Harvard Business Review (HBR) har tittat på amerikanska så kallade snabbväxande startup-bolag inom teknologi och vetenskap, och kommit fram till att medelåldern för en grundare av en lyckad startup är 45 år. Detta går tvärs emot den vanliga uppfattningen att det är unga som ligger bakom dessa.
 |
| Teknik, men inte direkt en startup. |
HBR konstaterar att grundarna till bolag som vunnit TechCrunchs priser har haft en snittålder på 29 år, och det finns klassiska och historiska exempel på unga grundare som Bill Gates, Steve Jobs och Mark Zuckerberg.
Fast detta kanske är confirmation bias och att man ser vad man vill se. Ovanstående är anekdoter med tio TechCrunch-vinnare och tre extremt kända exempel, och inte helhetsbidlen.
HBR har tittat djupare på siffrorna och verkligheten är en annan.
Tidningen har hämtat ut åldern på alla bolagsgrundare i USA de senaste åren, och där var åldern i snitt 42 år. När man sedan rensade ner bolagen till motsvarande teknikstartupbolag, via t ex patent, riskkapitalinvesteringar, verksamhetstypen (“industrisektorn”) och även om de är förlagda till kluster som t ex Silicon Valley, så är det ingen skillnad. Grundaråldern ligger någonstans i åldern 40-45 år.
När man bara tittade på mjukvarubolag av bolagen ovan föll grundaråldern visserilgen till 40 år, men inom bioteknik och energi så steg medelåldern på grundarna till 47 år.
HBR menar att mediafokuset på mjukvarubolag kan bidra till uppfattningen att startupgrundare är yngre, men IT är fortfarande bara en del av ekonomin och snabbväxande bolag.
Absolut flest teknikstartuper grundas av åldersgruppen 40-49 år, och när det gäller de med allra högst tillväxt är åldersgruppen ännu större.
Tusendelen snabbast växande startuper de senaste fem åren hade grundare med snittåldern 45 år, baserat på tillväxten i antal anställda. Motsvarande gäller även intäktstillvxät och bolag där grundaren gjort en exit via börsnotering eller försäljning av bolaget. Ju mer lyckat bolaget har visat sig vara, desto högre medelålder hos grundarna konstaterar HBR.
Förmågan att starta lyckade snabbväxande bolag toppar dock under 60 års ålder, och den amerikanska statistiken visar alltså att ett bolag är sannolikast att bli bland de mest lyckade med en grundare i åldern 40 – 50 år.
“Among those who have started a firm, older entrepreneurs have a substantially higher success rate. Our evidence points to entrepreneurial performance rising sharply with age before cresting in the late fifties. If you were faced with two entrepreneurs and knew nothing about them besides their age, you would do better, on average, betting on the older one.”
HBR:s artikel är från 2018 och hittas här.
Slutsatserna är alltså att gammal är äldst, och erfarenhet och mognad uppenbarligen spelar roll. Man är inte uträknad bara för att man fyllt 40 eller 50, utan snarare tvärt om.
Åtminstone gäller detta alltså snabbväxande teknikstartuper i USA, och i synnerhet den tusendel som lyckas allra bäst och torde vara de man som investerare är ute efter. Kan vara en faktor att titta på om man vill göra tidiga investeringar innan ett bolag börsnoteas, så kallade onoterade bolag. Åldern på grundarna spelar roll.
16 kommentarer
"old age and treachery always overcomes youth and skill"
Nu är det ju dock så att dessa 40-åringar i snitt är oerhört mycket mer skillade än 25-30, åtminstone så länge vi talar om tech.
Kanske tråkigt men de framgångsrika entreprenörer jag har i min omgivning har alla både gått ut sin utbildning /med examen och inte "några poäng kvar") samt har jobbat 10-20 år innan de startade det egna bolaget.
Sen ser jag tendensen att de som jobbat i bolag som haft bra tillväxt och en entreprenöriell andra har lyckats betydligt bättre än de som "skolats" i ett storbolag.
Många gånger pga att storbolagspersonerna tenderar att både ta ut alldeles för höga löner och vilja anställa andra personer för att avlasta.
Men erfarenhet är verkligen viktigt och behövs i kombination med bra idéer. Sen är det väl en hel del som jobbat på bolag där man inte "förstått" deras idéer (eller att de inte passat in i produktportföljen) och därför har man slutat och startat eget. Det är mycket lättare när man har något konkret.
Men. Entreprenörskap är väldigt sällan glammigt och så "tjustigt" som det framställts i media som Breakit. Det är snarare galet mycket jobb, extremt liten valfrihet och dåligt betalt första åren. Sen ger det ju dock fördelen att jobba med något man brinner för. Och har man tur kan det ge enormt mycket mer pengar än ett vanligt jobb som anställd.
Fördelen med IT som startup är ju att inträdesbarriärerna är mycket lägre. Du behöver inte samma kapital eller skaffa dig så stora fastna kostnader som en annan bransch. Det räcker att vara en driven kodapa i samma lägenhet som utgör bostad.
En bra idé räcker långt men ska det pratas för produkten, skaffa riskkapital och samarbeten, snabbväxande expansion osv då krävs det rätt mycket för att lyckas och inte bli lurad.
En bra ide räcker inte så långt om man inte har kompetensen att realisera den heller…
Vissa unga kan göra storverk på enklare produkter med bara en bra idé, exempelvis Facebook eller Minecraft som inte krävde speciellt mycket kunskap för att skapa och starta upp, som kräver lite kapital, liten eller ingen organisation innan det tar fart.
I de flesta fall krävs det dock kunskap genom lång utbildning och erfarenhet för att komma med något nytt. Man kanske behöver forska ett antal år för att hitta ett fungerande fundament för att skapa en ny disruptiv produkt inom ett område (exempelvis CRISPR/CAS9), eller bara lång erfarenhet för att se vad som egentligen behövs för förbättra effektiviteten några procent i ett redan existerande område.
I andra fall krävs även gediget kapital och erfarenhet, nätverk och anseende/meriter för att locka investerare (Exempelvis Spotify, Skype, Tesla) till en ny idé.
Den bra iden Facebook – att göra en plattform som precis alla andra redan gjort senaste 10 åren, men… att göra det framgångsrikare?
Som vanligt handlade det ju om finjusterade detaljer och exemplariskt genomförande (och tur/slump/whatever), medans det snarast är motsatsen till "ide" – tvärt om något av det hetaste som fanns redan.
Ja, idemässigt fanns det inget märkvärdigt med Facebook. Det som gjorde att det blev stort var annat, så som:
1) Tajming. Det kom i ett läge när tillräckligt många var uppkopplade och hade bredband. Ladda ner bilder var varken segt eller kostsamt.
2) Zuckerberg hade vett att inte försöka monetarisera på produkten tidigt utan satsade allt på tillväxt. Han lyckades få riskkapital att investera i servrar mm. under denna tillväxtfas.
3) Han började i liten skala på Harvard. Hade produkten riktats mot allmänheten direkt så hade han inte fått den närverkseffekt och "nytta" som uppstår då alla ens kompisar är med.
4) Folk använde sitt riktigta namn. Det kryllade av liknande sajter, t.ex. Lunarstorm i Sverige, men det blev svårt att dra in alla om man inte kan identifiera kompisar.
Sammanfattningsvis.
Tajming, kapital, nätverskeffekt och unique selling point.
Nej, fortfarande ingen unique selling point. Du gissar att det inte fanns plattformar med riktiga namn för att du personligen inte reggade någon. Märkligt underlag för gissning.
U:ett i USP är överhuvudtaget oftast en marknadsföringsaspekt, snarare än faktiskt "unique" erbjudande.
Så det inte missförstås är jag våldsamt imponerad av uppbyggnaden av Facebook (även om just Zuckerberg verkar ha bidragit ovanligt lite).
Det som vore intressant att veta är väl vilken bakgrund de där 45-åringarna (i genomsnitt…) har? Är det de deras första startup, eller förutsätter ett framgångsrikt bolag att man gjort erfarenheten av att misslyckas några gånger innan?
Sen är ju "framgång" svår att definiera, att växa i antalet anställda kan man ju göra ganska långt på investerarpengar, det säger strikt taget inte att produkten är jättelyckad, bara att nån med uppgiften att dela ut pengar tycker det är sannolikt att den blir det i framtiden.
Inte för att vara den, men korrelation och kausalitet är inte samma sak. Här tycker jag mig se en annan tänkbar kausalitet. Medelåldern för grundare är 42år, då är det inte så märkligt att medelåldern bland lyckade startups också ligger någonstans däromkring, ingen överraskning givet medelåldern på grundaren mao.
Lol boomer.
Du tror inte att det har att göra med att de varit i karriären tillräckligt länge för att ha jobbat ihop ett kontaktnät och fått ta del av yngre människors bra idéer som dom kan sno när dom hoppar av karriären och startatr ett raketbolag pga kontakter och stulna idéer?
Ofta man ser en 45 plusare med fart i. Det ni har på er sida är förbrukad tid och dess fördelar
Dream on.. du har inte varit med tillräckligt länge för att se din begränsning. Vissa ideer fanns redan 98-99 men gick inte att genomföra på grund av att tekniken inte var framme. Nu är tekniken i de flesta fallen på plats och en 45åring kan sno sina egna ideer som mognat på sig i 20år
Genomsnittlig 50-årig *entreprenör* har bra mycket mer fart och affärs-energi än motsvarande 25-åring. Det är liksom trivialt.
50-åringar är dock fulare och väldigt mycket mindre hippa, så du ser dem inte på samma sätt när du skummar dina influencer-bloggar. De får heller inte lika mycket uppmärksamhet i artiklar som syftar till att få dig att klicka, drömma och tro att du ska lyckas före 30 om du följer 10 steg.
Nu pratar vi dock tech, inte modebloggar. Överhuvudtaget är det en fördel att vara yngre när fokus ligger mer på marknadsföring än produkt. För tech är det mer produkt än marknadsföring.
Det som väl är tydligast om man ser listan ovan är skillnaden mellan entreprenör och "uppfinnare". I stort sett all teknik vi ser som ny och högteknologisk idag togs fram på 60 och 70 talen på ställen som Bell, Darpa samt påpvissa vissa storföretag som tex Ericsson (betalda av staten via Televerket). Sedan 80-talet har det enbart varit Moores lag samt effektiviseringar i produktion som drivit utvecklingen (tekniken är billigare, mindre, energieffektivare) så att den blivit tillgänglig för marknaden. Det som de stora techbolagen gjort är att kommersialisera och paketera tekniken vid precis rätt tillfälle.
En gissning är att dessa entreprenörer inte heller grundar ett företag i en helt (för dem) ny nisch heller utan att många inser att de kan konkurrera i en industri där de redan är etablerade. Det, och en smula ödmjukhet som jag tror kommer med åldern.