om den är tillräckligt kraftig, och vi leker med tanken att naturlig inflation är 2% dvs svagt positivt lutande, så kommer vi få deflation allt annat lika. Nu har vi ju fått drygt 4% löneökningar på ett år så kanske undviks deflationen men priser på råvaror verkar ha sjunkigt beskedligt så inflationen borde åtminstone bli låg.
Själv tror jag energipriserna kommer fortsätta vara högre ett tag vilket innebär att en del av kostnadsökningen förblir, men det borde inte leda till någon inflation när systemet är i balans (kostnadsökningarna fullt ut har letat sig fram till prisökningar). Typ så
Fast vad händer om svenska kronan stärks?
Skojare där!
Hur långvarig inflationen blir är sannolikt helt avhängt på om lönerna börjar jaga inflationen. Historiskt har det varit så, idag är det det inte (än). Så ärligt talat ger jag inte mycket för den förutsägelsen. Inflationen är ju en hastighet och så länge inte kostnadschocken förvärras kontinuerligt så kommer den avta. Tror mer på deflationskänningar på lite sikt, när utbudsstörningarna löses upp.
Jag kämpar fortfarande med att förstå hur hushållen, dvs människorna, ska avhålla sig från att kräva högre löner pga av högre räntor. Jag förstår teorin bakom att högre räntor ger mindre pengar att handla för vilket ska dämpa efterfrågan och därmed prisökningar. Men eftersom ränta på bolån/hyra (till hyresvärd som har lån), mat i magen osv inte går att välja bort fullt ut och KPI därmed är högt – varför skulle hushållen nöja sig med reallönesänkningar mer än på sin höjd nåt år till? Sen får vi ändå lönekrav och därmed den inflationsdrivande spiral alla varnar för? Maten blir lite billigare med lägre energikostnader, men de flesta som producerar mat har ju även lån så det lär ju gå på ett ut. Det är kort sagt mycket prat om hushållen men jag begriper liksom inte hur nåt man gör just nu ska vända båten. Dvs, låter rimligt att vi kommer ha en rätt hög inflation rätt många år framöver…
Så ser det ut om man ser Sverige som en ö frikopplad från resten av den europeiska och globala ekonomin.
Men en stor del av maten är importerad och då spelar växelkursen mot euro in och där ger högre räntor en “bättre” växelkurs.
Dvs räntehöjningarna kan i praktiken sänka priset på importerad mat genom dess påverkan på växelkursen.
Vad gäller bolån så tror jag fortfarande att det finns god fallhöjd för de flesta (men så klart inte alla), man drar ner på utlandsresor och liknande innan man slutar betala bolånen eller ser sig tvingad att flytta.
Men visst, krav kommer att finnas på reallöneökningar även framöver och som postats här ovanför så är inte löneökningar inflationsdrivande. Även om arbetsgivarna gärna skriker ut det budskapet.
Särskilt inte då inflationen mestadels är importerad.
Ohlsons artikel, som det hänvisas till i blogginlägget, var riktigt bra skriven och på lagom nivå för att de flesta kan ta till sig innehållet.
Citerar det som jag tycker är den viktigaste biten:
“[D]et är just det som är förutsättningar för en verklig vändning. Att de övervärden som skapats behöver utraderas och att penningmängden sjunker till den grad att man till slut inte kan betala de priser som krävs för att upprätthålla dem så att vissa företag inte längre kan betala sin personal och därmed antingen gör fler arbetslösa och/eller själva går i konkurs.
Och detta händer just den här gången eftersom det vid alla andra tillfällen som det kanske redan borde skett – senast våren 2020, så har det funnits anledningar att hålla kvar artificiellt låga räntenivåer och fortsätta att stimulera ekonomin.
Så innan det vänder uppåt så måste det ha gått nedåt. “
Egentligen är det väl oljepriset som kommer styra priserna på dom flesta varorna. Alldeles oavsett räntorna så är det ett faktum att man inte investerat så mycket i oljeutvinning och att Ryssland sannolikt inte kommer kunna utveckla sin utvinning när tex Haliburton lämnar på grund av kriget. Oljepriset kan sjunka tillfälligt vid recession, men även om BNP backar säg 4% så innebär det ju enkelt räknat att 96% av all oljekonsumption fortsätter. Och jordens befolkning fortsätter ännu att växa och prognosen är ytterligare 2 miljarder människor till år 50, dvs ca 75 miljoner nya oljekonsumenter per år. Den gröna omställningen, om man tror på en sådan, kräver enormt mycket olja för att utvinna alla metaller som behövs.
Så jag tror på allt högre konsumentpriser. Men man kan ju få tag på saker billigt på konkursreor 🙂
Jo, problemet är just det att olja/energi utgör en viktig relativ kostnadsandel av i stort sett alla produkter, som dessutom är långsiktigt stigande.
Så producenterna måste ta ut denna kostnadsökning i försäljningsled för att kunna fortsätta verka på marknaderna.
Dessa ökade konsumentpriser kommer att leda till minskad efterfrågan, då folk helt enkelt inte har råd; detta visar sig först i sällanköpsvaror, såsom bilar, vitvaror, bostäder och semesterresor. Det är dessa ökade konsumentpriser som lite oriktigt kallas för “inflation” av gemene man och i media.
Konsumenterna kan heller inte kompenseras för dyrare priser genom höjda löner, då ju även dessa utgör produktionskostnader och därmed leder till ytterligare behov för producenterna att höja priserna.
Så vi kan se fram emot en rasande efterfrågan på det mesta framledes, eftersom producenternas pris för att täcka sina kostnader inte kan sänkas till den nivå där konsumenterna har råd att köpa produkterna i fråga.
Mycket av de kända oljereserverna kommer aldrig att utvinnas, eftersom de inte kommer att vara ekonomiskt utvinningsbara. Bra för klimatet och bra för miljön.
När livet blir segare än vanligt eldar miljömuppar gärna kol utan att blinka. Se bara på Tyskland. Vi kommer få se fracking i Europa också ifall oljepriset varaktigt stiger över $150 USD/barrel. Då får vi billig olja igen – bra för människorna som utgör en viktig del av miljön.
“i Europa också ifall oljepriset varaktigt stiger över $150 USD/barrel”
Det gör det såklart förr eller senare i ett höginflationssamhälle.
Men även om oljan skulle ligga på nivån med dagens priser räknat, så kommer vi att få nästa eurokris och nästa flyktingkris i händerna långt innan det hinner bli aktuellt med någon fracking.
Ser inte hur det ena utesluter det andra. Enda sättet att klara en flyktingkris är tillgång till billigt energi.
Jag kanske uttryckte mig oklart; jag borde ha skrivit “även om oljan skulle ligga på nivån som du nämner, med dagens priser räknat”, dvs realt sett. Så länge som produktionsförutsättningarna för oljeprodukter skiljer så markant som de gör i dagsläget mellan länder (och det kommer de att fortsätta att göra så länge som man utvinner från samma oljekällor), så kommer inte ett så högt oljepris kunna vidmakthållas. Speciellt Iran och Venezuela vill jag minnas ligger på en väldig hög prisnivå för att hamna på break-even, så där kan vi definitivt inte räkna med nyanläggningar.
Vi kan ju också klara nästa flyktingkris genom att värna Europas gränser och låta den äga rum någon annanstans. Men det är en annan fråga; jag menade här att riskerna ökar markant när oljepriserna ligger på en relativt hög nivå, även om naturligtvis krig i hemområdet och tillgång på livsmedel också inverkar, liksom såklart västvärldens alla pullfaktorer.
Lusten att ta bort olja minskar ju när man ser vad det kostar den egna plånboken, finns inte en enda miljöpartist som är beredd att frysa för avstå att elda olja eller kol när det är vindstilla i vinter, att bekämpa inflation gör man genom att pumpa olja och gas
När började man ens med tydliga, låga inflationsmål? Är historisk data representativ för modern penningpolitik?
Är det någon som kan komma på några bra indikationer för påverkan av realekonomin för medelklassen?
Däckhotell ->Däckpåsar
Bil -> busskort
Busskort -> cykel
Alperna -> Åre
Åre -> vattentornsbacken
Thailand -> Böda camping
Böda camping -> badhuset
badhuset -> sommarjobb
Lunchrestaurang -> Microvågsmat
Microvågsmat -> hemlagad låda
hemlagad låda -> matkupong från soc
?
hipster –> hobo
Hänga hos Cornu -> börja arbeta
eller bli av med arbetet –> börja hänga här?
Arbetslös -> Cornu -> 7-Eleven
Var hamnar : tittar på Youtube-filmer där folk gnäller om att hipsters har gjort IKEAS bestickställ för dyrt för att bygga Hobo-stoves av.
Det borde bli färre som leker att dom är med i TV-serie från New York och köper en kaffe latte på vägen till jobbet fast dom har finfint kaffe på kontoret. Undrar förresten ifall inte många vill jobba hemma för att det är billigare också.
Kanske blir materialsporter en tydligare statusmarkör igen? Kanske inte vem som helst som har råd med hallhyran till tennisbanan när man plötsligt kan bli intresserad av trädgårsbadminton istället…
Om inflationstakten sjunker, vad säger att den inte kommer öka igen i november när elpriserna åter stiger?
Du måste räkna med ledtider från att kostnaderna tas i producentled tills produkterna hamnar i konsumentled. Matpriset idag beror på dieselpriset när traktorn plöjde åkern, förenklat sett.
Höga elpriser i november påverkar alltså inte matpriserna, va skönt!