Så var man likvid igen, då alla långa och utländska obligationsfonder har avyttrats. Med åldern blir det några konton att hantera, i synnerhet för alla gamla arbetsgivares olika tjänstepensioner, och det är stor skillnad i hur enkelt det är att byta fonder hos olika banker. Några erfarenheter kring Avanza, Swedbank och sparbankerna, SEB och förstås Pensionsmyndighetens PPM.
 |
| En svensk statsobligation från papperstiden. |
Anledningen till avyttringen är en kronförstärkning drivet av snart väntad räntehöjning, plus att det verkar oroligt på obligationsmarknaderna med ränterörelser åt fel håll. Inför lågkonjunkturens riktiga dipp kanske det inte heller är det bästa valet att ligga i high yield företagsobligationer. Så inför smällen är det nu likvider eller korta obligationsfonder som gäller i de fall man inte har något annat val än fonder, som t ex PPM och vissa tjäntsepensioner.
Sedan ska man aldrig bli för girig. Som bäst var väl ränteportföljerna upp 10-12% på ett år, men har nu fallit tillbaka några procentenheter. Bäst av alla var en depå som gått plus 19%, ner lite från rekordet på 21%.
Har rullande stop-loss, dvs hela tiden höjer den punkt där jag säljer av i takt med att priset stiger, så man tar hem vinsten innan den minskar för mycket, och det har jag nu gjort. Som vanligt utan några ambitioner att pricka en topp, men jag vet ju att alla bloggläsare alltid köper och säljer vid perfekta tillfällen. Själv gör jag det inte.
Oavsett, den långsiktiga avkastningen på obligationsmarknaden är räntan på obligationerna, och att spekulera i fallande ränta är just spekulation, om än med långsammare rörelser än på aktiemarknaden. Cykliskt ansåg jag dock att det var rätt agerande, men nu får det bli likvider ett tag.
Med åldern har det blivit en väldig massa olika fondkonton. Sex olika tjänstepensionskonton, varav endast en är den jag betalar in till nu. Plus investeringssparkonton hos flera banker, plus reguljära konton – det är inte så att man alltid tjänar på att använda kapitalförsäkring eller investeringssparkonto om man bara ska ligga likvid. Sedan har jag även konton hos flera olika banker för företaget. Och så har man förstås PPM. Och nej, det går inte att flytta över och konsolidera hur som helst – vissa tjänstepensioner har vissa avtal och kan inte slås samman.
Totalt behövde jag gå igenom tolv olika fondkonton där upp till fem fonder skulle avyttras eller bytas per konto.
Vad är då erfarenheten av massiva fondbyten?
4. Swedbank och sparbankerna är sämst. Här måste man in och pilla på varje enskild fond och gå igenom tre steg av godkännanden per styck, samtidigt som man får en infodump som antagligen bara intresserar personer med stora personliga utmaningar. Varje enskild tjänstepension eller fondkonto måste man också gå in på indvidiuellt. Det är också mycket bökigt att leta upp de fonder man vill byta till.
Minst sagt bökigt. På gamla tjänstepensioner med mindre behållningar får det framöver bli bara en fond per styck, så får man balansera dessa mellan varandra istället för inom varje konto.
Dessutom vägrar Swedbank byta vissa fonder och påstår att det pågår en köporder. Möjligt att det gör det på grund av de långa ledtiderna för att köpa vissa fonder i månatliga insättningar av tjänstepension, men man kan tycka att befintligt innehav inte ska vara låst under tiden.
3. Avanza är trots att man är en nätbank näst sämst. Dock kan man åtminstone få upp alla kontons innehav samtidigt och behöver inte gå in på varje enskilt konto separat. Det är också endast ett steg för att bekräfta byte. Näst sämst är fortfarande tio gånger bättre än Swedbank och sparbankerna.
2. Andraplats är PPM. Här listas fonderna rakt av, man kan enkelt ta bort och lägga till fonder, och sedan anger man fördelning. Klart. Negativt är att man måste signera med bank-ID, trots att man använt bank-id för att logga in. Man är sämre än vinnaren för att PPM inte har separat köpfördelning, men det är så systemet är konstruerat.
1. Förstaplats går till SEB. I princip samma som PPM. Radera fonder du inte vill ha, lägg till de du vill ha, ange innehavsfördelning och köpfördelning. Godkänn. Klart. Dessvärre måste man gå in på varje konto separat, men man slipper signera bytet med bank-id som på PPM. Ska du placera om flera konton i PPM måste du logga ut och logga in igen med en ny identitet eftersom varje person bara kan ha ett konto.
Ovanstående handlar bara om fondbytena, inte utbudet. Tjänstepensionerna hos SEB har t ex absolut sämst fondutbud, verkade bara vara möjligt att välja SEB:s egna fonder.
Hur svårt kan det vara Swedbank? Ni har utvecklat en ny tjänst med modernt gränssnitt, vilket man inte kan säga om SEB eller PPM, men det är extremt bökigt att byta fonder. Skärp er. Gör som PPM och SEB – släng ut en tabell för kontot där man får lägga till eller ta bort fonder och sedan skriva i hur man vill att fördelningen ska vara. Denna funktion finns öht inte hos Swedbank, utan där ska allt pillas med manuellt. Vill man ändra från någon fördelning till en annan blir det ett himla pill för övrigt.
Hur fungerar massiva fondbyten på din bank?
58 kommentarer
Nu är jag inte någon stor placerare, men har i alla fall hållit på några år.
Har nu SEB som min huvudbank och tar in min pension där samt håller ett hyggligt kontant kapital.
Har haft Nordea för väldigt länge sedan och Swedbank till för några år sedan då de spårade ur av andra skäl. Men jag ansåg då att de hade bästa möjliga och mest överskådliga handelssidor. Både vad gällde fonder och aktier.
Jag lämnade Swedbank med ilska av andra skäl och gick till SEB. Snart upptäckte jag hur omständigt och klumpigt det vara att handla där så jag öppnade ett Avazakonto. Där har jag trivts. Och nyligen har de förbättrat sitt interface och skapat ytterligare möjligheter att vara åskådliga för olika smaker och syften.
Har konto också på Danske Bank och handlar lite på Dansk Invest. Men där är jag inte så fötjust. Men har bara varit där under en kort period .
För övrigt använder jag Didner & Gerge samt även Lannebo men där kan man enbart handla med fonder förståss.
Har nyligen skaffat konto på Revolut. Men måste erkänna att jag inte riktigt kommer överens med deras sätt att redovisa. Men är kanske för okunnig ännu.
Jag trivs dock med min totala situation.
Min bank erbjuder inte massiva fondbyten…
Den bank som inte tillåter dig att byta när du vill och hur många du vill borde ställas inför frågan varför dom själva anser sig ha rätten att jaga kvartalsvinster med våra pengar. Medan de hävdar "långsiktighet" för vår finansiella verksamhet. Det finns inga rationella skäl att "rida ut" varje kraftiga dipp i finansmarknaden.
LF är sämre än Swedbank. Framförallt på mobilen.
Slöa är de också.
Jag låter PPM vara som det är (AP7) och jag låter tjänstepensionerna stå på sin defaultinställning med maximal vikt aktier i breda indexfonder (global + Sverige eller vad det nu är just nu), så balanserar jag istället via ISK:t dit jag häller alla privata sparpengar.
Hur var det nu, de som inte gjorde nått val inom PPM har haft bäst utveckling?
Verkar vara väldigt bra förvaltare i AP7. Man skulle helt enkelt skitit i att försöka sätta sig in i det utan lagt sig på sofflocket och låtit nån annanisnen ta över.
Plus att AP7 har lite hävstång. AP7 har väl slagit 85-90% eller nåt av övriga fonder om jag minns rätt. Ett bra exempel på att det för de allra flesta inte är lönt att försöka vara smart och tajma/välja fonder själv.
Beror på att AP7 är enda fonden som får köra med belåning, och därmed hävstång.
Se grafik här över fördelningen i årligt avkastningsutfall i PPM https://cornucopia.cornubot.se/2016/09/utfallet-av-aktiv-portfoljforvaltning-i.html.
AP7 syns som en tydlig spik.
Titta på sidan 47 i den här rapporten, så ser man fördelningen av avkastning inom PPM.
"Den spetsiga toppen kring 8,5 procent i figuren nedan utgörs huvudsakligen av individer
som har sitt kapital placerat i det statliga förvalsalternativet"
Dessa har då bättre utveckling än cirka 90% av spararna.
Är då slutsatsen att man hela tiden ska köra 100% aktier/indexfonder + full möjlig belåning? AP7 verkar ju fungera.
Det fungerar som alla andra investeringar i backspegeln, det fungerar tills det inte fungerar.
Det är förstås en chansning, men om man tror att företag globalt sett kommer gå med någorlunda vinst i framtiden, och att dagens värderingar inte är helt uppåt väggarna, så är det nog en helt OK strategi för riktigt långsiktigt sparande (pensionssparande).
Det är t ex svårt att hitta 20-årsperioder med negativ real avkastning i t ex svenska eller amerikanska aktier.
Ja jag står med Persson här, ännu har vi en troligen lång för företag/aktier. Det finsn däremot enorma problem bakom men ännu ser jag inte att detta synas alls, kanske ska man dssutom lägga en kraftig övervikt i skönhet på olika sätt vad det än handlar om. Kläder, lyxvaror. Det kvinnliga.
Nisse: nja, det finns ett optimism enligt kellykriteriet hur mycket man skall satsa. Det är alltså inte säkert det är optimalt att satsa så mycket man kan bara för att man har förväntas vinna.
Det kan nog förvisso vara så att viss hävstång kan vara bra, men det finns en gräns där det motverkar dess förmodade syfte.
Sen kan det finnas det andra faktorer att ta hänsyn till. Faktorer som gör att man bör ha viss mängd likviditet oavsett t.ex.
AP7 Såfa har fungerat ypperligt pga kronförsvagningen.
Tror man på samma lika till pensionen är det samma lika som gäller även framöver.
Stefan: AP7 SåFa har i och för sig överpresterat även under perioder då kronan stärkts. 2012-2013 till exempel. Hävstången viktigare faktor.
Sen rent konkret är det rimligt för de med låga inkomster att köra AP7 SÅFA med hävstång då de iaf får garantipension om det havererar.
De med höga inkomster tror som alltid de är Jesus men de borde köra mindre risk än hävstångsalternativet.
Självklart Joakim, hävstången är redan konstaterad i länken från 2016 då både du och jag figurerar bland kommentarerna.
AP7 rampar ner risken efter hand (från 55 år), så jag tror nog folk med både hög och låg inkomst kommer se ett något bättre utfall med AP7 än med majoriteten av övriga alternativ. Facit är åtminstone att så varit fallet de senaste 24 åren.
Så är det naturligtvis i normalfallet med hävstång.
Frågan är mer om de med hög inkomst verkligen ska utsätta sig för den risken?
Avtrappningen är som du vet inte speciellt betydande efter 55.
Det beror på helhetsbilden. Premiepensionen är en mycket liten del av totalt sparande för många med hög inkomst, tjänstepensionen är flera gånger viktigare. Drog en snabbkoll, har fortsatt ungefär 4 ggr så mycket kapital i tjänstepensionen som i premiepensionen, och tjänstepensionen är en god bit under 100% exponerad mot aktier.
Bra jobbat. Nu var det inte specifikt dig jag åsyftade utan mer de med hög inkomst över medianen på 31 k där PPM är den största placeringsbara pensionen.
Men även där är TP större än PP. PP = 2,5% av lön, TP = 4,5% av lön upp till 41k, 30% över.
Som du vet har inte alla tjänstepension även om de tjänar över 31 k.
Nu var det iof sig i ett smalt spann jag hamnade i då 9 av 10 har tjänstepension.
Dock kan det vara värt att påminna om att alla tillgångar som obligationer och aktier inte kan fortsätta att prestera positivt för evigt. Senaste årens rally i obligationer är sannolikt över.
Så kan det vara. Ja, 9 av 10 har tjänstepension och då gäller siffrorna ovan.
Kan vara så att förväntad framtida avkastning är betydligt lägre än tidigare. Är nog realt positiv ändå på 10/20 år.
Har sju pensionskonton + två privata konton (+ bolån) hos Nordnet. Det funkar ungefär som hos Avanza. Måste gå in på varje separat och fippla men på den nya sajten kan jag iallafall få en graf över den totala utvecklingen.
Det sämsta med Nordnet är att meddelanden är per konto. När det är utskick om t.ex. halvdag på börsen eller någon ny funktionalitet på sajten så måste jag gå in och läsa samma meddelande på alla 9 konton. Skickar jag en fråga till kundtjänst så måste jag sedan välja samma konto som var aktiverat när jag skickade meddelandet för att se om jag har fått ett svar. När jag gnällde om det förut fick jag svar i stil med "It's not a bug, it's a feature!"
Hur som helst så skötte Nordnet den jobbigaste delen när jag flyttade in mina konton. De kontaktade och fixade underskrifter av tidigare arbetsgivare åt mig. Jag behövde skriva ut och fylla i en pappersblankett per pensionskonto och skicka in dem tillsammans med en utskriven kopia av legitimationen. Efter ca 2 månader var kontona flyttade.
"Anledningen till avyttringen är en kronförstärkning drivet av snart väntad räntehöjning, plus att det verkar oroligt på obligationsmarknaderna med ränterörelser åt fel håll."
Nog har det varit högre volatilitet än brukligt den senaste månaden, även om oktober är ökänd för att vara orolig. SEK snuddade vid 11 och 10 mot EUR respektive USD, men stärktes sedan. Ädelmetaller utom palladium har fallit hårt, silver (i SEK) mer än 5 % hittills i november.
Men man ska inte ha korta horisontar i sitt dömande om man inte är trader. SEK är närmast ointressant i råvaror globalt ändå och silver har en del praktiska användingar till skillnad från guld som bara är för dyrt för de flesta sådana.
Finns ju en anledning till att man nuförtiden måste godkänna sina fondval även om man är inloggad. Genom att kunderna råkade logga in Allra och Falcon funds kunde de fondbolagen fritt byta till deras egna fonder utan att vidare godkännande krävdes.
Skulle du avyttrat tex spiltans korta Räntefond också om du haft eller är den tillräckligt snabbfotad för att ta höjd för kommande räntehöjning?
Nej, i de fall jag måste flytta till andra fonder har jag flyttat till just Spiltans korta räntefond. Korta räntepapper påverkas inte på det viset av en räntehöjning. Inte nämnvärt iaf.
Eller förenklat kan man ju säga att om räntan höjs 0.25 procentenheter på ett tremånaders räntepapper, så faller pappret maximalt (om det precis givits ut) 0.25*3/12=0.0625%. För en obligation på 5 år blir dock fallet förstås större, torde bli 1.0025^5=1.2% i fall om det är fem år kvar och marknadsräntan stiger 0.25 procentenheter. Förenklade uträkningar.
Iaf, korta 3-månaders papper kanske drabbas av en nedgång på några tiondels promille vid räntehöjning.
Tackar, och alternativet till spiltans korta eller motsvarande är likvid på ett konto som förhoppningsvis ger lite ränta.
Spiltans räntefond gick ner 0.3% vid decembernedgången 2018 så den är inte immun mot börsras.
Vice RB chefen har uttalat sig att han har väldigt svårt för idén med räntehöjning vid årskiftet samt det finns få indikatorer som motiverar en höjning d.v.s. jag skulle vara försiktig med att satsa allt på att detta sker. Fed och ECB kommer öka sina stimulanser vilket kommer påverka kronkursen negativt.
Det återstår väl att se om du får något eller alla rätt i den spådomen, du kan ha det visst men det behöver inte ge att sekräntor ska gå ner, tvärtom.
Tittar man på Ingves igelkott talar den emot en höjning. Det var ett tag sedan man såg en uppdaterad sådan 🙂
Ett tips är att kolla om du kan flytta allt (tjänstepensioner) till t.ex Nordnet/Avanza.
Jag betalade Pensiono för att få all tjänstepension samlad hos Nordnet i sparande utan avgifter (ISK-skatt endast). Engångsavgift absolut men tycker det var värt det.
Körde även pensionsräddaren för att få koll på vad som var bäst för den kollektivavtalade delen.
https://www.smaspararguiden.se/jour/ska-jag-valja-pensiono-eller-pensionsraddaren/
Obs. Jobbar inte på något av bolagen.
Hjälper ju inte när de olika pensionerna är med sjuttioelva olika avtal och inte kan slås ihop.
Fair enough. Men man får dom iaf på samma ställe, samlat under Pension :). Och man kan hoppas på att det sker en ändring så att man kan slå ihop konton.
En annan absurd sak är att när skatter ska dras från gamla TJP eller PP konton och man inte har teckning så blir det tvångsförsäljning av aktier om du inte gör det själv. Har alltså ingen möjlighet att sätta in pengar på dom kontona för att täcka sånt.
The system is broken.
Har du gått tillbaka till SEK? Inga utländsk valuta längre?
Jodå, majoriteten via Lysa är utländskt, har väl kvar runt 10-20% i utländska likviditetsfonder mm. Just nu är huvuddelen SEK för tillfället i väntan på att jag har tid att göra en analys av vad som händer härnäst.
Jag tror dollarna kommer att stiga i takt med att krisen tilltar. Men SEK kan gå bra om överskottsmål slopas och man till och med börjar köra med underskott. Ökat lånebehov kommer att stärka kronan som man mycket riktigt kunde läsa i SvD 6 nov. Men när krisen tilltar ännu mer riskerar länder som Sverige att krossas i svallvågorna av ett sannolikt Euro-sammanbrott.
Det har varit massiva sälj av amerikanska fonder från svenskt håll senaste tiden som stärkt SEK.
Idag är det som vanligt igen med svag SEK och svag NOK.
SEKetas here we go….Jag kör all in på SEK, ZWD och VES nu 🙂
Verkar bli en helkväll för NOKetas och SEKetas på stan ikväll.
Kuriosa. I princip samma kurs i NOK/SEK som för 20 år sen.
Alla som hatar SEKetas och Ingves kan ju fundera lite över deras grunda analys som egentligen inte förklarar ett dugg.
@Stefan: Jasså har du sålt dom amerikanska obligationerna nu och fått loss öl-pengar?
Ja det var ju synd att Sverige inte lyckades devalvera sig till ett större delta mot NOK. Med tanke på att Norge är vår största handelspartner räknat i export hade det varit väldigt trevligt för dina svenska värdepapper.
Ja det är krångligt med pensionsspar jag gick igenom alla mina alternativ för något år sedan, och försöker inte vikta inom en aktör utan mellan de områden jag valt. Har sammanställt hur jag tycker mina valda fonder fördelar i mina kategorier i ett Excel blad. Så kan man fylla i värdet på varje fond och se total fördelning i en graf. Det var svårt nog att hitta rimliga fonder hos alla och det slutade med 13% i sek ränta trots att intentionen var att lämna sek och aktier.. Valde också att inte avsluta några fonder utan bara vikta ner dom mycket. Tanken är att se över och ev byta fonder en gång om året och vikta om mellan dom vid behov, jag stämmer av fördelningen varannan månad ungefär.
Har SHB, SPP, Nordnet och Avanza.
SPP o SHB klart enklast att sälja/byta fonder i, men ingen bulkbytesfunktion på någon. Går att ligga likvid i SEK på Nordnet och Avanza, inte de andra.
Har Skandia, SEB, LF och Nordea och rankar dem i ungefär samma ordning. SEB borde f.ö. göra sig av med den där digipasslösningen som är sanslöst oanvändarvänlig. Det stora problemet med tjänstepensioner är ju att arbetsgivaren äger dem, och det kan därför vara svårt att ändra vissa saker. Jag har ett par som ägs av företag som gått i konkurs och därför ex aldrig kan flyttas.
Skulle legga allt po en guld-fond foer det er po rentemarknaden du har den stora bomben, INTE boersen (not just now)!
Största problemet är att se till att man får in kosingen från utländska pensioner den dagen det är dags.
SEB kommer aldrig bli av med mig som kund då mitt konto är reggat både högt och lågt som mottagare den dagen man blir gammal.
Bloggaren borde kanske göra att inlägg om detta? Hur man på ett bra sätt (om möjligt) kan säkra sig tillgång till utländska pensioner kanske uppåt 30 år in i framtiden?
Bra ämnesförslag. Som jag förstått det placerade många svenskar förr om åren pengar i utländska pensionslösningar. I främst Storbritannien och Schweiz? På 70-, och 80-talen när företagare beskattades som hårdast?
Såvitt jag vet eftersöker Pensionsmyndigheten inte utlänningar som kan ha rätt till svenska pension efter att ha arbetat i Sverige men flyttat. Då kan man fråga sig vilka ansträngningar, eller inte utländska pensionsbolag gör för att hitta glömska svenska pensionärer eller deras efterlevande.
Tycker ju SPP:s upplägg är rätt OK. Bra men inte överväldigande utbud. Kopiera ett fondbyte till fler fondkonton. Negativt är väl att det tar totalt 2 bankdagar för det hela att landa vid ändring (best.dag, transdag och sedan syns det).
Bra översikter och fondförvaltargenomgångar