Dollarn försvagas och de amerikanska räntorna backar vidare. Börserna är blandade i de asiatiska tidszonerna under morgonen. SCB rapporterade en rad indikatorer för svensk ekonomi för november och kom bland annat fram till att svensk BNP antingen steg eller sjönk i november vilket gör att man kan ifrågasätta BNP-indikatorn lite.
Stockholmsbörsen steg kraftigt igår måndag med +2.54% för OMXS30 och +2.44% för OMXSPI. Kronan är på 11:15 SEK stabil mot euron men dollarn backar till 10:40. Guldpriset följer med ner till 625:- SEK per gram.
I USA var utvecklingen blandad med S&P-500 som gick -0.08% och Nasdaq 100 som gick +0.62%. De amerikanska räntorna backade till 3.53% för 10-åringen och 4.19% för 2-åringen. Räntorna har nu gåt bakåt ca 0.2 procentenheter sedan årsskiftet för de långa räntorna, men månadsräntorna på 1-3 månader har istället ökat motsvarande.
Återstår att se om Stockholmsbörsen freebasear (en ekonomisk term) idag eller följer husse i USA och backar.
I de asiatiska tidszonerna är utvecklingen blandad under morgonen. ASX 200 -0.28%, Hang Seng -0.54%, KOSPI oförändrat på +0.05%, Nikkei 225 +0.78% och Straits Times -1.30%. Nikkei var dock stängt igår så kanske backar Asien egentligen.
“Two men says they’re Jesus, one of them must be wrong”
Dire Straits, “Industrial Disease”
SCB släppte en massa indikatorer för svensk ekonomi idag. Hushållskonsumtionen ökade i november, industrins orderingång minskade, näringslivets produktion minskade och BNP gick framåt eller bakåt.
Säsongsrensat och jämfört med oktober backade svensk BNP 0.5 procent i november. Säsongsrensningen innebär att man ska kunna jämföra oktober och november med varandra. Dock steg BNP med 0.7 procentenheter i november jämfört med november förra året, vilket också är en form av säsongsrensning där man jämför samma månad med samma månad.
Det känns inte helt stabilt att SCB levererar två helt olika siffror, men det är ju bara att välja den Jesus man vill tro på.
Jag tycker således att vi väljer det som känns rätt. Känslor trumfar ändå alltid fakta. Hur känns det?
51 kommentarer
Det känns ovant med en så positiv ekonomiartikel 😉
Jag kan inte ifrågasätta dina känslor. De är äkta, och du bär dem utanpå kroppen för alla att se.
Som tvåa så känns det som att det är dags för en slant till Blågula Bilen, även om det är fel artikel än så länge. 🙂
Elprisstödet verkar inte bli offentligt trots allt. Magdalena Andersson kallar det osvenskt.
Det kommer ett extra elprisstöd till hela landet så att norrlänningarna blir glada.
Man kan ifrågasätta nyttan med flaskhalsavgifterna om de hela tiden betalas tillbaka. De verkar fel prissatta från början.
Fint om man jobbar som programmerare och kan betala ut lite extra stöd till valda individer.
Alla som har personnummer med sjunde siffran (inklusive sekelsiffra) i intervallet 6-9 får halverat stöd, och mellanskillnaden går in på något schweiziskt nummerkonto?
Ja. Alternativet är ju att stoppa inbetalningarna istället för att ge återbäring men om den ges kan den vara transparent.
Flaskhalsavgifterna sattes väl i pre-Bolundsamhället som baserades på evig fred och gratis gas och var då några ören som skulle finansiera utbyggnaden av kraftnätet.
Sedan kom mulan (ni som läst Asimov vet vad jag menar) och ställde till det lite plus att efterfrågan justerades uppåt när gasen inte var så billig längre.
Det kallas återbäring, tar man in förhöga avgifter ska dessa betalas tillbaka, det är inget bidrag
Väl definerat.
Ett återbäringssytem tycker jag låter som ett rimligt upplägg.
Finns ju hos många kooperativa föreningar som tex länsförsäkringar.
Köper du lite aktier i diverse banker så får du återbäring på bankavgifterna också, och får vara med när aktiekurserna passerar jonosfären. Win-win!
Så om vi hade haft Magdalena Andersson som statsminister så hade det varit fullt rimligt enligt regeringen att uppgift om alla svenskars (ja, alla, eftersom S propsat på att även norra rikshalvan ska inkluderas i elstödet där nu regeringen Kristersson krupit till korset och ska ta fram något förslag) elförbrukning blir allmän handling?
Varför inte? Det är en av offentlighetsprincipen och viktig komponent för att granska makten. Om inte deklarationer har sekretess så ser inte att detta är känsligare.
Smidigt sätt att offentliggöra en uppgift som tidigare inte över huvud taget samlats in av det allmänna i någon stor skala: driv igenom någon form av icke-frivilligt stöd kopplat till den, så blir den per automatik offentlig för alla. Sen är det bara att traska igenom registren i godan ro med hänvisning till offentlighetsprincipen. I det här fallet handlar det ju faktiskt inte ens om skattepengar som varit inne i statskassan och vänt.
Med tanke på hur mycket pengar det handlar om är det väl rimligt att Journalisterna skall kunna se var bidragen hamnar istället för att gå till nätutbyggnad och kraftelektronik? Skulle det gå ovanligt mycket till SSU-gårdar eller bolag som sponsrar Moderaterna så är det ju ganska intressant.
Vad skall vi göra med avgifterna föreslår du?
SVK kan inte bygga bort flaskhalsarna såtillvida man inte bygger med guldkabel.
SVK kan motköpa produktion för att sänka elpriserna men i praktiken är det en sämre lösning och det påverkar marknaden.
SVK kan dela ut kapacitetsavgifter till de som behöver dem och de som betalat in dem. Bara för att elpriserna var höga 2 månader kan man ifrågasätta om SE1 och 2 behöver stöd. Skall de få stöd sedan också när industriprojekten drar igång och elpriserna stiger i hela landet?
Kapacitetsavgiftenra kan naturligtvis sänkas också vilket ger lägre elpris och därmed högre förbrukning i ett läge med brist.
Om kapacitetsavgifterna/flaskhalsavgifterna sänks framåt vilket ger lägre elpris i konsumentled, eller om pengar från dessa som lagts på hög hos Svenska Kraftnät betalas tillbaka till elkonsumenterna, så är det väl typ samma lika ur perspektivet vilken påverkan det får på elförbrukningen framöver? I båda fallen minskar nettokostnaden för en tid framåt. Bruttokostnaden för den historiska förbrukningen är ju oförändrad i båda fallen, och de pengarna har folk redan behövt betala på ett eller annat sätt (eller fått anstånd hos sannolikt elhandelsbolaget).
Sen tycker jag fortfarande att det är ett mycket märkligt upplägg att man får tillbaka pengar baserat på förbrukning istället för baserat på kostnad. Ja, det kan väl hävdas att det är enklare att titta på förbrukning än på faktisk kostnad, men det ger en märklig situation där det är fullt möjligt för enskilda att få negativ nettoelkostnad åtminstone för förbrukningen. Om återbetalningen ändå ska vara individuell (vilket den per definition är om den baseras på förbrukningen) så är det väl inte svårare att begära in uppgifter från elhandelsbolagen om fakturerad elkostnad, än från elnätsägarna om fakturerad förbrukning?
Och det säger jag som en som med de tidigare kommunicerade beloppen får i stort sett hela elkostnaden för den aktuella perioden återbetald.
Kan rekommendera den här artikeln:
https://ekonomistas.se/2022/10/26/incitamentsriktiga-elstod/
Som det beskrivs i artikeln H.GOBB länkade till så är det bland det bästa/minst dåliga med utformningen att det baseras på fjolårets förbrukning. Stödet går med någorlunda träffsäkerhet till de som har höga elkostnader samtidigt som incitamenten till att minska förbrukningen blir oförändrade. Att några får nästan hela el-kostnaden i kompensation är ett mindre problem än om allmänheten konsumerar el som om det inte var brist och den var billig. Vilket blir konsekvensen om stödet baseras på den faktiska kostnaden. Om elen kostar 30 öre kWh (oavsett om det är med en subvention eller inte) kommer mer att förbrukas än om den kostar 300 öre/kWh.
Det är snarare elområde 3 och 4 som inte borde ha stöd, särskilt 4. I Skåne är det förhållandevis varmt även på vintern, så uppvärmningskostnaderna är lägre där. Dessutom är precis alla andra kostnader för hushållen också lägre i syd (billig mat, billiga transporter pga korta avstånd, billig alkohol på nära avstånd, &c.), så hushållen där har råd med högre priser på elen.
Nej, skåningarna med sitt motstånd mot såväl Barsebäck som vindkraft kan gott ha höga elpriser, eftersom de räknar med att någon annan skall producera den för dem.
Det var knappast skåningarna som lade ner Barsebäck.
Avgifterna skulle ju kunna gå till att försöka bygga nätet så att det klarar nutidens decentraliserade kraftproduktion.
Exempelvis olika sätt att stabilisera frekvensen i södra Sverige. Typ
Batterier, kraftelektronik, Driftsbidrag eller statligt ägande av till ett antal “regler-vindkraftverk” som körs på halv-effekt och ändrar bladvinkel när mer/mindre kraft behövs, Något slags väte/aluminium anläggningar (eller någon annan kemisk lagring av el eller väte).
Det är svårt att skapa en prismodell som gör den typen av investeringar lönsamma och de skulle med fördel kunna skötas via överföringsfonden.
Det känns som att BNP fortfarande visar tillväxt på 12 mån basis men riktningen är ner från föregående månad så fortsätter trenden kommer vi får negativ tillväxt y/y framöver.
Ser inte motsättningen eller vad som är oklart.
Medhåll. Fattar inte heller vad som är oklart. BNP sjönk från okt till nov men är fortfarande upp jmf nov 2021.
Och den är väl upp 0,7 procent, inte procentenheter?
Det var väl något raljant av bloggaren att man kan välja själv vilken av siffrorna man vill titta på och följaktligen om man vill framställa det som att svensk ekonomi går som ett Muskuppköpt Twitter, eller som en Tesla med tysktillverkade batterier?
Menar du att man måste ha humor också? 😉
November jämfört med november bör vara samma sak som säsongsjusterat oktober jämfört med november.
Förklara gärna närmare. Jag uppfattar okt- nov som riktningen och nov-nov som bnp-förändringen på 12 månadersperioden. Säsongsjustering är väl bara att normal säsongsvariation är kompenserad för? Om bnp steg mycket i t ex q1 så säsongsjusteras väl inte det bort utan ligger väl kvar och höjer bnp på 12-månadersbasis?
Va? Varför då?
Så tror jag inte det funkar.
Lite data från SCB.
Indextal nov 2021: 130,6
Indextal nov 2022: 131,5
Säsongsrensat indextal nov 2021: 123,2
Säsongsrensat indextal nov 2022: 125,2
Ser alltså ut som en nedgång jmf nov 2021 på säsongsrelaterat, annars hade det rena indexet vuxit lika mycket eller mer som det säsongsrelaterade.
Hushållens konsumtion som minskat kraftigt? Vet dock inte hur mycket det påverkar BNP.
Sen är väl alltid BNP per capita mer intressant.
“säsongsrelaterade” -> “säsongsrensade”
Nja, Nov-Nov visar ju på hur det utvecklats över längre tid, dvs på ett år ligger vi ändå plus, men säsongsjusterat okt-nov så är vi på väg neråt?
Säsongsjusterat är väl sådant som spelar roll, t.ex. att vi jobbade 23 dagar medans snittet är 22,8 dagar och liknande. På ett helt år så spelar sådant mindre roll, medans en dag mer eller mindre får större påverkan på enskilda månader. Kan även mycket väl tänka mig att det finns annat som spelar in, t.ex. dygnsmedeltemperaturer.
Jag tar, helt utan att någon har bett om det, på mig att vara språkpolis: “they’re”
Då får du en till av mig. Two men say.
Då gör jag konsten litet roligare. Översta bokstaven, aningen skymd av trafikskylten är ett “M”…
Varje gång jag passerar Karlatornet med dess dimhöljda topp får jag “District 9-vibbar”. Inte helt positivt. Funderar på om jag är avundsjuk på den som bor där när det någon gång är klart väder vilket faktiskt inträffar då och då eller om jag skall betrakta byggnaden som ännu ett av de monument som alltid byggs precis innan en samhällskris slår till när mänskligheten har glömt historien och tror på den eviga högkonjunkturen. Minns speciellt tidningen “Den nya ekonomin” som gavs ut i slutet av 90-talet när boo.com, ikon medialab och andra värderades till miljarder precis innan verkligheten hann ifatt…
Ja, det har väl stämt många gånger historiskt att man slår nya rekord i högsta hus stax innan lågkonjunktur. Men vet inte om det ger så mycket egentligen.. utvecklingen har ju gått mot högre hus hela tiden och det säger väl egentligen bara att det är mindre intresse att investera i fastigheter när det inte är högkonjunktur, vilket egenligen är lite konstigt lägre byggkostnader och i de flesta fall ändå inte färdigt innan det har vänt. Men det ska ju finansieras också.
Jojo Sernekes mål var ju att bygga högre än Turning Torso och då ingår det väl att man får större förluster än vid det bygget också.
Vill bidra med en annan positiv uppgift. Uraloljan ligger nu på runt 38USD/fat, produktionskostnaden 41-45 USD/fat.
Jag är ganska säker på att siffran 38 USD/fat var uppe i gårdagens Ukrainatråd, dock tror jag inte att jag såg någon siffra för produktionskostnaden där!
tror någon hävdade runt 20? i produktions kostnad men orkar minsann inte leta..
Finns flera uppgifter om att produktionskostnaden ligger i det häradet, ett här: https://www.di.se/nyheter/g7-nara-besked-om-pristak-pa-rysk-olja/
Det känns som vanligt. Många har ropat efter vargen med elpriserna och dom blev höga, absolut, men inte omöjliga. Om man inte stoppat huvudet i sanden vill säga.
Tror fortsatt att livet inte blir elände trots att alla medier skriker undergång, det ska jagas klick som vanligt.
Vi har varit bortskämda länge, denna lilla “kris” är inga problem.
“This too shall pass”
Buddha, eller möjligen John Lennon.
Sett mycket reklam på internet senaste veckan om att “SEK är värdelöst” och att kronan kommer kollapsa. Reklam för shady sida som handlar med valutor eller påverkansoperation från utländsk statlig aktör?
Tja, frågan är ju då om reklamen kom innan eller efter att det skrevs artiklar om att “många” ekonomer och tyckonomer ändrat uppfattning i EMU-frågan.
Enligt Forex får man betala 119,35 kronor för tio euro idag. Om det är en kollaps eller något annat vet jag inte, men när jag köpte bostad i euroland 2014 växlade jag till 9,20 och betalade 92 kronor för det som idag kostar 120. Som tur är betalar jag mina kostnader från ett samtidigt öppnat eurokonto. Annars hade jag förlorat inte bara på inflation och låg ränta utan också på kursen. Helt anekdotiskt prov utan värde förstås.
Efraim. Det är sen gammalt att man ska vara försiktig med SEKetas.
Det som känns allra mest just nu är såklart räntebetalningarna till banken. De svider 😊
Filmen på ksp i källare i soledar.
Så fick väl vi lära oss försvar i ort?
Befäst källare.
Galler för fönster så inget kan kastas in.
Stuprör för handgranatsrännor.
Skjut snett bakifrån för då tar dom skydd som om elden komme framifrån.
Känns som ukraina kör hela manualen i bakhmut och soledar, vilka brg grillare dom fått till där.
Fel tråd.