Inflationen som mätt i KPI och även den räntefria KPIF är skapad av Riksbanken. Detta genom att först under ett decennium haft permanenta krisräntor som blåst upp enorma obligations- och skuldbubblor, mycket drivet av bostadsbubblan och fastighetsbubblan. Därefter när kombinationen av utbudschocker pga Covid, energipriserna och kriget i Ukraina fick priserna att stiga pga brist så eldade Riksbanken på inflationen genom att normalisera räntorna. Även i KPIF drar detta upp allt. I grunden har inflationen skapats av Riksbanken under Stefan Ingves som lockat in hushållen och företagen i skuldbubblorna. Vi lever nu med Ingves arv.
Riksbanken har under Ingves hela tiden tvagat sina händer och sagt att bubblorna i ekonomin inklusive att de svenska hushållen är bland värdldens mest skuldsatta inte är deras ansvar. Men krisräntorna har gjort att fartblinda svenskar i sin hysteri om att kunna bjuda över varandra om vem som kan låna mest för att köpa en befintlig bostad har byggt upp dessa skulder.
Det har sett likadant ut på fastighetssidan i den spiral som gör att belåningen driver upp fastighetspriserna, som gör att fastighetsbolagen redovisar vinster och därtill ökar sitt bokförda kapital och kan låna ännu mer.
Även andra företag och företagare har lånat som om det inte finns någon morgondag och allt har varit frid och fröjd när räntan var 0%.
Men sedan kom Covid och tillhörande störningar i de globala just-in-time-baserade logistikedjorna. Släng sedan på nedlagd kärnkraft och skenande energipriser och en andra utbudschock på grund av Rysslands invasion av Ukraina så försvagades kronan och brist började få priser att stiga.
Då började Riksbanken, som mekaniskt följer sin regelbok att man kan styra ett helt lands penningpolitik på en datapunkt, KPIF, och detta med ett medel räntan, att höja räntan. Riksbanken mäter på KPIF, som skippar effekterna av räntan för hushållen.
Men KPIF är inte hela sanningen – verkligheten är att alla företag med skulder tvingas på skenande kostnader med skenande räntor, inklusive Riksbankens räntehöjningar. Så det tvingar dem att höja priserna och Riksbanken skapar därmed konsumentprisinflationen inklusive i KPIF genom sina räntehöjningar.
Samtidigt har de inget val. Höjer de inte räntan faller kronan och allt prissätts internationellt. Den högre inflationen i Sverige kontra t ex eurozonen kan nästan helt förklaras med försvagad svensk krona. Och med den gigantiska skuldbubbla den privata sfären har i Sverige så ska kronan vara svag.
Men grundproblemet är att Riksbanken blåst upp bubblor i över ett decennium genom krisräntorna, och nu får man alltså alla betala för detta via skenande KPI, även de som är skuldfria. Och så är det alltid – kollektivet betalar för de som festat oansvarigt.
Kunde detta undvikits?
Ja.
Regeringen Reinfeldt kunde i samband med finanskrisen infört ett stenhårt amorteringskrav för hushållen, där alla bolån ska helt amorteras på 30 år, ner till 0% belåning. Ungefär detta gäller i många andra EU-länder, som därmed inte fått en bostadsbubbla. Men Borg-Reinfeldt gjorde inte detta, och inte heller Löfven-Andersson. Utan det infördes ett pliktskyldigt amorteringskrav, men alldeles för sent.
Varningar har utfärdats ända sedan 2008, men ingen har varit intresserad av att göra något åt det – varken politiker eller journalister, eftersom de själva bott sig rika på att tävla om vem som kan skuldsätta sig mest på den där bostaden.
Men i grunden är det Riksbankens krisräntor som är orsaken. Och enligt många prognoser av högavlönade ekonomer så kommer vi få betala detta långt in till 2030 innan svenskarnas reallöneinkomster är tillbaka på 2020 års nivåer. Om allt går bra och inget händer på vägen. 2020 är än så länge peak svenskt välstånd.
Vi får leva med Ingves arv i ett decennium. Och nu är det för sent. Slutar vi höja räntan faller kronan så stiger allt i pris på grund av fallande krona, undantaget möjligen 100% svenska mikrolokala tjänster som att städa toaletten eller klippa håret, som inte prissätts internationellt.
115 kommentarer
Jag håller absolut med om att räntorna varit för låga.
Vad som hade hänt med inflationen om vi hade haft högre räntor kan jag inte uttala mig om så mycket, men inflationen i vår omvärld hade varit hög oavsett. Jag har lite svårt att tro att vi inte skulle märka av hög inflation i omvärlden.
Penningmängdens ökning har kraftigt överstigit tillväxten i många år. T.e.x de sista tre åren med 34 procent mot ett par procents tillväxt per år. Det kommer dingla dökött ex antal år innan tillräckligt med pengar har destruerats genom inflation.
Om man ser penningmängden som problemet och helt bortser från den negativa realräntan så ja, då är det kanske rimligt att hoppas på en Quick fix. Annars har vi ju rejäla problem, eller hur?
Tänker inte bestrida det du skriver, vi är i grunden eniga. Men lyft blicken och titta ut över världen, det här är inte ett svenskt problem. Visserligen är situationen i Sverige sämre än i stora delar av omvärlden på grund av Riksbankens agerande, men Sverige är bara toppen av ett isberg. Jag delar en intressant analys från början av året här, jag är visserligen bara baksätesanalytiker men jag tror de har rätt: 20-talet är ett förlorat decennium och inflationen kommer tillbaka i vågor framöver.
https://www.dagensps.se/investerardygnet/forvaltaren-inflationen-kan-sla-tillbaka-annu-varre/
Många har samma problem. Ben Bernanke hittade på den nya världsordningen genom att bortse från inflation i tillgångar.
Funkade skitbra, så alla tog efter. Ingen ville missa festen.
Bostadsbubblan var ett faktum för 10 år sedan, men den absoluta majoriteten tyckte att det var skitskönt att kissa i brallan.
Bah, inget penningsystem har ju överlevt historiskt så varför skulle nuvarande? Nä, det är bättre att festa rakt in i kaklet då återhållsamhet inte kommer belönas vid nästa reset ändå.
Jag måste säga att jag blev förvånad när Ingves i samband med sin avgång, inte minst i utländska medier, hånfullt beskrev hur oansvarigt det svenska folket varit och hur vi belånat oss över skorstenen. Som om Riksbankens stimulanser inte utformad just för att främja ett visst beteende hos marknaden. Och med en dysfunktionell bostadsmarknad med för få bostäder så är det naturligtvis upplagt för att priserna drivs upp så långt som hushållen tror sig mäkta med.
Sen kommer trippelsmällen, inflation, räntesmäll, energikris. Men sånt skall man ju alltid ta höjd för. Om tio år kommer sannolikt hushållen få pisk för att vi är alldeles för ängsliga och sparsamma och har investeringskapitalet cash i madrassen.
Det är inte för få bostäder. Räknat på kvadratmeter per person har vi gott om yta i Sverige.
Lösningen för den som inte har råd med sin bostad är att ta in inneboende och därmed spara pengar.
Freeze@
Det alla verkar missa är ju att Yngves inte längre hade ansvar för hushållens skulder. Regeringen Reinfeldt lyfte över det ansvaret från Riksbanken till Finansinspektionen. Han utförde det uppdrag Riksbanken hade att sätta en ränta som främjade svensk ekonomi och jagade inflationsmålet. Utan att behöva väga in hushållens skuldsättning därför kunde han gång på gång klaga på både regeringen och Finansinspektionen att man inte gjorde tillräckligt för att stävja utlåningen till bostadsmarknaden samtidigt som man låg med negativa räntor och expansiv penningpolitik.
Sen borde väl regeringar avskaffat ränteavdraget när räntorna var låga samt avskaffat skatt på sparande.
+100 på den!
Exakt, hur kan man ha ett ränteavdrag på extremt låga räntor!! Stadsmedel för att dopa redan dopade räntor, otroligt korkat. Sedan har skatter ökat rejält för den delen. Sitter på det torra, gjort läxan, har ingen sympati det minsta för drabbade.
Blir intressant att se hur mycket statens kostnader för ränteavdragen kommer bli nu.
Man borde ha ersatt amorteringskravet med ett miniutgiftskrav: Att summan av amortering och ränta måste utgöra 4% av lånesumman. Då hade man fått en automatisk minskning av lånen i lågräntetider, en ekonomisk lättnad i högräntetider och samtidigt satt stopp för prisrusningen på bostäder.
Jag tycker politiken ska premiera sparande och inte lånande. Som det är nu betalar jag skatt för någon annans lån samtidigt som jag dubbelbeskattas för mitt sparande.
+1 jag tycker också så. Nästan så man vill gå och ta ett fett lån bara för att få göra avdraget någon gång.
Men sparande på ISK är ärligt talat EXTREMT lågt beskattat. Jag skulle heller se en “arbetslinje” i beskattningen med lägre arbetsbeskattning än en ytterligare sänkning av ISK-skatten.
Hörde jag någon säga annuitetslån?
Annuitetsl[n bygger p[ att man har fast ranta under lanets loptid. I sverige kor vi med rorlig ranta vilket gor att annuitet funkar lite sisadar.
@P_ENGINEER
Jag håller med dig i princip. Och om jag hade haft skulder hade jag ha lagt upp en sådan plan “privat”.
Problemet (som???? påpekade för ett är tag sen) är att man inte kan lagstifta om det eftersom det skulle förstöra riksbankens möjlighet att strama åt ekonomin när det behövs. För att minska konsumtionsutrymnet när inflationen ökar måste de skicka upp låneräntan över 4 procent direkt. :-(.
Så lättnaden i högräntetider är inte önskvärd, på systemnivå.
Eller nar vi avskaffade fastighetsskatten. Alternativet vore att man fick noja sig med att kvitta rantekostnader mot inkomster som uppkommit ur just det man lanat till, vilket for ovrigt borde vara upplagget fran borjan.
“Den högre inflationen i Sverige kontra t ex eurozonen kan nästan helt förklaras med försvagad svensk krona.”
Är det HICP man ska Googla på?
Stämmer att inflationen i Eurozonen låg på 8.5% i januari (https://www.ecb.europa.eu/stats/macroeconomic_and_sectoral/hicp/html/index.en.html) jämfört med Sverige som på 9.6% (https://www.ecb.europa.eu/stats/macroeconomic_and_sectoral/hicp/html/index.en.html).
Samtidigt ser man att det finns ett antal länder som drar ner snittet och Sverige är inte mycket värre än Tyskland som på 9.3% och marginellt bättre än Italien på 9.8%.
Finland såklart bättre på 8.0% och definitivt Belgien med sina 5.4%. Men värre är det i Baltikum med 20.1%-17.8%.
Så njae, kanske, vet inte hur bidragande kronsförsvagningen kontra Euron är. Eftersom 80% av vår import kommer från resten av Europa (https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/utrikeshandel/sveriges-handelspartners) borde inte inflationen varit värre om kronsförsvagningen kontra Euron var en betydande faktor?
“(…) där alla bolån ska helt amorteras på 30 år, ner till 0% belåning. Ungefär detta gäller i många andra EU-länder, som därmed inte fått en bostadsbubbla.”
Existerar verkligen denna koppling mellan amorteringstid och motståndskraft mot bostadsbubbla? Nederländerna t.ex. kör väl stenhårt på det här med 30 år men har ändå en av Europas högsta privata skuldsättning och fått uppleva det här med” bubbla” och “krash”?
Nja. Inflationen i Sverige har en komponent som importerats utifrån eftersom våra handelspartners upplever en inflationschock. Och den har en komponent som beror på energipriserna, vilka ju påverkar priset på samtliga varor och tjänster. Tillsammans står de för en stor del av inflationen senaste året. Ingen av dessa komponenter råder Ingves över.
(Effekten av importinflationen är iofs kortsiktig, om priserna i utlandet stiger mer över längre tid så kommer valutakurser att på sikt påverkas vilket minskar effekten av inflation hos importvarorna. Men den hastiga prisökning som skett i hela EU har nog än så länge importerats rakt av.)
Vi kanske ska fundera på om räntehöjningen är ett svar på en tänkt fallande krona. Högre räntor utomlands = lägre krona om vi inte höjer våra räntor. Nånstans i den gröten med höjda importkostnader pga sämre caluta ligger Riksbanken och skvalpar.
Sen är det ju så att vi kanske är fara nära stagflation vilket beror på att hushållen drar åt rejält på allt utom det nödvändigaste samtidigr som högre hyror etc slår igenom. Handlare måste då ta ut högre påslag på nödvändigheter varav spiralen fortsätter…
Amen – mycket bra text!
Det man kanske skulle kompletterat beskrivningen med är Riksbankens expansiva penningpolitik
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/penningpolitiska-instrument/statsobligationer/ som också syftat till att öka på likviditeten och driva ner räntorna i ekonomin. Här hade man helt klart kunnat agera betydligt mer långsiktigt.
De artificiellt låga räntorna har drivit ned värdet på kronan vilket gör att inflationen nu slår till med en dubbelwhammy. Dels importerad realinflation och dels extra inflation genom att vårt betalningsmedel tappar i värde
Håller med även om jag tycker det är politikerna som borde bära skulden i stort och inte aldrig så glorifierade tjänstemän.
Att socialdemokraterna 100% gick in för att stimulera ekonomin med hjälp av att truga lån på medelklassen har jag svårt att förstå faktiskt. Borde ha funnits något med mer rimlig fördelningspolitik men istället fick vi rena Thatcherismen från vänster. Men samtidigt var tidsandan som den var.
Nej. Tvärtom, man har fått medelklassen precis dit man vill ha dem. Livrädda och skuldsatta. Lite högerspöke på det så har man säkrat makten för lång tid framöver.
Perfekt ju. Nu är både låg- och medelklass beroende av allmosor från staten på en nivå som en borgerlig regering har svårt att förlika sig med.
Socialdemokrater är beredda att åsamka landet i princip hur stor skada som helst för att säkra sitt maktinnehav.
Jäklar vilken makt den har, den där lömska vänstersidan! Högern är ju totalt oförmögna att stoppa dem! Trots att de har/har haft makten en stor del av de senaste 20-30 åren!
Stackars arma högersida! Tänk om den inte hade varit så svag?!
Lömsk håller jag inte med om. De är ju tvärtom ganska öppna med att de förespråkar ett högskattesamhälle där man som kompensation för att man avstår en hög del av sin lön i stället får sina behov täckta av bidrag.
Det hade jag missat, kan du länka till någonstans där de skriver/säger att man inte ska kunna leva på sin lön utan måste få bidrag? Jag trodde ju i min enfald att det var exakt det de kämpar emot, men där ser vi ju hur lömska de är!
Men på det stora hela så föredrar jag nog lömska men kraftfulla över svaga och hjälplösa ledare, då blir det ju åtminstone någonting gjort, liksom.
Vill lägga till en sak. Jämför historisk svensk styrränta med ECB:s refi-ränta. Betrakta hur extremt nära de räntorna ligger. Min reflektion är att riksbanken följer ECB slaviskt. Varför ska man ens avlöna de dyra anställda på riksbanken om de ändå bara är en copy-paste av ECB?
Vi skulle kunna hoppas att man tar tillfället i akt att införa striktare amorteringskrav nu när räntan kommer att bli hög en tid framöver. När räntorna så småningom förväntas sjunka så skulle den höga räntan kunna ersättas med en högre amorteringstakt rakt över för alla bolånetagare. Ifall vi t.ex. antar att räntan toppar på 5% och att folk i dagsläget amorterar ca 2% (50 år) så blir “totalräntan” 7%. Ifall räntan (=de generella räntorna i världen) så småningom går ner till 3% så finns det ju därmed utrymme att öka amorteringskravet ytterligare så att alla behöver köra på 3-4% amortering. Bolånetagarna bör ju rimligen har vant sig vid att betala 7% “totalränta” efter ett antal år, så det borde inte få någon större effekt på priserna ifall det skulle införas om några år.
Partierna måste komma överens om detta innan nästa val. Åtminstone de största partierna S, M, SD.
Annars blir det alldeles för stor fördel för det parti som lovar att lånefesten ska fortsätta.
Har inte Sverige haft i praktiken samma ränta som resten av Europa det senaste decenniet ?
Ingves har hela tiden sagt att politikerna måste göra sitt, med amorteringskrav etc. Till slut blev det väl en öppen strid mellan honom och Finansinspektionen, har jag för mig, som Ingves förlorade. Därefter har han slutat ha synpunkter på politiken, även om han säkert fortfarande tycker att det är deras ansvar.
Och det är det ju. För i praktiken har Riksbanken varit helt bakbunden av vad de stora centralbankerna gör: främst ECB, som i sin tur är väldigt avhängigt av Fed. Ingves har förstås inte velat säga rakt ut att han inte kunde höja räntan (mer än inom ett mycket snävt spann) eftersom han var ECB:s bitch, men det är det han har menat.
Håller med helt.
Är det ECB som mixtrar med “varukorgen” som ligger bakom KPI-måttet? Vi hade kunnat uppmäta högre än 2% inflation för länge sen och därmed höjt oaktat ECBs ränta.
Med höjda krav på amortering kommer minskad köpvilja på fuskbyggen i ytterförort till fantasipriser. Det hade blivit katastrof i och med att det inte byggs ut smart nog för folk att ha råd med en rimlig lägenhet och parkering.
Några planerade nybyggen i stockholm nu är ju intressanta. De planerar att bygga över parkeringsplatser för ca hundra bilägare, vart de ska stå verkar region stockholm ge blanka fan i: https://vaxer.stockholm/projekt/nya-bostader-i-tre-omraden-av-blackeberg/
Passar det inte så flytta? Här ska man fan inte köra bil?
Spännande att de dessutom kommer bygga ytterligare bostäder på dessa parkeringar. Ingen i de husen kommer väl att ha bil va?
Men tillbaka till poängen, det måste byggas mer, men också hållbart. Då måste man tänka till när det gäller hur folk lever och jobbar. Man kan inte bygga 3-rummare på 65 kvadrat och sätta en hyra på 15 000 sek. Husen ska inte skrivas av på 18 år, det här måste ju vara ett långsiktigt klokt planerat verk, just nu sköts ju allt lika bra som statens upphuggna järnvägar. Inte alls. Då får vi fantasibyggen i enkelgips till fantasipriser. Det kostar vad de kan ta, men det börjar lida mot sitt slut nu, räntorna är högre än på ta mig tusan närmre två decennier. Den stora massan kommer inte ha råd att ta lån för en 30kvm lägenhet i tensta för fem miljoner längre. Än mindre en villa i Enskede för 14 miljoner. Marknaden kommer att dö.
Tror du funderar lite för mycket där om parkering. Det är väl ingen som bor där idag, utan bara ”arbetsparkering”? Men ja, det är allmänt känt att alla partier i Stockholm hatar bilar.
Det som däremot helt saknas i all planering i Stockholm är skolor och idrottsytor. Det gar det gjort i 30 år. Idrottsnämnden har inte ens pengar reserverade för att söka bygglov.
De hoppas att de kommersiella krafterna ska vara snälla och planera in det för att göra området mer attraktivt. Saknas väl 30-40 fotbollsplaner i västerort (där Blackeberg ligger) och 10-15 idrottshallar.
Varför byggs inte parkeringar i underjordiska garage så att marken kan nyttjas bättre? Här i min stad ser man underjordiska garage oftare och oftare vid nybyggen. Visst, det kostar en slant, men man slipper slösa dyrbar mark på något så banalt som en parkering.
Om man kan få till nya lägenheter lättare genom att slopa krav på parkeringsplatser, så är väl det bra? De som verkligen måste ha bil (vilket är ett fåtal i en storstad) kommer att ha mängder av bostäder att välja på när väl flyttkedjorna dragit igång.
På samma sätt behöver inte 100 % av alla bostäder vara handikappanpassade; bättre att en liten andel görs anpassade och fördelade efter behov på handikappanpassning.
Men notera att expansiv penningpolitik syftar till att oka inflationen genom att oka penningmangden vilket astakommes genom att fol lanar vilket alltsa var syftet med rantesankningarna.
Pa samma satt som nu floda befolkningen med almosor for att kompensera for inflationen motverkar ranteokningarnas syfte sa skulle ju palagor som amorteringskrav motverka syftet med rantesankningarna.
Man kan ersätta Riksbanken med en orangutang och en banandispenser. Höjer ECB räntan, tryck pil upp. Invänta banan.
Dessutom kan presskonferenserna bli mycket roligare!
😂😂😂
Eller en göteborgsfjortis och en handtvålsdispenser?
Håller med i detta. Låga räntor kombinerat med utökad penningmängd skapar inflation längre fram. Först som tillgångsinflation för att sedan spridas till hela ekonomin.
Ingves har bedömt fel häpnadsväckande ofta men de som främst bör vanäras och som nämns är Reinfeldt/Borg. Deras största misstag anser jag vara att jobbskatteavdragen( gjordes det fem st totalt) inte kombinerades med ökade amorteringskrav i en lågräntemiljö.
Inte direkt raketforskning att tillgångspriserna drar iväg då.
Gediget inkompetent agerade.
Två saker till –
1. Fastighetsskatten togs bort. skatt blev räntor över natten. Folk var fortfarande beredda att betala lika mycket för boende så de lånade mer och bjöd över varandra. Pengarna gick till banker istället för välfärd.
2. Tomter såldes ut för billigt 2008-2010. Våldsam explosion i prisutvecklingen i Stockholm. Säkert samma i andra delar.
Jag minns att jag läste ett inlägg på denna blogg som övertygade mig om att vi faktiskt hade en bostadsbubbla. Tror det var 2016-2018 typ och det var kanske inte nåt speciellt pedagogiskt utan det var bara då det klickade för mig. Dock fanns det vissa extrapoleringar med i stil med “inom ett år smäller det” men jag var härdad redan då och vem vet, hade inte covid kommit hade psykosen kanske bara fortsatt och fortsatt?
Den här bloggen har skrivit övertygande inlägg om att vi har en bostadsbubbla sedan åtminstone 2008.
Och pratat om just riskerna med riskigelkotten och räntedopingen.
Vi är många kommentatörer som hållt med. Och så har vi de som hejjade på att det minsann inte var nån bubbla utan att allt skulle upp
Vi får väl se var det slutar. Den långa uppgångens färd har haft flera dippar. Det här kanske bara är en större.
Nån bubbla har det inte varit på ett bra tag. Den sprack redan 2012: https://cornucopia.se/2012/12/bostadsbubblan-har-spruckit-i-hela/
2011-2012 hade vi en sättning på bostadsmarknaden pga Eurokrisen. Det var förmodligen sista chansen att göra något åt bostadspolitiken i form av skenande priser.
17-18 var det också en sättning men det på en hög nivå.
Jag skriver samma sak som jag skrivit tidigare- under Reinfeldts regeringar har boprisindex ökat ca knappt 100steg. Under S regeringar senaste 18 åren har index ökat 200 steg eller tom lite mer.
Faktum är att bopriserna inte stigit så allvarligt då högern regerat, men det har mer med tajming att göra då högern brukar få makten då det är ekonomiska problem 🙂
Alla partier är skyldiga men det är under den fullständigt handlingsförlamade Löfven 1+2 som det sket sig på allvar. Andersson 1 kunde inte göra så mycket mer än att följa med utför.
Tur man inte följde de goda råden. Nu hade det dock varit fint att övervintrat i en HR, kan ni jobba lite på timingen nästa gång.
Ändå rätt århundrade! 😅
Jag måste ändå hävda att låntagare varit väldigt naiva. Om man har nollränta och ingen amortering,vad är det då som säger att räntan ska fortsätta vara så låg? Jag förstår verkligen inte hur folk kunde gå på det här, men så har jag också levt med 14,5% på huslånet på 90-talet.
Jag skulle nog vilja säga att låntagarna har agerat fullkomligt rationellt.
Googlar du på “riksigelkotten” hittar du eminenta inlägg från den här bloggen som tydligt visar att det naiva hade varit att tro på kommande räntehöjningar.
Om räntan varit mellan 5 0ch 10% i säg 100 år vad är det som säger att den nu ska vara 0 i 30 år ?
Om jag i mara 2014 hade sagt “om ett år har vi negativ styrränta” hade du kunnat kontra med “räntan har aldrig någonsin ens varit noll procent vad säger att den kommer vara negativ om ett år?”
Hate to break it to you men lika lite som en tärning har minne så följer räntan någon form av fysikalisk fenomen. Den sätta av människor.
“så följer INTE räntan någon form av fysikaliskt fenomen” ska det självklart vara.
Håller med. Man har kommunicerat att det här är det nya normala länge
Om riksbanken skickar ut ett budskap så kan man inte anta att folk sitter och gör egna analyser. Nått ansvar får herr Ingves faktiskt ta själv
Men gubbfan sitter ju hellre och skrattar i utländskt media åt att “allt är hushållens fel”.
Avsaknad av empati och självinsikt. Snarare övertygelse om sin egen förträfflighet.
Med den uppsynen han visar får man känslan att han skapat en fin åsiktskorridor där vid kungsträdgården. Där man helst ska tycka samma som husfar.
Karl har en rätt allvarlig form av hybris, ja.
Men allt är ju bostadsmarknadens fel?
Det vi kan göra i en demokratur är att rösta med plånboken.
Om du tycker att en lägenhet eller villa är för högt prissatt, köp den inte av princip, trots att du kanske preciiiiiis skulle fått ut ett lån på summan. Det vi haft har ju varit rent jävla vansinne. Med bostadsbyggare som inte drar sig för att ta ohemult mycket pengar för att sätta upp hus som borde kostat en tiondel av vad de gjorde.
Vi har för få bostäder på väl valda orter i landet, det i sig driver upp en efterfrågan och desperation. Det ligger till hundra procent på politikerna att ordna med tak över huvudet för alla svenskar som behöver. Det är ingen karriär, det är ett grundläggande obligatoriskt krav från oss medborgare.
Våra politiker ska jobba för att fylla de första stegen i Maslovs behovstrappa. Tak över huvudet, mat på bordet. Det där på toppen kring självförverkligande osv. det blir upp till oss att lösa.
Nu bor vi ju inte i det forna Sovjetunionen, så att det till hundra procent skulle vara statens uppgift att förse alla med bostäder stämmer inte.
Den där desperationen går utmärkt att bli av med genom att man delar en stor bostad med några andra i samma situation, alternativt flyttar till en ort där priserna är mer överkomliga.
Men att bara gnälla och ställa krav, det duger inte. För det man i förlängningen då gör, är att man begär att någon annan skall arbeta och betala skatt för att man själv skall gynnas.
Grupptryck.
Äh. Det går alltid upp på sikt. Dessutom måste alla ha någonstans att bo. Bostadsbrist, serru.
Slutade påpeka idiotin för länge sedan, eftersom folk blev så arga när du berättar att kejsaren är naken.
Vi kan nog även lägga till bränslepriserna med reduktionsplikten i spetsen som politikerna lagt på till inflationsbrasan. Och där Sverige valde att vara bäst i klassen i EU.
Men bränslepriserna har ju legat stilla nu ett år och snarare gått ner. Om de var så inflationsdrivande skulle ökningarna ha minskat.
Så det där jävla ältandet om reduktionsplikten glider inte.
Man kan väl sträcka sig så långt som att politikerna enkelt kan minska inflationen genom
1) avskaffad reduktionsplikt
2) minskad beskattning på el.
Vad är det för ledtid på kostnadsökningarna drivna av reduktionsplikten då? Och varför skulle priserna sjunka ifall bränslepriserna ligger stilla på en hög nivå? Priserna över dagens nivåer var ju bara kortvariga toppar som inte lär påverkat så mycket.
Fram till september 2021 var dieselpriset aldrig över 18 kr/litern. Sen dess har det aldrig legat under.
Helt rätt! Bra svar. Lite fakta får det allt vara i allt tyckande.
Men vad sjutton ÄR det som driver inflationen??
Det är inte drivmedel för det är inte reduktionsplikten.
Det är inte råvarupriser för de har börjat sjunka.
Det är inte snikna ICA-handlare för deras marginaler är lika rakbladstunna som alltid och någon greedflation finns inte.
Det är inte den svaga kronan för vår inflation är inte jämförbart värre än resten av Europa.
Jag börjar tvivla på mitt eget sinne. HAR vi ens någon inflation?
Drivmedelspriserna var tidigare högre. El och energi har varit synnerligen dyrt ett tag men verkar lugna sig nu, en stund. Räntekostnaden på väg upp. Världens alla riksbanker har ju pumpat in pengar i systemet så efterfrågan blivit galen, vilket gör att priserna höjs. Typ nåt sånt.
Alla de pengar som Riksbanken skapat sedan 2008. Nu kommer de ut i systemet och skapar inflation. Riksbankens balansomslutning har gått från 500 till 1600 miljarder mellan 2008 och nu. Du kan m a o förvänta dig att priserna kommer att mer än fördubblas innan det här är klart. Så det här kan ta tio år, eller mer om våra politiker får för sig att göra något dumt. Så själv siktar jag på 2050 eller så.
Det ger svenska politiker utmärkta möjligheter att flyga världen runt och posera på glamorösa konferenser över sin moraliska förträfflighet.
Det måste finnas riskvilja i samhällen. Vilja att köpa, investera, driva bolag osv osv. Låg ränta och hög penningmängd ökar riskviljan, och därmed samhälletsvilja att utveckla sig.
Förr eller senare kommer onekligen en motreaktion där en andel (liten eller stor) av dessa risktagningar går åt skogen. Husköp, företag mm mm.
Men, samhället i stort har gjort framsteg.
Ett exempel på detta är dotcomkrisen som många av minns och fnyser åt idag. Men det gjordes en del fina tekniska landvinningar och stora satsningar på infrastruktur och utbildning som vi har nytta av idag…
… Eller är jag helt fel på det?
Man ska inte glömma att man tillät bankerna att utge sk “gyllene obligationer”. Detta gjorde att man kunde ha extrema nivåer på bolåneräntorna.
Detta i kombination med låg ränta generellt, avskaffad fastighetsskatt och räntesubventioner har drivit på en bostadsbubbla utan like.
Som tur är så byggs det i princip ingenting nu så det lär iaf inte rasa vidare under nivåerna 2017-2018. Synd bara om de som köpte efter det 🙂
I bekantskapskretsen är det en hel del som tappar hela kontantinsatsen i boendet om de säljer nu…
Priserna rasar väl till det finns en köpare. Måste man sälja så måste man sälja. Måste man köpa är det ändå inte säkert att man får lån av banken, så där kvittar det om man är trängd.
Det kommer inte byggas ett skit de närmaste åren. Det kommer ställa till det enormt i samhället på lite sikt.
Att tro att sk bostadsbrist kan byggas bort av politiker som petar i systemet är bara löjligt.
Om man dessutom justerar bostadspriserna vid försäljning för hur KPI utvecklats sedan inköpstillfället, så kommer nog än fler att hamna på minussidan.
Lite oegentligt kanske, då ju tillgångspriser inte ingår i KPI, men å andra sidan speglar ju KPI det alternativa värdet av pengarna då respektive nu, mätt i vad man annars kunde ha haft råd med.
Inget att oroa sig över, allt är lugnt, dags att boka resa och välja ut nytt kök för den traditionella 5 års renoveringen…
Helt rätt! Glöm för tusan inte att blåsa ut badrummet också.
Ha, bara fegisar som gör ett badrum. Här gör vi alltid 2 vid varje renovering 😉
Ha, bara fegisar som gör ett badrum. Här gör vi alltid 2 vid varje renovering 😉
Riksbanken i Agenda ikväll:
https://www.expressen.se/nyheter/riksbankschefen-varre-an-vi-trodde/
Nu när vi har kunnat låna billigt i många år får man ju hoppas på att vi köpt rätt saker i så fall.
Självklart gör man så. Det är fortfarande billigare att låna än att spara. Så länge man har råd så eldar man på brasan. Är man så dum så att man inte har marginaler får man sälja, men det verkar som att de flesta klarar av att dra in svångremmen några hack..Alla utan lån verkar gotta sig åt nåt de inbillat sig, att familjer får lämna sina hem och lider. Det är inte sant.Svensson bor kvar men får dra in på utlandsresan och får handla på Lidl, det är inte mer spännande än så
Jag undrar om det stannar vid det. Det skulle kunna bli en rätt rejäl ketchupeffekt av detta. Men, du har rätt i att det är alltid de svagaste som drabbas allra hårdast av sådant här. Så för medelklassen blir det nog som du beskriver.
Massarbetslösheten är den stora jokern. Men om den inte kommer lär ketchupen stanna i flaskan. De som i alla år drömt om det stora raset får fortsätta drömma.
Detta kan omöjligt stämma.
Riksbanken adlades ju till självständig för att skydda ekonomin mot populistiska politiker?
Så inte kan väl Riksbanken agera populistiskt?
Riksbanken har ju ett inflationsmål som styr. Och de har dessutom själva satt inflationsmålet. De borde också ha en regel att de in får sänka räntan under säg 1%, och att den regeln gäller över inflationsmålet.
Det är ju framförallt Kinas enorma utveckling av utbud och produktion det senaste decenniet som gjort att inflationen gick ned under noll. Att försöka knäcka denna deflation med minusräntor är ju dömt att misslyckas och leder förstås till enorma lån när pengarna är gratis. Med de konsekvenser vi ser nu.
När sedan Kina ströp produktionen i minst två år så blev ju resultatet självklart stora brister på väldigt mycket. Och därmed kraftig inflation.
Det blev ju förstås inte bättre av nedstängningarna även i många andra länder.
Sen har vi förstås strypningarna p g a kriget och europas dyra och obefintliga energiproduktion.
Om utbudet kan öka nu, finns tydliga tecken på det, samtidigt som efterfrågan minskar p g a inflation och höga räntor så kan nog inflationen faktiskt bromsa in ganska snabbt. Oljepriset är ju nere på “normal” nivå nu. Och OL3 i Finland har normaliserat elpriset ganska bra.
Jag är försiktigt optimistisk.
Räntorna sänks nog i slutet på året.
Rensat för mat, bostäder och energi har vi nästan ingen inflation. Goda nyheter för alla som inte äter, inte bor någonstans och som inte använder energi.
Samtidigt så är det ju inte särskilt svårt att kompensera för dyrare mat, bostäder och energi.
Svenskar har blivit alltmer överviktiga som grupp, så om vi tittar på det faktiska kaloriintaget och slutar sitta och tröstäta, så blir det både billigare och nyttigare.
Är boendekostnaderna för höga, så kan man ta in en inneboende och dela på dem, alternativt flytta in hos någon annan. Det sparar också in pengar på energiförbrukning, om det är mindre bostadsyta per person som behöver värmas upp.
Risken är att kaloriintaget ökar men näringsintaget minskar.
Inflationen verkar ju vara världsomfattande, en baksmälla efter Covid sägs det. RB är förmodligen orsak till en del av inflationen i Sverige, men till stor del ligger det utan för deras kontroll då den är importerad.
Det är ju helt galet att man mäter konsumentpriser på så olika sätt i ECB gentemot Sverige (HICP/HIKP – KPI).
Sverige borde naturligtvis anpassa sig till ECB’s på stubben.
Nu jämför man i realiteten äpplen och päron när man jämför Sverige med resten av EU.
Att då jämföra procenttal ner på tiondelar blir ju i sammanhanget löjeväckande!
KPIF 9.4%
HICP 9.7%
För Sverige i februari. En skillnad på ~3%.
Skillnaden mellan äpplen och päron är väl betydligt större än så?
Här inte detta lite orättvist mot Ingves?
Han försökte ju stoppa skuldbubblan i början av 2010-talen. Vid detta läge så gick ju ett flertal högavlönade ekonomer ut och meddelade att Riksbankens åtgärder kostade jobb. Ledare och kultursidor kritiserade Ingves kring att han bröt mot god demokratisksed. Riksdagen sa åt Ingves på skarpen att inflationsmålet var det viktigaste.
Sen när Ingves väl följer order så kommer samma ekonomer, politiker samt tyckare och säger att konsekvens av när han följde deras order är hans fel…
Jo, han har väl gjort rätt klart sedan länge att han var bunden av politikerna att agera på ett visst sätt.
Modern brasklapp, om något.
För det första tycker jag riksdagens genomgång kring när riksbanken slutade bry sig om hushållensskuldsättning är bra,
https://data.riksdagen.se/fil/20B3AB18-E121-468E-9775-B3BEDE970731#page3
Sen gjordes det även en fristående analys av Riksbanken arbete under dessa år där politiken fick markant mer kritik än riksbanken. Men tyvärr flyttade man bort ansvaret kring skuldsättningen från riksbanken.
https://www.svd.se/a/c493c420-a44a-417c-abed-9d537fd0f969/sylvass-kritik-riksbanken-agerar-i-desperation
https://www.svd.se/a/6nXjO/riksbankens-framtid-avgors-det-har-behover-du-veta
Visst har räntorna varit för låga de senaste åren, men kriget i Ukraina har lika stor påverkan.
Tillsammans blir det svårt att hantera.
Sanningen är att räntorna behöver följa inflationen lika väl när den går upp som när den sjunker.
Men det gäller bara om inflationsbekämpning är riksbankens primära jobb.
Vilket de påstod då vi hade minus ränta.
Jo men vilka alternativ har svenska RB haft egentligen för att fördyra lån och därmed minska skuldtillväxten?
– Höja styrräntan när alla andra inkl ECB har kvar minusränta -> utländska investerare tokköper SEK för att få avkastning (kom ihåg att nollränta inneburit nollavkastning överallt) -> SEK stiger -> svensk import dyker.
– Höja kapitalkraven hos bankerna -> går inte, styrs av Basel-kriterier internationellt.
Nej, ansvaret ligger hos politiker, inte hos RB. Det enda vi kan lära oss är att riksbanker och fiatvaluta har inneboende jättelika brister. Men det borde vi vetat redan. Endast politik kan kompensera för dessa brister…
… som t.ex. här i finland där man stegvis tog bort ränteavdraget 2014 – 2022, samt hela tiden upprätthållit grundregeln om 100% amortering för bolån på 25 år.
Jag vill inte försvara bankirerna, absolut inte, men jag vill bara peka på att deras impotens inte borde vara en överraskning. Men framförallt är det ett villospår, ansvar skall utkrävas från politiker och det kan missas om folk går och ondgör sig över RB istället.
Och det vore synd om politiker därmed inte ställts till svars för deras vanskötsel av landet.
Jag håller med dig om att det är politikerna som måste ta sitt ansvar.
Men minusräntorna är ändå riksbankens ansvar.
Det är som att säga att havsnivån är Sveriges ansvar och att om vi släppte ut mer vatten ur dammarna så skulle den stiga.
RB kan inte höja när hela världen har minusränta, se ovan. OK de kan höja. Omedelbart exploderar SEK och KPI dyker och de får omedelbart sänka igen.
Du kan säga att minusräntan är BIS (riksbankernas riksbank) ansvar, d.v.s. att bankirerna ansvarar för ränteläget i världen, och det vore mer korrekt. Vi kunde tåga med plakat framför BIS och söka utkräva ansvar (vilket är lite meningslöst iom icke demokratisk institution där väljare/medborgare inte har ngt inflytande, men det vore iaf korrekt ansvarsmässigt).
Men att säga att RB ensamt kunnat höja är felaktigt, och det är ett meningslöst villospår att lägga energi på att utkräva ansvar därifrån.
Däremot hade svenska politiker kunnat fatta kloka beslut, och de bör ställas till svars för sin underlåtenhet att göra det.
USA har inte kört minusräntor vad jag vet, varför har vi en riksbank om de inte har ansvar för sin räntepolitik?
Nej Fed har kört nollränta istället, och skillnaden är försumbar.
Men ja, varför har Sverige SEK istället för Euro? Vi ser ju att RB faktiskt inte kan föra självständig räntepolitik. De kan dock föra en självständig pengatryckarpolitk (“kvantitativa lättnader”).
Men hsh, huruvida fördelarna överväger nackdelarna med SEK vs Euro är en stor och intressant fråga. Kanske blir det en ny folkomröstning framöver?
Anders Limes, om vi tänker oss att riksbanken nöjt sig med 1 procent i ränta som minst.
Det hade gett en bolåneränta på 3 till 3,5 %, det hade bromsat bostadspriserna avsevärt.
Det hade samtidigt gett en starkare krona, det hade inte det regerande blocket gillat.
Väl optimistiskt att förvänta sig politiker som tar sitt ansvar. Hade politikerna tagit sitt ansvar hade man stiftat lagar som förbjudit Riksbanken att sätta räntan lägre än noll. Detta är inte bara en ekonomisk fråga, utan också en fråga om etik och moral. Att det ska vara gratis att låna pengar har inget med en marknadsekonomi att göra.
“ansvar skall utkrävas från politiker och det kan missas om folk går och ondgör sig över RB istället.”
Politikerna har inte som mål att fatta kloka beslut utan det övergripande målet är att vinna nästa val. Det gör man genom att locka viktiga marginalväljare inom den högbelånade medelklassen.
reduktionsplikten betyder en del av detta, då den har varit så mycket högre än i jämförbara länder, och när det blir betydligt dyrare för diesel, samtidigt som verkningsgraden på bränslet går ner, och priserna på miljödiesel går upp på grund av efterfrågan, så skapar det ett högt påslag på matpriserna, och transportkostnader. Handlare och andra ser det, och inser att de måste höja priserna, för de kan inte höja upp och ner med bränslekostnaden, och då tar man i med lite marginal, vilket har bidragit stärkt till inflationen.
Problemet uppstod ju när regeringen efter finanskrisen gav bort ansvaret för den ekonomiska stabiliteten från Riksbanken till Finansinspektionen. Så Yngves och Riksbanken hade inte det ansvaret som artikelförfattaren försöker lägga på honom. Yngves ansvar var räntan och inflationsmålet varpå han alltid sköt över ansvaret för hushållens skuldsättning på andra aktörer vilket han ju såklart också kunde då det inte längre var Riksbankens ansvar att värna om den ekonomiska stabiliteten trots att han gång på gång varnade för hushållens växande skuldsättning.
Så ska skulden läggas på någon så var det väl regeringen som la ansvaret för den ekonomiska stabiliteten på någon annan än Riksbanken.
Inte säkert räntesättningen blivit annorlunda men då hade iallafall Riksbanken haft en skyldighet att ta hänsyn till hushållens skulder när dem satte styrräntan vilket dem inte har nu.
Hade man hela tiden också haft högre krav på amortering av bostadslån så skulle väl knappast bostadspriserna dragit iväg som de gjort de senaste 30 åren?
Precis, men bankarna vill gärna behålla ditt lån och din månatliga ränte betalning för evigt. Därför måste det regleras, vår grannländer har lag på max 30 år återbetalningstid. Där debatten går på att man helst bör återbetala snabbare för att få lägre räntebetalning.
Bankerna måste även redovisa skillnaden i kostnad på lånet om du återbetalar på 25 år eller 30 år. Svensken är lurad av bankernas rådgivare om att dela upp lånen, sluta amortera, bara amorter en del, bara amotera 1% och att bara tänka på månadskostnaden. Målet att behålla dig som kund för livet och få dig att låna mera(volym).
Kolla bara själv hur mycket du har kvar på lånet efter 50 år och tänk på hur priserna hade varit om man var tvungen att amortera av allt på 30 år. Sverige skulle varit fylld med glada skuldfria pensionärer.
Sen kan priserna eldas på endå av barn med skuldfria föräldrar…
https://www.dnb.no/lan/kalkulator/boliglan
https://dinside.dagbladet.no/okonomi/unnga-maks-lopetid-pa-boliglanet/61311471
Precis, men bankarna vill gärna behålla ditt lån och din månatliga ränte betalning för evigt. Därför måste det regleras, vår grannländer har lag på max 30 år återbetalningstid. Där debatten går på att man helst bör återbetala snabbare för att få lägre räntebetalning.
Bankerna måste även redovisa skillnaden i kostnad på lånet om du återbetalar på 25 år eller 30 år. Svensken är lurad av bankernas rådgivare om att dela upp lånen, sluta amortera, bara amorter en del, bara amotera 1% och att bara tänka på månadskostnaden. Målet att behålla dig som kund för livet och få dig att låna mera(volym).
Kolla bara själv hur mycket du har kvar på lånet efter 50 år och tänk på hur priserna hade varit om man var tvungen att amortera av allt på 30 år. Sverige skulle varit fylld med glada skuldfria pensionärer.
Sen kan priserna eldas på endå av barn med skuldfria föräldrar…
https://www.dnb.no/lan/kalkulator/boliglan
https://dinside.dagbladet.no/okonomi/unnga-maks-lopetid-pa-boliglanet/61311471