MÖP-måndag: Vad säger lagen om “grov obehörig befattning med hemlig uppgift”

Grov obehörig befattning med hemlig uppgift är alltså begreppet som används om man fotograferar fullt synliga skyddsobjekt, eller laddar ner bilder från Internet med dessa, och sparar bilderna på sin dator. En dom har än så länge gett ett års fängelse, vilket kan jämföras med 70 000:- SEK i böter för att ta beslut om att lämna ut identiterna på polisens, Säpos och den militära underrättelsetjänstens hemliga operatörer till Serbien, så kallade särskilda skyddsidentiteter. Men vad säger lagen om obehörig befattning med hemlig uppgift?

Karlsborgs fästning. Delar av den är belagd med fotoförbud, delar allmänheten kan traska hela vägen fram till. Lämplig åtgärd vore exempelvis att stänga fästningen, så allmänheten inte kan traska hela vägen fram till själva skyddsobjekten. Om man nu verkligen vill skydda dem.

En göteborgare har alltså dömts av tingsrätten till ett års fängelse för att ha fotograferat skyddsobjekt som allmänheten passerar förbi dagligen, och som ligger fullt öppna för alla att se. Brottet kallas grov obehörig befattning med hemlig uppgift, och tingsrätten gick helt på åklagarens linje även om man i domen medgav att man inte har en aning om hur man ska döma.

Skyddsobjekten är skyddade mot bland annat en kombination av avbildning och tillträde utan tillstånd, men man kan ifrågasätta om deras yttre egentligen är hemliga. Jämför t ex Högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm eller Tre Vapen vid Gärdet, eller olika kontor på Tegeluddsvägen. Detta är byggnader som vem som helst kan se, och deras yttre utseende eller existens kan knappast anses vara hemlig. Däremot är det hemligt vad som pågår där inne.

Den tidigare generaldirektören för Transportstyrelsen tog däremot ett beslut om att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till Serbien, i form av de topphemliga särskilda skyddsidentiteterna för hemliga operatörer hos polisen, Säpo, och den militära underrättelsetjänsten, inklusive det extremt hemliga KSI. Straffet för det var 70 000:- SEK i böter. De flesta hade inte en aning om att begreppet särskilda skyddsidentiteter ens existerade innan dess, än mindre vilka dessa personer var, medan kanske 100 000-tals personer dagligen passerar förbi t ex Högkvarteret på Lidingövägen.

Men vad säger då lagen? Låt oss titta på 19:e kapitlet om brott mot Sveriges säkerhet.

“5 § Den som, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för spioneri till fängelse i högst sex år.
Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift. Lag (2014:383).
[…]7 § Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år. Lag (2014:383).
8 § Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för grov obehörig befattning med hemlig uppgift dömas till fängelse i högst fyra år.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom. Lag (1976:509).”

Det låter här som för att det ska vara grovt så ska främmande makt vara inblandad eller  det ska pågå krig, eller så ska man fått uppgifterna via tjänsten. Eller så ska de vara av “förhållanden av stor betydelse”. Att så är fallet intygas i åtalen form av ett vittnesmål från Försvarsmakten, men om det är samma sak som det juridiska begreppet är en annan fråga.

Kort sagt så är existensen av skyddsobjekt som allmänheten ser dagligen och kan gå fram till utan hinder “förhållanden av stor betydelse”, om man ska tro åklagaren. Det må så vara, men man kan tycka att skyddsobjekt som inte skyddas av mer än en skylt inte riktigt borde vara av stor betydelse. Försvarsmakten borde skydda dessa bättre, t ex lägga dem otillgängligt, istället för mitt i ett friluftsområde, mitt i en stad, eller som i ett fall med göteborgaren intill ett fågelskådningstorn där fågelskådare står med sina kameror och fotograferar fåglar.

Man kan också hägna in dem med stängsel på ett sådant avstånd att det inte går att fotografera det som faktiskt är skyddsvärt. Eller så sätter man beväpnad vakt på dem dygnet runt om de nu är så viktiga.

Åtalen och domarna visar snarare på något pinsamt hemligt – nämligen att Försvarsmakten förlitat sig på orange skyltar för att skydda “förhållanden av stor betydelse”. Det är uppenbarligen inte tillräckligt och det får nu än så länge två militärt överintresserade personer ta smällen för.

Lagen säger att uppgifter “vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet” omfattas. Men om det är exteriörer på anläggningar som vem som helst ur allmänheten kan ta del av, är de då inte att anse som redan uppenbarade för främmande makt? Borde inte någon på Försvarsmakten i så fall åtalas för att ha uppenbarat skyddsobjekten för allmänheten, genom att inte skydda dem med mer än en skylt?

Och om de särskilda skyddsidentiteterna ger böter på 70 000:- SEK, hur kan då dessa redan uppenbarade anläggningar ge ett års fängelse? Fast det är klart, är man generaldirektör har man ju gjort det hela i tjänsten, så då är det väl inte grovt?