Ett dagsaktuellt ämne kan vara att titta över det medicinska preppingförrådet, som en del av ditt hushålls krisberedskap. Hur ser det ut hemma – klarar du dig från att tvingas gå till apoteket om du och ditt hushåll åker på 2-3 veckors influensa?
Exempel på hemapoteksförråd. |
För de flesta innebär exempelvis influensa att man mestadels kommer ha feber, och i övrigt behöver lindra symptomen för att härda ut processen när kroppen hanterar smittan. Det kan innebära några veckors sjukdom, och det betyder också att sannolikt övriga i hushållet kommer smittas. Kort sagt behöver man mediciner hemma för att klara några veckor.
Prepping handlar inte om personlig krisberedskap – är det bara du som är sjuk är det ingen samhällskris och egentligen ett icke-problem – utan om samhällskriser där hela samhället påverkas och inte bara din egen ankdamm. Således kanske det kan vara brist på även receptfria mediciner vid ett pandemiutbrott, och det är vad man behöver preppa för.
Grunden bör vara febernedsättande och smärtstillande, förslagsvis ibuprofen (“Ipren”). En ask generika har 30 piller, och med en maxdos om tre om dagen räcker en ask således i tio dagar. Beräkna utifrån det vad du behöver ha hemma för att klara tre veckors sjukdom. Paracetamol (“Alvedon”) bör kanske undvikas pga biverkningarna och för att det är dödligt även i mikroskopiska doser för t ex katt (dock kan man dubbelmedicinera ibuprofen+paracetamol för dubbel effekt det rådet har jag fått av läkare en av gångerna jag brutit revbenen i skogen, så effektivt att jag inte brukar söka vård för brutna revben längre, men konsultera en läkare först för rådet kanske inte gäller för dig, utan bara för mig).
Nässprej kan minska lidandet rejält och öppna upp de övre luftvägarna. Hostdämpande kan vara bra – men kontrollera med vårdgivare och 1177 – kanske är hostan bra för att du inte ska samla på dig skit i lungorna och ska inte dämpas med t ex Nipaxon (noskapin). Smärtlindrande för halsen som Zyx och Strepsils kan också vara bra.
I övrigt ska förstås ett hemapotek innehålla medicin mot magåkommor, t ex aktivt kol och Immodium (som i princip bara går åt till att fylla på EDC och reseapotek – sällan man blir matförgiftad hemma i Sverige), handsprit, vätskeersättning, jodtabletter vid radiologiska händelser av extraordinär art, alkogel, plåster, sårtvätt, förband, förband mot brännskador, olika nivåer av sjukvårdsutrustning, med mera med mera. Behovet av handsprit hemma är begränsat så länge man har två och vatten – handsprit är dock mycket bra att ha med sig om man rör sig i offentliga miljöer. Reser man mycket utomlands utanför Skandinavien har man det redan i ryggmärgen att handsprita händerna när man rört något. Således hör handspriten hemma i jackfickan, och inte i hemapoteket, även om ett lager inte skadar. Bra förpackningsstorlekar för att ha i fickan hittas på alla apotek, men också på ICA som har en utmärkt handsprit, som iaf dög på Kilimanjaro. Men läs instruktionerena. Handsprit ska gnuggas in under trettio sekunder, ungefär som händer ska tvättas i tvål och varmt vatten i 20-30s för att verka fullt ut.
Viktigt är att inte glömma hygienen som en del av medicinsk prepping – du måste ha tvål, toalettpapper och förslagsvis även hushållspapper för flera veckor hemma. Hushållspapper för att du inte ska återanvända trasor om du behöver torka upp kroppsvätskor, eller för den delen för att hålla högre hygien i hemmet. Använd, släng. Klorin är också bra i smittosituationer. Gäller särskilt för mycket smittsamma sjukdomar, som vinterkräksjukan – jag har klarat av att inte bli smittad av vinterkräksjukan trots sjukdomen i hemmet, genom att själv vara stenhård med klorin och omedelbar rengöring/tvätt. Man lär sig den hårda vägen.
Hur ser då logistiken ut? Man har till en början medicin och första hjälpen i sin EDC (every day carry). Reser man ofta har man även ett separat reseapotek att ta med sig, eventuellt med receptbelagd medicin om man ska ut på långseglingar.
Sedan har man ett förbrukningsapotek, t ex i köket, där det som behövs finns med en förpackning av varje. Det är dessa man använder. När en förpackning är slut hämtar man en ny från hemapotekets förråd, och köper sedan nytt och fyller på hemapoteket. På så vis har man aldrig slut och får en naturlig rotation.
Sedan har man förstås litteratur. Och man sparar alla bipacksedlar. De kan innehålla kritisk information, som att inte använda Nipaxon vid lunginflammation (gissning?) eller Immodium vid gasbildning i magen och samtidigt förstoppning (gissning?). Du kan inte vid ett hypoteteiskt extremt pandemiutbrott räkna med att Internet kommer fortsätta fungera, eller för den delen strömförsörjningen eller vattnet, om tillräckligt många blir sjuka samtidigt.
Finns bra referenslitteratur, som Special Operations Forces Medical Handbook, som täcker det mesta inklusive förlossningar (inkl kejsarsnitt) till hur man tar hand om döda kroppar. Har fått den av läkaren och författarkollegan Chris Berg, som kommer ut med en ny fantastisk thriller till hösten. Chris har även faktagranskat mina romaner. |
Kom samtidigt ihåg att när spanska sjukan härjande 1918 hade Europa skövlats av krig i fyra år, och svält rådde, samt resurser var ansträngda pga kriget. Man saknade även febernedsättande och antibiotika mot sekundära bakteriella lunginflammationer. Spanska sjukan hade antagligen inte fått lika stora konsekvenser idag, bara genom de positiva effekterna av febernedsättande medicin. Dessutom är det inte svält i Sverige och har egentligen inte varit det sedan just 1918. Och vetenskap, forskning, kunskaper och välstånd har utvecklats en del de senaste 102 åren.
Om det nu är så att du drabbas av hysteri och rädsla på grund av dåliga kunskaper och dåligt sällskap och för mycket tid på ett Internet där alla tävlar i vem som kan skrämmas mest, så kan du alltid lägga lite pengar på att säkra upp hushållets medicinska förråd. Det kan göra att du känner dig tryggare, en sorts snuttefilt. Ett annat alternativ är att kontakta sjukvården och be om hjälp. Finns samtalsterapi eller i värsta fall medicinering om ditt liv påverkas negativt av dina rädslor, sk fobi.
Naturligtvis måste man ha mat och livsmedel för flera veckor hemma också, några 72 timmar räcker inte vid ett pandemiutbrott.
Men hur ser de egna medicinska förråden ut hemmavid? Kom ihåg att receptbelagd medicin ska lämnas in för destruktion efter kuren är över – den ska inte sparas hemma för framtida självmedicinering.
37 kommentarer
Hur preppar man mot Corona? Det förefaller som om lunginflammation är den stora faran vid Coronasmitta. Således är bästa prepping att ta pneumocockvaccin. Ni kan tacka mig sen när ni har överlevt.
Pneumokocker är alltså bakterier och inte ett virus, som man mycket riktigt kan vaccinera sig mot. Så frågan är om Covid-19 (som är ett virus) ger lunginflammation, eller om den krattar manegen för en sekundärinfektion av t ex pneumokocker? Bara i det sistnämnda scenariot har vaccination mot pneumokocker möjlig effekt.
Kan besvara min egen fråga med en länk från WHO:
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public/myth-busters
TL;DR: Dessa vacciner skyddar inte mot coronavirus.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja, det verkar som om den lunginflammation som följer på Corona, till skillnad mot influensa, inte är bakteriell.
Coronaviruset ger främst en icke-bakteriell lunginflammation, även om det kan finnas undantag. Åtminstone enligt t ex https://www.inquirer.com/health/flu-coronavirus-covid-19-pneumonia-vanderbilt-penn-johns-hopkins-jefferson-20200214.html
Dock är inte sista ordet sagt i frågan, men så ser det ut just nu.
Apropå Corona och Sverige är jag nog inte den ende som skulle uppskatta om du utnyttjar din kompetens till att gräva lite i det stöd Försvarsmakten skall ge sjukvården vid epidemier. I Västra Götalands planering skall Militärområde Väst kontaktas för understöd om vårdplatser tar slut och detta rentav före det att Socialstyrelsen kontaktas. Men hur många platser kan Försvarsmakten egentligen ställa upp med?
Så här står det i epidemiplanen för VGRegionen:
4. Försvarsmakten kontaktas av RTiB via Militärregion Väst (SKövde) angående möjligheter att understödja med platser.
Försvarsmaktens kvalificerade sjukvårdspersonal jobbar till vardags inom sjukvården och innebär således ingen förstärkningsresurs. Försvarsmakten är främst en fråga om geografisk flytt av vårdresurser. Därtill har vi lagt ner, skrotat, sålt ut de flesta militära vårdplatserna. Minns inte hur mycket, men vi har väl kanske ett dussin militära IVA-platser, och hundra bäddar eller ngt sådant. Civilt försvar gäller, dvs att sårade i krig omgående ska över till det civila samhället, militären är mer en akutmottagning som mellansteg.
Däremot ligger Försvarsmedicinskt Centrum i Göteborg, så just VGR har därmed lite bättre möjligheter än resten av landet.
Försvaret kan antagligen dock ställa upp med kringtjänster som transporter och övrig personal, samt saneringsanläggningar. Mer undersköterskeenivå, inte som kvalificierad sjukvårdspersonal
Betapred (kortison) är bra i reseförrådet om man skall åka till obygden och har någon form av allergi. Rätt ofarligt men receptbelagt preparat som är supereffektivt mot diverse allergiska reaktioner av insektsbett, ormbett, mat och liknande.
Min tanke med. Har en burk hemma i medicinska förrådet.
Det är det tunga artilleriet. Naturligvis har man även vanliga receptfria antihistaminer med sig också för att hantera lättare besvär.
Helt klart. Som läkare har jag dessutom informerat "mina nära och kära" om att jag har lite mer av det artilleri du pratar om, för att de ska slippa ha detta själva.
Vi är 4 hemma. Jag har inhandlat ett litet förråd med handsprit, tvål och rengöringsprodukter. Medicin som iprem, pamol, nässpray, vätskeersättning motsvarakde 4 insjukna i 2 veckor.
Det jag reagerat är att man inte kan beställa mer 60 pamol åt gången från apotea.
För övrigt brukar vi ha detta typ av förråd. Men nu är det lite extra tex det finns alltid en extra toalettpapperförpackning på hyllan.
Satsa på att ha något lättätet och lättillagat, då man i regel inte är hungrig och ganska orkeslös vid influensa. Jag rekommenderar färdig risgrynsgröt, socker och mjölk. Problemet kan nog bli hållbarheten på mjölken.
Jordgubbs- och hallonkräm, med mjölk eller grädde. Kanon. Finns torrmjölk eller UHT.
Tänkte ta de bitarna i ett separat inlägg längre fram.
Mitt subtila gnäll och sannolikt även mitt inte lika subtila gnäll verkar ha gett resultat;) Tack för ett läsvärt "prepper inlägg".
Dock en fundering gällande jod tabletter. Är det inte bara en snuttefilt egentligen, l(munskydd som säljs en mass till Corona rädda)? Jod skyddar väl endast sköldkörteln från att skadas/utveckla ofördelaktig celldelning? Eller har jag missat något.
Har själv Jodtabletter, både i hemmet, sommarstugan och BOBen. De är ju ingen jättekostnad men nyfiken på hur effektiva de faktiskt är.
Korrekt. De skyddar bara mot sköldkörtelcancer 10+ år längre fram och som 40+ har man redan mättat sköldkörteln med jod. Det är mest en snuttefilt och aldrig något akut. Måste dock tas direkt för att öht skydda.
Om du är så nära en incident att du behöver äta jodtabletter är du förmodligen antingen rakt i nerfallszonen efter ett kärnvapen , eller så bor du nära ett snart nerlagt kärnkraftverk och har totalt skitit i att larmet för evakuering gick för 24 h+ sedan. Oavsett finns det massor av alphastrålare och betastrålare också, eftersom I-131 är flyktigt och kommer spridas med vinden längre än dessa klyvningsprodukter. Och de får du i dig via damm, mat och vatten.
Om du är intialbestrålad hjälper bara jodtabletterna om du försöker svälja alla på en gång och kvävs på kuppen. Att föredra framför akut strålsjuka efter 8 Sv. Om du fortfarande finns fysiskt och inte är en del av nerfallet.
Det sagt lämnade jag tillbaka tabletterna som låg i städförrådet som var personligt utskrivna till förra ägarna av huset till Apoteket.
@cornu @rickard Ohlin.
Tack för bekräftelse av min fundering och ytterligare information
Ca 20% av befolkningen är immun mot vinterkräksjukan (cailciviruset) så det är möjligt att du tillhör den gruppen snarare än att det var klorin i mängder som räddade dig :9
Nej, eftersom som jag skrev "lärt mig den hårda vägen". Jag har haft vinterkräksjukan 4-5x tills jag lärde mig hur man ska skärpa hygienen till nolltolerans.
Ahh – förstår paranoian. Kräkas är ett gräsligt lidande.
Att kräkas 2-3 dagar så man får träningsvärk, samtidigt som man har hög feber, och därtill eventuellt även kraschar magen i andra ändan, samtidigt som man måste jobba osv är inget vidare, nej.
Sen ungarna slutade på dagis så har jag inte drabbats av denna årliga "cleanse". På gott och ont, brukade tappa ett par överflödiga kg på övningen.
Penicillin i tabletter, verksamt mot vanliga streptokocker och stafylokocker kanske kan vara något (mot sår- och mjukdelsinfektioner).
Receptbelagda mediciner är naturligtvis intressanta, men då skall man dels få ut av dem, dels veta litet om vad man gör (och skall se upp med). FASS på nätet, särskilt "För vårdpersonal", ger viss vägledning – om man kan hantera terminologin. Har själv byggt på mitt förråd i samråd med min läkare.
När det gäller läkemedelsförrådet skall man ha koll på hållbarhetsdatum. Självklart håller tabletter längre än vätskor men det är svårt att "rotera" genom normalt bruk.
Vissa substanser kanske man har svårt att få tag på också igen.
Richard, du kan vara lugn. Det finns vissa undantag, som nitroglycerin och vissa antibiotika (tetracykliner), men generellt blir medicin inte dålig. Bäst före är bara en absolut garanti från tillverkaren att läkemedlet håller exakt samma halt av verksam substans som vid tillverkningen.
Alla vanliga tabletter som exvis panodil och ipren håller i decennier om de förvaras torrt och svalt och i obruten blisterpack.
Amerikanska militären har genomfört undersökningar i ämnet och funnit att nästan alla vanliga mediciner höll nästan exakt samma halt efter 15 år.
Någon hittade för några år sen ett bortglömt medicinskåp vid en ombyggnad av ett sjukhus eller klinik, också detta i USA, och vid testning av de läkemedel som fanns däri, bland annat alvedon och aspirin, befanns de hålla potent styrka fortfarande. Tillverkningsdatum slutet av 60-talet.
Så lugn, du behöver inte rotera dina tabletter.
Mvh syster yster
Insulin och annat flytande är däremot färskvara, kan tilläggas.
I köksskåpet finns nässpray, febernedsättande, vätskeersättning samt en massa plåster och bandage av olika slag. Hostmedicin har jag skippat, då del flesta är tämligen verkningslösa enligt min erfarenhet. Ute i bilen finns en större första-hjälpen låda, där det finns grejer som klarar lite större olyckor. Bland annat hemostatiska förband, nitrilhanskar, pocketmask och några tourniquet:er. Det finns även rejält med filtar som kan användas för förebygga chock på en skadad person. (Eller bara hålla värmen ifall man blir stående vintertid).
Att ta paracetamol och ibuprofen samtidigt är precis som du säger mer effektivt och helt säkert. Jag jobbar på apotek och har ofta fått det tipset av farmaceuterna. Tar man andra läkemedel än dessa ska man förstås rådfråga läkare/farmaceut först.
Ang att man inte får köpa mer än ett par askar paracetamol åt gången är en branschöverenskommelse och ska gälla på alla apotek, om de låter dig köpa mer gör de fel.
Jodå det är effektivt. Ibland för effektivt tror jag. Fick det rådet av vården eller 1177 när mitt yngsta barn var sjukt för några år sedan och använde det två gånger.
Borde lärt mig på första bakeriella lunginflammationen… Minns att min fru var lite upprörd över att först blivit behandlad som en orolig mamma som kommer till vårdcentralen/närakuten med förkylt barn, typ "suck, ni har väl givit febernedsättande" och sen när sänkan slog i taket blev det order om att åka snabbt till barnakuten.
Andra gången var det någon form av ovanligare halsfluss som andra barn också fick senare på dagis. Också råd om att kombinera ipren och alvedon. När febern ändå gick upp i 42.1 så blev det möjligen några hastighetsöverträdelser till barnakuten, sänka och förberedelser för intravenös antibiotika. Som vi dock slapp.
Gav rådet till en bekant som fått barn att måste ni kombinera för bra feberkontroll tycker jag man ska åka en gång till till vården förr än senare.
Har bloggaren ovanligt sköra revben, eller har han kanske ett ovanligt aggressivt sätt att röra sig i skog och mark på?
Skogsarbete kan vara kärvt.
Rådet att kombinera för maximal effekt gäller inte bara dig. Däremot bör barn inte dubblera, utan växla istället.
"Kombination av paracetamol och ibuprofen mest effektivt"
https://janusinfo.se/nyheter/nyheter/2016/kombinationavparacetamolochibuprofenmesteffektivt.5.49dbd9b15dd60378286e197.html