Streaming har förändrat kontrakten hos underhållningskulturen

Streamingens allt mer dominerande ställning inom underhållningskultur har det senaste decenniet förändrat hur kontrakten ser ut inom åtminstone underhållningskulturen. Med streaming dör inte längre intäkterna ut efter nyreleaser, utan lever tills vidare. Därmed går avtal mot allt längre kontrakt.

Garbage

Förr släppte ett band en skiva, den sålde som smör, sedan turnerade man, och därefter började försäljningen ebba ut. Jag kan inte skivbranschen, så jag kan inte tala för hur långa kontraktstider man som artist eller upphovsman hade med skivbolagen förr. Idag står antagligen streamingtjänster som Spotify, Apple Music, Amazon, Youtube och allt vad de heter för majoriteten av intäkterna från musikförsäljningen.

Intäkterna har därmed flyttats från en punkt till ett flöde. Kontraktlängderna bör därmed också blivit avsevärt längre, då skivbolaget inte längre kan räkna hem hela intäkten de första åren.

Som författare kan jag dock bokbranschen betydligt bättre. Nedanstående är generellt och jag säger inget om mina egna avtal.

Förr kunde förlagskontrakt vara så korta som tre år.

Första året sålde man inbundet, andra året inbundet på bokrean och släppte även boken som pocket, som togs in överallt. Sedan dalade pocketförsäljningen efter ett år, och boken trycktes inte mer. Undantag fanns förstås, där man antingen löpande förlängde avtalen med författaren så länge boken sålde, eller där författaren kanske hade femårsavtal istället.

Idag har vi särskilt för underhållningslitteraturen en enorm volymandel via streamingtjänster som Storytel, Bookbeat, Nextory, Bokus Play mfl, samt digital direktförsäljning. Detta ger en helt annan livslängd på litteratur, samt har förvandlats till att stå för en majoritet av underhållningslitteraturens försäljning. 2020 hade jag hela 75% av min försäljning digitalt. Det ser likartat ut för många andra underhållningsförfattare.

Min debutroman Midvintermörker fortsätter sälja trots att den nu är inne på sitt elfte år på hyllorna och hos streamingtjänsterna. Volymen per år är ungefär hälften av vad den var som högst när den sålde som mest på ett enskilt år.

Den långa svansen – bokförsäljning av mina titlar per år sedan utgivning för respektive titel. Höstsol sticker ut år två pga att den blev månadens pocket hos Akademibokhandeln.

Detta beror framför allt på streamingtjänsterna. För de äldre titlarna är ungefär 80% av försäljningen elektronisk numera. Detta handlar om merförsäljning kontra tidigare och för streamingtjänsterna får man som bekant betalt en gång till när någon läser eller lyssnar om boken, vilket gynnar populära böcker.

Vad jag hört från kollegor är att kontrakten nu blir allt längre. Glöm tre år. Glöm fem år. Nu pratar vi om åtminstone åtta år. Det längsta jag har hört om var på över 20 års förlagskontrakt.

Detta gör det också allt viktigare att ha ett bra kontrakt. För att vara låst i ett dåligt avtal på 20 år kan vara trist, särskilt som oerfaren debutant. Debutanter kan kontakta Författarförbundet för juridiska konsultationer kring sitt första förlagsavtal, alltså även innan de kan bli medlemmar med två förlagspublicerade böcker.

Relaterat till musik så finns det tydligen en problematik med remastering av gamla skivor, som räknas som ett nytt upphovsverk i USA om jag förstått det rätt. Ägaren av mastern får också en ansenlig del av intäkterna från streamingen om jag förstått Midias rapport rätt. Detta kan då vara tveeggat.

En remaster kan förlänga skivbolagets kontrakt med artisterna och upphovsmännen. Men det kan också vara en indikator på att bandet just fått tillbaka rättigheterna till skivan, och då gör en remaster för att även få den delen av intäkterna. I dagarna har t ex Garbage släppt en remaster av sin egen favoritskiva Beautiful Garbage, tjugo år efter releasen som floppade på grund av elfte september 2001. Denna gång på eget skivbolag om jag förstått det rätt.

Streamingtjänsterna för litteratur betalar dock betydligt bättre än streamingtjänsterna för musik. Förenklat får man ungefär lika mycket betalt för en pocket som för en streamad bok, och den streamade boken får man betalt för även när den lyssnas på igen, vilket gör att fans som läser en bok flera gånger alltså blir allt viktigare.

Idag innebär det också att bokreleaser i serier av böcker drar upp lyssnandet på de tidigare böckerna, vilket ytterligare förlänger livslängder och intäkter.

Sedan är dock frågan hur branschen ser ut om tio eller tjugo år? Vad som är tydligt är att streamingtjänsterna åtminstone för populärlitteraturen har förändrat landskapet, i alla fall i Sverige.

Hur detta påverkar film och teve vet jag ej – tydligt är ju dock att en del teveserier verkar få evigt liv via Netflix och liknande tjänster, långt efter de ursprungligen släpptes. Hur intäktsfördelningen ser ut där låter jag dock vara osagt, för jag har ingen insyn.