Nedan följer konjunkturläget för enskilda delsektorer enlig KI:s konjunkturbarometer för september 2020. Särskilt detaljhandeln utmärker sig där nu i princip hela sektorn är i högkonjunktur eller i flera fall rent av i överhettning, medan tjänstesektorn fortfarande blöder ur alla kroppsöppningar. Utom för ett segment. Nu även med lättlästa siffror för alla sektorer.
 |
| Nästan överhettning hos kultur- och friluftsbutikerna, +9.1 |
Partihandeln (handel mot företag) har det fortfarande kärvt, men förut övriga hushållsvaror är det nu högkonjunktur hos samtliga butiker i detaljhandeln.
Handel (SNI 45-47)6.3
Detaljhandel (SNI 45 + 47)6.9
Handel med motorfordon (SNI 45)1.2
Partihandel (SNI 46)-6
Partihandel med jordbruksvaror (SNI 46.2)-1.3
Partihandel med livsmedel (SNI 46.3)-4.1
Partihandel med hushållsvaror (SNI 46.4)-0.1
Partihandel med IT-utrustning (SNI 46.5)-11.5
Partihandel med övriga maskiner (SNI 46.6)-8.9
Annan partihandel (SNI 46.7)-5.7
Specialiserad butikshandel (SNI 47.19 + 47.3-9)4.7
Sällanköpshandel (SNI 47.19+47.4-47.9)5.1
Dagligvaruhandel (SNI 47.11 + 47.2)11.7
Detaljhandel med brett sortiment (SNI 47.19)4.2
Detaljhandel med drivmedel (SNI 47.3)3
Elektronikhandel (SNI 47.4)11.5
Heminredningsbutiker (SNI 47.5)11.9
Butiker för kultur- & fritidsartiklar (SNI 47.6)9.1
Butiker för övriga hushållsvaror (SNI 47.7)-7.8
Internethandel (SNI 47.9)10.7
Även tillverkningsindustrin utmärker sig på den positiva sidan, där sågverk och trävaruindustri har överhettning, men det är segt för exempelvis petroleum och pappersindustrierna. Läget är dock rejält splittrat för industrin, till skillnad mot detaljhandeln. Så sent som idag sade Volvo upp 650 tjänstemän från vårens varsel.
Tillverkningsindustri (SNI 10-33)5.8
Insatsvaruindustri-2.1
Investeringsvaruindustri7
Konsumtionsvaruindustri6.3
Varaktiga konsumtionsvaror-1.3
Icke varaktiga konsumtionsvaror6.5
Livsmedelsindustri (SNI 10-12)3.3
Textilindustri (SNI 13-15)5.1
Trävaruindustri (SNI 16)10.7
Sågverk (SNI 16.1)18.1
Övrig trävaruindustri (SNI 16.2)-4.6
Massa- & pappersindustri (SNI 17)-6.2
Massaindustri (SNI 17.11)-13.9
Pappersindustri (SNI 17.12)-3.3
Grafisk industri (SNI 18)-7.8
Petroleumindustri (SNI 19)-19.7
Kemisk industri (SNI 20)1.4
Läkemedelsindustri (SNI 21)9.6
Gummi- & plastindustri (SNI 22)3.4
Jord- & stenvaruindustri (SNI 23)-7.7
Stål- & metallindustri (SNI 24)-9.8
Järn- & stålverk (SNI 24.1-3)-14.7
Metallvaruindustri (SNI 25)-5.2
Elektronikindustri (SNI 26)-4.1
Industri för elapparatur (SNI 27)-7.8
Maskinindustri (SNI 28)-0.1
Motorfordonsindustri (SNI 29)12.3
Annan transportmedelsindustri (SNI 30)7
Möbelindustri (SNI 31)-6.4
Övrig tillverkningsindustri (SNI 32)-2.7
Reparationsverkstäder (SNI 33)-2.3
 |
| Konjunkturläget enskilda sektorer |
Sämst mår byggsektorn, vilket inte riktigt går ihop med träindustrin, men undantaget den mestadels skattefinansierade anläggningsverksamheten är det djup lågkonjunktur över hela linjen.
Byggindustri (SNI 41-43)-14.6
Bygg & anläggning (SNI 41-42)-10.5
Husbyggande (SNI 41)-12.6
Anläggningsverksamhet (SNI 42)-1.6
Specialiserad byggverksamhet (SNI 43)-10.7
Efter bygg är det fortfarande tjänstesektorn som ligger i blodet på gatan. Enda undantaget är fastgihetsmäklare, som nu ser ljust på framtiden och läget tillsammans med de skenande bostadspriserna. Att det inte byggs lika mycket längre är väl bara ett bonus när man ska dia procent på folks behov av en bostad.
Tjänstesektorn-13.5
Uppdragsverksamhet-14.3
Landtransport (SNI 49)-8.4
Åkerier (SNI 49.4)-6.5
Hotell & restauranger (SNI 55.1 + 56.1-2)-18.7
Hotell (SNI 55.1)-13.2
Restauranger (SNI 56.1-2)-21.2
Förlag (SNI 58)-5.2
Datakonsulter (SNI 62)-17.6
Finans- & försäkringsverksamhet (SNI 64-66)-3.5
Förvaltare av egna fastigheter (68.2)-17
Fastighetsmäklare & -förvaltare (SNI 68.3)1.4
Juridiska & ekonomiska konsulter (SNI 69)-9.5
Konsulter företagsledning (SNI 70)-8
Arkitekter & tekniska konsulter (SNI 71.1)-14.5
Reklam & marknadsundersökning (SNI 73)-4.7
Uthyrnings- & leasingföretag (SNI 77)-12.9
Arbetsförmedling, bemanning mm (SNI 78)-8.5
Personaluthyrning (SNI 78.2-3)-8.8
Researrangörer & -byråer (SNI 79)-5.8
Andra företagstjänster (SNI 82)-5.3
Hushållen förblir negativa, ungefär i balans mellan synen på det egna hushållet och andra hushåll. Men tydligen konsumerar man ändå, utifrån detaljhandelns högkonjunktur.
Konfidensindikator hushåll-11.7
Makroindex hushåll-9.4
Mikroindex hushåll-10.6
Något motsägelsefulla siffror alltså, som hushåll-detaljhandel och bygg-träindustrin. Kanske normalt när det vänder?
Siffrorna ovan är KI:s minus etthundra. -10 innebär djup lågkonjunktur, +10 överhettning, annars är negativt lågkonjunktur och positivt högkonjunktur. 0 är medlet för respektive sektor sedan mätningarna började och senaste mätningen påverkar alltså värdet på tidigare mätningar som revideras, om än i successivt mindre grad över tiden ju fler mätpunkter den enkätbaserade undersökningen ger.
5 kommentarer
Folk som "jobbar hemifrån" bygger ut. Egen insats är kostnadseffektivt i dessa tider.
Nu är det stiltje på byggfronten i mitt villaområde. Men under semestern var det full fart på byggandet. Förmodligen tillbringade många liksom jag en stor del av semestern hemma och passade på att bygga ny altan och liknande. Jobbar man hemma har man lika lite tid att bygga saker som när man jobbar på kontoret.
Dålig simultanförmåga? 😉 95% av alla onlinemöten är lyssnande…hinner få i många spik på en dag. Svårare att spika på distans från konferensrummet.
Corona vs ökad livskvalitet 1 – 1
När det vänder?
Förutom hembyggandet i Sverige råder liknande förhållande i alla länder dit Sverige exporterar trävaror. När många jobbar hemifrån blir det mindre för restauranger och mindre after work samt mindre bilkörande med effekten mer kvar i plånboken.
Vänliga hälsningar
Nanotec