Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) har släppt sin nya AT-rapport och AT-ranking av vilka sjukhus som det är bäst att göra sin AT-tjänstgöring på. De översta två platserna knips av Region Halland med Hallands sjukhus i Varberg på första plats för andra året på raken, följt av Halmstad. I botten hittas Sunderby sjukhus i Norrbotten, som bibehåller sin placering, följt av bloggens lokala SÄS som också håller sig i den absoluta botten och sedan Tiohundra AB:s Norrtälje Sjukhus.
AT-rapporten baserar sig på enkätundersökning hos AT-läkare, dvs nyblivna läkare som gör sin artonmånaders roterande allmäntjänstgöring. Systemet är om jag förstått det rätt på väg att reformeras och det ska även införas en BT, bastjänstgöring, men coronapandemin satt käppar i hjulen.
Kvaliteten på utbildningen varierar förstås stort mellan olika regioner och särskilt enskilda sjukhus och ett problem är att man numera kan få vänta länge på att få börja sin AT-tjänstgöring och innan dess istället få arbeta som underläkare eller vad det nu kallas. Oavsett är AT-läkarna ofta sjukvårdens grovarbetare, som får ta nattpassen och vargtimmarna på akuten, men samtidigt ska man ha stöd av erfarnare läkare, vilket kan brista.
En AT-läkare tjänar för övrigt mindre i snitt än en sjuksköterska, i medianlön 36 000 år 2021 kontra grundutbildade sjuksköterskors medianlön på 37 400 enligt SCB. Specialiserade sjuksköterskor tjänar mer, men har också ofta fler år i yrket, t ex intensivvårdssköterskor tjänar i median 43 900:- SEK per månad.
Väntetiden för AT-tjänst var 2022 11.15 månader, upp marginellt från 11.14 år 2021, men upp desto mer från 2020 års 10.6 månader. Kortast väntetid är det i Region Västernorrland med 6.35 månader och längst väntetid är det i Region Sgokcholm med i snitt 17.08 månader.
Rankningen baserar sig på de olika avsnitten av AT-tjänstgöringen (medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedciin), uppdelat på introduktion, handledning, instruktion, utbildning och kollegialt stöd, samt om man rekommenderar tjänsten och om man kan påverka sin arbetsmiljö.
Rapporten från SYLF innehåller alla detaljer (PDF), men den som bara vill se själva rankingen hittar den här (PDF).
Halland är alltså i dubbeltopp och Varbergs sjukhus kniper återigen förstaplatsen, följt av Halmstad som gått upp från fjärdeplatsen. Eksjö kommer trea, upp från trettonde och Ängelholm fyra upp från elfte. Västervik tappar från andraplatsen till femte.
I botten hittar man Sunderby sjukhus som försvarar plats 62, följt av mitt lokala SÄS på 61, upp från 63. Sedan Tiohundra AB:s Norrtälje på 60:e plats ner från 54, Karlskoga på plats 59 ner från 52 och gräddhyllan Danderyds sjukhus på plats 57, upp från 66. Med kötiderna i Stockholm så behöver inte sjukhusen i huvudstaden bry sig om kvaliteten. Karolinska Huddinge är exempelvis på plats 52 av 62, och NKS på 46, medan Capio AB:s Sankt Görans finns på plats 57, upp från sistaplatsen förra året. Att de två privata akutsjukhusen hittas i botten är intressant.
Förra året verkar det varit 67 sjukhus, vart fem tagit vägen får man väl fråga våra politiker som väl satsat på vården som vanligt. Eller så har AT-tjänstgöring dragits in på fem sjukhus. Sedan måste ju om jag förstått det rätt ett akutsjukhus ha akut-kirurgi-medicin-psykiatri och om man lägger ner en akutmottagning går det alltså bort för AT. Det finns ju fler sjukhus än 62 i Sverige, men de är inte allmäntäckande och ofta i privat regi med specialiseringar.
För er som undrar finns det en viss överrepresentation av läkare bland läsarna. Och ja, vilken vecka som helst får jag tid att publicera den återkommande lönestatistikartikeln om lönespridningen i Sverige. Det samma gäller energistatistiken för 2021.
43 kommentarer
Först trodde jag att de var särskilt bra på att bekämpa stridsvagnar i Halland, men det var tydligen någonting annat!
Skönt att jag inte var den ende som tänkte så.
Orsaken till sjukhus försvinner brukar vara att det krävs ett visst antal svarande på enkäten för att resultatet skall redovisas.
På de större sjukhusen med många AT-läkare är det nog ganska bra hjälpmedel med de tar med sjukhus med ner till 5 svarande och då kan det bli väldigt beroende på enskilda personer.
En gnällspik av 5 AT-läkare = betyget störtdyker.
Det blir också en konstig effekt där andra och tredje placerade sjukhuset får LÄGRE andel som rekommenderar AT-tjänst där än sjukhus i nedre delen av listan.
Svarsfrekvensen verkar vara i en nedåtgående trend. Det verkar som om undersökningen kanske håller på att bli FÖR omfattande, frågorna för FÖR många och kanske även för detaljerade. SYLF gapar nog över för mycket numera?
Och låg svarsfrekvens gör naturligtvis anonymiteten mindre i sin tur, det problemet kan sträcka sig högre än 5 pers. När mitt sjukhus toppade för en generation sedan var det 25 svarande och 96% nöjda i massor av kategorier. Vem som stod för de sista 4% trodde alla att de visste då det fanns en AT i slutet av sin utbildning som var ganska högljutt missnöjd med att han inte fått ST-tjänst på den klinik han flyttat till stan för och därför höll på att söka jobb i andra regioner istället.
Kan intyga att Varberg känns bra. Grabben stukade knäet för ett tag sedan och på Varberg var det noll väntetid på akuten och trevlig läkare som till och med ordinerade magnetröntgen för säkerhets skull eftersom det rörde sig om ett barn. Sjukvård som den borde vara överallt i Sverige.
Förklaringen på de att det bara tas upp 62 sjukhus jämfört med 67 tas upp under en av tabellerna (Hur 67-6 blir 62 får någon annan ta reda på, jag hittade ingen ny ort på listan som kunde ge en förklaring till det hela):
I år faller 6 orter ut ur rankingen till följd av färre svaranden än 5. Dessa är Landskrona Lasarett, Kalix sjukhus, Trelleborgs lasarett, Sjukhuset i Arvika, Enköpings lasarett och Åland. Detta innebär att under 2022 rankas 62 orter, jämfört med förra årets
67
Sunderby slakthus som det också kallas.
“Förra året verkar det varit 67 sjukhus, vart fem tagit vägen får man väl fråga våra politiker som väl satsat på vården som vanligt. Eller så har AT-tjänstgöring dragits in på fem sjukhus.”
De tar inte med sjukhus som får färre än 5 svarande – oavsett hur många som genomför AT-utbildning på sjukhuset.
Det är rätt många sjukhus med på listan med 5-9 svaranden (13 stycken) – det skulle vara intressant hur svars-frekvensen ser ut.
Det stod visst svarsfrekvensen i länken:
“SYLF skickade ut 3657 personliga länkar till enkäten.
Årets ranking besvarades av 1604 läkare, varav 1323
föll inom kategorin “avslutat AT under december 2021
eller under 2022” eller “gör AT just nu”. Av dessa slutförde 1225 läkare enkäten i sin helhet vilket motsvarar
en svarsfrekvens på 33%. Dessa personers svar utgör
resultatet för AT-rankingen 2022.”
LW texter under bildillustrationerna är ofta humoristiska Tex Lena till vänster (Årets julklapp) och nu syftningsfelet.
“Traumarummet på SÄS vid senaste besöket”
Eller ska vi önska god bättring (igen)
Ytterligare faktor bortsett från kvaliteten på AT i Halland är att deras AT-läkare har bland de bästa (om inte de bästa) lönerna i hela landet.
Jämfört med Västra Götaland tjänar de i baslön nästan 6000 mer före skatt om jag inte missminner mig.
Håller med tidigare kommentarer. Som läkare är jag med i diverse kollegiala forum och Halland verkar generellt välfungerande och rekommenderas ofta som arbetsgivare också senare i karriären, särskilt i konkurrens med närliggande Skåne och VG-regionen som har sämst löner i landet.
Universitetssjukhus brukar hamna lägre i rankingen av flera skäl. Gjorde själv AT på ett stort sjukhus (Uppsala) men det funkade då ganska bra och låg runt 15 i rankingen om jag minns rätt. Sedan dess har antalet AT-läkare/år ökat kraftigt vilket är bra men kan påverka kvaliteten. Det varierar kraftigt i vilken utsträckning sjukhusen primärt ser AT som en utbildningstjänst eller som en resurs som ska “fylla en rad i schemat”. Det kan också variera mellan de olika blocken som genomförs under AT. Under psykiatri-delen fick jag t.ex. tillbringa majoriteten av tiden som mottagningsläkare på BUP där de hade skriande läkarbrist. I Socialstyrelsens målbeskrivning för AT finns inget krav att AT-läkare ska ha någon erfarenhet alls av att arbeta på BUP så det var uppenbart att det inte var för min utbildnings skull jag hamnade där så många veckor.
Nu ska vi inte måla gan på väggen. Svensk sjukvård är bra tom superbra.
Dock skulle jag vilja ha mer av äldre doktorer som ruter till och säger “ut härfrån du är frisk som en nötkärna” Ej pk att säga så men ibland behöver vi höra det
Fan och ryter men ni fattar..
“Hemma i Danmark släpps man inte in på akuten om man kan gå själv.”
Svensk Akutläkare född i Danmark, cirka 2005.
Fan och ryter men ni fattar..
Om du syftar på att för många går till akuten i onödan så beror det på att primärvården inte fungerar.
IVO är roten till att läkare är rädda. Deras motto är att vi slår ner på det vi alltså IVO får feeling på och tycker är fel nen vi har ingen kompetens att säga vad som är rätt sätt.
@TANKFRI
En bidragande orsak lär vara att folk är egoistiska svin som inte fattar vad akuten är till för.
Men visst är det lustigt att Primärvården hela tiden får mer uppgifter utan att det blir fler resurser?
Som jag uppfattar det är det en ganska stor andel pensionärer som går till akuten eftersom de inte får hjälp på vårdcentralerna. Att de skulle vara egoistiska svin får stå för dig.
De gamlingar jag känner har listat om sig till olika vårdcentraler tills de var nöjda. Pensionärer har ju tid att utforska det där.
Det finns många platser i landet som inte har några fungerande vårdcentraler. Pensionärer har dessutom svårt att få tider, provtagningar och remisser pga. åldersdiskriminering. Det är anledningen till att de dras med symptom som gör att de går till akuten i ren desperation.
Att sjuksköterskor har låga löner är nog en myt. har en drös i släkten och de ligger helt ok till för 3årig utbildning. Min kusin är 45 och har 52.000 som operationssjuksköterska. Jobbar 7-16. Ingen skiftgång. Visserligen specialisering.
Min bror har 10 år i yrket och ligger på 42.000 med enbart 3 år. Visserligen skit på akuten. En fd dejt med utländsk examen fick ut sin “svenska”. Låg på 44.000 inom åldreomsorgen med ansvar för ett äldreboende.
Däremot är deras arbetsmiljö ofta väldigt dålig. Beroende på att administrativ personal och chefer inom offentliga sektorn sällan är de skarpaste knivarna i lådan. Det är brist på vårdplatser (då man anställt kommunikatörer för pengarna) och erfarna kollegor och låg fortbildning.
Men jag skulle jämföra det med IT-branschen (eller ja…. alla branscher). jobbar du kvar på samma företag en länmgre tid hamnar du efter både vad gäller lön och kompetens. Men den som byter var 3-5:e år ser en bra utveckling.
För övrigt är Norrtälje ett litet pjuttsjukhus. Men har fått väldigt bra bemötande de gånger jag besökt det.
Men den lilla storleken gör not att det är svårt att få till en bra AT tjänstgöring.
Brukar vara tvärt om. Mindre sjukhus – bättre för AT-läkare (all personal egentligen). Norrtälje låg bra till i AT-rankingen för några år sedan.
På sjukhus över en viss storlek blir personalen anonym. Samarbete försvåras när folk inte känner varann. “Vi och dom”-tänkandet kryper in.
När vi ändå är på ämnet. Varför pratar vår partiledare så mycket om vården. De har ju inte ett skit med det att göra det är ju regionernas ansvar. Tvingade min dotter att titta på Svenska Nyheter där de förklarar detta.
Kristdemokraterna och Sossarna (eventuellt fler) vill avskaffa regionerna och införa centralstyrning från Stockholm av ekonomiska skäl och behandlings-PM-jämnställdhetsskäl.
Att Kristdemokraterna alltså blivit kommunister och vill hålla sig med femårsplaner inom vården är kanske inte det första man väntat sig från det hållet. Blir det verklighet så kan man nog räkna med att det minsta sjukhuset i varje nuvarande region läggs ned efter en eller två mandatperioder efter att någon räknenisse i Stockholm excelrunkat fram att det blir lönsammare att lösa sköterskebristen genom sammanslagningar än utbildningssatsningar.
Peter Andersson: Ditt påstående ej helt med sanningen överensstämmande. Vid den partienkät i frågan som utförts av Ekot inför nyligen avslutade valrörelse-22 är det endast KD som driver frågan om förstatligande av vården. Socialdemokraterna driver frågan om fortsatt vård under Regionerna.
Bra! 🙂
Vänstern? Miljöpartiet? Det kan ha varit så att det signalerats att detta var en av de frågor där S (kanske) var beredd att vika sig för MP och V i utbyte mot stöd i tidigare/framtida regeringsförhandlingar.
Peter Andersson: Inte heller så utan den nämnda partienkäten ger entydigt att både V och MP försvarar den rådande ordningen med regional styrning av vården.
Självklart ska vi avskaffa regionerna. Vi behöver inte 5000 (!) regionalpolitiker som ska peta i huvudsakligen sjukvården Regionerna gör lite annat också men det kan flyttas till länsstyrelserna. Den bisarra administrativa överbyggnaden kostar sjukt med pengar men den gör också vården oerhört ont.
–
Har både Norge och Danmark kunnat göra sig av med samma skitsystem så kan vi också.
En nedläggning kommer givetvis att ge vinst (på papperet) på kort sikt – frågan är bara hur illa det kommer att bli på lång sikt? De globala erfarenheterna av centralstyrning/kommunism förskräcker som bekant.
Hur kul tror du det blir att vara ssk i Ystad, Torsby eller Haparanda när bemanningsschemat behovsberäknats och lagts från Stockholm av någon utan lokalkännedom?
Hur mycket experimentellt utvecklingsarbete kommer att tillåtas på små kliniker i Varberg, Västervik eller Östersund när det karrirärpolitiskt säkra budgetalternativet är att anslå samma pengar till något av universitetssjukhusen?
Sedan finns det ju faktiskt även en militär aspekt på det hela i och med att sjukhuspersonal krigsplaceras – hur smart är det av våra politiker att centralisera den funktionen till ett enda ställe i landet?
På det området finns det absolut orsak att i nuläget strunta i både Danmark och Norge och istället (så fort som möjligt) studera hur sjukvården har löst sina problem i Ukraina under pågående krig.
Den dag bomber faller över sjukhusen i Oskarshamn, Karlskrona eller Sunderby är det nog en klar fördel om organisationen har vana att fatta egna akuta beslut och inte behöver vänta på nästa månads budgetmöte i Stockholm.
Krigsplaceringen görs i fredstid.
Att sjukvården planeras gemensamt för hela landet är inte samma sak som att varje operation schemaläggs från en central i Stockholm.
Är en förkrossande majoritet av läkarna, säkerligen även AT-läkarna, som vill förstatliga sjukvården. Det är ju inte de regionala politikerna som lägger scheman eller ens besitter kompetens att driva sjukvård, alla som jobbar i verksamheten vet att den politiska organisationen inte bidrar.
De flesta regionpolitiker är påläggskalvar, politikens kanonmat som lyfter arvode för att sitta i nämnder där ingen revision granskar vilken nytta de gör. Ändå är det politiken som ligger bakom de flesta stordåliga beslut. Med en huvudman ist för tjugo nånting så kan vi också professionalisera ledarskapet på alla enheter i landet. Som det är idag kan du bli chef men utan makt att påverka, eller så kan du bli politiker. Blev tillfrågad att bli regionpolitiker då jag som chef i sjukvård upplevdes ha många bra förslag. Men tyvärr är regionpolitik mest ideologisk positionering och mindre realpolitik, bra idéer går inte att driva om de inte passar med partiets övergripande ideologi. Finns nästan ingen väljare som är insatt i regionpolitik utan man röstar utifrån sin övertygelse i riksdagsvalet.
Jag blir lite förvånad över sjuksköterskelönerna. Är det verkligen *lön*, och inte *inkomst*? Inkomst är lön + övertid.
Lön. SSK har bra betalt. På många ställen högre ingångslön som nyexad än t ex ingenjörer. Löneutvecklingen är sådär däremot. Väldigt sammanpressat.
Bra betalt är tveksamt. Ingångslöner inom regionen för nyutexaminerade sjuksköterskor är runt 26-30,000 och sen är det en långsam lönetrappa upp. Det som drar upp statistiken är delvis att kommuner betalar mer och delvis att erfarna sjuksköterskor oftast kan förhandla sig till bra löner (i sammanhanget innebär det 45,000+). Enligt SCB och SACO är ingenjörer fortfarande ett antal tusenlappar över sjuksköterskor i ingångslön och har sedan en markant bättre löneutveckling.
Sen ska ju sägas att sjuksköterskor har under de senaste 14 åren (sedan strejken 2008) haft en bra löneutveckling över lag, vilket till stor del kan förklaras med ökad sjuksköterskebrist. I praktiken har det dock inneburit att sjuksköterskor gått från att vara kraftigt underbetalda i förhållande till kompetens till att nu börja närma sig något som kan anses vara rimlig kompensation i förhållande till utbildningsnivå och ansvar.
Privatiseringen av vården har lett till konkurrens om de anställda och bidragit till att sjuksköterskor har fått bättre löner. Samma med lärare. Inte längre bara en arbetsgivare att välja på på orten.
Betyder inte att arbetsmiljön är okej, bara konstaterar att de har okej löner.
Som norrbottning skäms jag över Sunderby sjukhus rankning. Som tur är har vården där fungerat bra när familjen behövt det.
På min tid, 70-tal, kunde man räkna tillgodo vikariat till AT. Det var väl lite si och så med handledning.
Viktigt att komma ihåg att en kull at-läkare på vardera sjukhus bara består av en handfull personer. Ifrågasätter starkt värdet i de här enkäterna. Särkilt på mindre sjukhus är kullarna så små att det knappast ens är meningsfullt tala om att enkäten är anonym.
Attraktiva semesterorter kommer alltid ha en fördel av att fler eftertraktar dessa pga skäl som inte alls har med sjukvården att göra. Sen påverkas vi också av vad andra vill, en placering man fått i stor konkurrens upplevs som bättre och lär rankas därefter. Så skulle nog vilja ge Halmstad, Varberg, Visby, och kanske Kiruna några staffpoäng..
Skulle iaf vilja lyfta fram Eksjö, som istället befinner sig i centrum av ingenting men som rankat högt i 20 år.
Sen hade det varit intressant om SYLF försökte korrelera ranking mot andel läkare som verksamhetschefer på respektive placeringsklink. På riksnivå borde det gå att finna en statistisk korrelation om det förbättrar AT-rankingen (vilket jag tror att det gör).