SEB:s boprisindikator är nu tillbaka på nivåerna från innan raset under coronakrisen. Det kvalitetsjusterade kombinerade bostadsprisindexet för Sverige var också på den högsta punkten någonsin i juli, och bostäder har generellt aldrig haft så högt pris i Sverige som nu.
![]() |
Den soliga sidan. |
Bostadspriserna var i augusti alltså de högsta någonsin enligt Valueguards kvalitetsjusterade Sverigeindex.
Detta åtföljs nu av att hushållen enligt SEB:s boprisindikator är återhämtade till nivåerna som gällde innan kraschen under april.
![]() |
SEB:s boprisindikator och Valueguards Sverige-index. |
Detta innebär generellt också att priserna i nästa rapport från Valueguard kommer stiga. SEB:s psykologiska indikator är rätt bra på att visa hur priserna går just nu, då de drivs just av psykologin hos hushållen.
Man kan konstatera att effekterna av coronakrisen bara blev ett I-format hack i prisförväntnignarna, och knappt märks i prisstatistiken. Augusti ska sedan vara en av årets starkaste månader för priserna, så när Valueguard rapporterar nästa gång kan vi vänta oss nya prisrekord.
Eventuella effekter av arbetslöshet, varsel och recession märks alltså inte alls på den svenska bostadsmarknaden. Som bloggen skrivit sedan coronakrisen så ser det onekligen ut som inget kan rubba de svenska bostadspriserna. Utom möjligen en räntechock, men med centralbankernas permanenta krisräntor sedan skuldkrisen ter det sig omöjligt. Det skulle vara om Sverige enskilt får se en kraschad på grund av någon extern chock som enbart drabbar Sverige, och Riksbanken mot förmodan vill försvara valutan. Någon sådan svart svan är dock svår att se, och global pandemi och den värsta ekonomiska kraschen sedan 1920-talet påverkade bara svenska bostadspriser under två-tre månader.
62 kommentarer
Sen kan man fundera på vad som händer med bostadspriserna när coronakrisen lagt sig och det börjar bli lite dynamiskt igen på arbetsmarknaden och lönerna stiger samtidigt som räntorna kommer hållas låga i preventivt syfte 🙂 Kanske är en jättebra tid för unga vuxna som har ett fast jobb att köpa nu.
Köp då! 🙂
Ett fast jobb är inte lika fast längre, som det var förr i tiden och ett medlemskap i en fackförening väger inte så tungt, när man gör enmans-turordningskretsar. Det viktigaste är kanske att man slipper en stor skuld, om man tvingas sälja med förlust. Huspriserna på Värmdö föll 30& i början av 90-talet, tur att man slapp sälja då.
@Blutsaftsblandarn: Försökte köpa en nybyggd 1a till bra pris men dom billigaste lyckades gå till någon annan. Förutsatt att räntan inte ändras radikalt hade man tjänat en halv mille ungefär. Håller dock utkik efter nya projekt.
@Marjatta: Personliga erfarenheter sätter sina spår för livet. Dom som var med på 90 talet kommer leva ett helt liv med rädsla över 500% ig ränta. Min mormor levde ett helt liv med rädslan över ett världskrig och dagens unga vuxna har ju en enorm bostadspristillväxt i backspegeln och förväntar sig den samma framöver.
@Goofy – hör den här begreppsförvirringen hela tiden. "Men det var väl inte konstigt att bopriserna gick ned så mycket på 90-talet för då var räntan så hög" eller " Men på 90-talet var räntan 500% så inte konstigt att det gick ner".
Feltänket här är att det inte är en hög ränta som trycket ner priserna, det är förändringen i ränta som pressar dem. Skulle vi bostadsräntor som går från 1,5% till 3% på ett par år kan jag sätta min hatt på att vi ser en ordentlig sättnings i priserna. Det vill säga, vi behöver inte höga räntor bara högre räntor.
Sedan var aldrig fallet att några privatpersoner betalade 500% i ränta över tid för sina bostadslån. Räntan gick upp kraftigt från kring 10% till 20% (se fördubbling ovan) under en kort tid. Det blev kännbart, ungefär på samma sätt som om vi skulle gå dubbla upp dagens räntor.
Är det möjligt? Jag tror att det är fullt möjligt. Hur?
De som köper svenska bostadsobligationer börjar fundera över om de faktiskt får belöning för den risk de tar. Risken är som sagt liten, men så är också belöningen. Det är också en instabilitet kring det här, eftersom om köpare börjar luta bort från dem så går räntan upp vilket för vissa är intressant för de köpare som är kvar, men å andra sidan kan snabbt risk synas igen.
Jag har inte ovan som huvudscenario, men jag ser det som en risk. Och det är oroenade nog att den inte är helt omöjligt.
Vi borde tidigt ha begränsat den privata skulden, den är oroväckande.
@Hyresgäst: Jag har också hört historien om bostadsbubbla sen 2008. Tror du att vi kommer få se 2008 års prisnivå på hus och lägenheter i Stockholm igen? Det tror inte jag i alla fall. Visst kan räntan öka men frågan är vem som köper våra bostadsobligationer? Det är ingenting jag är insatt i detalj men jag kan tänka mig att en del kommer från pensionsfonderna (m.a.o. får vi billigt boende till en kostnad av lite lägre framtida pension) + att Riksbanken inte utesluter att dom själva köper upp bostadsobligationer ifall finansiering saknas på marknaden. Ekonomi drivs av att folk konsumerar pengar och skapar arbetstillfällen och där är kredittillväxt en viktig faktor. Nu vid corona krisen fick vi ju ett smakprov om hur viktig bostadsmarknaden är för svensk ekonomi att staten betalar för korttidspermitteringar och slopar amorteringskravet. Skulle bostadspriserna falla så att en stor del av befolkningen hamnar i obestånd (d.v.s. när den underliggande tillgången är värderad mindre än skulden) kommer man nog offra välfärdsservice och rikta resurser till att förbättra ekonomin för skuldsatta så att marknaden kan komma tillbaka till samma prisnivå. T.ex är det inte hugget i sten att vi för evigt kommer ha gratis universitetsutbildning. Man kan ju låta studenter betala själva upp till en viss nivå i alla fall och rikta dom pengarna till skattesänkningar på inkomst istället vilket återigen gynnar bostadsmarknaden.
Dessutom lär hyresnivåerna också vid ränteökningar då fastighetsägare också har räntor att betala så prisdeltat mellan att hyra och äga kanske förbli den samma och därmed avtar inte viljan att upprätthålla prisnivån. Det är bara min teori. Respekterar din med.
https://www.numbeo.com/property-investment/rankings_by_country.jsp?title=2020-mid®ion=150
Vi är dessutom ganska långt ner i PRICE-TO-INCOME ratio när det gäller bostadspriser i Europa. Finns många andra länder som bör vara mkt mer oroliga över stigande riskpremie och räntor.
Ägarna till villor och bostadsrätter behövde inte betala 500% ränta i början av 90-talet, heller. Bolåne-instituten tog en del av räntesmällen och den rörliga tremånads-räntan låg på 25% som mest och dalade neråt långsamt efter det.
Vi var kallade till Nordbanken för ekonomisk rådgivning och en ung kvinna i höga stilett-klackar förklarade för oss hur bra det var att binda räntan på 16% i fem år, vilket jag ifrågasatte och frågade varför. Hon sa då, att det var väldigt bra att veta exakt hur mycket pengar man skulle betala varje månad. Jag frågade om det var någon som gjorde det och hon svarade, att det var några som nappade på erbjudandet, men jag tackade nej. Om man har jobbet i behåll så kan man betala en hög ränta, men det blev ju massuppsägningar på 90-talet och många av mina grannar fick gå från sina fastigheter med en nettoskuld efter försäljningen.
Värst var det för dem som hamnade mellan två hus eller de som tog utländska lån när kronan sedan började flyta och sjönk. Sedan var räntan nere på 14% väldigt länge och man drömde om lägre räntor, som kom till sist. Nu bor man nästan gratis, när man har egen ved att elda med.
O 1929 föll wall street
170.000 hushåll som omfattas av amorteringskrav har fått beviljad amorteringsfrihet. Av dem som sökt måste många ha haft verkliga skäl pga corona krisen. När detta fasas ut har omöjligen alla krisdrabbade hämtat sig. A-kassa dör efter 360 dagsr osv. Det måste bli ett gäng som säljer under galgen vid det läget.
Nej nej. Jag vet om folk som fått amorteringsfrihet UTAN verkliga skäl.
Helt klart att bubblan hålls vid liv pga detta.
Instämmer med Mikael! Bankerna har inte undersökt verkliga skäl, utan har lämnat amorteringsfrihet till de som har ansökt.
Instämmer också med Mikael. Känner flera som till och med blivit tillfrågade av banken om dom vill ha amorteringsfrihet vilket dom tackat ja till.
Får tillägga att dom inte förlorat jobbet eller på något sätt är i ekonomisk kris. Det är högutbildade som har ut mellan 30-40 kSEK netto.
Mitt skäl var att dryga vårt buffert ännu mer ifall man skulle drabbas av arbetslöshet. Pengarna ligger på ett konto med bra ränta.
Banken frågade dock ingenting. Jag tror att alla som har sökt har fått det.
Klart att banken vill att man inte betalar av sitt lån. De tjänar pengar på räntan. Föga förvånande att de tar chansen att ge sina kunder amorteringsfrihet.
Partik>> Ett konto med bra ränta? Den meningen osar falskt.
A-kassa kan dö mycket snabbare än på 360 dagar, när man tvingas söka alla arbeten i hela landet och tacka ja till glesbygds-vikariat på mindre orter. Tackar man nej till jobb-erbjudanden så kan man få sänkt ersättning eller bli avstängd från a-kassan under ett par månader. Det är illa nog att bi av med jobbet, men det kan bli ännu värre, om man måste flytta till en annan ort också, bort från familjen, husdjuren, vännerna, huset och trädgården.
SHB (stadshypotek) gick ut med ett massmail om amorteringsfriheten har jag för mig.
Vet inte varför bankerna skulle bry sig om att lägga resurser på att kontrollera om det finns någon anledning bakom ansökan om amorteringsfrihet. Det är ju i stort bra för banken om kunder struntar i att amortera.
Jag har en belåningsgrad på 20% och amorteringsfritt, men SBAB vill att jag ska amortera med en tusenlapp per månad, eftersom "de vill att alla deras kunder amorterar på sina bostadslån".
Jag har inga barn och inga vettiga arvingar, så min amortering är egentligen en större penninggåva till andra, nästan främmande människor, som inte gillar min livsstil och som jag tycker är ganska slösaktiga. De lär nog sälja min fastighet och köpa en lägenhet i Hammarby Sjöstad, stadsbor som de är.
Försök öka din belåning på andra sätt genom konsumptionskrediter
Varför skulle man inte bara kunna nyttja bostadsbankomaten för att höja belåningen? Verkar dumt med konsumtionskrediter.
Man måste vara under 60 och ha fast anställning, för att kunna höja sitt bolån. Enligt SBAB. Konsumtionslån eller privatlån är ett mycket dyrare alternativ.
Låter som om de har en väldigt primitiv modell då. Byt bank. Jag vet ett flertal som är är en bra bit över 70 som fått mångmiljonlån, men det beror förstås på hur stor pension man har. Många 40-talister plockar ju ut inkomst upp till brytgränsen, och är man två då så borde man ju lätt kunna låna 3-4M, ifall man har en trygg pant (låg belåning). Så länge inte banken tar någon större risk, så borde det vara fine. Men är du inte kreditvärdig på din inkomst/pension, så är det ju förstås ett annat svar. Downsiza kanske?
Sen kan man fundera på vad som händer med bostadspriserna när den globala skuldfällan slår igen nu när de stora vargarna fått oss exakt dit där de vill nämligen individuellt och kollektivt överbelånade. Kanske har de en plan med detta eller så är det en slump att det blivit så. Men allas vårt tv-orakel GW har ju lärt oss att hata slumpen.
Du får försöka bättre än så. Prat om att skuldfällan ska slå igen eller att luftslottet ska punkteras när kredikranen skruvas åt… ja det har det pratats om i snart femton år på den här bloggen.
Än har det inte hänt. Men om ytterligare femton år kanske?
Kreditkranen dras åt och bostadspriserna kraschar när vi når peak oil och peak energi.
Förmodligen var 2018 högsta noteringen i oljeproduktionen. 2050 är vi alla bönder igen.
Vi är slut när corny tröttnar på att blogga ock bestämmer sig för att lägga sin tid på annat. Då suddas vi ut ock våra åsikter försvinner i tunn luft
Låter frestande. Tänk när internet stängs ner och alla korkade influencers raderas ut med ljusets hastighet.
@Björn Vilka är de där stora vargarna egentligen? Finns svaret på Youtube?
De som tjänar på att alla är i fortsatt skuld och inte fria? Det är väl inte så svårt att förstå. Sen om man tror på en gigantisk konspiration eller att systemet bara producerar ett sådant utfall man kan diskutera. Oavsett så rullar det dit det lutar och det kommer slutligen att inte fungera längre när våra ändliga resurser börjar tryta.
@Mikael, du pratar för döva öron. Låt bli.
@Blutsaftsblandarn. Haha TACK för en bra realitycheck :). Det flesta vill inte förstå och/eller saknar förmågan att förstå. Varför ens försöka?
Givet timingen så måste vi diskutera:
https://cornucopia.cornubot.se/2019/01/stockholms-lagenhetspriser-fortsatter.html
"Sedan fortsätter kraschen och priserna faller 33% för att bottna i september 2020"
Det blev alltså 180 grader fel, trots att det följde 90-talets mönster för ett år sedan. Vad kan vi dra för slutsatser av det här?
Dvs istället för botten septemebr 2020 har vi istället ATH.
Att du inte kan läsa är slutsatsen.
Det står följande: ” Detta är som sagt mest ett tankeexperiment. Det vore fullständigt sjukt osannolikt att de två kurvorna fortsätter följas åt, även om de fortsatt än så länge.”
Fullständigt sjukt osannolikt står det alltså sista meningen i inlägget, och det stämde att det var fullständigt sjukt osannolikt.
Frågor på det?
Ajdå, sociopatiska drag eller bara trampade tår?
Om du inte hade varit så oerhört rädd för allt annat än ryggklapapnde så hade det kunnat leda till en konstruktiv dialog.
Mitt inlägg var ingen kritik eller menat att skriva dig på näsan, tvärom tyckte jag 2019 att det hela var en intressant iaktagelse och hade själv satt en reminder i september i år för att följa upp det hela för att diskutera svårigheten att förutse framtiden utifrån historiskt data.
Nu skiter jag i det här. Tack och hej.
@Lena I reklamsammanhang finns det något som kallas för att "spela mjukt".
För många år sedan var det en stor läskproducent som började tillsätta vitamin B12 och fibrer i en av sina produkter. All reklam byggde på följande två grundsatser:
1. Vitamin B12 och fibrer är nyttigt.
2. Vår läsk innehåller vitamin B12 och fibrer.
Den implicita slutsatsen (vår läsk är nyttig för att den innehåller vitamin B12 och fibrer) lät man mottagaren av budskapet själv göra. På så sätt kunde man sälja in en nyttig produkt utan att över huvud taget behöva stå till svars för sina påståenden.
Slutsats: försök inte streta emot en centralbank.
Vad är det som egentligen driver bostadspriserna här?
Skilsmässor där båda parter har råd att ta nya lån och skjuta fram realisationsvinst?
Kan det vara samtidigt att det pågår två olika processer:
Områden där bostadspriserna står till och områden där bostadspriserna stiger?
Utebliven löneökning för 2020 bör det ju inte vara i alla fall 🙂
Slopat amorteringskrav. Skilsmässor. Flykt från otrygga områden. Artificiellt låga räntor.
Det funkar än sålänge, tills det inte gör det längre. Precis som med alla bubblor.
Sinande resurser och lägre tillgång på energi är det som kommer spräcka detta. Sen när det sker, ja det vet ingen. 5 år, 10 år, 20 år, 100 år? Vem vet?
99,9% av alla medelsvenssons har ingen aning om vad som i grund och botten driver samhället. Det är inget man får lära sig i skolan, eller får reda genom att kolla på Idol eller Melodisfestivalen.
De långa räntorna har fortsatt dyka. Nu kan man ta lån och binda i 10 år med amortering från höga till rimliga belåningsnivåer med låg ränta. Med låg ränta avser jag under 2% och för vissa listränta ner mot 1.5% för lån bundna i 7 år och längre.
Snittränta, inte listränta ska det såklart vara.
I mitt område Uppsala är det tillgången. Det är få villor och många som vill köpa = dyrare.
Jag tror att en krasch inte kommer se ut som vi är vana vid. I detta fallet kommer den svenska kronan offras för att kunna stryka de privata skulderna. Jag trodde länge att räntan kommer att stiga och bomarknaden kommer att krasha, men konsekvenserna skulle vara för stora.
Egentligen kan man säga att vi redan kraschat, och centralbankerna spelar ut vårt scenario med låga räntor och pengatryckande för att värja sig mot den skarpa deflation och svarta hål en våg av konkurser skulle bära med sig.
+1 på den.
Du kanske har rätt eller så har du det inte. Det bästa man kan göra är att inte vara allt för högt belånad (om man har fel) och för övrigt ha en balanserad portfölj med tillgångar i olika valutor, guld och aktier? Offrar alla länder sina valutor till följd av en global inflation är valuta det sista man vill ha.
Hur skulle det egentligen gå tillväga om alla valutor upplevde global kraftig inflation? Går det verkligen? Det innebär ju att hela världen tappar förtroende för sina egna pengar, känns som ett fantasiscenario. Oavsett hur stor centralbankernas balansräkningar blir är det inget som någon svensson bryr sig om.
De enda valutor det kan hända något med är de som avviker från övrigas beteende. Om säg FED + ECB skulle börja höja men RB inte kan ta rygg så kronan upplever en ordentlig slakt. Lånen skulle inte påverkas, men svenskar är helt plötsligt lika rika internationellt som bulgarer eller nåt och ingen har råd att köpa importprodukter.
Om alla gör det är det ju inget problem, så länge man äger realtillgångar såsom fastigheter eller aktier i bolag som har positiva kassaflöden. Då är du relativt sett lika förmögen oavsett. Det sura är ju om Kronan rasar, som varit fallet sista 5-10 åren för då blir man relativt fattigare efersom vi som bor här ligger rätt tungt i SEK.
Jag tror man är beredd att gå långt. Mycket, mycket långt. Som ett Venezuela light (sker redan i hela västvärlden).
KPI kan manipuleras att hållas lågt, d.v.s., fortsätta att inte ha någon koppling till verkligheten. Inflationsmålet kan höjas för att hålla räntor på 0% (bolåneräntor fortsatt rekordlåga).
Samtidigt tillåts kreditexpansionen fortsätta, Riksgälden/Riksbanken kan fortsätta sin chimär.
Vem förlorar?
Arbetstagaren utan belånade eller ägda större tillgångar rånas kontinuerligt på sin relativa inköpskraft. Utan att tillräckligt många märker något! Rånet sker sakta och säkert, revolutionen uteblir därmed! Hästskitteoremet fungerar för den stora massan.
I ett land där klyftorna är blygsamma jämfört med andra länder är jag ganska säker på att man kan fortsätta detta rån av löntagaren mycket länge till förmån för tillgångspriser.
Det enda som kan ställa saker någorlunda tillrätta i denna cirkus är att skattereformen träder i kraft med hög fastighetsskatt och lägre inkomstskatt. Reformen kan i någon mening återställa lite balans mellan arbete och kapital. Kanske leder till till nedgångar på vissa håll. Kanske.
Men betydligt fler reformer skulle behövas för att på riktigt återställa balansen mellan disponibla inkomster och tillgångspriser.
Gissar att de med tillgångar ändå skulle gynnas av att resten fick ökad disponibel inkomst, så länge denna ökning inte enbart läggs på sparande. De rika blir så att säga alltid rikare. När systemet till slut blivit tillträckligt snedvridet blir det kanske någon form av revolution?
Håller med Joakim,
Även tillsynes större reformer kommer inte att ta från de som är rika. Det borde egentligen inte ske heller. Men det är trist att det som nu, ska beskattas tex mer än 30% på inkomst (och vi ska inte glömma arbetsgivaravgifterna heller, med de blir det närmre 50% och mer) när tex reavinst på en bostad beskattas med 22%. Kapitalbeskattning är betydligt lägre. Varför kan man undra sig.
Nej ärligt talat. Ska det vara mer rättvist i denna kontext av riksbankens brutala fiat- och kronförsvagning så måste skattesystemet balanseras om. Alla pengar kan inte som nu, bara gå till tillgångar.
Jag är inte lottlös i spelet men tycker det är snedvridet.
Fastighetsskatt är djävulens påfund. Ta mig som exempel. Allt annat lika får jag punga ut med vadå, 30-50 000kr extra per år och jag går knappt runt. Har lagt allt i mitt hus.
Reavinstskatt är väl ok men jag tycker det är för högt. 10% kunde man väl stjäla istället för 25%.
Sanningen är väl att bostäder är lätta att beskatta och omöjliga att smussla undan.
Skuldslaveri.
J, hur mycket har du tjänat på uppgången i uppblåsta tillgångspriser kontra lönetillväxt?
Och varför ska reavinsten vara lägre än skatt på arbete?
Så om man sitter i en hyresrätt, inte har några lån eller tillgångar förutom lite sparat på banken. Inte ens aktiv på börsen.
Ser det som en frihet att kunna flytta lätt eller komma åt mina pengar. Men inser att jag borde både köpt bo och värdepapper…
Men som vanligt – ska jag verkligen köpa boende när jag säkert flyttar inom fem år? Eller hoppa in på börsen idag?
Bara att acceptera att man förlorar på att vara fri 🙂
Ja det brukar löna sig att ta lite risker. Jag förstår inte varför man inte skulle känna sig fri, bara för att man har ett bostadslån. Det känns värre att då bo i en HR utan några pengar på banken, eller ha ett hus på mark man ej äger sk ofri grund.
Nej, det håller jag med om.
Mer att jag bor i en stad som jag inte ser mig själv stanna i längre än ca fem år. Men kanske värt ändå.
Ägt boende tre gånger varav ett med bra förtjänst, men de andra två gav faktiskt mer huvudbry än vinst :p Kanske därför jag är försiktig.
Man utgår såklart ifrån sina egna erfarenheter. Som 70-talist var jag bara barnet vid senaste "riktiga" kraschen, sen dess har det mest varit lite hack i kurvan. Eftersom jag bor så pass mycket billigare i ägt BR jmf med liknande HR så sparar jag bara där 50kkr per år. Det ger mig en viss frihet. Dessutom är det rätt kört att hitta en central HR:s fyra för under 15 papp i staden. Centrum här kräver 30+ års kötid för små lägenheter, för större lägenheter så är tiden ännu längre. Men visst planerar man att flytta inom de närmsta åren så är det ju klokt att hyra ifall man nu lyckas få ta i ett boende. Som fattigpensionär så det ju rätt klokt att hyra också, då man får bostadsbidrag men det kräver kanske lite trixande med sin privatekonomi åren innan, så att man ändå kan leva gott.
hos mig har det väl i kanske 2 år sålts extremt få hus.. de som sålde fick dåligt betalt.. köndes då som de låga priserna gjorde att få ville sälja…
Nu efter sommaren har vi precis sett 3 hus säljas i nivå med rekordpriserna. Budgivning på alla tre.
Framförallt ett som hade det mesta i original slog nog rekord för hus i det skicket.
Känns som det blivit en snackis direkt och det ska bli spännande att se om det blir ett ökat utbud nu.
Dett är absurt.
På lägre nivåer brukade ju priserna dubblas på fem år.
Jag var övertygad om att den tiden var förbi då dubbblat från ett par år sedan är absurda nivåer men vi är på god väg dit.
Börjar bli oroad för högre räntor nu.