Den svenska kronan försvagas ytterligare inför Riksbankens räntebesked. Enkät om hur mycket räntan kommer höjas nedan. I de asiatiska tidszonerna öppnar börsveckan fallande efter att ha backat tungt under veckan som gick.
Veckan som gick innebar -2.72% för OMXS30 och -3.40% för OMXSPI. Fredagen stängdes med -1.58% för OMXS30 och -1.44% för OMXSPI.
Kronan försvagas nu på morgonen och euron står i 10:79 SEK och dollarn är tillbaka på 10:81 SEK. Riksbanken sammanträder idag för att ta sitt penningpolitiska beslut, som enligt de flesta bedömare innebär en rejäl räntehöjning av styrräntan reporäntan. Beskedet kommer i morgon. Bloggläsarna kan nu visa sig att de är bäst på att ponduspostulera hur stor höjningen blir i denna enkät.
Aktuell reporänta är för övrigt 0.75% och en höjning kommer slå mot de rörliga bolåneräntorna. Utan räntehöjningar som matchar omvärlden så kommer svenska kronan fortsätta försvagas och importerade prisökningar fortsätta.
I USA var veckan som gick också negativ och S&P-500 backade hela -4.77% varav -0.72% i fredags. Techsektorn på Nasdaq 100 gick -.577% på veckan oh -0.55% i fredags. Den klena nedgången i fredags kan ge ytterligare stöd idag, där Stockholmsbörsen alltså ligger kvar vid stödområdet från toppen innan coronakraschen. Faller det stödet kan det gå fort, men det har hållit emot rätt bra än så länge.
De amerikanska räntorna var relativt oförändrade i fredags, även om en del mindre rörelser kan noteras, främst i att de kortare räntorna backade medan de längsta löptiderna steg.
Guldpriset är 579:- SEK per gram i skrivande stund.
I de asiatiska tidszonerna är dock böserna ner eller oförändrade under måndagsmorgonen.
ASX 200 -0.06%, Hang Seng -1.29%, KOSPI -1.21%, Nikkei 225 -1.11% och Straits Times -0.29%.
51 kommentarer
Först! Samt +1.00% imorgon 😉
Tror du har rätt om en procent upp! Nu gäller det att bromsa en svag krona. Vad hade inte el, bränsle och mat kostat nu om en Euro varit på 9kr tex.
Riksbanksdirektionen har tidigare gjort allt för att trycka ner kronan, när den händelsevis stärkts vid några enstaka tillfällen. Vill man nu få upp värdet på kronan, är det i så fall en omvändelse under galgen.
Ja, RB ligger så långt efter att 100 punkter bör ses som ett golv.
Vi får hoppas på minst 100 punkter.
Ska -.577% vara -5.77% ?
Den SEB enkät som DI presenterade i fredags var intressant. Nytt för mig i den var att RB har sedan i mars byggt upp en valutareserv i utländsk valuta och sålt 500 MSEK dagligen (FX-köp). En höjd ränta kommer därför inte stärka kronan nämnvärt utan marknaden tror på dubbelsmäll för Sverige.
Riksbanken i Landet Mellanmjölk kommer höja med 0,75% i morgon, precis lagom mycket för att inte sitta still i båten eller orsaka för mycket ståhej.
Ja det blir det väl bara 75p. Men de justerar nog räntebanan rakt in i krisen. Skulle inte förvåna mig om vi är tillbaka på noll räntor våren 2024. Ska vi ha elbidrag så kan vi ju lika gärna ha räntebidrag.
När vi hade KPI på 1,5%, tyckte Riksbanken det var helt okej om inflationen steg över 2% som “kompensation”. Ska Riksbanken nu vara konsekvent så ska ju inflationen kunna gå ner till noll utan att räntan sänks, som kompensation för dagens 9%.
Fed och ECB har kommunicerat att de följt felaktiga modeller och nu kommer att ha högre ränta, länge. Att vi får en kris är vad de önskar, för sannolikt kommer inget annat att få ned inflationen. Eftersom de är kvacksalvare till att börja med är inflationen viktigare än någonting annat, trots att definitionen av den växlar lika ofta som folk byter kalsonger.
0.75% ponduspostulerar jag också på.
Läste klart Kungshjärta i helgen, klart spännande bok, kul med en svensk tuff agenttjej…hoppas på film så småningom…
Jag skulle också gissa på 0,75, dvs. vad de flesta verkar förvänta sig. Men vill de skicka en signal så har de ju chansen att höja mer så väntevärdet är nog lite högre än 0,75 tror jag. Dvs. tror det är större sannolikhet för att de höjer mer än för att de höjer mindre än 0,75.
Ringde i morse till rörfirman och meddelade att projekt bergvärme är on hold. Pengar kostar nu så mycket pengar att alternativet amortera lånen genererar minskade utgifter. Dessutom gör Bolundpriserna att jag troligen inte kan köra bergvärmen ändå när det är riktigt kallt, dvs när jag behöver den. Avvaktar dock hur dyr Uffeelen blir.
Det blir nu i stället att köra LLVP ner till +5 grader eller kanske 0 grader och så gradvis stötta med ved när det blir kallare. Underlättas ju av att frugar är hemma. Liksom Tyskland försöker jag desperat fylla lagren av bränsle inför vintern.
Inte så modernt men klart bättre ekonomiskt. Får väl fundera på om det inte är bättre med ett mindre hus ute i skogen mot Fjärås som eldas med ved och har en busshållplats utanför dörren.
Någon mer med liknande funderingar?
Jobbig sits men antagligen rätt beslut.
När beställde du pumpen? De installatörer jag känner till har extrema ledtider med ordrar som har leveranser långt in i 2023. Tydligen oklart om kunderna kan krångla sig ur kontrakt på grund av förseningar för installatören. I.o.f har ju leverantören en lång lista med kunder som blir glada för att eventuellt få sin installation tidigare så de kanske inte krånglar för mycket.
Japp, precis som du säger, om inte jag vill ha den står det folk på kö och skriker så det är inget problem. Radiatorerna kan kosta viss returfrakt men eftersom leverantören höjt priset rejält sedan jag beställde i mars så finns det andra som mer än gärna vill ha dom.
Egentligen är detta ett skitbeslut med jag ser en finansiell tornado komma och jag måste minsta mina åtaganden rejält. Att värma med ved är ju ett steg in i 1800-talet men som det ser ut nu kommer vi inte ur den här situationen inom 5-10 år.
Liknande i att stötta LVVP nedanför +5 grader, ja. Känns inte bekvämt att låta elpatron gå in med 20 kr/h mer än absolut nödvändigt.
@Mjau
Man måste ju stoppa kron-blödningen samtidigt som man höjer räntan annars blir ju netto-effekten lika med noll. -20% USD/SEK under året är ju otroligt (även om jag personligen ej klagar med inkomster och investeringar mestadels i EUR och USD).
Gärna högre höjning för mig. Tror dock inte det hjälper speciellt mycket. Vinstvarningarna kommer hagla, och recessionen står för dörren. En naturlig följd blir räntesänkningar. Tur man downsizat och riskminimerat sin position mot bostadsbubblan. Att bo i villa utan fjärrvärme är typ motsatsen.
Jag fegar ur och säger 0.75. Jag skulle vilja säga 1.0, men det är för vågat, tror jag.
Gissar 0.5%
Ponduspostulering: Det blir +0.75 procentenheter i höjning, i protokollet kommer det framgå att det råder enighet och att en minoritet ville ha 1.0 men att bl.a Ingves var emot på grund av rädsla för att skicka Sverige in i en recenssion.
Blir spännande att se om jag blir Orchonostradamus eller en galning i samma fack som de som tror på Ödlemänniskor.
En fundering, på vilket sätt hjälper en höjd ränta att dämpa inflationen när den till stor del beror på höga el och energipriser? Ja vi får ev en stärkt krona och då billigare import, får det så stor betydelse på el och bränslepriser?
Om kronan blir dyrare så minskar elexporten och det påverkar såklart elpriserna positivt.
Mmm frågan är hur priselasticiteten på el set ut just nu och i vinter…
Jag är helt införstådd (trorjag efter en examen i nationalekonomi) på problematiken med den höga inflationen och att räntan är verktyget, men i det här specifika fallet undrar jag om det inte för oss ner i en än djupare kris, men alternativet att inte höja är kanske lika dåligt.
Problemet är ju att det hela bara kan lösas genom att styra upp elmarknaden och då är inte styrräntan verktyget.
Bara civ.ing så du får rätta mig, men det känns som om Tyskland fick tillgång till grön el från resten av Europa (alltså Sverige) och kunde avveckla sin kärnkraft. Detta var på samma sätt som Grekland fick tillgång till ECB-backade lånesäkerheter och låga räntor i samband med övergången till Euron och kunde fortsätta la dolce vita trots urusla finanser.
Det gick bra ett antal år i båda fallen tills skiten träffade fläkten och spred sig.
Frågan är om vi klarar av en negativ realränta på 7-8% samtidigt som vi har den högsta inflationen på flera decennier? Vi har en mer expansiv penningpolitik just nu än vi hade under finanskrisen och Coronakrisen. Vad händer med sparandet? Med kraftigt negativ realränta är det mer “lönsamt” att konsumera än att låta pengarna ruttna iväg. Och då eldar man på Inflationen!
Problemet (som alla har tjatat om i 20 år ) är att hushållen i Sverige är så skuldsatta att varje räntehöjning får en multiplikator av guds nåde. Troligtvis är det rätt många hushåll som har sparkapital och kan amortera. Men resten?
Syftet med en räntehöjning är som sagt var att dra ekonomin mot en lågkonjunktur. Men om man höjer räntan är det samma människor som drabbas av höjd ränta och energipriser. Det är dessutom våra konsumtionsmotorer så den mjuka inbromsningen kan bli en skrikande tvärnit.
Jag är inte helt insatt i hur elmarknaden ser ut, och inte heller helt övertygad om att det är så enkelt att allt skulle vara löst om vi hade kvar kärnkraften. Jag är för kärnkraft men utgår från vad en gammal professor sa en gång ” nu är det inte fullt så enkelt”, dvs det är säkert mer komplext än att bara ösa på med kärnkraft.
Tillbaka till min fråga, hur löser höjda räntor inflationen som till stor del beror på elmarknaden? Alla behöver el och kommer köpa el oavsett pris ( inte minst om det kommer ngt form av stöd). Tilö viss del finns dock substitut för el om man kan styra om sin uppvärmning, annars bara genom minskad användning som går till viss del. Som jag ser det leder höjda räntor till ännu mindre marginaler för hushåll och därmed ännu mer minskad konsumtion av icke nödvändiga varor, dvs ökad arbetslöshet och allt vad det innebär.
Någon som tänker annorlunda?
Cervenka skrev faktiskt nåt riktigt vettigt och läsvärt i Aftonbladet i dag:
aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/4o1RyE/darfor-kan-inflationen-falla-snabbare-an-vi-tror
Kort sammanfattning:
1. Inflation är inte KPI-förändring, utan förändring av penningmängd.
2. Penningmängden i Sverige har ökat med 36 % bara sedan slutet av 2019. Långt mer än så under de senaste 25 åren.
3. Detta är alltså den sanna inflation vi har haft.
4. Riksbankens penningpolitik har misslyckats.
5. Penningmängden börjar nu sjunka och detta kommer att börja avspeglas i priser, särskilt på tillgångar.
En sjunkande penningmängd skulle innebära en brist på pengar och priset (realräntan) skulle gå upp. Så om han får rätt och inflationen sjunker så skulle realräntan fortfarande bli mycket högre än tidigare.
Jo det är sant, han skriver ofta kloka saker!
Att pumpa in pengar i samhället som låga räntor inneburit i form av huset som bankomat så måste det få utslag i ökad inflation.
Tack för den påminnelsen!
Men jag får ändå inte ihop det, hur elpriserna och energipriserna ska kunna påverkas nämnvärt av höjd ränta, för de flesta måste värma upp huset och köra bil, iaf på kort och medellång sikt sitter de flesta fast, och om det är strukturella problem bakom de höga priserna och inte höga priser pga hög efterfrågan/lågt utbud så tänker jag att det inte kommer påverka inflationen så mycket.
Det saknas energi i Europa oavsett ränteläget. Det driver såklart upp priserna på energi.
Som bekant går det inte mycket gas i ledningarna från Ryssland.
Det blåser dessutom dåligt och har regnat ganska lite i delar av Europa så vattenkraften i stort har låg kapacitet.
Det finns studier som visar att när det gäller privatpersoner är priselasticiteten ganska låg när det gäller tex elpriset och det har såklart med att göra att vi använder el till sådant som vi inte kan undvara.
Långsiktigt skulle utbudsbrist på energi kunna leda till lägre priser på energi. Energitillväxten följer ju ganska väl den ekonomiska tillväxten i ett land, så ihållande negativ tillväxt kan leda till att efterfrågan sjunker.
Uttryckte mig nog lite för kort och oklart.
Läs: så ihållande negativ ekonomisk tillväxt kan leda till att den samlade efterfrågan på energi i samhället sjunker.
Mm, men en hel del energi är fossil och inte önskvärd. Pss som MP stängde svensk kärnkraft kommer fossil energi stängas.
Så om den ekonomiska tillväxten avtar tas helt enkelt marginalkraftverk med dyr produktion, dvs fossil energi ur drift och vips är det balans. Många kraftverk kostar mycket att ha bara ståendes utifall att…
Långsiktigt kan vi se fram emot ett drastiskt minskat utbud av fossila bränslen, då det inte lönar sig med nyprospektering för producenterna. När de oljefälten som är i drift i dag sinar, så är det mer eller mindre finito med oljeindustrin.
I ett sådant läge kommer det inte gå att hitta ett enskilt pris där utbud och efterfrågan möts, annat än för en bråkdel av vad som handlas i dag, eftersom det pris som producenterna behöver för att producera mer långt överskrider vad konsumenterna klarar av att betala.
I facklitteraturen skiljer man på “demand” och “affordability” som teoribegrepp; vet inte hur man ska översätta det bäst till svenska, men det är alltså det andra av begreppen som är relevant när man tittar på slutkonsumenten.
Cervenka? Det finns en anledning till att han inte ens skriver i Schibsteds näringslivsbilaga längre utan är krönikör i AB.
–
Ordet ni letar efter är inte kompetens.
Om du ser mitt inledande inlägg, så skrev jag “faktiskt”, eftersom jag sällan håller med honom nu för tiden. Han verkar anpassa åsikterna en smula efter vilken arbetsgivaren är.
Jag skulle dock hävda att det rör sig om en duktig och påläst person, som dessutom har en läsvärd stil.
Men visst, läs inte artikeln och lev kvar i din filterbubbla om det gör dig lyckligare.
Jag håller med om Cervenkas bristande kompetens. Med det sagt, även en blind höna kan ju ha tur ibland.
Så vi har en inflation åtminstone delvis och min ponduspostulering till stor del driven av utbudssvårigheter och brister i den tekniska infrastrukturen.
Hur en höjd ränta ska få det att blåsa och regna mer samt bygga bort flaskhalsarna i elnätet lämnas som ett ämne att diskutera i små grupper.
Essato!
Sedan midsommar är faktiskt inflationen negativ i Sverige, om man får tro Cervenka i artikeln jag länkade till ovan.
KPI-förändringar är bara reaktioner på den inflation som varit under en förevarande period. Skall man leta efter indikationer på den riktiga inflationen så är det bättre att peka på de nu pysande tillgångsbubblorna, speciellt på bostäder. Att mat och grejer blir dyrare ett tag är bara efterskalven.
Extremt komplexa orsakssamband. Är nog svårt att peka på EN förklaring som pekar ut hela lösningen. Men “det saknas energi”, är dock en bra kandidat …
—
Nej, höjd ränta får det inte att regna och blåsa mer. Men på allt annat har räntan betydelse?
Nu är det inte enbart el som blivit dyrare, kronförsvagning har gjort att även “grundinflationen” är över RB målet. Med högre räntor och stopp på köp av utländsk valuta för att sänka kronan tror jag att importen kommer att bli billigare och med den insatsvaror i industrin. Just nu driver RB en brutal försvagning av kronans värde.
Ja, om vi ska lita på RB och räntan för att höja kronans värde relativt andra valutor så lär vi få ha två-siffrig ränta innan det händer något.
–
Om RB verkligen ville bry sig om valutan så skulle de sluta rea ut SEK dagligen. Signalvärdet i det skulle vara tiofalt högre än en kvarts procent ränta hit eller dit.
Det var lätt att misstolka Ingves besked om att RB följer kronkursen noga. De flesta förväntade sig nog inte inflationsdrivande åtgärder. Tror ni att RB vill gå högre än dagens inflationen?
Mmm det är väl pest eller kolera för riksbanken.
Men utan åtgärder på elmarknaden blir det begränsade effekter? El måste ju vara en betydande insatsvara i industrin också.
Sötebrödsdagarna är över och vi får vänja oss vid halvgamla men fullt fungerande kök och badrum samt mer hemmalagat och hemester. Inget någon dött av
Vi som bor i lägenhet har fortfarande den största delen i fast nätavgift för el. Det går nog att spara mycket hos storförbrukare, men det senaste stödet gynnade den som slösade med el.
Förr kunde Vattenfall gå med förlust på den sista producerade kWh, prismodell en vid avreglering är inte optimal för konsumenten.
Min egen personliga killgissning förstå.
Kommer ni ihåg paniken inom den avgående regeringen bara dagar innan valet?
Här är ett citat på hur mycket av hur vår vindkraft är finansierad:
“PPA – ett långsiktigt avtal om inköp av el
PPA (Power Purchase Agreement) är ett långsiktigt avtal om elinköp mellan en elproducent och en elköpare. Det är en prissäkring – köparen säkerställer leverans av el till ett lågt pris – och merparten av de senaste årens vindkraftsinvesteringar inkluderar dessa.
https://svenskvindenergi.org/fakta/ppa-ett-langsiktigt-avtal-om-inkop-av-el
Så, om det inte blåser tillräckligt så får vindkraftsbolagen köpa el dyrt och sälja den billigt till de som finansierar vindkraft?
När det väl blåser vet vi vad som händer med elpriset, ibland är det till och med negativa priser.
Ja, jag är ingen ekonom men en affärsmodell där en leverantör får betala för utebliven leverans och oftast inte får några vidare intäkter vid leverans känns som en ganska ohållbar affärsidé.
Tips till alla med bubbelbad
Se till att den inte står tomt när det fryser då kan ledningarna frysa sönder du behöver värma upp den lite ( även om många kanske tänker stänga av helt under vintern
Ska bli intressant att se om alla tänker på det eller om det även blir rea på trasiga spabad till våren
Önskar 1 % upp, men tror de ”fegar ut” på 0,75
Hoppas de står upp för fortsatt amorteringskrav det behövs
Möjligtvis låta den som kan uppvisa gulligt intyg att de är inskriva på arbetsförmedlingen tillfällig paus
Som de skrev ” räntekänslighet kan man bara reglera med amortering”
https://www.di.se/debatt/debatt-rantekanslighet-kan-man-bara-minska-genom-amortering/
Förstår att bli pensionär + 4 Mill i lån, ovanpå detta, om du inte lyckas bli typ skuldfri tills pensionen
Många pensionär som har det tufft redan nu har knappt lån
Spännande att se i morgon
Själv håller jag med om Lars E.O. Svenssons kritik av ammorteringskrsven, särskilt det förstärkta. De är i mångt och mycket kontraproduktiva utifrån hur Finansinspektionen motiverar dem. Försvårar uppbyggnad av buffert ex ante och ex post så leder de till större minskning av konsumtion då ammorteringen annars kan vara lägre vid hög ränta vice versa.