Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna under morgonen och de amerikanska långa räntorna faller igen tillsammans med Stockholmsbörsen men blandade USA-börser. Swedbank tror att Riksbanken höjer styrräntan med en hel procentenhet och att de rörliga bolåneräntorna når 4.50% i sommar. Trä- och möbelföretagen rapporterar om tvärstopp för nybyggnationen av villor och ca 1 000 personer har varslats villaföretagen.
Stockholmsbörsen backade igår med -0.57% för OMXS30 och -0.63% för OMXSPI. Den svenska kronan är stabil mot dollarn på 10:37 SEK, trots fallande amerikanska marknadsräntor på statsobligationerna, men tappar till 11:31 SEK för en euro. Norska kronan är nu dyrare än den svenska och kostar 1:01 SEK.
Guldpriset kompenserar och lägger sig på 661:- SEK per gram.
I USA faller marknadsräntorna och är nära botten vid bankkrisochpaniken för två veckor sedan. Då nådde tioåringen 3.38%, och nu är den tillbaka på 3.43% efter att ha vänt vid som högsst 3.57%. Tvååringen backar till 3.97% och har lite längre kvar till krisochpaniknivån.
De amerikanska börserna gick blandat och S&P-500 gick +0.37% medan teknikbolagen på Nasdaq 100 gick -0.25%. Bland FAANGST-aktierna utmärkte sig Tesla med -6.12%, men annars var det bara Amazon som backade med -0.83% medan resten steg.
De index jag följer i de asiatiska tidszonerna stiger undantaget Hang Seng på -0.64% i skrivande stund. ASX 200 går +0.16%, KOSPI +0.46%, Nikkei 225 +0.22% och Straits Times +0.79%.
Lobbyorganisationen Trä- och Möbelföretagen rapporterar om tvärstopp för byggandet av villor och småhus och att läget är det värsta på nio år. Ca 1 000 personer hos villatillverkarna har varslats och villaindustrin har kämpat ända sedan finanskrisen, då det framför allt varit lägenheter som upplevt en boom.
Tittar man på fjärde kvartalet och SCB:s nybyggnadsstatistik så startades det fortfarande 1 933 villabyggen, men detta är onekligen den lägsta siffran sedan första kvartalet 2014 och det sämsta fjärde kvartalet sedan 2013, när man tittar på säsongsvariationen i villabyggandet. Så onekligen är det den sämsta situationen på nio år. Återstår hur illa statistiken blir för första kvartalet 2023, som dock kommer dröja ett tag innan SCB rapporterar.
Förmodligen skulle tomtpriserna behöva sänkas för att göra villorna attraktiva igen, men exploatörerna och kommunerna vill förstås aldrig sänka sina priser. Mikrolokalt hos mig kostar en tomt fortfarande en tomt utanför tätort mitt i skogen över en miljon kronor utan vare sig väg, vatten, avlopp eller el, eller iaf begärt pris. För femton år sedan kostade en tomt i byn 150 000 inklusive vatten, el och avlopp.
Nu skiter förstås tomtsäljarna i byggbranschen, de avser antagligen att övervintra istället för att sänka priserna.
Ska man tro Swedbank så kommer Riksbanken höja styrräntan ytterligare en procent och enligt storbankens Räntebladet för april 2023 kommer rörliga bolåneräntor nå 4.50% i sommar. Detta baseras på en höjning av sytträntan med 50 punkter i paril och ytterligare 50 punkter i juni för en styrränta på 4.00%. De tär en upprevidering av bankens tidigare prognos. Man ponduspostulerar sedan att räntorna börjar sänkas nästa år och i december 2024 ska de rörliga bolåneräntorna vara nere på 3.85%.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
87 kommentarer
NOK stiger för att oljepriset stiger. OPEC beslöt att minska produktionen.
Frågan är om inte gårdagens besked från OPEC+ om minskad produktion för att pressa upp oljepriset kommer ge räntehöjningar på 0,75 + 0,75 istället. Just som regeringen så fiffigt övertalat matjättarna att slå av lite på priserna ett par månader för att få det att se ut som om inflationen sjunker, attans också… Blir jättespännande att se vad som händer med prissättningen av våra jordbruksprodukter senare i år. Not.
Ha ha – riktigt så enkla är inte sambanden mellan justeringar i oljeproduktionen och grundinflation 🙂
Oljepriset har gått ner med 20% det senaste året och är i en fallande trend.
Snart kommer nyskördade grönsaker från växthus i Holland och Spanien, då kommer priserna på tomat och gurka att rasa (vilket det alltid gör när säsongen drar igång). Detta torde bidra till att sänka inflationen och dessutom får dagligvarukedjorna och ministern slå sig för bröstet och säga “titta vad duktiga vi är”. Ett problem är dock att ett stort antal svenska växthusodlare antingen lagt av (energipriserna i fjol knäckte dem) eller så förodlar de bara bråkdelar av vad de brukar för att hålla nere energikostnaderna. Vi kommer få se högre priser på svenska grönsaker i år.
Mm, billigare tomater ser jag fram emot, har inte köpt sen oktober. Det du skriver om växthusodlat stämmer bra. Men allt som är fältodlat påverkas ju av högre dieselpriser, så tillochmed sockerproduktionen (betor) påverkas ju nu om oljepriset ska upp igen. För att inte tala om den så livsnödvändiga rapsoljan, löken, vetet…
Instämmer, på sikt kommer många livsmedel att ligga kvar på en högre nivå än vad vi har haft historiskt. Ska bli spännande att följa.
Tittar på bilden med nybyggnationen och kom att tänka på att jag har knappt sett enda nybyggt hus med hofsar(heter det så när taket går utanför huskroppen) vare sig det handlar om villa eller flerbostadshus. Det måste väl vara hål i huvudet, så snyggt är det väl inte om 10-20-30 år att det motiverar mindre skydd mot fasaden.
Det är en designgrej. Precis som joddlarbalkonger…
Takfot, takutsprång, takskägg?
Nä, det är ju en estetisk fråga numera. Skydd och skydd, det beror ju på hur resten är utfört. Har du en putsad fasad blir det ju ofta algpåväxt och skit där det är skuggat, putsade fasader mår ju bäst av sol och vind och ska kanske inte ha samma skydd som en träfasad.
Men estetisk fråga.. jag får smaken av flintskallighet i min mun när jag ser ett hus utan “hofsar”
Ja, alltså, det är en idé som är stulen från kontinenten. I Tyskland tycker dom det är jättesnyggt:
https://afasiaarchzine.com/2021/04/buro-voigt-house-in-the-woods-tellerhauser/
Men om man tillhör den ängsligt självhatiska kategorin som tycker att “Tyskland är ett Sverige för vuxna” och att Sverige är lite sossigt så där så importerar man så klart även gärna tysk estetik. Och marknaden står så klart gärna till tjänst att tillgodose ens ängsliga självhävdelsebehov.
Det är ju helt sjukt. Ska vi börja gå i lederhosen också?
Jo men Tyskland har ett annat klimat. Själv gillar jag 70-talets byggstil med rejäla takutsprång och gärna balkong på framsidan
Ja, så är det – i Tyskland ska man åka på Schweden-Urlaub med husbil och hålla på och ofreda älgar och bli ett med naturen.
I Sverige ska vi tvärtom bygga kontinentala hus och låtsas att vi bor i Liege eller Köln eller nåt, kanske öppna en flaska dyrt vin på trädäcket och utbrista “Om det inte vore för värmekraftverket hade man kunnat tro att vi bodde i Blankenese, Gun-Britt! Åh, jag önskar så att jag också hade en chic högerkonservativ beamte gammelfarfar med mensur-ärr och förflutet i SS! Kanske hade jag fått ärva hans original-Evola i klotband!”
Tror du menar vindkraftverket, inte värmekraftverket.
Dessutom heter det inte Liege, utan Luik, din frankofil.
Det är sant, nån stockkonservativ SAAB-pensionerad civ ing hade säkert retat sig mer på ett vindkraftverk. En stilistisk miss jag tar till mig!
Äkta europeer säger Vicus Leudicus.
Har en kåk med trä (1900) samt puts (1940). Den putsade har klart mindre takfot och klarar sig väsentligt bättre.
Som du är inne på är det viktigt med fri tillgång till sol och vind.
Ett hus är ju såväl tekniskt som estetiskt en samverkande enhet, så det är ju kanske dumt att låsa fast sig vid att en viss detalj ska vara si eller så.
Exakt så. Estetiskt tycker jag inte det är snyggt på trähus.
Dock blir jag galen när jag ser funkishus med puts som står för tätt och inte får tillfälle att torka upp.
Har putsad fasad sedan 2006 och takutsprång 0,5 m både i öst och västläge och inga problem med algtillväxt. Enda stället med viss påväxt är norra spetsgaveln som är orienterad rakt i norr. Men det kan vara för att den är målad i mellanchefsrosa färg (tänk er en blek laxrosa kulör) .
Kustklimat, så det är ingen brist på varken regn eller fukt i luften.
Spara några procent i arbete och materialåtgång, förkortad livslängd på hus och fasad är inte säljarens problem.
Planerad åldring…
Swedbank har tappat det helt. Finns inte på kartan att bankerna enbart lägger på 50 punkter på styrräntan.
Så nej, kunderna får inte 4.5% i bolåneränta om styrräntan går upp till 4%.
Vad gäller Asien är rubriken återigen felaktig.
Ligger på 75 punkter nu med låg (under 60%) belåningsgrad. När räntan går upp ytterligare finns utrymme att krympa “bolånemarginalen” räknat som punkter mellan styr- och utlåningsränta.
40 punkter i skillnad har jag varit med om med belåningsgrad på över 95%, men det var 15 år sedan.
Kollade på SBAB snitthus i Sverige på 3.6 MKR.
Belåningsgrad 85% gav 4.12% i bolåneränta.
Belåningsgrad 50% gav 3.8%.
Många tycker jag är en undergångspredikant, men det blir alltså som jag tidigare skrivit. Man planerar att döda ekonomin.
En procent till i ränta, oljepriset skenar, och alla försöker övervintra. Detta leder till ett totalt stillestånd i ekonomin.
Men inget ont som inte har något gott med sig. När massorna börjar svälta ihjäl blir det revolution och vi kan grunda Folkrepubliken Swerjeh.
Tycker helt klart att bloggaren redan nu skall planera Stjärnklart 2.0, kanske kallad Nattmörker (första boken i mörkerserien) som beskriver ett mer utdraget förlopp än i Stjärnklart. Finns även plats för en rysk invasion där Sveriges försvar kollapsar pga just-in-time-planering med tomma förråd och att alla pengar gått till byråkratin men att invasionen kommer av sig pga att driftiga bönder jäser stora delar av potatisskörden till brännvin som delas ut gratis till de ryska soldaterna. Vill minnas att i Operation Garbo förintades ett ryskt regemente efter att ha däckat av totalt när de gjort inbrott på systembolaget. Även brittisk underrättelsetjänst antyder att flaskan står för en icke obetydlig del av de ryska förlusterna i Ukraina.
Det blir inte stillestånd på något sätt för sverige är inte en ekonomisk ö.
De stora börsbolagen går fortsatt bra, säljer på en global marknad och sysselsätter väldigt många. I sin tur har de underleverantörer, osv…
En styrränta på ~4 % (+-1) är på längre sikt en relativt rimlig nivå. Det är om räntan blir mycket högre eller mycket lägre som vi till slut får problem.
Långsiktigt så tycker jag nog att man skall ha ett ränteläge som ligger några procentenheter över det som har varit rådande alldeles för många år nu.
Räntan behöver vara låg nog för att det skall göras investeringar och startas företag, men inte så låg att det sker felallokeringar, så att fel investeringar görs och egentligen olönsamma företag startas.
Privatekonomiska aspekter är oviktiga i sammanhanget. En högre ränta ger lägre fastighetspriser och vice versa. En hög ränta medför ökade kostnader för producenter, vilket kommer att tas ut i konsumentled, och vice versa. Så länge vi har fungerande marknader i fri konkurrens, så kommer de att anpassa sig efter ränteläget. Om inte, så är det där krutet skall läggas, dvs på att skapa gynnsamma villkor för detta.
Blir tråkigt att se hur ekonomin påverkas när 70% av bolånetagarna får 4-5% ränta i år istället för typ 1-1.5% ränta.
“Lån till ett värde av 3 534 miljarder kronor eller motsvarande 72 procent av svenskarnas totala lån, det mesta bolån, löper ut i år.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-vantar-tuff-bolanesmall-for-manga-svenskar
Börjar bli sjukt tjatigt detta. Det stämmer inte att 3534 miljarder löper ut i år.
Som tidigare dryftat, jag tror att de menar att 72% av lånen antingen redan är rörliga eller har löptider som går ut i år. Dvs att “när 2023 är över kommer 72% av lånen vara påverkade av det nya, högre ränteläget”.
Men ja, påståendet så som det faktiskt ser ut är felaktigt.
De talar med kluven tunga. Trist när folk tar deras ord som sanning.
“Över två tredjedelar av svenskarnas bundna lån förfaller nämligen i år.”
Jag fattar fortfarande inte vad de menar och det vet de nog inte ens själva.
Förenklat ligger nu halva bolånestocken på rörligt.
Och hur stor del av bolånestocken som inte ligger på rörligt förfaller i år?
Det är väl den som syftas på?
Som du förstår kan det omöjligt vara 72% då 50% rörligt.
Har inte exakta uppgifter på hur stor andel av de fasta bolånen som löper ut i år.
Fast även rörlig bolån är ju egentligen 3-månaders bindningstid och kommer alltså också löpa ut i år per definition.
Men om man struntar i det så antar jag att de menar de rörliga plus ytterligare 22% av totalen. Dvs lite knappt hälften av den bundna.
Ursäkta om jag är en trist ekonom med värderingar sedan 1800-talet.
3-månaders är rörligt. Hela diskussionen blir helt absurd då man kan tro att bolånetagarna helt plötsligt ska få betala 4% istället för 1.5%.
Räntorna har redan slagit igenom och hushållens finansnetto kommer att försämras ytterligare.
Helt seriöst så har redan matkonsumtionen minskat (inflationsjusterat) och godisförsäljningen har ökat (inflationsjusterat).
30-dagars är rörligt. Sen finns det inte på bolån sedan ca 13-14 år.
Men men, vi menar ungefär samma.
> Helt seriöst så har redan matkonsumtionen minskat (inflationsjusterat) och godisförsäljningen har ökat (inflationsjusterat).
Jag vet att det är så men jag fattar inte folk. Varför i h…. lägger man pengar på godis istället för mat. Skit i godiset och ät bättre vore mitt första råd.
Varför röker folk? Varför super folk? Varför är folk otrogna? Varför är folk idioter?
Att folk äter godis istället för mat orkar jag inte moralisera över. Underklassen har det redan tufft som det är.
Du får nog läsa den meningen en gång till; rörliga lån berörs inte alls.
Om två tredjedelar av mina stövlar är gröna, så har det väl ingen betydelse om 50 % av mina samlade skodon råkar vara lågskor? Grönandelen av stövlarna blir ju lik förbaskat 2/3.
Herr Gobb.
Jag förstår att det finns många tyckare här med alternativa tolkningar av vedertagna begrepp (så även SVT).
50% av dina skor är redan gröna så det är teoretiskt och praktiskt omöjligt att 2/3 av dina skor är i andra färger.
Men snälle du, 50 % av mina skor ÄR ju inte gröna.
Det är verkligen helfestligt med någon som försöker mästra andra, när den grundläggande läsförståelsen helt saknas. 😀 😀 😀
Hur i hela friden klarar du dig i livet?
Det finns olika uppgifter i artikeln. I ingressen står det:
“Över två tredjedelar av svenskarnas bundna lån förfaller nämligen i år.”
Notera att här avses “bundna” lån och det är detta H.GOBB åsyftar förmodar jag.
I brödtexten står det:
“[…] motsvarande 72 procent av svenskarnas totala lån, det mesta bolån, löper nämligen ut i år.”
Här avses “totala” lån och det är detta RUN DMC menar är felaktigt, förmodar jag.
Eftersom påståendena hävdar olika saker så har ni kanske båda rätt?
Trust me bro
Nej kanske inte det men många bolån är på max 3 år och folk är inte dummare än att de inser att om räntan kommer läggas om inom 1-2 år kanske det är bra att minska utgifterna redan nu.
Själv har jag bytt ner mig kraftigt i bilväg till en bil jag kan seg a själv och jag åker kollektivt till jobbet så Göteborg får inte längre biltullen.
Jag ser detta som någon av det mest anarkistiska man kan göra, som vanlig Svensson idag.
Skaffa ett distansjobb och flytta till Thailand låter rätt svennigt tycker jag. Och kommer leda till ett friare liv än att åka golfbil.
Tror du tillskriver folk en högre ekonomisk intelligens än de faktiskt har. Hade folk haft det så hade de sett till att spara pengar under de gångna åren, och amorterat så mycket som möjligt, eller åtminstone sparat det nån annanstans.
Men det är det väldigt få som gjort. Och de som levt med huvudet i sanden kommer fortsätta med huvudet i sanden, tills dess att sanden ersatts med något man inte kan köra huvudet i.
Bolånetagarna har i allmänhet inga problem att klara det. De får säkert dra ner på lite onödig konsumtion men att alla i Stockholm och andra storstäder skulle vara helt överbelånade så att minsta räntejustering slår ut hela samhället är en myt.
Halmgubbe?
Konsumtion genererar arbetstillfällen och skatter samt att förhoppningsvis någon nytta för mänskligheten . Går pengarna istället till räntor så minskar allt detta samt budgetunderskottet ökar med ränteavdragen.
Jo självklart och det syns ju redan i ekonomin, men jag upplever en jäkla alarmism över räntor som faktiskt fortsatt är på historiskt låga nivåer. Det kärvar lite men är långt till kris..
Som jag har nämnt förut är hushållens snittskuld cirka 1.2 MKR.
Det finns säkert de som tycker det är förskräckligt högt och de som tycker det är hur lugnt som helst.
50 % av alla svenskar (16-65) är skuldfria
20 % av alla svenskar (16-65) har en bostadsskuld som ligger på en miljon eller mer.
(https://www.xn--tillvxtsverige-9hb.se/)
Det stämmer inte att 50 procent av svenskarna är skuldfria.
Det gäller ju att konsumtionen är för samhället önskvärd konsumtion, för att den skall ge nytta. Eller så är man keynesianist och tycker att det är jättebra om folk pangar rutor för att på så sätt ge glasmästarna arbetstillfällen och offren för vandaliseringen fina tillfällen för glasrutekonsumtion.
Om pengarna går till amorteringar i stället för onödig konsumtion, så minskar ju de framtida räntekostnaderna och därmed även de ränteavdrag man kan göra.
Även om man har höga lån så är det ingen katastrof. För att få låna 5MSEK har man en årsinkomst kring 1.1MSEK alltså i runda slängar 100k/mån i lön ungefär 75k/mån efter skatt.
När börjar man knapra på marginalerna, 50k/mån i ränta+amortering? Det finns rejäla marginaler.
Detta sker vid förhandlad ränta kring 7-8% och amortering 2-3%. Ej räknat med ränteavdrag.
Det är inte det som är problemet. Det är att pengarna går till räntor och inte livstil, vilket påverkar ökenomin.
1.1 M är alltså hushållets inkomst, på två vuxna då vanligtvis.
Precis vad jag också försökt hävda. Brukar inte flyga så bra här dock.
Jag tror räntorna sett för sig går att hantera. Problemet är ifall mat, kommunala avgifter, bredband, bensin, mediciner, skatter, elektricitet, busskort, mm samtidigt höjs mycket mer än lönen. Det blir tight, och lite arbetslöshet på det blir extra svårt.
Förlorar man jobbet utan att hitta ett nytt är ens huvudsakliga bekymmer att man är arbetslös. Det slog jävligt hårt innan också.
Om reserverna redan är slut blir det svårare att klara några månader med bara A-kassa. Om man nu har det.
Många här som lever i det blå.
Medianlön i Sverige är cirka 33 k. Cirka 5.1 miljoner arbetar. Det finns cirka 4.89 miljoner hushåll.
Det ger en snittlön per hushåll på 344 tusen per år.
Så oavsett vad ni fabulerar gällande höga inkomster så är det felaktigt.
Sen tillkommer naturligtvis pensioner, barnbidrag etc men bilden av att svenska hushåll tjänar drygt 1 miljon SEK stämmer inte.
Utgångspunkten här var dock högbelånade i Stockholm (och andra storstäder). Är man högbelånad i ett storstadsområde har man rimligtvis en hög inkomst.
A la cirka 4.5 gånger årsinkomst i max lån.
Har man 350kSEK/år i lön har man max ett lån på cirka 1.5MSEK.
Som bitvargen skrev här ovanför så är det enbart 20% av vuxna svenskar i arbetsför ålder som har en bostadsskuld på över en miljon.
Vilket betyder att vad medianlönen är för samtliga är mindre relevant för resonemanget.
Så det är väl snitt eller medianinkomsten för de hushållen som är intressant i sammanhanget?
Om 20% har en bostadsskuld på över en miljon så kan det kanske vara rimligt att tro att max 10% har 5 miljoner i bostadsskuld.
Korrelationen mellan dessa och 90:e percentilen vad gäller inkomst bör dessutom vara relativt stark.
90:e percentilen ligger på 635k.
Medelvärde för decilgrupp 9 (medel för de 20% med högst inkomst) är för övrigt 568k.
Detta är per person, inte per hushåll.
Precis. 350 ger max 1.5 mkr.
Snittskulden per hushåll är 1.2 mkr så det finns inget större utrymme för ökad skuldsättning.
Vad gäller Sthlm är det en myt att inkomsterna är höga i staden.
MBL
Den där sitens uppgifter stämmer inte.
Jag fattar att alla här är oerhört framgångsrika och tjänar 100 k i månaden men tyvärr är ni i kraftig minoritet.
Run dmc,
“Den där siten” ???
Det är från SCB’s officiella statistik.
Run DMC jag har svårt att se vad för argument du driver.
Menar du att människor med stora höga lån i storstadsregioner har låga löner eller vad är det du motsätter dig?
För att få ett högt lån behöver man en hög inkomst. Primärt i stora städer finns högbelånade (för där är bostadspriserna högst). Jag förstår inte vad det är med detta som du tycker är kontroversiellt?
De som kommer få det värst är de som redan levde på marginalerna innan. Men här i kommentarerna saliverar man över ”alla högbelånade i Stockholm”.
Det jag inte förstår är varför det alltid ska dras exempel på hushåll som tjänar över 1 mkr.
Inser också att jag måste vara otydlig med tanke på de svar jag får så jag lägger ner min vistelse på siten, vilket jag tror är bäst för alla parter.
> Inser också att jag måste vara otydlig med tanke på de svar jag får så jag lägger ner min vistelse på siten, vilket jag tror är bäst för alla parter.
Det tycker jag vore synd då dina kommentarer ofta tillför en hel del.
> Det jag inte förstår är varför det alltid ska dras exempel på hushåll som tjänar över 1 mkr.
För att det är relativt vanligt bland de som har bolån på 5+ M.
Som jag visade från SCB’s statistik så är medelinkomsten för de 20% med högst inkomst över 500k per person. Vi pratar ändå om över en miljon människor i den kategorin så det är liksom inte så ovanligt.
Run DMC, det är just högbelånade hushåll som det alltid skrivs om här därför tas exemplet upp.
Verkligheten är att de som kommer drabbas värst av räntehöjningar inte är högbelånade utan de som lever med små marginaler och har låg inkomst. Det är därför allt hetsande om ”rätt åt bolånetorskar” är inte bara fel utan dessutom tondövt eftersom de som drabbas värst av räntehöjningarna är människor som inte hade det bra från början. Bolånetorskar i stora städer med höga lån och höga inkomster kommer inte drabbas i lika stor omfattning.
@RUN DMC – kom igen nu! Du får inte lägga ner, vem ska jag då tjöta med som förstår mina hårdrocksreferenser!!!
Vad säger du? Jag har faktiskt läst har på Cornu om det där drömparet som båda är läkare/advokater, bor i Stockholm och har 10+ års erfarenhet. De tjänar minsann 90 000 i månaden vardera och absolut råd med alla priser som går upp utan problem.
Vi ska räkna med fortsatta rejäla räntehöjningar. Även om det är ett beskt piller så måste det till för att hejda kronfallet som spär på den inflation vi får på all import. Kronan ligger och skvalpar på historiskt låga nivåer vilket urholkar vår ekonomi brutalt. Det enda vettiga sättet att få bukt med det är en ränta över ECB räntan och där är vi inte ännu. När ECB mjukar upp sina räntehöjningar bör Riksbanken fortsätta och lägga sig en bit över.
Effekten blir då på sikt att det vi handlar upplevs billigare även om vi har högre lånekostnader än vad vi annars haft.
Sen får RB inte försöka sig på nåt kortsiktigt utan det gäller att jobba över lång tid med försiktighet så att inte köpkraften i ekonomin påverkas mer än vad en stärkt krona kan kompensera för.
Det kommer att lång tid att städa upp efter Ingves (S)
En billig krona är å andra sidan bra för exportindustrin och bidrar på sikt till att få ner lönerna i Sverige relativt våra viktigaste handelspartners och våra konkurrentländer.
Det kanske blir lite dyrare att ta den där weekendresan till New York, men det tar man ju lätt in på att aktiekurserna kommer att gå upp mer med en billig krona, ceteris paribus 🙂
Är inte det en myt som motbevisats om och om senste 20 åren. Bland annat av bloggarn.
Det är bra för den delen av exportindustrin som inte förädlar varor. T.ex. LKAB.
Däremot all tillverkningsindustri som köper in råvaror etc från utlandet, de tjänar inte alls på en billig krona.
Skogs- och pappersindustri är också ett exempel på företag som direkt tjänar på en billig krona. Alla kontracykliska värdepapper gynnas.
Fullständig myt. Tvärtom är den usla kronan dålig både för import och exportindustrin. Viss råvaruexport (timmer & järnmalm typ) kanske tjänar på extremt svag växelkurs men för majoriteten av den svenska exportindustrin så blir följderna av dyr komponentimport för produktionen svårare att hantera än en stark krona.
De som tjänat på den svaga kronan är sosseriet som kunnat blåsa arbetarklassen på deras köpkraft samtidigt som man låtsats stå på arbetarnas sida via LO’s olika lönekampanjer.
I skuggan av huskrisen och sågverkskrisen så finns det mindre brännbara råvaror för värmeverken, går knappt att få tag på flis nu då sågarna minskat produktion
Hade en professionell trädnedtagare hemma för någon vecka sedan för att titta på en ek som lutar mot frugans växthus.
Han sa att nästan alla behöll de nedtagna träden nu, skillnaden mot för två år sedan var markant, då ville nästan alla att hans firma skulle ta med det de tagit ned.
Har en vän som finfördelat sina träd på tomten.
Det brann gott och gratis i vinter.
Men. Han kommer inte göra om det. Och då är han en driven fan som kan stå 14 timmar per dag tills veden är klar.
trädallarna som var här och fällde träd sa att det inte är ovanligt att de är ute och fäller. “Ägaren ska ta hand om veden” och sen 5 år senare är de hos samma person och då får de ta med sig det som fälldes gången innan.
Svensson är av naturen lat. Så även jag. jag betalade glatt för att få 5 lastbilslass bortforslade. Ett med tallstockar och 4 med GROT. 18 träd varav det största 30 meter högt och nästan en meter i diameter vid stubben.
Smålänningar är av naturen snål också.
Jag hade inte lika många tallar men väldigt stora också. De ligger nu klyvda och torkar.
Han som tog ner mina träd tog med sig groten och lämnade kvar stockarna kapade (med motorsåg) i 45 cm bitar.
Tricket är att bara köra någon timme då och då och se det som gratis träning. Jag använde yxa (299 kr på Biltema) och klyvkil för de stora bitarna (99 kr på Biltema).
Å andra sidan har “heatlogs” gjorda av pressat spån gått upp i pris med 400%
Och andelen skog som går till biobränsle har rusat.
Samma tomthaussande här ute.
En miljon för en skogstomt med berg.
Skulle säga att göra i ordning den med VA, el, fiber, tomtplanering, shakt och massor, gräsmattta och lite buskar är två miljoner.
Något som många nybyggare inte tar med i kalkylen. Vilket gjort att det är väldigt vanligt att man sitter med en ofärdig tomt 10 år efter husbygget….
Annars så har det byggts en hel del på spekulation här ute av byggföretag som kastat upp ett AB och köpt en tomt och ett Älvsbyhus (Villornas Dacia Sandero). På små tomter på 1000. I en villamatta. Mitt på landet.
Om man ska bo på landet förstår jag inte varför man ska bo i ett “villaområde” på 30 hus… Utan service men utan fördelen med att bo på landet heller 😀
Och det verkar köparna hålla med om
Men inte tomtsäljarna. De har snarare höjt priserna på tomterna. Som står osålda.
Men det måste vara storstadsnära i så fall? Där jag bor (skogslän, men inte ren glesbygd) är fastighetspriserna visserligen höga, sett till avkastningsvärdet på marken, men långt från ditt exempel.
Köpte själv en liten markbit för två och ett halvt år sedan för 120.000, 0,7 ha med fullvuxen, fällningsklar tall och björk. Tyckte det var i högsta laget om man ser till skogsvärdet, men eftersom markbiten bara låg ett par hundra meter från huvudfastigheten med mangårdsbyggnaden, så ville jag gärna passa på att utöka avståndet till potentiella grannar en bit extra åt det hållet när möjligheten fanns.
Så där blir det såklart ingen byggnation, men annars så har man sjöutsikt från delar av den fastigheten. Ligger ca 5 km från huvudorten i kommunen, så det är cykelavstånd till samhällsservice.