Bloggläsarna säger utifrån sin politiska profil ja till vinstutdelning (“plocka ut vinst från friskolan”) i förra söndagens enkät. Skillnaden är dock mycket stor mellan olika partiers väljare. Stödet är störst hos M och lägst hos S.
Riksdagshuset från Riddarholmen |
Hela 56.0% av bloggläsarna säger alltså ja till vinstutdelning från friskolor. Bloggläsarna är dock till en stor del borgerliga väljare, men om man justerar utifrån hur läsarna svarade att de röstade i riksdagsvalet 2018 så blir resultatet fortfarande att 42.6% stöder vinstutdelning från friskolor.
Skillnaderna är stora hos de olika partierna.
Från vänster till höger säger läsarna ja enligt följande:
MP 22.0%
V 22.9%
S 9.8%
SD 63.9%
C 50.6%
L 54.0%
M 68.0%
KD 65.5%
Övriga 66.7%
Något överraskande tycker jag. Frågan väckte dock inte något särskilt engagemang då endast 1344 läsare svarade på enkäten, så det är inte direkt något som läsarna bryr sig särskilt mycket om. Kanske skulle jag också frågat kring huruvida man själv har barn, och om dessa går eller har gått i friskola.
15 kommentarer
Och det är väl 1344 för många. Om friskolan jag väljer att stoppa mina barn i tar utdelning så är det inget övriga skattebetalarna har med att göra. Skolpengen är min att använda hur jag vill.
Lite samma (trasiga) resonemang som att föräldrapenningen skulle vara min. Det rör sig om skattepengar. Alltså har samhället all moralisk rätt att bestämma hur pengarna ska användas. Sedan kan samhället bestämma att det ska vara upp till individerna att bestämma över men det är en annan femma.
Jag har naturligtvis åsikter om att föräldrapenning finns till att börja med, men givet att det finns så köper jag att det är samma resonemang. Trasigt får stå för ditt kollektivistiska sinne.
Om man kan driva en skola som utbildar barnen så de klarar sig bra i de Nationella proven , vilka ska vara betygsstyrande anser jag. Kan man göra detta på ett smartare och bättre sätt än övriga skolor och uppvisa bra resultat bland eleverna så har jag inga problem med att de företagen tar ut en eventuell vinst från bolaget. Dock borde man ha krav på att bolaget ska ha visst kapital så att de inte kan gå konkurs pga att man "plundrat" bolaget på pengar via utdelningar.
Du förstår väl att det är elevernas lärare som rättar proven? Samma risk för betygsinflation föreligger.
Proven kommer bli digitaliserade och centralt rättade, vilket införs i närtid på prov (JÖKen). Sedan är bedömningsproblematiken inte på det sätt som många tror då läraren tenderar att bedöma flickor generösare än pojkar baserat över alla skolor enlig Skolinspektionens rapport. En annan svaghet är att skillnaderna finns främst i fritextsvaren vilka det inte finns någon absolut sanning för ett A eller B om det är ett gränsfall.
Med lite inblick i hur det går att digitalisera proven kan jag avslöja att man ligger väldigt, väldigt långt ifrån att ha en lösning på plats. En kvalificerad gissning är att vi kanske ligger 5 – 10 år från att genomföra proven. Digitaliseringen avser också enbart att underlätta för central rättning, det innebär inte att det kommer att genomföras. Och genomförs det ska det byggas upp en ganska omfattande organisation kring detta som kommer ta ytterligare år att få på plats. Digitaliseringen kommer inte lösa problemen vi har idag, däremot är de ett självklart utvecklingssteg. Infrastrukturen borde ha varit på plats för 5 år sedan.
Att "betygsinflation" ens är en grej… då man inte kan lita på godtyckliga lärarbeslut och pressade rektorer så är det väl bara att förutsätta att allt är lögn och komplettera betygssystemet med intagningsprov och intervjuer till attraktiva utbildningar.
Om man nu alls köper att staten ska kontrollera all högre utbildning.
Det är ett alternativ. Men hittills har inte högre utbildning varit så intresserade av att ta den kostnaden (nej, dagens mediokra antagningsprov och intervjuer skulle inte räcka). Dessutom har det visat sig att trots alla problem som finns med betygssättning så är det ändå en bättre indikator på förutsättningar att klara och avsluta sina studier än omfattande prov som högskoleprovet.
Dessutom skulle det skapa en väldans massa problem i incitament strukturen för gymnasieskolor som skulle vara lockade att konstruera prov som sållar bort dyra elever med diagnoser eller andra problem. Inte minst om för de skolor vars främsta syfte är att generera vinst till ägarna.
Jag är en försvarare av friskolor men tycker att ersättningssystem kan utvärderas, finns inget självändamål i om det uppfattas som obalanserad. Det jag vänder mig emot att vissa blandar in ofta dåligt uppbyggda populistiska argument mot själva friskolan i sig.
Finns det någon som ser förbi pengarna som "försvinner"? Skolan bygger på en demokratisk grund, inte demokrati i den mening att familjer ska få välja vilken skola barnen ska gå i, utan en demokratiskt fostrande grund. Vilka signaler skickar det att återinföra någon slags förtäckt form av realskola?
Jo, det sänder signalen att det inte spelar någon roll hur mycket du kämpar så din väg är förutbestämd grundat på socioekonomisk bakgrund. Friskolor hindrar klassresor (så menar jag inte utflykter). Dom är ett problem bortom eventuella skattepengar som försvinner.
Kul att du vill haka på värdegrund och lika utfall i på "demokrati". Har du någon favoritfärg vi ska skicka in också?
Så=då
Damn you autosnorrect
Det vore intressant att få veta bloggläsarnas röstande utan samband med friskolevinster.
Det kanske går att räkna fram med redovisade uppgifter men det är jag inte förmögen till.