Saint Barth: Jetset, det vackra folket och pengarna

1.8K

Den forna svenska kolonin Saint Barth har de senaste tjugo åren förvandlats till en av Karibiens gräddhyllor. Här hittar man jetset och det vackra folket, som inte har några problem med pengar. Kan absolut vara värt ett besök om man undrar how to spend it eller vill tycka att Sverige, rent av Norge eller Schweiz, är billigt. Den som vill åka på en billig semester väljer en annan destination.

Frihet, jämlikhet, broderskap, och svenska flaggan.

Saint Barth är rent, snyggt och antagligen också rätt säkert. Här hittar man det vackra folket, även inom servicenäringarna. Mestadels unga franska män och kvinnor, där antagligen foto, vikt, längd, bystmått, midjemått, höftmått och bicepsmått ingått i platsansökan.

“Ja, ni kanske hört historierna om hur man som personal får dela ett sovrum med sex andra, men min arbetsgivare är inte sådan, utan vi har alla ett eget sovrum i en stor villa som hotellägaren har.” – bartender på hotellet

Och det samma gäller besökarna. De som är här – även de lite äldre – har haft råd och tid att ta hand om sina kroppar, och visar att de har en förmåga att prioritera och delegera, istället för att äta sig tjocka på de feta chefslönerna, samtidigt som de jobbar övertid så mycket att de inte hinner med gymet. Tesen att en tjock chef är en dålig chef, oförmögen att prioritera gäller kanske i verkligheten. Eller så är det bara så att överklassen till skillnad mot svenska fackpampar har lärt sig sedan barnsben att man måste se snygg ut och ge ett gott intryck. Hel, frisk, vältränad och ren.

Lunch i Gustavia. Hamburgare för 32 EUR.

Eller så är de helt enkelt smala för att de är på Saint Barth och därmed inte har råd att äta så mycket efter hotellet eller hyrvillan är betald. Trots allt ligger normala restaurangpriser från 30 EUR för en hamburgare eller förrätt upp till över 50 EUR för en huvudrätt. Ja, ni läste rätt. Runt 330:- SEK för en rätt ordinär hamburgare. 15-20 EUR för en drink, med 20-25 EUR för många. 15-20 EUR och uppåt för ett glas ordinärt vin.

Den minsta portion spagetti jag någonsin ätit kostade 49 EUR, men så gäller det ju att hålla figuren. Vinglas for size. Lunch på Turtle Beach vid rundtur på öns östra halva.

Oavsett, har du dåligt självförtroende över din kropp så är kanske inte Saint Barth platsen du ska åka till. Och värmen med sina stabila 27 – 30 grader gör inte direkt att du kan gömma dig under några märkeskläder.

Svenska gatunamn i Gustavia

Jetsetfolket kommer för övrigt i sandaler och shorts till de fina restauranger, eller in i raden av lyxbutiker i Gustavia, som får Biblioteksgatan i Stockholm att framstå som Ullared. Här bär man inga synliga märken på märkeskläderna. Den som vet, vet.

Soluppgång över Pearl Beach 06:30 på morgonen, inför morgonjoggen. Frukost på hotellet serverades först 07:30, de flesta är nog inte här för att köra arbetstider.

Hotellpriserna? If you have to ask, you can’t afford it. Hotellen är små, det hotell vi bodde på hade fjorton exemplariska rum och man fick äkta champagne av finare sort att förtära under incheckningen, som inkluderade personlig guidning av rummet och hotellets övriga faciliteter. Då var det ändå kanske det billigaste lediga hotellet på ön. Städningen sköttes av tre inresta franska unga kvinnor med allvarliga drag av OCD, inklusive att eventuell framliggande smutstvätt veks ihop och placerades undan, armbandsur radades upp på linje osv. Någon infödd lokalbefolkning syntes i princip inte till. Bara en gång som taxichaufför, men övriga taxichaffisar var från Frankrike. 

Angående taxi kostar rakt av 20 EUR dagtid och efter 19:00 25 EUR. Även för typ 2 km taxiresa på fem minuter. Någon privat kollektivtrafik, likt de allerstädes närvarande minibussarna på Sint Maarten finns förstås inte, utan här har man egen bil, tar taxi eller har privatchaufför. Eller möjligen hyr bil. Cykel syntes inte till över huvud taget. Det går förstås att gå, men räkna inte med att det är särskilt säkert utanför byarna, och vem går egentligen bland det vackra folket och jetsetarna? Anstränger sig fysiskt gör man på morgonjoggen eller på gymmet.

Lite mäklarannonser.

Det enda som var vanligare än restauranger eller lyxbutiker i Gustavia är mäklare. Billigaste villaannonsen låg väl på 2.7 MEUR, dvs uppåt 30 MSEK, fast då är det bara tre sovrum och 3.5 badrum (eget badrum till varje sovrum, plus en separat toalett för gäster). Annars kan man ju hyra en villa, t ex fyra sovrum för 25 000 USD per vecka. Förlåt, från 25 000 USD per vecka, priset är ju för lågsäsong.

Pearl Beach från en av öns högsta punkter.

Högsäsong är december – februari/mars, och så här tidigt i november är det fortfarande ganska öde. Sommartid och tidig höst undviker man förstås dels på grund av värmen, och dels på grund av orkanrisken – även om ön undgår eventuella orkaner, så kan flyg ställas in i området och det bli allmänt dålig stämning.

Gustavia.

Det är förstås bländande vackert och fantastiskt väder, och man hade definitivt kunnat slappna av på semester, om man saknar ekonomiska hämningar, men nu var det research och hela ön skulle inventeras på två dagar, vilket mestadels skedde på en hyrd fyrhjuling. Sedan blev det flyg raka vägen till bokmässan i Danmark via Sint Maarten och CDG. Någon tid för strandhäng fanns ej, då övrig tid oavsett som vanligt gick till bok eller blogg.

Någon samlar surfingbrädor.

Maten är fransk. Det är franska ostar, ank- eller gåslever. Champagne. Vin på svensk restaurang framstår som gratis. Fransk kryddning av lokal fisk, som den allerstädes serverade köttfisken mahi-mahi, så räkna inte med att få någon genuin karibisk kultur till bords. Ingen jerk här inte.

Östra Quayen i Gustavia by night. Lågsäsong, som sagt.

Jante finns knappast här, och ingen ifrågasätter heller huruvida du har pengar. Bara att du tagit dig hit innebär pengar i plånboken, så du behöver inte heller vifta med dem – ingen kommer bli imponerad av någon som vill dra till sig uppmärksamhet. Således kan du traska in på en restaurang i sandaler och shorts, och betala dina 49 EUR för en liten tallrik spagetti, utan att någon lyfter på ögonbrynen. Service överallt var exemplarisk och utan anmärkning. 

Hamnen i Gustavia med Fort Oscar i bakgrunden.

Det enda som var billigt var 3G/4G och mobiltelefoni, som kör på EU-roaming, dvs svenska priser.

Hinner du inte göra av med dina pengar och tillhör det vackra folket kan absolut Saint Barths rekommenderas. Men du kanske får en månad på någon av svenskarnas favoritcharterplatser, som Thailand, till priset av en dag på Saint Barth (något överdrivet). 

Abramovitj bygglov vid Ash Beach.

Möjligen kan vackra singlar ta sig hit i hopp om att hitta någon miljonär (i flera miljoner dollar) eller miljardär – exempelvis har ryske oligarken och miljardären Abramovitj köpt 28 hektar och fått bygglov på en liten stuga om  292 m2 byggnadsyta – men pengarna vill nog mest vara ifred från golddiggers. Mötte inte ens några bloggläsare, iaf ingen som gav sig till känna.

Det är inte heller så att det går större flygplan än tjugositsiga propellerplan hit till en av världens svåraste flygplatser och några volymer av turister kommer det aldrig bli, istället är det en saftig barriär prismässigt.

Anekdoterna i inlägget baserar sig på en ögonblicksbild under tre dagar i lågsäsong tidigt november. Möjligt att besökarna och personalen är mer kroppspositiva senare på säsongen och inte ser ut som manliga eller kvinnliga fotomodeller i alla åldrar. Vad priserna är under högsäsong är lämnas som en övning åt läsare med obegränsad budget. Alla hotell är fullbokade hos Hotels.com (reklamlänk) i närtid. Om en månad hittade jag ett rum för två personer till priset 289 000:- SEK för en natt och ett annat för 9000:- SEK. Men då är det som sagt högsäsong. Det går att få tag på rum för 3000+ per natt om man är ute i extremt god tid, men Pearl Beach (ej reklam, utan obetald information), som hade sådana så kallat låga priser) verkar typ som lägst ta 365 EUR under lågsäsong och 620 under högsäsong. Om man kan få tag på ett rum. Som sagt, 49 EUR för en skopa spagetti är ingenting i jämförelse. Researchresan krävde ett halvårs planering i förväg för att optimera lågpris och samtidigt minimera orkanrisken.

Är du Jante eller sosse bör du nog undvika destinationen.

Hade det inte varit för att detta är en unik plats i svensk historia och bokresearch behövdes, så skulle jag aldrig åkt hit och jag kommer sannolikt aldrig komma tillbaka – prisnivåerna är helt enkelt inte värt det för mig, även om det som sagt är exemplarisk service, trevligt väder och underbart vackert.