Svensk BNP steg med +4.9% under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, men föll 2.5% jämfört med tredje kvartalet 2019. Sett till kalenderåret 2020 är svensk BNP ner 3.1%.
 |
| Sverige! |
Som väntat skedde en kraftig återhämtning i ekonomin under tredje kvartalet, men det är inte tillräckligt för att få svensk ekonomi på plus. Det stora raset under andra kvartalet är inte inarbetat än och fjärde kvartalet kommer på grund av skärpningarna kring pandemin att vara ett nytt sänke.
Mest intressant när man ska jämföra historiskt är att titta på kalenderåren, och där ligger alltså BNP ner 3.1% för 2020 års första tre kvartal, jämfört med de första tre kvartalen för 2019. Slutsiffran kommer hamna ännu lägre när även fjärde kvartalet lagts till handlingarna.
Det som drev återhämtningen var framför allt hushållens konsumtion och produktionen inom näringslivet, där varuproducerande branscher ökade med 11.2% kontra tjänsteproduktionens 4.5%. Offentliga myndigheter ökade sin produktion med 1.8%. Hushållens konsumtion ökade med 6.3%, där hotell och restaurang bidrog mest när folk började förverkliga sitt uppdämda behov av besöksnäringarnas tjänster.
SCB:s release hittas här. Siffran 3.1% är uträknad utifrån SCB:s databas BNP-siffror per krvtal, säsongsrensad och fasta priser (dvs som alltid justerat för prisökningar, som inte är ekonomisk tillväxt utan inflation).
12 kommentarer
Det som blir mer uppenbart när man pratar med vänner/kollegor/leverantörer över världen är ju att det här är en "prekariatets" kris.
Akademiker och producerande arbetare med välavlönade jobb har som regel snarare fått det bättre. Förutom att man möjligtvis får leva livet lite långsammare.
Icke fast anställda, tjänstesektorn, unga och invandrare. De har fått det sämre.
Något som även slår mycket hårdare då det är grupper som kanske inte har sparkapital och buffert på samma sätt som de mer etablerade.
Och skillnaden mot tidigare ekonomiska kriser är…?
Japp helt klart att dom etablerade med värdepapper och hus har fått det bättre. Lägre månadskostnad på huset, högre värdering (= kan köpa ännu en bil eller båt på huset), inga pendlingskostnader och permitteringsbidraget är en bättre ersättning än vabbandet som överanvänds (träffar ofta på folk som fikar på stan trots att dom vabbar medan man själv tar obetald ledighet). Bara att gratulera. Nu slopas uppskovsräntan som kommer trycka upp bostadspriserna ännu mer. Spara är för loosers. I Sverige gäller: Skaffa utbildning, Skaffa tillsvidareanställning med kollektivavtal, Skaffa barn, Låna till allt du inte har råd med och slappa livet ut. Manana.
Brukar väl löna sig med slit (lång utbildning) och att våga ta risker (boende/börsen). Inget nytt med det.
Att jobba som låginkomsttagare hela livet lönar sig i alla fall inte. Därför vi har så många bidragstagare och ändå står världens mest intelligenta folk häpnadsväckande och undrar varför folk inte jobbar. För omvärlden är det självklart dock. Inget nytt med det.
Folk behåller ju hellre bidragen till de som det inte lönar jobba sig för än inför fastighetsskatt och använder pengarna man kan få in på kapitalbeskattning för att sänka löneskatterna.
För att vara ett gammalt sosseland är det ju enormt fördelaktigt att redan vara rik i detta landet.
Ja så är det. Den utbildade medelklassen har i regel det väldigt bra. Skillnaden blir bara större o större. Trist utveckling
@Niklas no worries, det löser vi lätt genom att pungslå den produktiva delen av befolkningen på ytterligare skattekronor. Bara en tidsfråga
Har en fråga om belåning och statistik. Riksgälden ger i sin senaste progros ett underskott i statsbudgeten på 256 miljarder kronor i år. Att statsskulden förväntas växa från 1 113 GSEK till 1 331 GSEK.
https://www.riksgalden.se/sv/press-och-publicerat/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/2020/aterhamtning-mildrar-pandemins-effekter-pa-statsfinanserna/
Eurostat har get ut statistik som beskriver att Sveriges nettoskuld bara växt med runt 1 % senaste året. Vilket ser väldigt bra ut jämfört med de festa andra EU-länder.
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=File:Year-on-year_change_in_general_government_gross_debt,_2020Q2_compared_with_2019Q2,_percentage_points_of_GDP.png
Varför ser det så olika ut?
De tär väl två olika saker? Riskgälden pratar om en progonos, dvs vad de tror kommer ske framåt, medan Eurostat tar fram statistik som grundar sig på faktiska siffror.
SÄger jag utan att ha kollat några av länkarna…
Precis. Eurostat tar fram statistik för statsskulden 2020 kvartal 2 jämfört med statsskulden kvartal 2. Det innebär att man även räknar in förändringar i statsskulden under kvartal 3 och 4 2019 samt kvartal 1 2020 medan Riskgälden gör en prognos för helåret 2020.
Det här är ingen "återhämtning", det är valutautspädning (folk blir fattigare när nytryckta pengar går till de med tillgångar)