Vi fortsätter temat på morgonens ointressanta börsinlägg med den allt mer irrelevanta och ointressanta officiella konsumentprisinflationen. Trots allt återger den bara den fiktiva inflationen för KPI-Svensson och inte inflationen för t ex byggpriser, råvaror och annat som påverkar företagsprisindex, och inte heller täcker KPI vad som sker med tillgångsprisinflationen som driver börs-, obilgations- och bostadsbubblorna.
![]() |
KPIF tillbaka till 1988 enligt SCB |
KPIF landade på 1.7% i årstakt, där 1.6% var väntat. Det var således lite högre konsumentprisinflation i juli än i juni, men kan nog avfärdas som brus.
Oavsett täcker KPIF bara vad du gör med din månadslön, så länge du inte sparar några pengar för att t ex köpa en bostad. Övrig prisinflation i samhället täcks inte av KPIF eller de andra KPIx som finns. I takt med att den finansiella ekonomin blir en allt större del så kan man fundera på relevansen hos KPI eller KPIF som styrmedel för ekonomi, uppräkningar av olika brytpunkter eller prisindex.
Trots allt visar detta inget hur kostnaden för exempelvis företag påverkas, då företagen inte är konsumenterna. Det finns förvisso separat byggnadsprisindex, men det täcker alltså bara byggsektorn. Intressant är dock att i princip ingår inte vad det kostar att underhålla och reparera ditt hus i KPI, särskilt inte om du gör det själv eftersom byggvaror i princip saknas. Och priser på sådant som säljs mellan hushållen, dvs bostäder inkluderas inte alls, utan bara kostnaden för lånen som alla förutsätts ha.
Försöker du spara till en bostad eller någon annan kapitaltillgång, t ex en skogsfastighet eller börsen, så ingår inte detta heller i KPI. SCB skriver uttryckligen att priserna på tillgångar inte räknas in i KPI.
KPI(F) har blivit irrelevant då det allt mindre återspeglar vad hushållen använder sin lön till längre, om man inte förutsätter att hushållen ska låna till allt som inte omfattas av KPI. Betalar skuldfritt och kontant får man skylla sig själv. Ej heller täcks prisutvecklingen för företagen.
Med bolånetak i sina olika former återspeglar inte heller KPI(F) längre boendekostnaderna korrekt, då man utelämnar de kontantinsatser med tillhörande kapitalkostnader och sparandetid, som måste till för den där bostaden.
Samtidigt skulle det förstås bli riktigt dålig stämning om man började räkna in tillgångsinflationen i de officiella inflationsmåtten. Då skulle t ex brytpunkten för statlig skatt behöva höjas rejält, liksom olika bidragsnivåer och annat som är beroende av olika prisindex och prisbasbelopp.
20 kommentarer
Som företagets representant i lönesättning framförs KPI som ett starkt argument, vilket allt fler medarbetare inser är rent skitsnack. Vilket är svårt att förneka, vilket jag brukar framföra.
Bloggarn har ju vid tillfälle noterat tidningars kraftiga prisökningar vilket inom x år skulle kräva hela månadslön. Hur mycket mer har samma kostnadsutveckling och när väljer konsumenter bort dessa och branschen dör?
Spännande! Du menar att det har gått så långt att t.o.m den fackliga sidan i löneförhandlingar nu öppet säger att deras egen sosseregering dribblar med fake-news-siffror på nationell nivå?
Njae, snarare deras medlemmar ännu…
Kapitalkostnaden för bostaden har vida understiget motsvarande HR de senaste 20 åren, all inclusive (avgift, ränta etc). Där till har man fått ta del av tillgångsinflationen, som varit massiv.
Varför ska vi nu rita om kartan, och inkludera tillgångsinflation i KPI/KPIF?
Men visst detta har varit en omfördelning som heter duga. Det är inget något jag stöttar, jag vill ha en ordentlig fastighetsskatt med skatteväxling för slantar. Jag har inte läst ett enda vettigt argument som talar emot detta.
Man behöver inte inkludera tillgångsinflation i KPI/F; det är ju tvärtom dumt att göra om man vill kunna ha jämförbara mätdata över tid.
Däremot kan RB övergå till att låta inflationsmålet på 2% vara knutet till den verkliga inflationen, d.v.s. ökningen av betalningsmedel i samhället. Kom ihåg Friedmans välkända citat "always a monetary phenomenon".
Omfördelning är det väl bara om någon grupp avstått konkret till en annan grupp. Givetvis är det en stor värdeökning men det beror mer på sedelpressarna gått varma snarare än att HR betalat medelklassen.
Jag vill ha en ordentlig straffskatt på alla som tycker att andra ska skatta mer.
Vill du titta på företagens kostnader finns ju alltid producentprisindex, "PPI".
Noterar de vanliga missförstånden om att bostadskostnader inte skulle ingå i KPI. Rekommenderar en kik i KPI-dokumentationen. Ex om avskrivningsdelen för bostäder:
"Posten avskrivningar syftar till att mäta kostnaden för att bibehålla en
konstant boendestandard i sitt egnahem. Index för avskrivningar består av två
huvuddelar; bygg- och hantverkstjänster samt byggnadsvaror. För tjänstedelen
beräknas index utifrån lönekostnaden för ett antal olika avtalsområden, det
vill säga löneutvecklingen justerat för produktivitetsutvecklingen. Index för
varudelen beräknas utifrån ett stort antal olika byggvaror. Försäljningsställen
för dessa varor dras i KPI:s generella butiksurval och priserna samlas in på
plats i butikerna av samma personal som samlar in priser på andra
butiksvaror.
"
He said PP. huhuhuhuhu
Ursäkta uttråkad fredagshumor på låg nivå. Jag skäms.
Vilka argument talar för att man ska mäta inflation efter KPI/F? Inflation definieras väl som ökningen av betalningsmedel, som i sin tur kan mätas olika beroende på om man bara ser till kontanter, eller till olika typer av krediter (M1-M2-M3-??).
Nej, inflation definieras som ökning av den allmänna prisnivån.
Och argumentet varför man mäter förändringar i den allmänna prisnivån och använder det som verktyg för att styra räntan är väl lite förenklat för att det är prisnivån man vill reglera. Även om det såklart finns ett samband mellan penningutbud och prisnivå så anser inte ens de mest fundamentalistiska österikarna (makroekonomiska skolan) att sambandet är så enkelt som att en ökning i penningmängden ger samma procentuella förändring i den allmänna prisnivån (även produktitionsökningar måste tas i beaktande).
Oxford dictionary: "A general increase in prices in an economy and consequent fall in the purchasing value of money".
KPI är således ett mått på inflationen, men KPI är inte att likställa med "Inflationen".
Ökning/minskning av penningmängden (M1, M2, etc.) är alltså inte inflation.
Lik förbaskat så är inte inflation definierat som ändring av KPI/F. Prisnivån är en effekt av penningmängden.
Fast nu upprepar du bara dig själv. Och nej, prisnivån är inte en effekt av enbart penningmängden. Det finns givetvis ett samband men det är inte så enkelt som att en ökning av penningmängden ger samma procentuella ökking av de allmänna priserna.
Public service löste det så smidigt som att de indexerar tvångsfinansieringen med inkomstbasbeloppet, som historiskt ökar betydligt snabbare än KPI. Formellt ordnat av riksdagen.
Argumentationen låter inte ändras på sig dock, de "indexerar" endast uttaget utan att specificera närmre.
Statistik som styr hela det ekonomiska systemet, men som inte på något sätt speglar verkligheten.
M2 är riktig inflation.
Nej, M2 är ett sätt att äta penningmängden. Riktig inflation är förändring i allmänna priser. Du kanske vill att vi ska ändra definitionen på inflation eller du vi ska låta förändring i penningmängden ska styra räntan men det betyder inte att inflation betyder något annat i dagsläget.
Anekdotiskt höjer Verizon priset på .com domäner med ca 7% 1/9 och ytterligare 7% höjning aviserad 2022.
Det blir ju tydligare och tydligare för gemene man att kronan äts upp fortare och fortare. Som jag förstår det är väl en av många i den digitala valutemiljön att decentralisera just sånt. Det vore intressant att se vad som hade hänt om man redan på 50-talet hade kunnat ha sin lön i guld eller andra råvaror, men ändå enkelt kunna använda det för konsumtion. Ett blogginlägg om prisutveckling av dina tillgångar mätt i mängd guld/olja vore kul. Ser dock mest fram mot att ladda ner boken 🙂