Regeringen gick idag ut med att en bankskatt kommer införas för att finansiera försvaret. Det är ett närmast genialiskt besked, eftersom alla hatar bankerna, och de allra flesta bankkunder aldrig kommer förstå att notan för skatten skickas vidare till dem. Så egentligen är det en skatt på bankkunder, men rimligtvis kommer skatten slå proportionellt mot kunderna utifrån hur mycket bankärenden de har att göra – ju rikare, desto mer av bankskatten kommer du ta. Frågan blir dock hur mycket ökade kostnader för kunderna kommer driva dessa till utländska banktjänster likt Revolut, och därmed vad som bankerna kan ta ut bankskatten på via kunderna.
 |
| Låga förvaltningsavgifter du har på dina fonder, det vore ju synd om det skulle hända något med dem. |
Regeringen skriver på sin hemsida:
“Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att, utöver tidigare fattade beslut, tillföra det militära försvaret fem miljarder kronor år 2022, vilket finansieras fullt ut genom en bankskatt. Exakt utformning av hur bankskatten ska se ut kommer regeringen återkomma till.”
Höjningen av försvarsbudgeten år 2022 kommer alltså helt finansieras av bankskatten. Därefter kommer bankskatten höjas och finansiera hälften av de ytterligare fem miljarderna om året. Utformningen ska också göras så att rika drabbas hårdare (“rimlig fördelningsprofil”):
“Ytterligare fem miljarder kronor årligen tillförs det militära försvaret under den resterande försvarsinriktningsperioden, i enlighet med Försvarsberedningens förslag, varav hälften kommer vara finansierat krona för krona och finansieringen ska ha en rimlig fördelningsprofil.”
T ex skulle en avgift på fondförvaltning drabba de som har mycket pengar mer.
Att säga att bankerna ska finansiera försvaret är snudd på genialiskt. Alla sägs hata bankerna, och ingen kommer protestera mot detta. Inte ens bankerna, annat än lite för sakens skull då det hör till att låtsas vara upprörda. T ex hävdar lobbyorganisationen Bankföreningen nu att skatten “slår hårt mot jobben”, som att bankerna ska ta ut detta genom att göra sig av med folk de inte skulle sparkat ändå – som arbetsgivare tar man med öppna armar emot ursäkter för att skylla på någon annan när man säger upp folk. De vet nämligen att de egentligen skickar vidare bankskatten till kunderna på ett eller annat sätt, t ex höjda kortavgifter, höjda dolda avgifter på Swish för företag, höjda dolda avgifter för bankgiroinbetalningar, fondförvaltningsavgifter eller något annat. Dessutom bör en bankskatt slå mer mot bankernas bästa kunder, dvs de som är rikast, än mot de som inte har så mycket med banken att göra. Och ingen kan idag smita förbi banken för att utföra något i Sverige – om inte annat får du lönen till banken och inte som kontanter i näven.
Dock kan man som bankkund idag flytta delar av sina tjänster utomlands, t ex till Revolut för gratis betalkort (jag är Revolut Pioneer, och länken är en sk affiliatelänk och ska betraktas som reklam). Således måste bankskatten skickas vidare till bankkunderna via exklusivt svenska tjänster man inte kan undvika. Dit hör t ex att betala räkningar – både bankgiro, plusgiro och Swish är alla exklusivt svenska, och bankskatten kan alltså bakas in där, då alla behöver betala räkningar. Sedan kan avgifterna vara dolda på företagssidan, men det innebär bara att de ändå skickas vidare till kunderna genom dyrare produkter och tjänster. Undantaget skulle vara de utländska tjänster som accepterar kortbetalningar, t ex Netflix, iTunes, men faktiskt även svenska Spotify, där man kan ducka de svenska betalsystemen om tjänsterna accepterar icke-svenska betalkort.
Bankskatten bör alltså leda till ett tryck på att välja helt utländska banker, som bör bli relativt sett billigare och få ytterligare konkurrensfördelar i kontrast mot de gamla stagnerande fossilerna till svenska storbanker.
Samtidigt är det de som har kapital i Sverige som drabbas allra hårdast om Sverige dras in i krig, så det är inte mer än rätt att kapital beskattas omvägen via en bankskatt. Amerikansk dollar stärktes ca 200% (dvs 3x) mot Ukrainas hryvnia (UAH) när Rysslands krig mot Ukraina inleddes med invasionen av Krim 2014. Den som har pengar i Sverige står allt annat lika att förlora 66% av värdet om Sverige blir anfallet av Ryssland, t ex med ett övertagande av Gotland. Inte mer än rätt att kapital således betalar för försvaret – men varför inte även en återinförd fastighetsskatt? Force majeure gäller vid krig, och du kommer bli sittande med dina skulder och en förstörd obeboelig bostad utan försäkringsersättning när kriget drabbar ditt grannskap. Lycka till skaffa en ny bostad med tre miljoner i skulder, omvandlade till ett blancolån med 10 års amortering och trefaldiga räntan eftersom säkerheten för lånet är borta.
Nu återstår att se exakt hur bankskatten kommer tas ut, vilket delvis kommer påverka hur kunderna betalar det hela – tas bankskatten t ex ut på fondförvaltning blir det automatiskt den vägen kunderna betalar.
Mer om UAH:s utveckling under kriget Ukraina-Ryssland i ett separat inlägg.
105 kommentarer
Mycket bra inlägg, håller helt med. Det är politiskt svårare att dra in fastighetsskatt och ränteavdrag redan nu, det tror jag man spar till skattereform, men bankskatt hade man ju planer på redan tidigare (som stoppades av fd alliansen).
Nu har man klipskt nog dealat med C/L (höjd skatt på finanssektorn står det om redan i januariavtalet), i utbyte mot att försvaret är säkrat, och samtidigt har man ryckt bort mattan från M/KD/SD som nu måste tvingas försvara bankerna i opposition, inte en särskilt lätt uppgift eftersom bankkunderna inte förstår att det är de som kommer betala…
Heh, bra analys där. Vem vill försvara bankerna i opposition, liksom?
S visar fortsatt att de är bäst när det gäller på maktspel.
M menar att slopat friår och familjevecka skulle räcka till finansieringen. Dessutom behöver Sverige inte fler som är hemma från jobbet och lever på andras arbete när det redan finns föräldrarledighet osv.
Ränteavdraget är ypperligt enkelt att plocka bort vid negativ bolåneränta (inte för att jag tror att denna ränta blir negativ, man låt någon i (S) sälja in det som så.
Det är synd att det saknas mod att minska ränteavdraget liksom införa delvis iaf fastighetsskatt.
Det bör komma i skattereformen. Men den är jobbig att baxa igenom rent politiskt. Verkar som den dröjer ordentligt, säg till 2023 eller nåt.
Egentligen bör man från politiskt håll öka ränteavdragen och få in alla i skuld. Sen är det rätt lätt att styra folket.
Ränteavdrag och negativ ränta, det blir en skuld till staten istället för avdrag.
@Sjunkbomben, precis vad jag skrev "mellan raderna". Ränteavdraget lär inte försvinna 2023 eller så, mer troligt att det i så fall trappas ned över lång tid. På "kort" sikt lär nog en ökat fastighetsavgift blir mer kännbar för villaägare med högt taxeringsvärde. Känns inte helt orimligt med en ökning där. I kombination med slopad skatt på "bostads-SEKetas-vinst" eller s k flyttskatt så flyttkedjorna kan smörjas. Det sistnämnda är nog mindre troligt.
Det stora problemet är att både försvar, polis, och sjukvård borde haft tillräckliga resurser vid dagens mycket höga skattenivåer.
Gulligt att partier som anser sig vara höger går med på höjda skatter på företag samtidigt som de släpper fram friåret.
Tja, i utbyte får man t ex slopad värnskatt och diverse sänkta arbetsgivaravgifter mm. Vi får se hur det här "politik via avtal"-experimentet slutar. Att bli av med värnskatten är värt mycket rent symboliskt eftersom de borgerliga partierna var för fega för att göra det under sina åtta år vid makten. Kul att det blir i samverkan med S man får igenom det…
Vi har inte så hög skatt i Sverige. Däremot har vi hög skatt på arbete. Det är inte riktigt samma sak. Förmögenhetsskatt, arvskatt och fastighetsskatt och ta bort avdrag (rut, rot, ränta etc.) behövs. Sedan kan man minska skatten på arbete i utbyte och ändå få mer pengar till välfärd och säkerhet.
Brk, Sverige är extremt i högt skattetryck. Bara Danmark som är något lite värre.
Och Frankrike, och Belgien. Finnarna är inte långt ifrån heller.
@brk
Skönt med en vettig och insiktsfull kommentar. Sverige är skatteparadis för höginkomsttagare (1.7*medianen), som dessutom har möjlighet till stora och lätta kapitalvinster.
Arbetet beskattas hårt, vilket faller på de som endast har löneinkomster och inte ser. Ågra tillgångar lka i värde.
Och de som äger mycket är vanligtvis de som skapat arbete för pöbeln. Något som borde belönas om man värderar arbete som vänsterister gör.
Joakim
Sant. Det är svårt att se någon logik i detta rödgröna hopkok av kompromisser där varje parti ska få igenom sin hjärtefråga. Å ena sidan ska arbete uppmuntras men å andra sidan ska ledighet också uppmuntras. En borgerlig politik hade finansierat försvaret via friåret och inte genom skatt på företagande, det är min poäng.
Du har rätt. Så hade det blivit om nu borgarna fått egen majoritet.
Nu blev det inte så och då är det här bättre än inget. Och ja, du minns själv hur borgarna hanterade försvaret och skatterna 2006-2014…
Varför detta eviga tjat om att det finns nått eller några länder som på vissa sätt har högre skatt än oss ? Det gör väll det samma om någon annan har ett större helvete än vi, vi har fortfarande samma slav situation under skatteoket oavsett vad andra länder har det.
Gör det bästa av situationen, Gargamel. Det blir nog bra.
Jag är generellt emot alla skatter, helt moraliskt förkastligt och är kommunism. Däremot måste ett land ha ett starkt försvar för att skydda medborgarna mot yttre angrepp eller inre. Så frågan är om man kan finansiera ett försvar med frivilliga medel, en risk skulle kunna vara att finansiererna ställer krav hur det skall investeras och felsatsningar kan ske. Försvaret kanske ändå måste bara skattefinansierat, och då med nån typ av kapital skatt. Alltså ju mer du äger inom landet desto mer värt är ju försvaret för dig och dessutom mer har försvaret att försvara för dig. Alltså proportionerligt
Är helt beredd att bekosta en bössa eller två om det skulle behövas.
De övriga skattehelvetena som nämns har som regel fortfarande rätt väl fungerande samhällsservice (polis, försvar, sjukvård som ibland inkluderar tandvård/synfel osv).
Att Sverige skulle vara ett skatteparadis för kapital kan vara en åsikt som förfäktas av skatteskadade. Kapitalvinster beskattas långt över OECD-snitt. Lycka till med att driva kapitalet ur Sverige (igen). Tajmingen kan bli underbar.
@Svibto – jag tycker det är rimligt att myndig man av god vandel som bekostar bössor åt krigsmakten får köpa och förfoga över lika många bössor för eget bruk. Med förfoga menas även dela ut dom till betrodda i händelse av skymningsläge.
Skulle gärna köpa ett dussin Ak5 åt det lokala hemvärnet.
För bara några år sedan skickade Alliansen fullastade lastbilar i skytteltrafik med vapen för destruktion i Tyskand, tyskarna fick faktiskt betalt för att förstöra fullt funktionsdugliga vapen. Borde inte de ansvariga politikerna i vart fall berätta hur de tänkte.
Sen fortsätter man häxjakten på bankerna genom nyhetsinslag som visar hur bankernas marginaler ökat och att de höjer mer när riskbanken höjer räntan men att de inte sänker när riskbanken sänker.
Blir detta jämförbart med el-, kläder/kemikalie-, elektronikskatten? Alltså att konsumenterna vänder sig till tjänsteleverantör som är utanför skattejurisdiktionen för att undvika påslaget? Och att vi på så sätt får som följd att våra inhemska banker fortsätter sin flytt utomlands eller affärsområdesavveckling för att ha ett konkurrenskraftigt erbjudande?
Det är klart att bankerna kommer affärsutveckla. Nu har de varit rätt kassa på det i svenska ankdammen, utländsk konkurrens offshore är ett välkommet utvecklingstryck. Sveriges största bank Swedbanks korttjänster är patetiska, bara som exempel.
Det blir precis som alla andra skatter som ska finansiera npgot specifikt. En dag finns inte finansieringen kvar men likväl betalar du skatten.
Hur relevant är exempelvis kopieringsavgiften år 2019 när alla kids sitter med spotify family och netflix? Likväl betalar du den skatten på varenda lagringsbar media du köper.
Kopieringsavgiften är ingen skatt och går inte ens till staten.
Och kopiwringsavgiften tas ut på minne där du lagrar dina egna verk. Ridå för moralen. Det är en mafgiaverksamhet.
2015 gjordes ca 4 miljarder korttransaktioner i Sverige, förmodligen mer nu. Att beskatta kortbetalningar eller helt enkelt transaktioner i allmänhet ligger nära till hands. Vissa transaktioner kommer förstås att undantas, såsom höfrekvenshandel och annat samhällsviktigt.
Kallas för moms.
Moms tas väl ut vare sig man betalar med kort eller kontant.
Kringgås med Revolut. Hoppas dom har ej spårbara engångskort. Nästa steg är att alla räkningar betalas med Revolut genom IBAN. Men sossarna får säkert stopp på det med.
Skatteuttaget höjs totalt sett med bankskatten. En märklig skatt minst sagt. Jag tror ju transfereringarna i budgeten tar mer och mer utrymme och är en gökunge. Det är alldeles för många i landet som lever på offentliga kassor. Hur ser förvärvskvoten ut?
Löttingebloggen: Så vitt kan förstås så finns där väl en ganska utbredd uppfattning, på vilken saklig grund är mig dock obekant, om att alla de som har en månadsinkomst understigande 26.000:-, oavsett varifrån denna inkomst kommer … privat näringsliv, offentliganställd, transfereringssystem, räknas som tärande inom betraktesesättet närande vs tärande.
Hur har man räknat då. Om man nu ska ta det i närande och tärande så bör väl bero på skillnaden mellan producerat och konsumerat? Inkomsten är naturligtvis inte helt okorrelerad till produktion , men inte nöfvändigtvis R2 = 1.
Märklig skatt egentligen.
Om man antar då att det är en skatt som skall omfatta alla, men särskilt de med mer medel på banken (rika), innebär detta att regeringen anser att
– desom inte är rika inte har något på banken och drabbas ej?
– istället för att höja eller sänka skatter pp sedvanligt vis (budget, beslut osv) att det är en väg att gå runt vanliga skattebeslut och ta in skatter sidledes?
Hur blir det sen med kontinuiteten från denna skatt.
Om bankskatt = medel till FM, är dessa då beroende av insamlad budgetåret före bankskatt?
Liknar du tex lite av en sorts TV-avgift men för bank.
"Hej vi ringer från Bankskattstjänst? Har du betalt din bankskatt?"
"Nej, jag har bara utländsk bank."
Och om bankskatten skall gå till försvaret, hur skyddad är den från att den hamnar bland de allmänna skatteintäkterna, det heter ju åndå skatt?
Kan bankskatten tex bli negativ i ett minusränteläge?
gbdcrvx: Tack för replik! … Som jag säger så vet inte jag heller hur man räknat. Dock att jag sett denna siffra om 26.000:- i ett antal diskussioner på diverse bloggar och kommentarsfält.
För övrigt så ansluter jag överhuvudtaget inte till någon filosofi om närande vs tärande … Alla är en del av Samhället … Av var och en efter förmåga till var och en efter behov … Gör Din plikt och kräv Din rätt.
Finns väl inga rika som har pengar på banken mer än till transaktioner. Vinsterna kommer främst från utlåningsräntorna.
Tvättautomaterna börjar snurra igen och oraklet af Torp får det svårt att behålla kosingen i laggårn!?
Jag har sagt det innan och säger det igen. Vi kommer se många nya skatter i sektorer där det inte går att välja något annat alternativ. Tex nya husbilsskatten. Kanske är något för cornucopia och skriva artikel om. https://www.fplus.se/efter-myndighetens-svek-nu-fordubblas-skatten/a/dOp82j
Husvagnsskstten är en utmärkt ide/förslag. Ren lyxkonsumtion och tärande på miljön och våra resurser. Även fritidsbåtar och hus bör beskattas som lyxkonsumtion.
Om nu inte husvagnen/bilen är det primära boendet.
Me som så många gånger innan när sossar inför nya skatter får dom allt för ofta effekten att totala skatteintäkter inom området minskar. Även syftet skatten skall fylla brukar bli kontraproduktivt
Ofta? Har du mer än något enstaka exempel?
Ja, tillfälliga skatter har en tendens att bli permanenta. Oms, senare moms, infördes som en tillfällig skatt på 4,2% 1960. Och vi vet ju hur det gick med den tillfälliga skatten. Nu 59 år senare ligger den på 25%.
Martin Andersson: Samtliga skatter.
@svinto menar du att momsen sänker skatteuttaget? Har du några belägg för Det?
@Anders. Om samtliga skatter sänker det totala skatteuttaget skulle det innebära att skatteintäkterna är negativa. Du tänker inte klart
Vad är syftet med skatt och hur stor andel av en betald krona går till detta syfte?
Martin, poängen är att tillfällig skatter blir permanenta. Att jag måste förklara det för dig säger mer om dig än om mig. Vänsterfolk har alltid svårt att förstå något överhuvudtaget. Att ha en normativ världsuppfattning går alltid fel (Venezuela).
@svinto. Kul med lite personangrepp såhär på lördagskvällen. Om du läser posterna noga ser du att Gargamel påstod att skatter införda socialdemokaterna ofta istället minskar de totala skatteintäkterna varpå jag frågade efter exempel. Du svarade med ett goddak yxskafts-svar där du påstod att skatter som moms ofta blir permanenta. Då frågade jag om momsen också sänkte det totala skatteintaget (eftersom det var det som vi pratade om och det som du svarade på) varpå nu du angriper mig personligt. Patetiskt.
@Martin, Jag svarade bara precis på din fråga till mig. Att du nu tillskriver mig annat tar jag som ytterligare en bekräftelse på att du är en vänsterist utan relevant världsbild. En normativ världsbild som ändras efter dina nycker för stunden.
Således inget personangrepp alls.
… och de er ju helt medventa om detta! Som, alla skatter so er det envendaren som betalar! Gillar INTE banskatt men í sosse-loter det bra! Jaga vad du kan och ta ut en loen po mer en personer som bidrar
I stället för att höja skatter kan man ju dra ner på något, exempelvis internationellt bistånd. Finns visst ca 40 miljarder att hämta där.
Spartips: Sverige ger miljarder till det korrupta FN-organet UNWRA som bla använder pengarna till barnläger med judehat på schemat. Känns ju sådär att tvingas finansiera terrorutbildning, samtidigt som banken ringer och kollar mig om jag som förälder gjort en liten SWISH-insamling för avkomman.
Är det möjligt idag att direkt föra över sin lön till t.ex. Revolut mfl och sedan betala räkningar. Då behövs bara den svenska banken fungera som mellanlandning eller kan man t.om. sätta in lönen direkt?
Bara räkningar som betalas med betalkort. Så generellt, nej.
Ferratum har någon sorts räkningsbetalning, som jag i och för sig inte får att funka (pengarna kommer tillbaka till kontot efter ett tag, utan att räkningen blivit betald). Om någon annan får det att funka kanske det kan vara ett alternativ. Kan ju tycka att det borde funka för någon eftersom själva funktionen finns i appen, men det är förstås ingen garanti.
Det finns iofs tjänster där man kan betala räkningar (PG/BG) med kreditkort.
Revolut är inget kreditkort. Betalkort tolkar jag i sammanhanget som debitkort eftersom du betalar direkt ifrån till revolutkonto.
Om man nu måste höja skatterna (istället för att minska utgifterna) så är bankskatt ganska bra. Bankerna inflaterar valutan, så rimligt att de får betala. Om det i förlängningen innebär höjda räntor, så belastar de de låntagare som också är med och inflaterar valutan.
Man kan se det som en skatteväxling för avskaffande av värnskatten.
För mig får de växla ännu mer där. Sänk statlig inkomstskatt med 10% och lägg säg 25 miljarder till i skatt på bankerna. Om de sen tar bort ränteavdraget, så kan man ta bort statlig inkomstskatt helt.
krediter ökar penningmängden men det är ju inte precis banken som söker krediterna, och rent praktiskt måste ju penningmängden öka när ekonomin växer även om jag håller med om att kreditexpansionen förlorat alla proportioner. Banker är också nödvändiga som infrastruktur och finansiering så att ensidigt straffa ut dessa är nog ingen bra ide.
Banker kommer inte försvinna. Däremot så kommer köpkraft gå till staten istället för till bank/låntagare.
Bäst hade ju varit en monetärt system där man inte kan inflatera valutan för andra, men om man nu ska ha dagens system och man anser att försvar är en legitim utgift för staten, så framstår en bankskatt som en mycket bra konstruktion.
Det är som om staten har en subvention samtidigt som den tar tillbaka pengarna med en skatt.
Allt tas alltid ut på slutkunden ändå. Skatt är incitamentstörande.
Att man kan låna till onaturligt låga räntor är också incitamentstörande. Man tar köpkraft från andra i samhället.
Bankerna gjorde över 100 miljarder i vinst förra året. I ett sunt monetärt system (där pengar inte skapas via krediter) så skulle banken vara en förmedlare av lån (inte en skapare av pengar samtidigt). Jämför med annan mäklarverksamhet, t.ex fastigheter eller aktier. Det finns inte sådana vinster där.
En viss skatt är försvarbar för gemensamma ändamål, men när populistiska politikerna slösar bort pengar på idiotprojekt som friår och föräldravecka har man gått alldeles för långt.
@skatt är stöld: I en sunt monetär system skapas pengar genom krediter men marknad måste fungerar, vi har negativ ränta och bolånmarginal har fördubblad, dessutom få bara bostadsrättsföreningar i stockholm och göteborg bolån för 0 procent, i samband med glesbygden prata inte många om det men föreningar på landet få finansera sig idag 2-300% dyrare än storstadsföreningar.
Cubie, det där var helt obegripligt. Har du problem med google translate?
jag försöka skriver på svenska, men jag är tysk egentligen. I min kommun har det föreningen med bästa 90dagars ränta 1%, i stockholm och göteborg har jag en bekannt som få 0,35% i stockholm med sin förening, även privat har sonen av en arbetskamerat köpt sin lgh i stockholm betala 0,5% hos swedbank, det är bra at finansinspektionen göra bolånemarginal offentligt idag, men detta är en relevant problem även i debatt om regionalutveckling.
At det kosta bankorna bara 4000kr at göra en milljon för at låna ut och sen ingenting idag.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/
Cubie, Try english. We are all very fluent in english nowadays. German, not so very mutch.
… not so much.
Ja ett "t" extra i en lång mening förminskar väl inte förståelsen jättemycket. Men jag ber om ursäkt för stvafelet. 🙂
Negativ ränta (eller runt nollan) är kanske det nya "normala", och så kommer det att förbli?
Cubie, det funkar ju bra!
Svenskar är hyfsade på engelska, men tenderar att överskatta sig själva något. English stavas fö med stor bokstav, Svinto 🙂
Vilken kedja var det som hade en tv-reklam med "how do you kno so muuutch…"? Var det Elon?
Seda vor det kanske bra med mer tyska i grundskolan som ersättning för allt flum. Även det rimmande språket ryska kan kanske bli användbart.
Om man nu ändå skall vara populist, varför inte straffbeskatta de sk nisch bankerna som helt lever på att ta ut ockerräntor på lån till personer som inte kan sköta sin ekonomi? Jag har en känsla av att den här bankskatten bara kommer drabba de sk storbankerna, trots att det är småbankerna som i Sverige har överlägset högst lönsamhet, som regel dubbla lönsamheten jämfört med storbankerna.
Rimlig synpunkt.
En rejäl spelbolagskatt skulle också vara lämpligt.
Bankerna må göra stora vinster men avkstningen på eget kapital är inte mycket högre än för en ICA Maxi i stockholmsområdet
Sjunkbomben, någon speciell ras du har i åtanke? Spelskatt och licensiering finns ju redan på plats sen en tid.
Det finns ju utländska alternativ till de svenska bankerna. Fintech är glödhett och denna skatt lär ju skynda på den utvecklingen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Förstår inte varför staten helt enkelt inte bara kräver in summan de anser behöva av varje invånare. Eller skulle folk förstå att de är lurade då?
Verkar i media som att alla insett att notan landar hos bankkunderna. Bra, lättlurade röstare informeras direkt, trots Anderssons soliga leende. Det funkar inte längre att se glad ut när man rånar befolkningen. Om man lät folket välja skulle förmodligen den populistiska föräldraveckan och friåret ryka först, sen bidraget till utlandet (40 miljarder). Men de flesta har ingen susning, och media är rödare än regeringen, så inget vettigt når fårket. Enda anledningen till att media agerar att de själva är berörda.
Det är ett vanligt feltänk att tro att alla andra tycker som en själv gör.
Ja, det är så alla fungerar i samvaron med andra. Den första "analysen" är alltid att utgå från vad man själv tycker när man bedömer andra.
Spelar väl ingen roll vad, slutkund brukare – förbrukare slantar alltid, det är monopol på betalmedel, genom att för att kunna slanta räkningar måste mottagaren vara av den egna banken där lönen sätts in, vara godkänd, alltså slanta transaktionsavgift till lönebanken för att få lite nuffror sig tillgodo
Alltså en direkt skatt som folk inte har en aaaning om, utan tror att banken slantar.
Om man får huset bombat i ett krig får man givetvis ingenting på försäkringen.
Men sitter man verkligen kvar med skulderna? Force majeure borde väl gälla åt alla håll? Förresten borde det bli hyperinflation så då är lånen ur världen hur som helst.
Jag som har en 60-tals-kåk med asbest runt värme o vattenrören, bly i elkablarna, en del har asbestplattor på ytterväggarna, får vi också 'fårsjche majore' om nån råkar tappa en bomb på kåken ?
Jag räknar på en rivningskostnad på runt 200-tusen då jag dör, sopsorteringen, man blir inte fri avloppet och fastighetsskatten annat än få tomten klassat som naturmark.
De där Force majeure-klausulerna menar jag är missuppfattade. Det som de talar om är hinder att fullfölja avtalet pga dessa händelser, inte befrielse från avtalsvilkoren i stort.
Med andra ord försäkringen gäller även i krig, MEN försäkringsbolaget kan vara oförmögen att betala ut ersättning under krig pga olika anledningar. Dvs skulden till försäkringstagaren kvarstår, men försäkringstagaren kan inte kräva ersättning för att betalningen dröjer.
Jag menar också att force majeure till viss del är tillämpbart även om det inte nämnts i avtalet. Det skulle kunna vara möjligheten att betala sina räkningar i tid som kan befria en från eventuella krav på ersättning till följd av detta, i alla fall endel.
Därmed inte sagt att man får så mycket pengar från försäkringsbolaget. Det är ju rätt troligt att det är ganska många som får sina hus bombade och de kanske inte har pengar att betala ut all ersättning, och försäkringsbolag är aktiebolag och finns det inte tillräckligt med pengar så går de i konkurs (gäller egentligen även fysiska personer – kan man inte betala en skuld så kan inte fordringsägaren få betalt)
Du har fel när det gäller krig och kärnkraftshaverier. Då upphör försäkringsbolagets skyldigheter kontra dig som drabbad. Punkt. Det handlar inte om fördröjnign av utbetalning, som force majeure vid t ex strejk. Det blir ingen ersättning till drabbade, punkt slut.
Står specifikt i försäkringsvillkoren, så det kanske ligger utanför force majeure.
Ja, det står UTANFÖR Force Majeure. Det var force majeure som åberopades i Unknown's inlägg.
Force majeure är dock det som ofta åberopas när man menar att försäkring eller annat avtal inte skall gälla pga en det ena en det andra. Det är detta som inte stämmer alltså. Skulle inte förvåna mig om kärnkraftens försäkringar även dem har force majeure-klausul (vilken alltså innefattar kärnolycka vilket skulle vara ganska märkligt med tanke på att det är det försäkringen specifikt är mot).
Om kriget kommer, tomten mattbombas och banken insisterar på att få betalt så tänker jag mig att min person helt enkelt upphör och föds igen i en ny (skuldfri) gestalt.
Således bankens problem oavsett.
Nu kan ju uppgörelsen tolkas lite annorlunda än vad vi tror!
5 pengar i årets budget ger c:a 59 för 2019, ytterligare 5 pengar blir c:a 64 för 2020 osv. men om man istället räknar ihop alla årliga kommande 5 pengar och lägger ihop dom ovanpå redan beslutade tillskott till budgetar och då säger att 2025 har vi betalat 84 pengar idag men inte i verkligheten typ 59 + 25 = 84 vilket innebär en budget till försvaret på 59 + ett tillskott på 5 varje år!?
Notera sätten det hela uttalas på!
Försvarsbudgeten fram till 2022 ligger kvar enligt KD+M:s innevarande budget. Bankskatten avser 2022-2025, där det blir en årlig höjning av försvarsbudgeten om 5 GSEK om året, för att landa på 84 GSEK år 2025.
Så då är det säkert att det ökar med totalen 75 pengar fram t.o.m 2025 och inte bara 25 som jag uppfattade det hela!?
Då skulle det med andra ord bli 75 pengar som bankerna får pröjsa till det svarta hålet!?
Nej, bankerna ska betala de första 5, och sedan hälften av de övriga pengarna.
Som det står i blogginläggets andra citat ovan kommer hälften av det övriga vara finansierat krona för krona. Resten tas alltså från allmänna statsbudgeten.
Så då skulle det bli, 2022 5 – 2023 7,5 – 2024 10 – 2025 12,5 som ska beskattas via bankerna!.