Kanske tvärt emot allmän uppfattning är speciallistläkarlönerna inom den privata sektorn lägre än inom den offentliga. Däremot är lönespridningen större inom det privata, och de högsta lönerna hittas därmed privat. Det finns sannolikt en förklaring nedan. Lönestrukturstatistik för läkare inom offentlig kontra privat sektor hämtad från SCB nedan.
Nya Karolinska Universitetsjukhuset Solna (NKS) akutintag. |
Medianlönerna för läkare i privat sektor visar sig för specialistläkare vara lägre än i offentliga sektorn. Detta kanske går emot en allmän uppfattning att privatläkare täljer skattepengar med guldkniv. Dock är lönerna högre eller likvärdiga för övriga läkare i den privata sektorn.
Lönespridningen, särskilt på uppsidan, är större inom den privata sektorn, så det fåtal läkare som tjänar allra mest (90:e percentilen, dvs de 10% som tjänar mest bland läkarna) hittas privat.
Det kan dock finnas en förklaring till de lägre specialistläkarlönerna privat, vilket vi återkommer till längre ner.
Siffrorna i inlägget kommer från SCB och avser löner för 2018, då det inte finns någon statistik för 2019 än.
Lägg till bildtex |
Mest tjänar förstås specialistläkarna. Här är medianlönen högre i den offentliga sektorn, med en månadslön på 77 900:- SEK kontra den privata sektorns 71 400:- SEK. Förövrigt har 25:e percentilen skattats linjärt utifrån 10:e och 50:e percentilen, då SCB inte hade tillräckligt underlag för 25:e percentilen i fallet privata specialistläkare, men det berör inte medianen. 10% av de privat anställda specialistläkarna har mer än 98 100:- SEK i månadslön.
Dock har 10% av de privata speciallistläkarna under 35 500:- SEK i månadslön, och 25% har beräknade 44 452:- SEK. Just detta ger en ledtråd till den extremt stora lönespridningen och lägre medianlönerna hos de privata specialistläkarna.
En stor andel av de privata specialistläkarna är antagligen egna företagare med lön i eget bolag. Därmed tar de ut en andel av intjäningen som utdelning, och detta pressar ner månadslönerna kontra den offentliga sektorn.
Det finns skattefördelar att som egen företagare inte ta ut över runt dryga 40 000:- SEK i månadslön. Beroende på hur man räknar stämmer inte detta nödvändigtvis längre efter slopandet av värnskatten vid årsskiftet, om man ska optimera uttaget. Vi kan alltså få se skutt i månadslön för egna företagare framöver.
Annars är lönerna högre för läkare i den privata sektorn. Medianlönen för ST-läkare i det offentliga är 47 000:- SEK och privat 48 300:- SEK. För AT-läkare är de 33 900:- SEK i bägge fallen. Övriga läkare, vilket är oklart vad det innebär, skiljer sig mest, med 41 600:- i det offentliga och 58 100:- privat. Medianlönen för privat anställda övriga läkare är uträknad utifrån ett medel på de övriga percentilerna, då SCB inte hade underlag för en median (??).
Tittar man på tandläkare är lönerna något lägre privat än i det offentliga, men kanske är det även där egna företag med utdelning som sänker månadslönerna.
11 kommentarer
Det är möjligt att lönernaför privatanställda läkare ich tandläkare är lägre pga de egna företagarna tar ut ersättning i form av vinst men det skulle också kunna vara samma situation som i skolan. Privatägda skolor har lägre löner än de offentliga givet samma område. Detta kan inte förklaras med att lärarna äger skolorna och tar ut vinst (det är ytterst ovanligt med skolor som ägs av yrkesverksamma lärare). Snarare verkar det bero på att de privatägda skolorna uppfattas som sämre arbetsgivare. Framförallt de vinstdrivna. Erfarna lärare tenderar att söka sig bort från de privatägda skolorna för att istället arbeta i de offentligt ägda.
Fel analys.
I många fall är de privata bättre arbetsgivare med trevligare ledning och bättre personalpolitik. Detta gör att de kan betala mindre till personalen som aktivt söker sig till dem
Det offentliga är en rätt dålig arbetsgivare och får därför försöka konkurrera med högre löner. Detta då det finns färre resurser, sämre chefer och oftast elever med större problem.
Jag tror snarare att man inom det offentliga har man ingen respekt för utgifter. Det är ju skattepengar som hanteras som om man skulle spela Monopol. Tanken att man borde känna som att pengarna är ens egna när det gäller prestation och inköp finns inte som inom privatdrivna sektorer. Underskott i verksamheter täcks av nya skattepengar utan konsekvenser. Ineffektiviteten är uppenbar. Jag tror precis som Leif Östling. Att skulle offentlig sjukvård drivas som ett effektivt företag finns 50% förbättringspotential.
Kan bekräfta att privata skolor är populära pga bättre personalpolitik ch rykte i min bekantskapskrets. Föräldrar väljer allt oftare privata alternativ häromkring och de kommunala saknar ofta en profil samt har lite sämre rykte. Rent anekdotiskt förstås. Tror även det är sant att de kommunala skolorna generellt skulle kunna drivas effektivare med bättre ledning. Detta gäller förvisso mycket offentlig verksamhet. Att de tappar elever höjer ju t.ex kostnaden per elev.
@ Bygger du din analys på egna erfarenheter inom skola eller vård eller kanske statistik? Faktum är att friskolorna har en yngre lärarkår och fler obehöriga. Heöt enkelt lärare som är mindre attraktiva på skolarbetsmarknaden. Min egen erfarenhet är också att friskolor är rätt kassa arbetsgivare och kommunen är bättre. Det är också det jag får bekräftat att tidigare kollegor på friskolor, nuvarande kollegor som har bytt samt gamla kursare som arbetar på kommunala skolor och friskolor.
@Joakim. Helt motsatt vad jag själv har upplevt och hör från nuvarande kollegor och före detta kollegor. Kanske har vi väldigt olika bekantskapskretsar. Dock indikerar statistiken att min typ av bekantskapskrets är den vanligare i skolsverige då lärarkårenär både yngre och mer sällan har behörighet i friskolor (mindre attraktiva med andra ord).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Är det grundlön eller tillkommer det ersättningar för jour/bakjour och annan övertid?
Allt känns logiskt utom de 10% som tar ut 35’ i månaden. Någon här som vet vad det kan bero på?
35 eller lägre. Ska vara heltidslöner, kan handla om företagare med sparat löneutrymme att ta ut extra utdelning från.
Ja, det är med andra ord en del låga löner.
Ja, är nog från företagare. Kan tänka mig att lite pensionerade läkare ligger och tar lön från företaget för att dryga ut pensionen.
Vad gäller läkarlöner.
Det offentliga har inte råd att konkurrera med löner däremot har det offentliga ett trumfkort som ofta glöms bort. Möjligheten till utveckling och inte minst forskning. Dessa två saker är betydligt större inom det offentliga jmf med det privata och är en faktor som håller kvar många inom det offentliga. Detta ger möjligheten att växa och bli "större" inom sitt område, vilket lockar många. Inom det offentliga kan du forska på halvtid. Inte många privata ger den möjligheten. Blir du "stor" och erkänd inom ditt fält, då kommer även pengarna.