Tillgångsinflationen fortsätter urvattnandet av den svenska köpkraften av tillgångar med nya börsrekord i USA och Sverige och ett guldpris som återigen är över 500:- SEK per gram. I Asien går börserna uppåt.
 |
| Slurp |
Efter börsuppgångar på +1.15% för svenska OMXSPI under måndagen och +0.35% för amerikanska S&P-500 så ser vi nya börsrekord.
Guldpriset har även det gått över 500:- SEK igen, vilket förvisso inte är ett rekord. Amerikanska obligationsräntor steg marginellt under måndagen och USDSEK ligger på 8:59.
I Asien är det positivt under morgonen med Hang Seng +1.68%, Nikkei 225 +0.52% och Straits Times +0.77%. I Australien (som inte är Asien) faller dock ASX 200 med -0.02%. Eller står stilla om man så vill.
Officiell inflation är dock inte priset på tillgångar, så att svensken får allt mindre köpkraft av företag (aktier), råvaror, fastigheter och bostäder eller ädelmetaller är alltså inte inflation. Denna urholkade köpkraft missgynnar kraftigt de yngre generationerna, som aldrig hade några tillgångar som kunde hänga med upp i pris och kompensera, och sk millenials kommer för alltid inleda sina vuxenliv på efterkälken, en situation de sedan får leva med resten av livet. På andra sidan så har framför allt generation X (60- och 70-talisterna) varit extremt gynnade och kunnat komma in när tillgångar var fånigt billiga på förslagsvis 90-talet.
Inget av detta har med skicklighet att göra, så vi i generation X ska inte slå oss för bröstet i tron att vi är så jävla duktiga på att investera. Det enda vi varit duktiga på har varit den tidpunkt en specifik spermie träffade och penetrerade ett specifikt ägg. I slutändan handlar det alltså om tur de där miljonerna du kan sitta och räkna som siffror på en skärm.
15 kommentarer
Bra inlägg. Många behöver både insikten och tillrättavisningen.
Det tråkiga i det hela är att det är även gen x som bestämmer nu för tiden. Riksbanken kommer inte höja räntan, för då blir chefernas hus mindre värda, deras barn kommer ha råd med hus ändå med tanke på föräldrarna.
En annan, född 1993, som inte har föräldrar av den ekonomiska kalibern blir helt enkelt förpassad till hyresmarknaden tills det går att spara ihop en insats.
Jag håller med. Och vad värre är, de som nu skall leva på att arbeta och därmed missgynnas jämfört med tillgångs-ägande blir dubbelt bestraffade sedan guld-foten avskaffades med början 1971.
Det sämsta att bli betald i måste väl vara såsom många svenskar i skogsindustrin fick på 1800-talet, i spritdrycker. Men sedan när man fick betalt i en valuta som backades av guld så var det bättre för arbetaren. För guld behåller sitt värde och har värde för alla. Med sparat guld kan du starta ett eget bolag där du köper egna sågar och yxor eller vad man nu har för idé. Men försök göra det med sprit.
Så nu när vi får FIAT pengar för arbete, så dödas en stor del av individens möjlighet att göra verklighet av sina idéer. Vad är dina sparade lönepengar från arbete värda när de som istället har tillgångar kan gå in på en bank och få nytryckta pengar som kostar noll i ränta.
Så inte nog med att arbete kraftigt missgynnas jämfört med ägande av tillgångar. Vi har försvagat arbetarens möjlighet att med innovation förändra sitt liv och därmed kanske mänskligheten. Vårt system dödar bort innovation från många individer, och det är dåligt för oss alla.
Likt som för skogsarbetarna som fick betalt i sprit ligger möjligheten för en FIAT arbetare idag att spara kapital och sedan innovera långt borta jämfört med när de som arbetade fick betalt i sedlar som motsvarande en viss mängd riktigt guld. Svårt att se att mänskligheten står inför annat än en dåligt period med nuvarande FIAT system.
Nej, för en person som precis börjar spara, och inte redan har ett kapital som kan ge ordentlig avkastning, måste dagens situation vara hopplös. Även om du lyckas lägga undan 10 000 per månad så räcker det inte ens för att hålla jämna steg med ökningen av kontantinsatsen på en villa i en storstad.
Pengarna blir värdelösa framför folks ögon.
Jag har ett "omvänt" problem, tillgångarna finns i en värdefull fastighet i skärgårdsmiljö, men jag har inga barn och kompisen som bor i gäststugan har inte heller några barn. Vem ska vi (framförallt jag som äger det mesta) ska testamentera rubbet till, när våra släktingar och deras barn inte har lyckats uppvisa något som helst intresse och/eller duglighet till fastighetsskötsel i skärgårdsmiljö, inkl. trädgård och pool?
De flesta vi känner vill bo i stan och resa mycket, så en fastighet (nästan utan lån) i skärgårdsmiljö skulle vara en belastning för dem och de skulle sälja rubbet till högstbjudande direkt. Det finns många köpare, men få som vill bevara någon större del av det vi värdesätter.
Den nya, kapitalstarka ägaren är bara intresserad av den ovanligt stora tomten, som är en attraktiv södersluttning, och river allt och bygger en lyxvilla. Området har fått alltmer karaktären av stora tvåvåningsvillor på över 250 kvm, efter att kommunalt VA kom hit och byggrätterna ökade kraftigt.
Vi har ett ömsesidigt testamente, där kompisens syskonbarn är efterarvingar, men nu har det kommit krav från kompisens syster, att hon måste absolut få hela hans arv till sig själv, på bekostnad av sina barn, som i så fall inte ärver någonting efter mig, dvs går miste om den största delen (90%) i fastigheten.
Så nu kräver de att testamentet ska rivas och då måste jag lösa ut kompisen med mitt kommande arv efter min gamla mamma, så att han kan bo som hyresgäst hos mig i fortsättningen. Annars kräver hans syster ut sitt arv (10%) omgående efter hans död och det kan t o m bli exekutiv auktion, eftersom hon behöver pengarna ASAP. Då är det bäst att förebygga konflikten i förväg och återigen bli 100% ägare.
Testamentet upprättades hos en jurist för 7 år sedan, pga önskemål av kompisen, som ville bo kvar ifall jag går bort före honom. Pga hans sviktande hälsa har det investerats mycket pengar i fastigheten och han blev 10% delägare, för att han skulle få full permanentstandard, så att vi kunde maxa ROT-avdraget under några år.
"När döden inträffar, kommer Gud, men när arvet ska fördelas, kommer Djävulen". Men djävulen verkar redan vara här, medan vi ännu lever.
Det hade varit bra om man kunde sälja sitt hus eller sin borätt men fick ett förstahands hyreskontrakt så man kunde bo kvar resten av livet men till något högre kostnad. Men förståss med mycket pengar på banken från försäljningen. Jag har funderat ibland varför inte något sådant företag finns som erbjuder det.
Varför skulle någon bank vara intresserad av det?
Däremot kan man ju belåna sin fastighet för att få loss pengar den vägen. Antingen genom produkten "seniorlån" eller på annat sätt.
@Patrik "Viagers let you buy property upfront—while betting on a stranger’s death"
https://www.economist.com/finance-and-economics/2021/05/27/the-pandemic-revives-interest-in-a-morbid-french-financial-scheme
Martin, Erik,
Det kommer att gå bra. Om man sparar 10000 kr/mån så har man 120 000 på ett år, 1,2 MSEK efter 10 år. Om 30 år kan du köpa en etta i Stockholms innerstad. Vill du ha en tvåa tar det förstås längre tid…
Hej igen,
Ovanstående bygger förstås på att lägenhetspriserna slutar att gå upp kommande 30 år. Och att man verkligen kan spara 10000 kr/månad i 30 år. Kan man bara spara 5000 kr/månad tar det istället 60 år. Men med fortsatt höjd pensionsålder är ju inte det något problem…
Marjatta: Med så giriga släktingar så skulle jag sälja det till någon som uppskattar stället. Jag kan köpa det. Jag tvingas bo i stan, vilket jag ej uppskattar, lantis som jag är.
Det där med Bitcoin Standard är kanske inte så dumt ändå @Cornucopia. Känns vettigare än "Riksdagen bestämmer över inflationsmålet"-standarden som komma skall. Det lär inte bli bättre än den nuvarande "Riksbanken trollar fram pengar och köper företagsaktier med och låter riksbankens anställda köpa först innan den givna uppgången"-standarden.
Mycket sant. Det enda man kan göra nu är göra en skattereform som gynnar arbete. Men det göra nog aldrig, ty makten sitter i de ”äldres” händer.
@Patrik, väldigt sunda ord.
@Marjatta, dagens ilandsproblem, som i och för sig är problemet i sig…