Hur ser ditt medicinska preppingförråd och logistik ut?

3.9K

Ett dagsaktuellt ämne kan vara att titta över det medicinska preppingförrådet, som en del av ditt hushålls krisberedskap. Hur ser det ut hemma – klarar du dig från att tvingas gå till apoteket om du och ditt hushåll åker på 2-3 veckors influensa?

Exempel på hemapoteksförråd.

För de flesta innebär exempelvis influensa att man mestadels kommer ha feber, och i övrigt behöver lindra symptomen för att härda ut processen när kroppen hanterar smittan. Det kan innebära några veckors sjukdom, och det betyder också att sannolikt övriga i hushållet kommer smittas. Kort sagt behöver man mediciner hemma för att klara några veckor. 

Prepping handlar inte om personlig krisberedskap – är det bara du som är sjuk är det ingen samhällskris och egentligen ett icke-problem – utan om samhällskriser där hela samhället påverkas och inte bara din egen ankdamm. Således kanske det kan vara brist på även receptfria mediciner vid ett pandemiutbrott, och det är vad man behöver preppa för.

Grunden bör vara febernedsättande och smärtstillande, förslagsvis ibuprofen (“Ipren”). En ask generika har 30 piller, och med en maxdos om tre om dagen räcker en ask således i tio dagar. Beräkna utifrån det vad du behöver ha hemma för att klara tre veckors sjukdom. Paracetamol (“Alvedon”) bör kanske undvikas pga biverkningarna och för att det är dödligt även i mikroskopiska doser för t ex katt (dock kan man dubbelmedicinera ibuprofen+paracetamol för dubbel effekt det rådet har jag fått av läkare en av gångerna jag brutit revbenen i skogen, så effektivt att jag inte brukar söka vård för brutna revben längre, men konsultera en läkare först för rådet kanske inte gäller för dig, utan bara för mig).

Nässprej kan minska lidandet rejält och öppna upp de övre luftvägarna. Hostdämpande kan vara bra – men kontrollera med vårdgivare och 1177 – kanske är hostan bra för att du inte ska samla på dig skit i lungorna och ska inte dämpas med t ex Nipaxon (noskapin). Smärtlindrande för halsen som Zyx och Strepsils kan också vara bra.

I övrigt ska förstås ett hemapotek innehålla medicin mot magåkommor, t ex aktivt kol och Immodium (som i princip bara går åt till att fylla på EDC och reseapotek – sällan man blir matförgiftad hemma i Sverige), handsprit, vätskeersättning, jodtabletter vid radiologiska händelser av extraordinär art, alkogel, plåster, sårtvätt, förband, förband mot brännskador, olika nivåer av sjukvårdsutrustning, med mera med mera. Behovet av handsprit hemma är begränsat så länge man har två och vatten – handsprit är dock mycket bra att ha med sig om man rör sig i offentliga miljöer. Reser man mycket utomlands utanför Skandinavien har man det redan i ryggmärgen att handsprita händerna när man rört något. Således hör handspriten hemma i jackfickan, och inte i hemapoteket, även om ett lager inte skadar. Bra förpackningsstorlekar för att ha i fickan hittas på alla apotek, men också på ICA som har en utmärkt handsprit, som iaf dög på Kilimanjaro. Men läs instruktionerena. Handsprit ska gnuggas in under trettio sekunder, ungefär som händer ska tvättas i tvål och varmt vatten i 20-30s för att verka fullt ut.

Viktigt är att inte glömma hygienen som en del av medicinsk prepping – du måste ha tvål, toalettpapper och förslagsvis även hushållspapper för flera veckor hemma. Hushållspapper för att du inte ska återanvända trasor om du behöver torka upp kroppsvätskor, eller för den delen för att hålla högre hygien i hemmet. Använd, släng. Klorin är också bra i smittosituationer. Gäller särskilt för mycket smittsamma sjukdomar, som vinterkräksjukan – jag har klarat av att inte bli smittad av vinterkräksjukan trots sjukdomen i hemmet, genom att själv vara stenhård med klorin och omedelbar rengöring/tvätt. Man lär sig den hårda vägen.

Hur ser då logistiken ut? Man har till en början medicin och första hjälpen i sin EDC (every day carry). Reser man ofta har man även ett separat reseapotek att ta med sig, eventuellt med receptbelagd medicin om man ska ut på långseglingar. 

Sedan har man ett förbrukningsapotek, t ex i köket, där det som behövs finns med en förpackning av varje. Det är dessa man använder. När en förpackning är slut hämtar man en ny från hemapotekets förråd, och köper sedan nytt och fyller på hemapoteket. På så vis har man aldrig slut och får en naturlig rotation.

Sedan har man förstås litteratur. Och man sparar alla bipacksedlar. De kan innehålla kritisk information, som att inte använda Nipaxon vid lunginflammation (gissning?) eller Immodium vid gasbildning i magen och samtidigt förstoppning (gissning?). Du kan inte vid ett hypoteteiskt extremt pandemiutbrott räkna med att Internet kommer fortsätta fungera, eller för den delen strömförsörjningen eller vattnet, om tillräckligt många blir sjuka samtidigt.

Finns bra referenslitteratur, som Special Operations Forces Medical Handbook, som täcker det mesta inklusive förlossningar (inkl kejsarsnitt) till hur man tar hand om döda kroppar. Har fått den av läkaren och författarkollegan Chris Berg, som kommer ut med en ny fantastisk thriller till hösten. Chris har även faktagranskat mina romaner.

Kom samtidigt ihåg att när spanska sjukan härjande 1918 hade Europa skövlats av krig i fyra år, och svält rådde, samt resurser var ansträngda pga kriget. Man saknade även febernedsättande och antibiotika mot sekundära bakteriella lunginflammationer. Spanska sjukan hade antagligen inte fått lika stora konsekvenser idag, bara genom de positiva effekterna av febernedsättande medicin. Dessutom är det inte svält i Sverige och har egentligen inte varit det sedan just 1918. Och vetenskap, forskning, kunskaper och välstånd har utvecklats en del de senaste 102 åren.

Om det nu är så att du drabbas av hysteri och rädsla på grund av dåliga kunskaper och dåligt sällskap och för mycket tid på ett Internet där alla tävlar i vem som kan skrämmas mest, så kan du alltid lägga lite pengar på att säkra upp hushållets medicinska förråd. Det kan göra att du känner dig tryggare, en sorts snuttefilt. Ett annat alternativ är att kontakta sjukvården och be om hjälp. Finns samtalsterapi eller i värsta fall medicinering om ditt liv påverkas negativt av dina rädslor, sk fobi.

Naturligtvis måste man ha mat och livsmedel för flera veckor hemma också, några 72 timmar räcker inte vid ett pandemiutbrott.

Men hur ser de egna medicinska förråden ut hemmavid? Kom ihåg att receptbelagd medicin ska lämnas in för destruktion efter kuren är över – den ska inte sparas hemma för framtida självmedicinering.