Konjunkturbarometern fortsätter att stiga och även om landet som helhet är kvar i djup lågkonjunktur så upplever hotell, restaurang och tillverkningsindustrin högkonjunktur medna resebyråerna rent av är överhettade. Därmed bekräftar statistiken mina anekdoter om fullbokade hotell, restauranger och flygplan. Grafer nedan.
Konjunkturbarometern stärktes alltså i mars och samtliga huvudindikatorer steg, till och med lite hos de manodepressiva hushållen. Det råder högkonjunktur inom tillverkningsindustrin, även om det varierar per sektor.
Fordons- och maskinindustrin, samt elektronikindustrin och investeringsvaruindustri är överhettade, medan livsmedelsindustrin och byggvaruindustri som trävaror är i djup lågkonjunktur. Dessa tillhör de som drabbats hårdast av inflationen och det gäller även jord- och stenvaror samt möbelindustrin.
Detaljhandeln uppelver dock djup lågkonjunktur utan glädjeämnen, men i tjänstenäringarna är det alltså fest på hotell, restaurang, IT-konsulter och det är överhettning som råder inom resebyråerna. IT är visserligen inte överhettat, men verkar ändå klarat sig väl.
Så hushållen festar, går ut på restaurang, bor på hotell och åker utomlands, vilket också varit min anekdotiska observation – det är fullbokat på alla populära restauranger inklusive finkrogar med menyer för tusentals kronor, och det är fullbokat på många flygningar. Det kan också vara svårt till omöjligt att hitta hotellrum på önskad plats med kort varsel.
Själva konjunkturen är alltså kvar i djup lågkonjunktur, men klev uppåt två punkter till -11.8. Vid -10 så åker vi ur djup lågkonjunktur och är bara i lågkonjunktur.
Konjunkturbarometern baserar sig både på nuläget och vad man som företag eller hushåll tror om läget ett år framåt. Delvis kan t ex IT-branschens positivism bero på att man anser att det vänder längre fram.
Tillsammans med elektronikhandeln – som är lätt att skippa, man behöver inte en ny mobil just nu– så är hushållen de som är mest manodepressiva och är kvar på historiskt deprimerade nivåer för mikroindex, dvs uppfattningen om den egna ekonomn. Man är mer positiva till makroindex, dvs vad man tror om alla andra. Själv har man det pissigt, men tror att resten av ekonomin visserligen har det dåligt, men inte lika dåligt som en själv.
Hur exakt hotell, restaurang och utlandsresor går ihop med att hushållen är manodepressiva lämnas som en övning att diskutera i små grupper. Kanske finns det fortfarande en bostadskarriärlycklig medelklass i rätt ålder som än så länge inte upplever sig påverkade och kan driva hela dessa sektorerna som om inget har hänt?
Överlag är detta min erfaernhet hela senaste året – att hotell- och restaurang verkar helt osårbara. Det kan vara överkompensation efter pesten förstås, liksom hos resebyråerna. Annars finns det enligt tidigare statistikgräv bara två saker som hushållen drar ner på vid lågkonjunktur och det är bilköp och utlandsresor. Bilindustrin (=Volvo Car och industrins underleverantörer) är i överhettning liksom resebyråerna, så den tidigare slutsatsen var uppenbarligen en anekdot och inte fakta.
Att industrin och ungdomsarbetsgivarna inom hotell och restaurang går så bra kan för övrigt förklara varför arbetslösheten inte stuckit iväg än så länge, vilket är en annan kognitiv dissonans denna så förmodat destruktiva höginflationslågkonjunktur. Hög inflation skulle ju leda till dåliga frisyrer och pimpade fordon som från en Mad Max-film. Men ändrat mode kommer kanske?
Enligt konjunkturmodellen var det köpläge på börsen redan i november. OMXSPI har sedan dess i skrivande stund stigit drygt 3% oräknat utdelningar. Inget har ändrats där, utan snarare går ekonomin åt väntat och önskat håll.
83 kommentarer
Kan baka instämma i anekdoten.
Skulle i måndags boka sittning för tre personer i Stockholm och fick faktiskt leta runt innan jag kunde hitta ett bord på en shysstare central krog. Visserligen är detta veckan efter lönehelg, men måndagar är det vanligtvis bara krogisar ute och dom äter inte fint utan brukar festa.
Blev förvånad för det rimmar illa med hur matlåde- och mikrovågsugnsindex har rusat på kontoret.
Nu har ju vissa grupper kunnat dra nytta av en svag krona och höga räntor, även om de är i minoritet så kommer de ju att försöka ha lite trevligt. Det är antagligen grupper som redan från början lägger en större andel av sin inkomst på resor och krogen än på mat och bostad, jämfört med genomsnittet.
De med bunden el och ränta har det rätt bra.
@ping Sebulon: Hur gick det med de där norrortsbona som försökte sälja sin villa? Tror du skrev om det i september/oktober.
En del kanske tar av sitt sparkapital på banken. Bättre att konsumera nu än att pengarna smälter bort med inflationen och statens konfiskerande kapitalinkomstskatter.
OK, spekulerar lite fritt:
Kan det inte vara lite så att eftersom arbetsløsheten inte stigit ar det andå få som verkligen sitter i skiten, och den klassen som redan tidigare hade råd med restauranger och hotell, har fortfarande marginal till det, elpriser och bregottpriser till trots, och i tillagg kanske tanker: vaffan ska jag ha pengarna på banken før dær gør de verkligen ingen nytta (utan ats upp av inflation), lika bra å satta spratt på dem. 😀
Faktum är att skillnaden i att äta hemma eller ute upplever jag har minskat. Priserna har stigit mer på ICA än hos restaurangerna. Grovt förenklat och bara en känsla.
Nu handlar vi mest på willys och nästan bara till extrapriser. Men jag upplever att vi lägger mindre eller ungefär lika mycket pengar på mat jämfört med för ett par år sedan. Vi veckohandlar varje torsdag och det är flera veckor sedan jag köpte för över 1000 kr jämfört med för ca två år sedan då det nästan alltid blev strax över 1000 kr/vecka.
Nu köper vi dock sällan oxfilé och det har blivit mindre färsk lax.
Här är du inne på nått. Ska man göra en lyxig middag hemma drar det iväg fort. MEd tanke på att man bara kan sitta ner och njuta och nån annan serverar och diskar så är det väldigt billigt med restaurang kvällstid
Det är väl det som premiumrestauranger “klagar” på. Att det nästan mer är ett kall än vinstdrivande verksamhet då de inte kan ta ut de 10.000 som vissa kuvert borde kosta
Igår besökte jag mitt lokala Coop. 2 st 4-pack burgare för 20 kr packet på kort datum blev middag tillsammans med ris och hamburgerdressing.
Svårt att prismatcha på restaurang. Vidare inköptes ett kilo vardera av färsk svensk kyckling och fransyska, båda under hundringen. Givetvis allting på kort datum.
Men jag hävdar att det är enormt mycket billigare att laga mat själv.
Jag köper mat som jag köper el, falukorv i kylen om jag inte hittar något billigt och när man gör ett fynd så frossar man. Förra veckan hade de dessutom Kvibille cheddar för 99 kr och bregott extrasaltat för 20kr 309 gram.
Råvarukostnaden är ca 25% av priset på a la carte.
Det är min känsla också, och det är väl logiskt om själva råvarorna rusat i kostnad medan kockarna och servitriserna sett sina nominella löner mer eller mindre oförändrade.
Ja där sa du nåt. Det stammer med min subjektiva upplevelse senast i sthlm, inte mkt dyrare å dinera på en trevlig restaurang æn førut, nån krona kanske men matkassen från MAXI senast var det ju stor skillnad från 1-2 år sen. (Handlar ju några ggr per år i Sverige på vag hem). Så relativt sett ar det inte lika mkt inflation i dessa kategorier.
Hos vår lokala asiatiska buffé har dom inte haft ostron hittills och här i elunderklassen har vi inte kommit dit ännu i fredagsmyset.
Har sambo som jobbar på en stor hotell-kedja och kan bekräfta att de är överbokade samt underbemannade där dem skriker efter personal. Kan bero på efter pandemin där man inte lyckats anställa tillräckligt och nu har kyla i magen istället för att säga upp personal, där man mer “rider ut stormen”
Ostron är inte ens gott, det är tillbehören som gör att de slemmiga ostronen blir ätbara. Tacka vet jag färsk hummer eller havskräftor.
Om du med tillbehör menar champagnen så håller jag med dig, ostronen får gärna stå kvar!
Det är något jag uppenbarligen inte fattar (stating the obvious)!
Är det någon som har data på hur stor andel av bolånen som inte ligger på fast ränta, som inom 0-6 månader löper ut och 6-12 månader löper ut och går över på antingen rörlig eller ska bindas om?
Finansinspektionen. Tror de kan släppt en ny bolånerapport eller ska släppa en i dagarna.
Tack, rimligen borde man se någon form av accelererad effekt på ekonomin i stort ju större andel lån som löper rörligt (just nu) eller som ska bindas om.
“[…] de redan gjorda räntehöjningarna [har] helt, eller delvis, ännu inte landat i svenskens plånböcker. Lån till ett värde av 3 534 miljarder kronor eller motsvarande 72 procent av svenskarnas totala lån, det mesta bolån, löper nämligen ut i år.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-vantar-tuff-bolanesmall-for-manga-svenskar
Ja, räntehöjningarna har till stor del inte slagit igenom hos hushållen ännu, vilket det väntas göra under året.
Fake news vilket jag påpekat ett antal gånger. Gå direkt på statistiken istället för att lyssna på svensk media.
Räntehöjningarna mot majoriten med rörliga lån slog vid årsskiftet. Sedan steg bostadspriserna …
Kan du förbarma dig över nån som inte slaviskt följer allt vad du skriver och förklara ännu en gång varför det skulle vara fake news?
Jag menar inte att folk ska läsa vad jag skriver. Däremot blir jag sjukt trött på svenska media som alltid blandar ihop korten.
https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/bostadsagare-valjer-rorligt-nar-rantorna-stiger/
Kolla in grafen mer än 3 månader till 1 år, vilket i princip blir 2023. Man lär ju ha sjukt livlig fantasi om man får det till 72%. Nu är grafen förvisso enbart bolån vilket är cirka 80% av totalen men 72% är oavsett det totalt out of the blue (popreferens).
RUN DMC – kanske mest av akademiskt intresse, men vad visar grafen? Att lån med kortare löptid kommer att få ny ränta under året är ju givet, men visar verkligen grafen _kvarvarande_ löptid för de längre lånen? Är det inte snarare så att hälften av lånen i kategorin 1-2 år också kommer att förfalla under året (eftersom de i snitt startade för ungefär ett år sen), att en tredjedel av lånen i kategorin 2-3 år förfaller i år av samma skäl, samt motsvarande – kanske 40% – för kategorin 3-5 år? Och att vi då närmar oss 70%?
Jag skulle vilja veta var siffrorna kommer ifrån. Efter att ha läst/kollat på SVTs artikel låter det som att det är LOs siffror? Det hänvisas inte till någon källa. När man googlar är det ett par lokaltidningar som använder samma siffror (3 534 miljarder/72%) i några artiklar, men även där utan källhänvisning.
Tycker likadant att SCB är dåliga med att källhänvisa till sin egen statistik, jag lyckas inte hitta rådatan. De skriver bara:
“I SCB:s finansmarknadsstatistik kan du bland annat följa monetära finansinstituts (bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag) utlåning till hushållen och utlåningsräntor.”
Det jag kan hitta är MFIs totala utlåningsvolym till hushåll (4 873 555 mkr), bolåneräntor för olika löptider, tillväxttakt för utlåning till hushåll osv. Ingenting om olika räntebindningstiders andelar av totala lånevolymen (varken för total utlåning eller bostadslån). Det hade ju varit klädsamt om de lagt in lite länkar till den rådata som tabellen är baserad på.
Det jag funderar på är om “72%” betyder ungefär att “när 2023 är slut kommer 72% av hushållslånen ha påverkats av det nya högre ränteläget, även om de med rörlig ränta började känna av det redan 2022”.
Men det hade ju varit fint att veta var siffrorna kommer ifrån, de är ju väldigt specifika.
@SNÖ, jag funderade också på det. Vårt 3-åriga lån går ut nu i oktober. Ingår vi i 3 mån-1 år eller 2-3 år (eller 3-5?, lite klantigt att ha samma värde två gånger). Om de menar att vi ingår i <1år-kategorin kunde de ha skrivit "kvarvarande" innan räntebindningstid för att undvika missförstånd.
Snö och Krokodilen, tack för bra input.
Det är den här formuleringen jag vänder mig mot:
“Lån till ett värde av 3 534 miljarder kronor eller motsvarande 72 procent av svenskarnas totala lån, det mesta bolån, löper nämligen ut i år.”
Det är tekniskt helt omöjligt.
Jag gör ett försök att alternativtolka grafen (med stor vingelmån, viss färgblindhet samt gubbsyn), och delar den i två hälfter:
– korta lån (blå + ljusblå), 50% av lånestocken, 100% kommer att förfalla i år ==> 50%
– längre lån, 50% av lånestocken
– 25% av de längre är 1-2 år (mörkgrön) varav 50% förfaller i år ==> 6.25%
– 50% av de längre är 2-3 år (ljusgrön) varav 33% förfaller i år ==> 8.25%
– 25% av de längre är 3 år eller längre (lila + ljuslila) varav 25% förfaller i år ==> 3.125%
vilket borde summera till 67.625%. Inte 72%, men inte jättelångt ifrån heller.
Men det är ju bara en möjlig tolkning, jag kan inte avgöra om det är rimligt (jag har inga referenser här).
Snö.
Vette fan om jag håller på att bli galen men jag har aldrig hört att rörliga lån löper ut (det är bundna lån som löper ut).
Det är därför jag vänder mig mot deras 72%.
Run DMC: Rörliga lån är väl ytterst sällan rörliga på riktigt utan snarare bundna på tre månader? Det vill säga, räntan ändras som oftast var tredje månad. Det kanske är det de menar.
Kan bara tala för SHB och där är de rörliga i den meningen att de går att betala tillbaks utan konstigheter vilken dag man vill.
Men visst Sten, det måste vara så de menar vilket ju är helt galet. I såna fall kan man ju påstå att alla svenskar har bundna bolån.
RUN DMC: Det är första gången jag har hört den definitionen av rörliga lån. Jag bor i och för sig inte i Sverige, men mitt lån är bundet i fem år och jag kan betala tillbaka valfritt belopp över minimiamorteringen, upp till och inklusive hela lånesumman, varje månad. Däremot tar de ut en avgift om jag vill ändra bindningstiden.
Min tanke är att detta har mindre att göra med ekonomin och mer med Covid. Under knappt två år så var de enda glädjeämnena hemelektronik, renoveringar och fin hemlagad mat. Det som sparades in i slott och koja omsätts nu i det tidigare förbjudna, dvs restaurangbesök, nöjen och resor.
Jag och min fru ingår i gruppen som bokat utlandsresa nu. Vi betalde den med hjälp av pengar vi fick i elstöd. Vi har fortfarande bundet el-avtal (47,75 öre/kwh) och bunden boränta. Båda dessa avtal kommer dock att gå ut under 2023. Det kändes lite som sista chansen att boka en utlandsresa nu medans vi fortfarande har bunda avtal. Att ta en resa ihop med frun om man har råd, känns även som ett bra sätt vårda äktenskapet.
Bra investering.
Där har vi nog delvis svaret på hur folk fortfarande har råd att lägga pengar på resor, elstödet/stimulanspengar som troligtvis majorteten av befolkningen överlevt utan men vi fick ändå.
Elstödet gav visserligen några tusenlappar men blir inte mycket utlandsresa för en familj av det…
I vårt fall blev det 20000:-.
(6000 i Elpriskompensationen från s-regeringen plus 14000 i elstöd från m-regeringen).
Spontant tänker jag att det räcker att ha ägt sitt boende sedan före 2010 samt amorterat ordentligt för att man ska vara ganska immun mot räntor. Det innebär ju att så länge man är kring 40 år och uppåt (köpt bostad mellan 25 och 30) år) och inte skiljt sig, alternativt skaffat ny partner att dela kostnaderna med, bör man, så länge man har kvar jobben i hushållet, inte vara påverkad nämnvärt av inflationen.
Exempelvis noterade jag ett radhus som såldes för något år sedan i centrala Göteborg för 8,6 miljoner, som tidigare ägare köpte 2007 för mellan 2 och 3 miljoner. Det hushållet var, och är antagligen fortfarande, troligen inte särskilt påverkade av eventuellt stigande räntor.
Det innebär att underlaget för att konsumera hotell/restaurang/nöjen, alltjämt är omfattande.
Att vara dyster inför framtiden på ett generellt plan behöver inte påverka den saken.
Har aldrig smakat ostron. Är det gott ? Föredrar Indiskt / Thai. Speciellt riktig Thai green curry. Kanske American steakhouse eller liknande. Tunnbrödsrulle med räksallad är inte dumt. Fine Dining är bara löjligt.
Ostron är slemmigt, knepig konsistens. Jag har ätit det ibland, lite av princip eftersom det passat in i den sociala kontexten där de serverats. Men det finns mycket annat jag heller väljer om skaldjur är temat.
Jag älskar egentligen fisk och skaldjur. Men eftersom jag sysslat med dykning sen Jesus gick i sandaler så har jag tyvärr hunnit se vad som händer i våra hav när vi efterfrågar fisk och skaldjur. Jag blir riktigt ledsen och har sedan ett antal år slutat äta det. Men ostron är typ det enda i fisk och skaldjursväg man kan äta utan påverkan på det som sker under vatten. Därför har jag lärt mig tycka om det. Ganska vidrigt första gången. Andra gången lättare. Numera tuggar jag och njuter av iaf smaken (även fast jag inte är jätteförtjust i konsistensen).
Håller med Noname, ostron är inget vidare. Slemmigt och smakar kallsup.
Det som avgør om du gillar det ar nog två saker: om du gillar /klarar konsistensen (vældigt speciell),
och om du gillar fisk/skaldjur i øvrigt.
framgångsrecept: testa på en riktigt bra skaldjursrestaurang, ha champagne eller en krispig chablis i glaset till. några droppar vinager eller citron på. Drick det. Tugga inte.
Lycka till.
Ostron är det bästa som skapats på vår jord. Färska och med en droppe halloncidervinäger.
Den här konjunkturen verkar vara mellan have and have nots.
De restauranger som är av sämre kvalitet går inte bra. Speciellt kategorin “uppvärmning av halvfabrikat”
De restauranger som är bra är fullbokade
Som nämns ovan. folk tar med sig matlådor för att man itne vill betala 149 kr för en lunch. Men man lägger hellre pengarna på en kväll ute med de man tycker om.
Samma med hotell. De sunkiga som inte har klarat av att renovera har usel belöäggning. Medans ede nybyggda eller uppfräschade är fullbokade stundtals.
Det skulle framför allt vara intressant att se hur renodlade lunchrestauranger har klarat sig efter pesten + inflation.
Lokala libanesen har börjat servera rullar för 98 kr som komplement till deras vanliga lunchmeny som ligger på 139-169 kr.
Och mitt närmsta hämtlåde-ställe har lagt till en billigare pastarätt. Men kön är märkbart kortare trots det.
Fast så har det väl alltid varit?
Inte minst inom hotell och restaurang.
Jag slutade äta lunch ute regelbundet för kanske 5 år sen när priserna gick över 100:-. Skaran som samlas i kontorets lunchrum har kanske stigit något senaste 10 åren men det verkar som att vissa återgår till att äta lunch ute också?
(Eller så har de ändrat sina lunchvanor på annat sätt…).
Jag ser hur vårt lunchrum flödar över, jämfört med för ett år sedan då det var halvtomt. Trycket är nu så stort att vi fått mikrovågsugnar i de lokala fikautrymmena. Och då har många två löner.
Att gå på restaurang har blivit ett överklassnöje. Själv går jag en gång i halvåret.
Skulle säga att det är en bra spaning. Stämmer med mina intryck också. Börjat med matlåda för första gången på 25 år.
“Updated event stop. Startup of Ringhals 4 is ongoing. After the event stop 31.03.2023 at 16:00, the plant will be technically available. Ramp up to reach full power is estimated to 80 h.”
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages/52b6c17e-401f-442b-bf20-13f81f3d46be/14
Jag tror att det beror på att det gått så fort med räntehöjningarna, inflation och elpriser att folk inte hunnit med att reagera riktigt än. Cirka ett år sedan det började ordentligt och det är först den senaste tiden det allmänna beteendet har börjat förändras.
Sen är min gissning att många tror att räntan strax kommer sänkas igen, det gäller bara att hålla ut några månader.
Det är en missbedömning tror jag.
Centralbankerna kommer aldrig sänka räntan före de har kontroll på inflationen och då motvilligt. Sänks den för snabbt riskerar inflationen ta fart igen.
De måste alltså knäcka konjunkturen helt före räntan sänks. Då kommer arbetslösheten och minskade restaurangbesök.
Vänta ett halvår.
Eller också är “bolånetorskarna” färre än vi tror.
Hittar igen statistik. Men så här skrev SEB 2017:
“Ser man bara till bolånen så är hela 56 procent av hushållen skuldfria medan bara 21 procent har bolån som överstiger en miljon kronor”
https://sebgroup.com/sv/press/nyheter/2017/tio-fragor-och-svar-om-svenskarnas-skulder
Om bilden är någorlunda lik dagens läge så betyder det att en stor del av hushållen kan ägna sig åt klacksparkar när det gäller räntan (20 procent-ich svettas blod. Men de är så “få” att påverkar på makronivå inte är så stor).
Märkligt: Google kan inte hitta någon statistik på aktuell fördelningen av skulder (efter 2007). Men jag antar att det delvis är därför politikerna beställde utredningen om individuell skuldstatistik (SOU 2022:51).
28.6% bor i hyresrätt.
Resterande 3.4 miljoner hushåll har en banklån på drygt 4 så det innebär att snittskulden är cirka 1.2 MKR.
Hmm. Om man kollar SCB så har de i alla fall antal personer som gör avdrag för “underskott av kapital”. Då är det (2021) 40% som gör netto-avdrag för räntor. Och kollar man folk som tjänar mellan 300-600 000 om året så är det nästan 70% som gör avdrag.
Dvs folk som jobbar borde känna av räntan.
Kollar man hur mycket folk drog av ligger det runt 2000/person i befolkningen och 5000 för de som gjorde avdrag.
I inkomstintervallet 300-600 tusen gjorde de belånade avdrag för 5000-7500:-.
Om man antar att avdraget motsvarar 30% av ränteutgifterna motsvarar det 17-22 000 i de normala inkomstintervallerna. Eller ca 4% av inkomsten.
Hur mycket har räntorna ökat sedan 2021? det är bara att multiplicera så vet man hur en typiskt skuldsatt drabbas och hur det borde påverka konsumtionen. Om räntorna har 3-dubblats så betyder det att räntenettot har gått upp till 12% av inkomsten för de skuldsatta och det borde ju märkas utan att vara katastrof.
Men man kan fortfarande inte se hur fördelningen ser ut. Det måste vara en liten del där som ligger riktigt brunt till medan andra knappt märker det.
Och nu inser jag att faktiskt inte vet vad de menar med “Skattereduktioner”
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0110__HE0110B/Skattereduktioner/
Är det det avdraget, skatten som skulle ha betalts, underlaget eller vad?
Så går det när man försöker lista ut saker bakvägen utan att ha koll på vad man tittar på…
Det är en djungel, det är därför jag försöker hålla det så simpelt det bara går.
Länken fungerar inte för mig, återkommer.
Vad gäller underskott av kapital är det lite lurigt. Anekdotiskt tillhör jag de som betalar i kapital trots bolån, så alla möjliga och omöjliga varianter finnes.
Jag tänkte att det bara är de med underskott som tvingas dra ner på konsumtionen när räntan stiger. Vi som har ett överskott får möjligen lite Ågren när portföljen krymper men ingen konsumerar väl en orealiserad ISK-vinst så det borde inte påverka (eller? Man kanske blir lite vidlyftigare när man känner sig trygg)?
Jag konsumerar i kapital och tjänst så alla varianter finnes.
Definitivt vanligast med konsumtion i tjänst.
Det är nog stor skillnad på vart i Sverige, inte så många o-belånade vad jag kan se när jag tittar på hus i Stockholm, även pensionärerna brukar ha lite pantbrev uttagna.
Äsch riksbanken spelar bara tuffa. Alla riksbankschefer bröstar upp sig när dom är nya. Minsta svaj i en bank eller en regering som vill bli omvald så kryper dom ihop i fosterställning och sänker räntan.
(Alternativt stimulerar centralbanken ekonomin genom att rädda låntagarna i en bank som i fallet SVB. Oavsett en ökning på centralbankens balans till förmån för tillgångsinnehavare.)
Min diagnos är att alla de pengar som Riksbanken skapat de sista åren nu, när inflationen sätter igång, börjar bränna i fickorna. Då känner de som sitter på cash att det är lika bra att sätta sprätt på dem. För vad ska de annars göra med dem? Köpa bostadsobligationer?
En möjlighet skulle kanske kunna vara att det finns en ökad efterfrågan på resor i efterdyningarna av kinasmittan. Även om det har varit möjligt att resa ett tag, så kanske många ändå drar sig lite för att boka resor; sedan är det ju inte så roligt att sitta med munskydd under en hel flygning, men det kanske man fortfarande måste?
Det skulle inte förvåna mig om restauranger, biografer o.dyl. fortsätter att dra till sig kunder. Om inte annat så kan det ju ske en viss konsumtionssubstitution från större till mindre kostnader. När man avvaktar med att köpa den där nya elbilen och har pausat gymkortet man ändå aldrig använder, så finns det ju plötsligt likvida medel att sätta sprätt på, så varför inte lite vardagslyx? “Något måste man ju få unna sig.”
Var är det överhettning bland IT-konsulterna? Jag tar examen från ett IT-program om någon månad och av min klass på 30 personer är det 6 personer som fått jobb.
Inte helt lätt att gå från skolbänken till ett konsultjobb.
Är det desperat brist som it-konsulterna alltid skriker så otroligt om så tar man vad man kan få.
Otroligt starkt att 6 personer redan fått jobb fast dom inte ens är klara.
Det finns IT-konsulter och så finns det “IT-konsulter”. Det finns dom som är experter på sitt område, som har 10-20 års erfarenhet och verkligen kan konsultera. Sen finns det bemanningsföretag där man betalar för att utbilda “IT-konsulten”. Omvänd konsultering kan man säga.
Då ska man inte heller stå och gråta så förbannat om sin “kompetensbrist” konstant.
För det första är det är ingen som gråter längre, tillgången på kompetens ser helt annorlunda ut idag än för ett år sen. För det andra verkar det snarare vara du som gråter och bannar. Inte första gången du tar upp det här ämnet.
I verkligheten måste alla kämpa för att få och behålla ett jobb. Man kan inte flyga ut ur mammas mage och räkna med att glida på en räkmacka hela vägen till pension.
Jaså du, ingen som gråter?
https://www.tn.se/opinion-och-debatt/27348/debatt-trots-kompetenskris-tech-branschen-dalig-pa-att-locka-kvinnor/
https://www.tn.se/arbetsmarknad/27266/alarmerande-kompetensbrist-globalt-hog-aven-i-sverige/
Om du har en examen och ett bra CV i övrigt så finns det massor av traineeprogram. Men du ska kännas ”säljbar”.
Ja, jag har en yrkeshögskoleexamen.
Jag köpte aktier i Scandic efter pandemi-raset. Väntar fortfarande på att dom ska börja klättra.
Tror du kommer få vänta rätt länge.
Tror du kommer få vänta rätt länge.
Många behöver känna glädje och möta
Människor i en allt mer digital värld
Där man jobbar hemifrån och stort antal singlar
Men trenden kommer mer och mer gå ( om jag fick gissa mot) billigare ställen,
Sedan kommer många binda om lån under året samt kommer inte byggande igång ( och det lär det inte göra) kommer det om 6 mån + va många projekt som avslutas med dominoeffekten som gör att folk tappar jobb
Men personligen dricker jag gärna några glas vin för 70’spånn med vänner än köper och slänger kläder
Mm
Vi får se
Denna kris slår ju väldigt ojämnt där det finns dom med stora lån eller låga inkomster som har det tufft och måste spara.
Sen finns det dom som är lånfria och fick stora skattesänkningar vid nyår som kan fortsätta gå på restaurang samt unna sig utlandsresor…
Inga arbetargrabbar i denna chatt, diskussionen går direkt på ostron.