Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
Börserna stiger under morgonen i de asiatiska tidszonerna och kronan stärks måttligt. Hushållens bolån fortsatte öka med en årstakt på 2.8%, men det är samtidigt den lägsta ökningen sedan 2006 och så långt det finns statistik hos rapporterande SCB. Däremot har företagens lån skenat senaste året.
Stockholmbörsen stängde stabilt uppåt under gårdagen med OMXS30 på +1.15% och OMXSPI +1.13%. Den svenska kronan stärktes några ören mot såväl CHF, USD som EUR och guldpriset hittas på 653:- SEK per gram.
I USA var det mer splittrat med S&P-500 på +0.16% medan Nasdaq 100 gick -0.74%. Vi får se om det senare drar ner Stockholmbörsen idag.
De amerikanska räntorna tog ett skutt, där tioåringen klev från 3.38% till 3.53% och tvååringen ökade hela 0.18 procentenheter från 3.76% till 3.94%. Kanske inte det bästa tecknet, eller så innebär det att man inte längre är så oroade över bankkrisen sedan krisande Silicon Valley Bank ska blivit uppköpt, och att räntorna därmed börjar återställas. Alltså stiga igen.
I de asiatiska tidszonerna är det upp under tisdagsmorgonen. ASX 200 +1.04%, HAng Seng +0.63%, KOSPI +0.66%, Nikkei 225 oförändrad på +0.08% och Straits Times +0.37%.
Mina portföljer hos Lysa gick +0.12%, vilket bakar ihop positivt i Stockholm, blandat i USA mfl, samt att kronan stärktes och spädde på utländska nedgångar.
SCB rapporterar att svenskarnas bostadslån fortfarande ökar. Ökningstakten är dock den lägsta så långt SCB presenterar statistik, dvs tillbaka till 2006. Aktuell takt är +2.8%. Februari 2006 låg den för övrigt på 12.80% och februari förra året på 6.70%.
Detta påverkar förstås bostadspriserna, som vi dock fått höra dyrt och heligt stiger trots att hushållen alltså tar allt mindre nya lån. Spektakulärt vore om ökningstakten blir negativ och hushållens skulder faktiskt minskar.
Man brukar tala om reala skulder, dvs justerat för KPI-inflationen och mätt så har de fallit. Dock är det reala främst intressant om lönerna följer inflationen, vilket de inte gör. 2.80% i årstakt är dock lägre än vad årets lönerörelser förväntas landa på, så lönejusterat minskar antagligen äntligen svenskarnas skulder, vilket i så fall är positivt.
Däremot har företagens nya lån skenat samtidigt som räntorna stuckit iväg. Icke-finansiella företags årstakt i ökningen av skulderna är 12.8%, förvisso ner från 16.7% i höstas, men det är på de högsta nivåerna sedan finanskrisens 2007 – 2008.
Det kan knappast vara räntorna som får företagen att öka sina skulder, utan ska jag ponduspostulera så handlar det om att många företag lånar för att överleva och att man hoppas att detta är tillfälligt.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka ochminska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och i företaget.
72 kommentarer
Vad baserar du ponduspostuleringen att företag lånar för att överleva?
Jag ser två scenarios- kostnadökningarna går så fort att man behöver öka krediterna för att kunna betala inköp INNAN man fört över kostnader till kundledet. Man kan argumentera för att företagen inte överlever utan detta men samtidigt har företagen eget kaptial att plocka av , eller så är det slut. Är EK kritiskt lågt är det en fråga om att överleva och DÅ är det riktigt illa. Detta baserat på att dessa krediter är dyra och eget kapital är billigt i jämförelse.
Men det är en ren gissning utan att ha genomlyst näringslivets företag.
Det andra, mindre sannolika är att ökade krediter finansierar investeringar. Jag tror dock inte det är aktuellt.
Jag tror företagen är rejält pressade och en stor del av dem tar överlevnadslån nu. Man ser nedgången i alla branscher, man höjde priserna med inflationen, ökade omsättningen (Kissade i byxorna) så det så fint ut men nu droppar kunderna bort en efter en och efterfrågan rasar.
Det är det akuta, korta perspektivet då.
Frånfallande kunder (försäljning ) kan ju bara hanteras med omstrukturering men det tar tid.
De “stabilare” fastighetsbolagen har ju (enligt pappersmedia) gått över från obligationslån till banklån. Med tanke på hur stora lån fastighetsbolagen har borde det påverka banklånestocken ganska tydligt (frågan är bara om obligationslånen syntes i den här statistiken. Om de ingår borde det inte påverka den synliga skuldsättningen).
Ibland läser man folk skriva att det är riksbankens fel att inflationen är så hög men det räcker ju att kolla runt om i världen för att se att det är ett globalt problem och i princip bara externa faktorer. Kronans växelkurs skulle väl riksbanken kunna påverka något men tveksamt om de skulle kunna påverka så mycket. De skulle behöva ligga på betydligt högre ränta och höja mycket mer aggressivt i början och så modiga tror jag inte ekonomer är – de vill vänta, vänta, vänta tills alla andra (ECB) sagt och gjort sitt innan de smyger lite med 0,25% eller så.
Då är frågan – hur ska detta lösa sig – och vem kommer lösa det?
Kommer vi se en rejäl inbromsning i t ex Europa eller globalt så ECB kommer tvingas sänka räntorna? Är det DÅ riksbanken via sitt segdragna sätt kan påverka och stärka kronas kurs?
Eller kommer vi se stora prissänkningar av andra anledningar – energikrisen “bara löser sig” så gasen och elen blir “gratis” igen och minskad global efterfrågan gör att bensin/disesel-priset sjunker mot det normala (vad nu det är). Det säljs paprika för 10 kronor kilot osv.
Man kan kanske få en hum om vad bränslepriserna borde ligga om man betänker att mer än halva priset är skatter och andra av våra politiker införda dumheter, som exempelvis reduktionsplikten. Till gagn och nytta för ingen.
Mycket mänsklig aktivitet har externa effekter som inte prissätts. Utsläpp i atmosfären är en sådan extern effekt som i viss mån prissätts genom bränsleskatter. Klimatförändringarna är på riktigt, men du kanske är en sån där som yrar om “livets gas” i tid och otid?
Jag trodde vi löst detta med vindkraftverk och att limma fast oss på motorvägen?
Få som säger emot att det existerar klimatförändringar, desto färre som anser att svensk skattepolitik hjälper eller gör annat än försämrar utsikterna långsiktigt. Men du kanske är en såndär som yrar om att jorden ska gå under i tid och otid?
För mig finns det ett mellanläge mellan att limma fast sig i vägbanan och oreglerad rovdrift på naturen. Antar att du inte håller med utan mer är åt “all skatt är stöld”-lägret.
För mig finns det ett mellanläge mellan att bedriva produktiv genomtänkt politik och ren signalpolitik runt påhittade problem där alla lösningar är att ta mer av andras pengar, trots att resultaten oftast blir värre än problemet man försökte skatta bort.
Antar att du inte håller med utan är mer åt ”alla djur är jämlika men somliga djur är jämlikare än andra”- lägret.
Nej, du har fel om mig.
Säkert
Nej, jag är en sån där som ser bevis efter bevis för att klimatlarmandet är betydligt överdrivet och har fått våra politiker att fatta en hel hoper dåliga beslut, bland annat den om hög reduktionsplikt i våra bränslen. Senast här om dagen läste jag att man nu beslutat HÖJA Vänerns vattennivå, efter att man för tio år sedan lät sänka den 20 cm, eftersom “forskarna” varnade för stora översvämningar. Dessa har dock uteblivit och konsekvenserna av vattennivåsänkningen blev istället problem för sjöfarten och miljön i Vänern, stränderna växer igen osv. Att koldioxid är livets gas, tja vad tror du växterna lever av? Med en halt lägre än, var det 250 ppm (?) i atmosfären kan vi säga nog säga good bye allihopa, men det känner du förstås till?
Enda möjligheten att hejda klimatkrisen och överleva är om alla utsläpp nollades igår som jag förstått det. Men man skall inte underskatta glädjen i att vi i alla fall kan stå rakryggade när vi dör och säga att vi gjorde allt vi kunde, vi hade extra skatt och avgifter.
Är det bara ytterligheterna 0 ppm eller oändlig ppm som existerar och då 0 ppm dödar allt liv så måste oändlig vara bra, eller?
Måste ni argumentera som ni har en diagnos?
Undertecknad befinner sig i ett s.k. utvecklingsland i Asien. 91 oktan kostar 12 kronor litern. Var 3:e bil är en SUV och av dem är hälften amerikanska eller japanska jättesuvar. Hittils har jag inte hört någon här tala om klimatet. Elbilar existerar överhuvudtaget inte, då elen är dyr. Det vi håller på med i Sverige är bara symbolhandlingar, som har noll effekt på klimatet.
12 spänn är dyrt för 91 oktan. Kör de verkligen på det?
Elbilar är redan tekniskt överlägsna Otto- bilar, om en dyrare. Men prisrelationen ändras med ytveckling och volym.
Solceller och batterier m.m. kommer att bli ekonomistk överlägset att pumpa olja ur jorden. Men först behövs mer utveckling och volym. Så det är inte symbolhandlingar.
Europa och USA tar utvecklingskostnaden för de så kallade utvecklingsländerna. Och jag tycker det känns ok.
(Däremot vore det nog effektivare med höjd koldioxidskatt än direktiv om bioinblandning.)
Heasm66!
Man kan tycka att reduktionsplikten är idiotisk utan att för den skull ifrågasätta att mänsklighetens förbränning av fossila produkter orsakar klimatförändring.
Det mycket korta argumentet låter så är. Vi (Sverige) importerar huvuddelen av det biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Detta ökar utsläppen av koldioxid i Sverige lika mycket som om vi hade importerat motsvarande mängd fossilt bränsle. Faktiskt lite mer eftersom fossilt bränsle är något effektivare.
Detta är det korta argumentet och i och för sig inte hela bilden. Likväl bör man ha detta klart för sig när man diskuterar reduktionsplikten.
Jag kommenterade den del som handlade om bränsleskatter.
Eftersom Sverige importerar det mesta av råmaterialet för biobränslena eller direktimporterar biobränslena kan man diskutera nyttan av att sätta ett så ambitiöst mål att det får negativa samhällskonsekvenser i specifikt Sverige men begränsad klimatnytta jämfört med om biobränslena förbrukades annanstans. För sist jag kollade var koldioxidhalten i atmosfären uniform inom några procent.
I synnerhet som det inte kommer gå att ersätta fossila bränslen med biobränslen av den sort som är aktuella om vi vill fortsätta äta mat.
Man kan diskutera nyttan med biobränslen överlag eftersom koldioxiden som frigörs har en halveringstid och bidrar till den akuta, omedelbara uppvärmningen. Argumentet att växter absorberar är sant, men utan frigörelse från biobränsleförbränning skulle ökningen av CO2 vara lägre.
Det akuta nu är ju att minska. Vi har ju bara 8 år på oss.
Alternativet är att lägga ner samhällsfunktioner såklart och omedelbart upphöra med en massa olika verksamheter.
Aldrig att man kommer att släppa en uppjobbad prisnivå. Hela samhället bygger på ökning av penningmängden och ökande priser.
Regeringen kan ta massarbetslöshet och misär hos folket men inte generellt sjunkande priset
Vi såg ju ganska kraftigt sänkta matpriser åren efter vi gått mer i EU?
När folk kritiserar RB så handlar det om att inflationen är onödigt hög pga av deras beteende, alltså grader i helvetet!
Jag läste att 12% av den federala budgeten går åt att betala räntorna nu. Vet dock inte om det stämmer.
Antar att du avser USA? I t ex Sverige finns ingen federal budget.
Ja, eftersom Lars nämnde just USA i artikeln.
Net interest är 8%
https://fiscaldata.treasury.gov/americas-finance-guide/federal-spending/
Ser att det är FY2022 (1 juli 2021 – 30 juni 2022). Räntorna har rört lite på sig sen dess.
Företagens lån har ökat betydligt långsammare än PPI inflationen, det är viktigt att komma ihåg.
Mest spännande just nu är ändå Tyskland, ett land som dör lite mer accelererande för varje dag som går och som i tillägg är en demografisk katastrof. Det europeiska loket hostar betänkligt…
De dog när de bestämde sig för att satsa på vindkraft och gas.
Sverige är väl en än mer demografisk katastrof i så fall; här har ju överbefolkningen fullkomligt exploderat de sista decennierna.
Nja alltså utgångspunkten är snarare åldersstruktur än antal och Tyskland dör (eller går i pension), bokstavligen, ut just nu! Precis som Ryssland och faktiskt också Kina. Sen är det naturligtvis säkert 1000 andra parametrar som man ska beakta men jag är inte tillräckligt duktig på demografiska slutsatser och analyser för att prata om det.
Igen visar du på hur lite koll du har på saker och ting i din högerfascistiska inställning, Gobben.
Från 1970 fram till 2011 har Sverige haft en avtagande befolkningstillväxt.
Därefter snabbt ökande tack vare MPs intåg i makten gjorde att fri migration var viktigt för att få regeringsmakten.
Det har gjort att sedan 2016 är antalet män fler än kvinnor i den dåvarande feministiska stormakten ialla fall om man jämför nästan 60 år tillbaka i tiden.
Det är lite lustigt.
Är det “högerfascistiskt” att konstatera att vi har ett problem med överbefolkning?
Gör dig inte dummare än du redan är.
Rent logiskt borde det väl vara fullt möjligt att den totala upplåningen ökar fast priserna sjunker? Varje månad försvinner ett antal äldre tidigare bolånetagare som dött, flyttat till serviceboende eller möjligen hyreslägenhet. De har i genomsnitt lägre upplåning än de yngre personer som kommer in på bolånemarknaden och ersätter dem.
Om folk av olika anledningar inte kan hosta upp riktigt lika höga kontantinsatser får man också en effekt som går åt samma håll.
Fast däremellan åldras alla och amorterar de flesta, så mellangenerationens lån borde minska.
Sant. Samtidigt har man ju svårt att tänka sig att det sker en massa utökningar av lån just nu för att sätta in nya poggenpohl-kök eller handla teslor för (antaget) övervärde i bostaden. Så det känns inte heller som en trolig förklaring till ökande bostadslån.
Sverige går mot 11 miljoner invånare så det finns helt enkelt fler låntagare dessutom finns inflationen i tillgångspriser också även om det är en sättning just nu.
Ja om antalet bostäder som måste köpas för att få bo i dem ökar så får det förstås också en plus-effekt på upplåningen.
En rimlig slutsats av de här funderingarna är kanske att det är ännu ett exempel på en storhet som bör beräknas per capita istället för att ge en tydligare bild av läget. Eller möjligen per belånat bostadsobjekt.
En brainstormingfråga till kommentarsfältet:
Om Sverige skulle frångå den flytande växelkursen och frysa kronans värde relativt någon annan valuta (så som DKK är knuten till EUR), vilken valuta skulle det i så fall vara vettigast att välja?
Jag frågar eftersom jag fått höra goda argument för en viss valuta, som varken är USD eller EUR, utan något helt annat, men inte har tillräckligt med kött på benen för att kunna bilda mig en egen uppfattning.
🙂
Det finns bara ett realistiskt svar, EUR.
Realistiskt politiskt sett? Att knyta SEK till någon annan valuta kommer att ge olika utfall och man kan ju i alla fall utgå från att det inte måste vara definitionsmässigt mest fördelaktigt att ha rörlig växelkurs.
Just vad det gäller euron, så har väl egentligen inget av felen med det gemensamma valutaområdet mildrats sedan den förra krisen. Vi kan vänta oss nya kriser och nya krisstöd för att hålla ihop ett från början felsammansätt projekt.
Lägger ingen värdering i ämnet, bara konstaterar att det är EUR som gäller för svensk del om peg.
Jamen turkisk lira då? Jag menar Erdogan har ju några nya och väldigt spännande nationalekonomiska teorier på G som t.ex. att man sänker räntan när man har hyperinflation. Tror det skulle kunna bli en spännande åktur om vi hakade på där…
Turkiet 10 poäng.
eller så åtgärdar man problemen inom den monetära unionen. Dvs gemensam skatteuttag, gemensamma regler map pension och socialförsäkringar och andra förmåner tillsammans med en gemensam kontroll av utgifterna och så vidare.
Hahah, jag bara skämtar såklart.
Om den skall knytas till någonting så är det rimligaste att knyta den till det område ( eller de områden, via en valutakorg) vi har mest handel med.
Jo, det är ju svaret som ligger närmast till hands.
Vilket är Europa (EUR). Nu är ju förvisso Norge vår största handelspartner men NOK är ännu svagare än SEK.
Det är inte att realistiskt alternativ att köra peg mot en liten och svag valuta som NOK.
Precis, eller så inför man euro direkt. Verkar fungera för Finland.
Jag kan avslöja att den valuta som min vän argumenterar för är den kanadensiska dollarn.
Fattar inte riktigt hur man räknar på svenskars skulder, för jag kan tänka mig att det kan se väldigt olika ut och att man kan trolla lite med siffrorna. Är det den totala skuldberget man kollar på och bara ser hur den summan förändras? Genomsnittlig belåning per individ är ju nästa mer intressant i så fall? Om man bara delar upp den totala skulden på antal låntagare, den siffran skulle ju dessutom sänkas om fler kom in på t.ex. bostadsmarknaden genom små lån pga. lägre lägenhetspriser och om de med höga lån lyckades amortera ner dem lite. Så där finns ju säkert glädjekalkyler man kan lyfta fram i media 😀
Man behöver nog se till flera olika mått, beroende på vilka frågor man har. Totalskulden är ju relevant ifråga om bankernas solvens, men även enskilda låntagares skuldkvot har såklart betydelse även i det fallet; en liten grupp högbelånade kan lätt stjälpa hela lasset.
Om man ska titta på individnivå, så tror jag att medianskulden säger mer än genomsnittsskulden. Men det är ett svårbedömt läge just nu, när värderingarna av collateral rasar och kommer att fortsätta att rasa, även om det ännu inte framgår i siffror.
Det här har blivit ett hett ämne. Först och främst är det viktigt att framhålla att i Sverige finns en oerhört dålig konkurrens på på mat. Alla aktörer hävdar naturligtvis motsatsen, men det går inte att komma ifrån att Ica skapades som en motpol till dagens Coop. Idag så styr tre aktörer på i princip hela matmarknaden. För mej är det obegripligt att Konkurrensverket tilläts Axfoods att köpa Bergendahls. Likaså att intrigera Vivo, Willys och Hemköp. Vi konsumenter har också en stor del i detta många har i princip struntat i vad matkassen kostar under en 20årsperiod. Många Svensson har under dessa dagar förvånat mej till att inte se vad de handlar utan välja det som står framför ögonen. Mat har varit alldeles för billigt för medelklassen. Sanning nummer 2 är att politiker vet att en revolution är aldrig mer än 4 mål mat bort. Det vill säga skulle vi tvingas hoppa över 4 mål mat så uppstår svält och det skulle förmodligen ta knäcken på vilken demokrati som helst. Hungrig massa är beviset för dålig skött land minns gamla Sovjetunionen på 80-talet där de använde mat som sysselsättning för folket. De fick köa i timmar så ingen hade tid att bråka för då tappade de sin plats i kön. Problemet i vårt fall är att vi har energikostnader som skjutit i höjden tomater och paprika odlas i växthus och kräver mängder av energi. Transporter har ökat ofantligt i pris betänk HVO har varit över 35 kr liter och driva en lastbil tar drygt 4 liter diesel per mil. Hvo har lägre energivärde och drar mer än en bil som drivs på ren diesel. Att processa mat och lantbrukare har fått en betydligt dyrare energikostnader både diesel och el till drift. Vilket också visar att El stödet var felriktade och skulle varit av förra regeringen i förskott för att kunna tas in i kalkylen nu blir det grädde på moset istället. Med detta sagt så drar jag slutsatsen att höga matpriser kommer att vara längre pga bristande konkurrens. När väl konkurrensen fungerar så kommer extrapris hagla som spön i backen och driva priset nedåt. Men det ligger bortom årsskiftet.
Hade bränslepriserna påverkat matpriserna signifikant hade vi haft norrlänningar som klagat över matpriserna och vi sörlänningar hade sagt skyller er själva som bor i kalla delen av riket.
Det är nästan lika lång från Spanien till Skåne som Skåne till Umeå och om man viktar mot bränslepriserna och lönekostnader är det defintivt inte så att det finns fördelar av att bo i norra Sverige. Lastbilen kostar lika mycket i Spanien som Sverige.
Detta då utifrån det axiomet att man kan köpa tomater och paprika på ICA i Kiruna och inte bara ICA Malmborgs i Lund och båda är importerade.
Och att norrlänningar inte bara äter egenodlad potatis och älgkött.
Det är 1750km från Malmö till Barcelona (Så södra danmark till nordöstra spanien), medan det är nästan exakt 1000km från Malmö till Umeå. Fågelvägen då.
Bilvägen enligt google maps är 2187km från Malmö till Barcelona och 1256km från Malmö till Umeå.
Så njae, det är inte nästan lika långt från spanien till skåne. Men du kan säga att det “bara” är dubbelt så långt till (godtycklig plats i) spanien från (godtycklig plats i) skåne, jämfört med skåne och umeå, och det skulle vara ganska så korrekt uttryck.
Umeå är inte precis den nordligaste punkten i Sverige…
Malmö-Stockholm ca 600 km
Stockholm-Umeå ca 600 km
Umeå-Kiruna ca 600 km
Har inget emot högre matpriser, om det beror på bättre betalt till bönderna och bättre djurhållning. Mer konkurrens i livsmedelshandeln är såklart bra, men det här är ingen viktig fråga i dagens Sverige, där folk blir allt fetare och den relativa andelen av inkomsten som går till livsmedel stadigt har sjunkit under lång tid.
Om det blir dyrare mat, så kommer folk att dra in på onödigheter i första hand. Vi kanske inte behöver så förfärligt många grejer. Att statusmarkera med ny bil och medlemskap i golfklubb är inte viktigare än att ha mat på middagsbordet. Utlandssemester för en barnfamilj behöver inte vara standard. Bor man i stad, så kan man gå, cykla eller åka buss.
… och de familjer som redan innan hade svårt att få pengarna att räcka till kan väl äta kakor.
Eller följa bloggens tidigare rekommendationer om att äta platt TV apparater…
Folk blir inte feta pga för billig mat. Folk blir feta pga fel mat.
Modifierad majsstärkelse är billigare än annan utfyllnad men ger en helt annan insulinpåslag.
Återigen, är man högerfascist blir man tydligen dum i huvudet och blandar ihop korrelation och kasualitet.
+1
+2
Rikkitikkitavi: man blir fet av för mycket kalorier i förhållande till förbrukning, det är ett mycket enkelt samband. Det är dock mycket lättare att sätta i sig fler kalorier med lättsmälta och aptitretande snabba kolhydrater.
@SANDOW Nja.. Det gamla “kalorier in / kalorier ut” är en grav förenkling som inte stämmer med verkligheten. En kalori är rent tekniskt ett mått på termisk energi i något (dvs, energi som fås av att bränna något, med eld dvs), och är ett mycket dåligt mått på hur mycket energi en människa kan tillgodogöra sig från något. (vilket även skaparen av mätmåttet kalorier påpekade)
Precis som Rikki säger så blir man fet pga för mycket mat som ger för högt insulinpåslag (dvs, för mycket kolhydrater, primärt socker, till exakt ingens egentliga förvåning).
Insulin triggar spjälkandet av triglycerider (blodfetter) som gör att de kan diffusera in i fettceller och där bindas ihop igen, och på så vis lagras (avsiktlig funktion av insulin, det är hur vi sparar extra-energi). En annan effekt av insulin är att det blockerar bildandet av enzymet som behövs för att få triglyceriderna ut ur fettcellerna igen. M.a.o, insulin hjälper till att lagra fett, och hindrar det från att direkt användas.
En tredje effekt är att det blockerar leptin-svaret från kroppen (den signal från kroppen som säger till dig att du är mätt), vilket är varför det är så mycket enklare att överäta på kolhydrater än det är på protein och fett.
Finns många hypoteser och teorier kring varför, men en av de ledande är att socker i det vilda är rätt sällsynt. Så det kan ha varit evolutionärt fördelaktigt att överäta på bär och frukter när de väl fanns, och få den energin sparad till senare. (tänk lite på hur en björn överäter innan den ska gå i idé t.ex)
Du har väldigt lätt att kasta förolämpningar när andra inte tycker som du. När vettet går ur, kommer knytnävarna in, verkar det som.
Men visst, att påtala att det är ett problem att gemene man blir allt fetare är ju naturligtvis “högerfascistiskt”. Bättre då att sätta på sig skygglappar och hålla tyst; om man stoppar munnen full av ostbågar så blir det ju svårt att säga något.
I Umeå är det danska köttet finskt, så att säga.
Finns svenskt kött, det utrikiska är ofta finskt medan det för sörlänningar är danskt.
Ibland dyker funderingar upp på kvällskvisten efter en öl. Om varor blir dyrare på grund av dyrare energi och råvaror i producentleden så kallar riksbankschefen Thedéen det för inflation. Inflation? Är det inflation egentligen? En inflation som ska bekämpas med räntehöjningar. Hur ska en räntehöjning komma åt de grundläggande kostsammare produktionsfaktorerna? Det gör den ju inte. Nåt är fel här med inflationsteorin.
+1