Sveriges yngre läkares förening (SYLF) har släppt sin årliga AT-läkarrapport för 2021. Var femte AT-läkare överväger att hoppa av och byta yrke, väntetiden för att få AT-tjänst har ökat och man jobbar nästan två timmars obetald extra arbetstid i veckan. De sämsta sjukhusen att ha AT-tjänst på är Capio S:t Görans på Kungsholmen i Stockholm och Danderyds Sjukhus på gräddhyllan Danderyd. De bästa hittas region Halland med Varbergs och Halmstads sjukhus, Västerviks sjukhus i region Kalmar och Kristianstad centralsjukhus CSK i region Skåne.
 |
| Sveriges tredje bästa AT-sjukhus enligt SYLF |
Anställnings- och arbetsförhållandena för AT-läkarna är inte de bästa. Lönen är inte särskilt hög, de finare ST- och överläkarna dumpar alla de värsta arbetspassen och tiderna, samt tristaste arbetsuppgifterna på gruppen när väl dessa fått en AT-tjänst. Väntetiden efter examen på att faktiskt få en AT-tjänst har ökat sedan 2020, från 10.6 månader till 11.1 månader.
Därtill jobbar AT-läkarna i snitt en timma och 40 minuter extra obetald arbetstid i veckan, då det inte nödvändigtvis bara går att dumpa en patient och gå hem när klockan klämtar slut för dagen. Om man nu inte dessutom får ST- eller överläkarens arbetsuppgifter i knät fem minuter innan hemgång. Som patient uppskattar man dock att AT-läkaren på akuten återvänder efter arbetstidens slut och syr färdigt – när man har gått av passet och rent formellt har gått hem kan man ju inte bli ryckt till något mer akut än att sy klart patienten. Självupplevt, tack för er tjänstgöring. Kram.
SYLF skriver att under perioden 2018 till 2023 kommer köerna för AT-tjänst ha växt med 1000 läkare.
Sveriges bästa sjukhus för AT-läkare hittas i region Halland, där Varbergs sjukhus får högst betyg av AT-läkarna. På plats #2 hittas Västerviks sjukhus och på plats #3 CSK i Kristianstad. Region Halland återvänder på fjärde plats med Hallands sjukhus.
Överlag är sjukhusen bortanför storstäderna och utanför universitetsorterna bättre för AT-läkare, även om det finns undantag som Kungälvs sjukhus och Södersjukhuset, som bägge placerar sig i topp 20. Men annars är det platser som Mora, Avesta, Gällivare, Kiruna, Kalmar, Ängelholm, Skellefteå (felstavat i rapporten, kanske var det en läkare som skrev listan för hand först säger jag som har helt oläsbar handstil – inte ens jag kan läsa vad jag skriver – och blev författare istället och felstavar med flti extra mycket i detta inlägg, behöver kaffe), Eksjö, Hudiksvall, Katrineholm, Visby, Växjö, Västerås och Köping, samt Skaraborg på top-20.
I botten hittas Capio S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus, bägge alltså i Kongliga Hufvudstaden, följt av Örebro, Trelleborg och mitt eget SÄS Borås – Skene. Ska ge mina AT-läkare styrkekramar nästa gång jag är på akuten.
 |
| Skatteåterbäring i traumarummet på SÄS |
Region Stockholms stolthet Nya Karolinska NKS i Solna hamnar på plats 48 av 67. Sahlgrenska i Göteborg är på plats 27/67.
AT-rapporten för 2021 hittas som PDF här och den som bara vill gotta sig åt topp- och bottenlistan över hur sjukhusen behandlar sina AT-läkare hittar den separat som PDF här. Rankningen baserar sig alltså inte på patientupplevelsen, utan på upplevelsen som AT-läkare och hur handledning, utbildning, mobbning (“kollegialt stöd”) etc fungerar på respektive sjukhus för de olika avsnitten som medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin. Det enskilt lägsta betyget för något moment på något av AT-sjukhusen i Sverige verkar vara 1.90 (på en skala som går till 6 bara för att man kan???) för introduktionen för psykiatriavsnittet på Örnsköldsviks sjukhus.
Läkare är ju ett premium- och statusyrke, men för AT-läkare är inte lönerna enorma, utan en bit över medianlönen för Sverige. 2019 var medianlönen för alla yrken 31 700:- SEK per månad. För landstingssektorn, dit AT-läkarna generellt hör var medianlöenn 33 900:-. AT-läkarna hade en medianlön på 34 400:- att jämföra med sjuksköterskornas medianlön om 35 700:-.
Läkarlöner som ST- och specialister är förstås avsevärt högre, men man ska först orka dit.
Mer än var femte AT-läkare överväger att vaska sin läkarutbildning och hundåren i AT-tjänst man lagt ner. Hela 21% överväger att byta yrke. Det är således en stor risk att mycket skattepengar som lagts på en dyr utbildning också vaskas.
44 kommentarer
Verkar vara ganska små sjukhus i topp. Kanske finns ett direkt samband mellan antal anställda och upplevd kvalitet? Här kan man återknyta till Leif Östlings infama lögner, när han satt och orerade om hur mycket bättre privat sjukvård var. Han hade helt "glömt" att justera för storleken på organisationen och det faktum att nästan all privat sjukvård i Sverige är småskaliga kliniker och vårdcentraler och därmed lättstyrd. Det framgick väldigt tydligt i den undersökning han hänvisade till.
S:t Görans är ju privat …
Ja, det är generellt storleken mer än driftsformen som ger utslag, på de flesta små sjukhus kan du gå från den ena änden till den andra på under fem minuter (när du väl lärt dig hitta i kulvertarna och korridorerna) och redan som nyanställd lär du dig att känna igen i princip alla äldre kollegor på bygget till åtminstone utseende redan det första året.
Ex: Kungälv vs Sahlgrenska.
Inte för att tala om Alingsås med prisbelönad ortopedklinik …
Det intrycket jag har fått är att vårdcentraler inte är särskilt attraktiva för läkare att jobba på.
Däremot är tjänsterna där desto mer eftertraktade bland undersköterskor och sjuksköterskor.
Mycket tack vare de regelbundna arbetstiderna.
Är det inte så att nybakade läkare främst söker AT-tjänster på sjukhusen i storstäderna och universitetsorterna där de har utbildat sig och har sitt sociala nätverk? Sjukhusen bortanför storstäderna och utanför universitetsorterna måste då anstränga sig extra för att kunna locka till AT-läkare? Vi ser helt enkelt ett exempel på lagen om tillgång och efterfrågan.
Absolut så.
Huvudet på spiken. Man hade kunnat önska att de trots detta ansträngde sig för att ligga i topp i liknande undersökningar men tyvärr är det ju landstinget som ligger bakom. Deras enda styrfaktorer är att alla har fått rätt kurs fastställd av armadan pappersvändare och att budgeten (inte ekonomin) går ihop.
Hade en vän från en ort i inre Norrland på besök härom dagen. Omöjligt att få någon läkare att bosätta sig på orten för att ta fast tjänst på vårdcentralen. Blir 100% stafettläkare till skyhög kostnad. Man ska ju även ha jobb åt sin respektive etc.
Liknande problematik gäller rimligtvis även sjukhusen, många gängar ju sig under studieåren och att då dra till Gällivare gör man inte i första hand.
Kan tilläggas att du får en villa för en miljon på orten …
Inte i Visby eller Östersund, där börjar det bli ett motargument till att flytta redan. Och nu pratar vi läkare…
Avsåg orten i inre Norrland. En småort. Typ som min by, fast i inre Norrland. Vi verkar numera ha fasta läkare på våran VC 45 km från Gbg, sedan den privatiserades. Regionen lyckades aldrig få läkare att ta fast tjänst, så de sålde istället. Antar att det blev en lönejustering så löste det sig.
Stafettläkare är förvisso dyrare än att ha en läkare fast anställd, men inte skyhögt dyrare. Säg 20-40 % dyrare. En typisk allmänspecialist fakturerar som en halvbra IT-konsult, ungefär 1050-1200 kr/h.
På detta blir de förmånsbeskattade för boende på den ort som de tjänstgör på, så åtminstone delar av pengarna går tillbaka till farbror staten.
Problemet med stafettläkare är snarare att det inte blir någon kontinuitet i vården. Men vad ska man göra? Det går ju inte att tvinga en hjärtspecialist att flytta till Arjeplog.
Det går inte heller att tvinga en läkare att vara vaken och i tjänst 168 timmar/vecka så alla vallöften om att väljarna "alltid skall få träffa samma doktor" är ren bullshit – åtminstone tills vi människor lär oss att alltid bara bli sjuka på kontorstid måndag-fredag.
Ursäkta mig men vem i hela helvete köper en halvbra IT konsult för 1050-1200:- i timmen??? Överprisat så det förslår, iofs har vi rätt stora volymer men vi är inte i närheten av dom priserna om vi inte pratar tyngre kompetens hos seniorkonsulter.
Jag får 1350 i timmen 🙂 Men det är kul att veta att jag är en seniorkonsult med tyngre kompetens.
I Stockholm får en vanlig bonn-utvecklare runt 1000 kr/h, eller det är åtminstone vad mina bekanta drar in som är egenföretagare.
För 3-4 år sedan var det högst timlön på Ortopeder i Värmland, och de hade närmare 1200 kr + alla övertidsersättningar.
Du har helt rätt, många vill ju inte flytta vilket är intressant då pöbeln skäller högt på den som inte flyttar för att få jobb.
Själv flyttade jag till ett annat län när jag fick ett erbjudande. Tidigare sökte jag ju över hela landet.
@Anton, det är bara att gratulera er och framför allt gratulera er för att ni inte jobbar för det bolaget jag för tillfället representerar. Håll er ifrån det för där blir det signifikant lägre betalt.
Dessutom håller vi på för fullt att flytta ut IT/mjukvaruutveckling från stortstäder till mindre orter, eller "nearshoring" som McDonalds hade kallat det". Ger ytterligare kostnadsbesparingar som vi kan använda till mycket bättre saker – min bonus till exempel.
Nu är det stor skillnad på en debiterad tusenlapp och en tusenlapp i timlön. Ortopeden ovan har då utöver detta pension, sjuklön, semester och allt vad en anställning medför. Konsulten har inget alls av detta eller snarare, det ska täckas av tusenlappen ink. sociala avgifter.
Skulle gissa att storstadssjukhusen tyvärr rankas samma av yngre ssk. Man utnyttjar sitt läge och prestige (stora sjukhus, fler spännande fall, mer action, samma orsak till att Polisen och Militären kan pissa på sin personal på golvet) och behöver inte erbjuda personalen lika mycket för att de ska stanna.
Bara två fast anställda sköterskor kvar på akuten i Uppsala:
https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/nastan-bara-hyrsjukskoterskor-pa-akademiskas-akutvardsavdelning/
AT systemet är gjort för glesbygdsförsörjning med brett utbildade läkare. I Sthlm är det mestadels bortkastad tid. Väntetiderna är enormt kontraproduktiva. Smart att börja specialiseringen när barn 1 och 2 redan kommit? Nope. Fransmän blir klara dom specialister i 28 års ålder +/-.
Att ST läkarna och överläkarna bara dumpar uppgifterna på AT läkarna när det behagar håller jag inte med om. Tvärtom så råder det en invers hierarki i Sverige, där specialister har klart mest att göra och frågetröskeln samt motkrav på att vara påläst som junior är nästintill obefintliga. Sedan är läkeriet ett svårplanerat jobb. Men en duktig ST läkare eller överläkare går inte heller hem innan jobbet är gjort, för patientens bästa. Man kan rapportera över mycket till jouren men inte allt.
Skulle kunna skriva en bok om komparativ yrkesetik och -kultur inom medicin och har jobbat i 5 länder som leg. läkare. Sverige har trots allt goda förhållanden för juniora läkare när de väl kommer in på ett formaliserat spår som AT och ST.
Överraskad över att S:t Göran ligger så illa till. Kan vara en Covid effekt. Var mkt bra för inte så länge sedan.
Intressant med perspektiv. Jag antar att svarande på undersökningen utgår från sin egen anställning på ett visst sjukhus. Hur ska man då veta att om det är bättre att tjänstgöra på Eksjö än Sunderbyn eller Östersund om man bara varit på ett ställe. Speciellt om mindre orter kanske bara har någon enstaka AT-läkare jmf storstäder med hundratals, hur ska svaren då viktas?
Det är bara sammanställningen som ställer olika sjukhus mot varandra. Frågorna handlar förstås om enskilda upplevelser, på skalor, i en hel massa parametrar. Det går att läsa djupare för den som vill och orkar leta lite i materialet.
Jämför SMHI, du kan om du vill sammanställa och uttolka vilken ort i Sverige som har det bästa/sämsta vädret i dag, men mätpunkterna kommer alla från enskilda platserna och utgör inte i sig själva någon sådan vägning.
Även erfarna läkare från i princip alla specialiteter lämnar numera sjukhusen, men vaskar inte den då ännu längre utbildningen utan blir ofta distriktsläkare på någon vårdcentral istället. Följande ligger bakom betalvägg så jag har inte läst den i sin helhet, men rubriken sammanfattar tydligt:
https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/allmanmedicin/hela-listan-lakare-fran-46-specialiteter-har-blivit-allmanlakare/
Vi kan läsa att hela 21% av AT-läkarna överväger att byta yrke. Frågan är hur det ser ut i verkligheten och hur många läkare som verkligen överger sitt yrke. Läste för ett antal år sedan (har tyvärr inte kvar referensen) att läkarna tillhörde den yrkesgrupp bland högutbildade akademiker som i lägst grad lämnade det yrket de var utbildade till. Men det kan ha ändrat sig sedan dess.
Får man inte övertid inom vården?
Jodå, man får övertid, och i flera kategorier. En övertid för tid man faktiskt arbetar på sjukhuset. En övertid för tid man tillbringar på sjukhuset utan att arbeta och en övertid för tid man har jour (alltså, inget spritande).
Alla dessa övertider måste hållas inom vissa fastslagna ramar över tid. Det är inte tillåtet för läkare att jobba hur mycket som helst.
Exempel på hur det kan fungera: avgående jour slutar kl x, pågående jour börjar x. Schemalagd ”Tid för överlämning” 0 minuter. Dvs antingen lämnar avgående jour bara sökaren och går eller så kommer pågående jour ner några minuter innan ”officiell” starttid på passet för att få rapport. Eller så stannar avgående jour kvar efter ordinarie avslutad arbetstid för att jobba med patienter som man börjat att handlägga. I praktiken blir det ett system där man handlägger ”sina” patienter i brytpunkten mellan jourpassen, det är det mest effektiva sättet (pågående jour slipper läsa in sig på vissa patienten då vissa patienter kan skickas hem från akuten osv). Denna övertid registreras som ”flextid” som man kan ta ut ”när det går” dvs i praktiken väldigt sällan (man schemaläggs dagtid på mottagningar, ronder, avdelningsarbete etc.). Nu var det inte tillåtet att samla ”flextid” på hög så efter ett visst antal timmar togs tid över en viss brytpunkt helt sonika bort, utan ersättning. Det stämmer att läkare har övertid, men det finns en mängd undantag och ”kryphål” som används friskt av arbetsgivaren just för att minska mängden betald arbetstid. Likartade upplägg finns för övrigt även för andra yrkeskategorier i vården, det är inte bara läkare som arbetar ”gratis”. Jag tror för övrigt att detta är ett mer generellt fenomen i arbetslivet idag, främst på lite mer välavlönad nivå; arbetsgivare både i offentlig och privat sektor förväntar sig att arbetstagaren skall lösa arbetsrelaterade uppgifter även på sin fritid. Det vore intressant om bloggaren kunde göra en enkät och se hur det ser ut bland läsarna av bloggen. Dvs hur är officiell betald arbetstid i förhållande till faktiskt arbetad tid, privat vs offentlig arbetsgivare, fördelat på sektorer, lönenivåer etc.
Problemet är förhoppningsvis övergående med den nya läkarutbildningen med bastjänstgöring i stället för AT.
En och en halv timmes obetald övertid i veckan!!
Buhu!
Vilket privat yrkesgrupp får idag inte göra det och mycker mer?
Och vem vill tro att läkarutbilndingen är vaskad bara för att en AT lämnar vårdenn – finns väl massor med läkare i forskning t.ex.
Håller med – som teknisk konsult lade jag väsentligt mer än en och en halv timmes obetald tid i veckan när jag var ny – detta för att gynna min egen kompetensutveckling. Tyvärr ser jag inte samma vilja idag hos mina yngre kollegor ("Man vill inte lära sig själv – någon annan skall utbilda en")
Visst, men du kunde säkert också bestämma när dessa obetalda arbetstimmarna skulle utföras. Kanske efter att du sovit ruset av dig en söndag eftermiddag. Svårare för läkare och sjuksköterskor att bestämma att en patient skall komma när jag är nykter på söndag klockan 18.
Fem år utbildning, arbetsmarknad där du kan få anställning på en kvart och rakt in på medianlön med div. OB-avtal som generera långt högre ersättning än i industrin. Och detta när man inte är varm i kläderna samtidigt som man är på fast frack till en av de säkraste anställningarna med högst lön i Sverige? Har aningen svårt att känna sympati med gruppen.
(Och kan nyttja norska arbetsmarknaden och lyfta typ 150k i veckan om man drar en vecka till Bodö…)
Det är svårt att få AT, småorter har också väntetid upp till 2 år även om vissa är lättare. Att få ST kräver nästan ett år vikariat och inte ens då garanti då det saknas pengar till ST tjänster. Att få tjänst som specialitet är däremot lättare men det ät efter 5.5 år studier, vikariat 1.5 år, AT 21 månader, vikariat igen 1 år och därefter ST 5 år som i många steg innebär flytt runt om i landet.
ST löner ligger kring 45.000.
Läkare har inte OB uran komp. De flesta har inte extra av att jobba jul mot en lördag.
Övertid sköts via ATL tid där man efter 165 h får ett papper av facket där arbetsgivaren har ansökt om att få överskrida gränsen.
Extra timmar utan för jour ger flex där timmar över 50 på kontot försvinner 4 gånger om året och är svåra att få ut i ledighet.
Som icke överläkare vilket är oftast 10 års specialisttjänat och/eller disputerade så får man ca 60000 för en vecka i Norge på flesta ställen. Vilket i och för sig är riktigt bra!
Varenda enda en av mina kompisar födda i slutet av 80talet/början av 90talet som gått läkarprogrammet har fått at och ST inom ett år efter avslutad tidigare utbildning.
För detta har det dock krävts flytt till mindre attraktiva orter som Kiruna och Växjö.
För dem verkar det inte vara några väntetider på åtminstone AT. För ST varierar det lite mer men för de som söker mindre attraktiva specialiteter som Allmänmedicin har det inte varit några problem.
Är i likande ålder själv, flyttade till en ort med 25 000 invånare som inte tillhör de attraktiva, men visst finns de de som har mer tur. Är oftast om du inte har anknytning att man måste söka en eller 2 gånger för att komma på intervju så att de kan gallra fram de som vill stanna
OB har du nog rätt i, slängde mig med fel begrepp. Så mitt urval av mina bekanta ST och överläkare som har ca 10-15 år på nacken, lyfter 80+ allihop och själva rapporterar 150k veckan i Norge är skevt? Har svårt att se det, det är typ ett halvdussin och skulle vara lite väl slumpartat för att inte stämma. Alla har för övrigt gjort det som talare ovan säger (stuckit dit det fanns AT och inte väntat. Du är ju inte direkt obetald som underläkare heller.
Överläkare, opererande specialitet. Vanlig intjäning ligger på 50-80 KNok/V i noreg. Ska man nå upp till 150 KNok måste man förmodligen vara jour (vakt) konstant samt ha att göra, vi pratar en 120h arbetsvecka för en narkosläkare eller motsv. Tror dina vänner har berättat en s.k. Norgehistoria för dig…
Härom året fick S:t Görans en utmärkelse som bästa sjukhus…
Att göra AT i Åland ska vara mycket uppskattat. Ett litet sjukhus där man lär sig mycket om allt. Lugnare än många svenska sjukhus och väldigt få patientsamtal som kräver tolk.
Även ett tillägg på lönen för alla som jobbar in det oftenliga för att man jobbar på en Ö där allt är lite dyrare. Kanske vore något för svenska småstäder?
Nu ska det även gå att att göra AT i finska Wasa.
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/09/nu-oppnar-region-vasterbotten-for-at-i-finska-vasa/
Det är väl naturligt att man får jobba hårt i början på en karriär? Att de små liven svarar att man överväger att sluta är inte detsamma som att de kommer att göra det.