Av de dryga hälft av läsarna som klassas som rika var det i särklass vanligast att blivit rik på lönearbete eller eget företagande. Endast en mindre del har blivit rika genom bostadsbubblan eller genom aktiehandel.
 |
| Pengar. |
Definitionen av rik var här en miljon kronor i finansiellt kapital, ej medräknat pensionskapital eller bostaden. Rikedom är alltid relativt, och en miljon i sparkapital placerar dig bland högst de 20% rikaste i Sverige, även om man förstås inte är miljonär med internationella mått mätt i Västvärlden.
Och du är inte rik för att du sitter i en högt värderad bostad. Funktionen bostad är precis den samma oavsett värderingen, och du blir endast rik om du kliver av bostadsbubblan och får finansiellt kapital på banken. Enda sättet du kan nyttja bostadens högre värdering är att ha som underlag till större skulder, vilket är motsatsen till rikedom. Alltså ignorerar vi bostaden här.
Av 2442 respondenter uppgav 1251 att de enligt denna definition är rika, eller 51.2%.
Av dessa 1251 läsare hade 490 eller 39.2% nått sin miljon i sparkapital genom lönearbete (åt annan). Detta var den absolut vanligast anledningen till att blivit rik.
Av dessa hade 56 blivit rika via arbetsgivarens incitamentprogram, som personaloptioner, vinstdelning, delägarskap, konvertibler med mera. Det är dock fortfarande kopplat till en anställning och alltså arbete.
292 eller 23.3% nådde sin miljon via eget företagande eller genom att ha varit med och grundat egna företag som delägare. Tillsammans står alltså hederligt hårt arbete för 62.5% av de som fått ihop en miljon i finansiellt sparkapital oräknat pension och bostad.
Kort sagt går det visst att arbeta sig rik i Sverige. Det är i själva verket den vanligaste vägen till rikedom bland åtminstone bloggens högutbildade mestadels manliga läsare.
Trots att den här bloggen ses som en ekonomiblogg hade bara 178 av läsarna blivit rika genom aktiehandel, eller 14.2%. Endast 101 eller 8.1% personer hade blivit rika genom bostadsbubblan. Att bara byta en högt värderad bostad mot en annan motsvarande högt värderad bostad gör ingen rik. Det är ju så att det inte bara är din bostad som stiger i pris – alternativen gör det också, och enda sättet att faktiskt bli rik blir alltså att sälja och köpa något mindre, billigare, längre bort osv eller att hyra en bostad istället.
Faktum är att det är vanligare att bli rik via arv än genom bostadsbubblan. 130 eller 10.4% hade blivit rika genom arv.
Åtta personer eller sju promille hade blivit rika genom hasardspel som Lotto och liknande. 52 personer eller 4.2% uppger annat som källa till sin rikedom.
Slutsatsen blir oavsett att det är en myt att man inte kan bli rik på arbete i Sverige. I själva verket är det den vanligaste vägen att bli rik enligt definitionen minst en miljon kronor i finansiellt kapital exklusive pensionskapital och exklusive bostaden. Men definitionsmässigt är det alltid få som blir rika, eftersom rikedom är relativ. Med en miljon kronor kommer man tillhöra de 20% rikaste i landet. Så långt ifrån alla blir rika på att arbeta eller starta eget företag, men de flesta som blir rika blir det via arbete och företagande, åtminstone om man är högutbildad tjänsteman och läsare av denna blogg.
Att vara förmögen är en annan sak. Då pratar vi om minst en miljon i en internationell storvaluta som EUR, USD eller CHF.
Så glöm nu myten om att ni ska aktiehandla er rika. Spara av er lön istället, och jobba över eller starta eget. Det ger antagligen bättre timpenning än att stirra på en aktieskärm. Fundera också på vilka det är som sprider framgångsmyten om aktiehandeln, om inte de som tjänar på andras pengar i form av mellanhänder som banker, fondförvaltare och mäklare, samt deras marknadsförare, de sk sparekonomerna.
45 kommentarer
Bostadsbubblor har minskat prispressen på byggsektorn där många har kunnat tjäna bra med pengar. Och banker har knappast gråtit över att kunna låna ut allt mer pengar.
På temat lönearbete och rikedom är boken "The Millionaire Next Door" av Thomas J. Stanley att rekommendera. Han introducerade de intressant begreppen UAWs (Under Accumulators of Wealth) och PAWs (Prodigious Accumulator of Wealth).
I korthet är du en PAW om din nettolön*ålder/10 överstiger 2. Dvs en 50-åring som tjänar 500tkr/år netto bör ha samlat på sig en förmögenhet på minst 5MSEK för att vara en PAW.
En Amerikansk bok men bör gälla snarlikt i resten av världen. Han konstaterar att yrken som läkare sällan är PAW pga statusjakt etc.
Har inga planer att sluta jobba, ser aktier som sparande något måste man ju göra med sparade medel. Just nu inte aktier men det beror ju på att jag hoppas på att få till någon bra timing.. Och hellre aktier än fonder både lägre avgifter och roligare..
Att inte räkna in fasta tillgångar leder till en del absurda konsekvenser. Jag och hustrun äger merparten av fyra obelånade bostäder, men åtminstone jag har mycket mindre än en miljon i finansiella tillgångar. Dock kommer jag att bli rik den 25 juli då vi avyttrar sonens bostad i Uppsala (kontrakt skrivet), varpå jag kommer att upphöra att vara rik när vi köper en ny bostad till honom i Stockholm.
Typiskt exempel på att man inte tjänar något på bostadsmarknaden, ni säljer och köper sedan lika dyrt.
Om dina bostäder avkastar låt säga 50,000 kr/år så skulle jag räkna dig som lika rik som en-miljonären.
Låt barnen betala en låg men ändå rimlig avbetalning så får ni föräldrar en liten guldkant och barnen lär sig att det mesta av lönen måste användas till det nödvändiga före konsumtion.
Som sagt, beror ju på hur upplägget är. Om man supercurlar sina ungar och låter bostaden man äger defacto bli barnens tillgång så nej, då kan man inte räkna sig som rik.
Om man däremot har ett rimligt upplägg där barnen minsann får betala för sig så är det ju mer likt vilken finansiell tillgång som helst. Ett upplägg där man får avkastning på det kapital som man binder upp tycker jag inte är orimligt även för en förälder och man bör kunna värdera tillgången utifrån den avkastning man får på kapitalet om man inte får marknadsmässig avkastning.
Du är en idiot
Om jag har en bostad värderad till 8mkr, belånar den till 50% och har dessa pengar på banken, är jag rik då? Eller negeras detta av att kapitalet kommer från bostaden?
Ja. Lars egenpåhittade av förmögenhet låtsas som att reellt kapital inte är "värt" något.
Visst, du kan inte äta på ditt 8-miljonershus, men man kan precis som du är inne på få loss eget kapital genom belåning. Man kan också sälja sitt hus och hyra istället, till exempel.
Men det finns ändå en poäng med att "finansiellt kapital" är viktigt, eftersom det är så otroligt mycket enklare att realisera. Hindrar inte att jag vilken dag som helst i veckan hade bytt 5 miljoner i aktier mot 10 miljoner i fastigheter, om någon vore dum nog att föreslå det…
Om jag köpte huset för 4Mkr, tog 100% lån, och sedan tjänade ihop 4 Mkr på företagande utan att amortera lånet sitter jag i exakt samma sits som ovan. Är jag rik?
Jodå. Man ska inte krångla till det. Förmögenhet = tillgångar minus skulder.
Däremot är man kanske inte i stunden _ekonomiskt oberoende_, men det är en annan sak än att räkna på sin förmögenhets storlek.
JP. Tillgångar minus skulder minus skatter.
Ungefär som att en "lön" alltid är mest intressant efter skatt.
Stefan: Givetvis. Man har ju alltid en latent skatteskuld som man måste ta hänsyn till, plus försäljningskostnader mm.
Att tillräkna sig nettovärdet av en fastighet blir fel om man t.ex. inte har en inkomst som gör att man kan belåna den, enda sättet att realisera är då att sälja och som bloggaren säger, man måste bo.
"Rikhetsvärdet" från fastigheten borde snarare vara i närheten av vad man omedelbart kan låna upp från bank, till normala räntor, no questions asked.
Om vi är inne på detta spåret så är en fastighet förknippad med avsevärda kostnader över tid om värdet ska upprätthållas, både drift/underhåll/skatter. Så att jämföra med aktier/fonder görs sig inte riktigt.
Finns produkter som gör att man kan belåna fastigheter även utan inkomst. Men visst, det är inte så flexibelt. En fördel med ägt boende är annars att man normalt har lägre driftskostnader än vid hyrt boende, vilket i sig är en sorts avkastning om man så vill (dvs man behöver mindre finansiellt kapital för att täcka övriga utgifter om man nu får för sig att sluta jobba).
Joakim: Men tillgången att äga en bostad kan liksom övrig förmögenhet bidra till ekonomisk oberoende. Tänk vad alternativet är: att hyra en bostad, man har genom att äga bostaden en utgift mindre. Äger man dessutom en fastighet så kan man ju faktiskt producera mat och annat man behöver och därmed i sanning bli i det närmaste ekonomiskt oberoende.
Sen är ju frågan hur man skall värdera ägandet av bostaden, men jag gissar att man hamnar mer rätt att värdera den till marknadsvärde än att värdera den som värdelös…
Mycket mer rätt att värdera till "uppskattat marknadsvärde minus skatt minus försäljningskostnader" än nära värdelös.
Absolut bidrar ett skuldfritt ägt boende till ekonomiskt oberoende om det är målet av samma skäl som du nämner. Samtidigt dock också ett beroende med tanke på tid och pengar man måste lägga på underhåll osv, men det kan man ju tycka är ett nöje om man så vill.
Om vi antar att man skall ha en bostad så behövs det ju läggas tid och pengar på underhåll så man kommer inte undan det. Skillnaden med hyresrätt är att du betalar för att någon annan skall lägga tiden, det skulle man i princip kunna göra med övriga upplåtelseformer även om hyresvärden kanske har sina stordriftsfördelar.
Om man har noll kronor hur kan man då bygga upp ett kapital? Aktier, arbete, företagande eller bostad? Det enda man kan sälja är sin arbetskraft således är arbete och företagande givna vinnare på frågan hur man byggde upp sin förmögenhet.
Om man redan har en förmögenhet kan dock bostad eller aktier ha en större effekt på förmögenhetsskapandet än lönearbetet. Avkastningen på en förmögenhet överstiger med råge det de flesta kan stoppa undan från lönearbete.
Det är helt rimligt att det är så här.
Jag tillhör tydligen fåtalet som blivit "rik" på bostadsbubblan. Tycker dock definitionen 1 miljon exklusive bostad blir lite märklig – aktier är ju inte direkt en säkrare investering än bostäder… Har man en obelånad bostad värd 5 miljoner är man alltså inte rik, men har man aktier som för tillfället råkar vara värderade tilll 1 miljon är man rik?
Sälj bostaden då. Eller jaha, då måste du köpa en annan lika dyr bostad eller ge upp något.
Till skillnad mot aktier behöver de flesta en bostad, och dess värdering gör inte bostaden bättre.
Man kan belåna sin bostad eller sälja och hyra. Fast om man ska "leva på avkastningen" så räcker det inte att ha ett obelånat hus och noll finansiella tillgångar, då får man göra en manöver och sälja sitt boende först.
Dock hindrar det inte att om man har ett helt obelånat boende värt säg 10 miljoner kronor, så har man en extremt god möjlighet att ta ut värde i form av pengar att konsumera för ganska enkelt. Antingen genom "seniorlån" / "hypotekspension" eller genom att sälja, byta till sig finansiellt kapital, och sedan hyra medan man tuggar på sitt finansiella kapital.
Jag har som sagt redan "blivit rik" genom att sälja bostaden och bor numera i hyresrätt. Definitionen är ändå märklig. Jag är inte rikare nu än vad jag var innan jag klev av bostadsbubblan för tre år sedan. Säker avkastning på det frigjorda kapitalet är lägre än ökningen av boendekostnaden…
Det är iofs lättare att snabbt slösa bort pengarna nu, om det är det som anses vara viktigt?
tolvtretton. Det finns ingen bostadsbubbla. Det du gjort är att byta ut din investering med hävstång i fastighet mot en mindre investering utan hävstång. Eftersom obligationerna har fortsatt att öka i värde (kalla det obligationsbubbla om du vill) har investeringen med hävstång avkastat bäst.
Ja, nu var det inte av ekonomiska skäl som jag klev av "bostadsbubblan", utan rent praktiska då jag behövde flytta och råkade få tag på en fin hyresrätt med rätt läge (men hög hyra) och därför inte ansåg det nödvändigt att köpa nytt innan jag hittat något "perfekt".
Men en bostad avkastar ju alltid "någonstans att bo", oavsett utvecklingen av själva bostadspriset. Att äga sin bostad (utan avsikt att sälja den) är ju i längden betydligt billigare än att hyra (oftast, finns så klart undantag…). Som Thomas nedan påpekar – om den skillnaden överstiger några tiotals tusen per år så motsvarar det ju i praktiken att vara miljonär i annat finansiellt kapital…
En miljon känns lite futtigt numera när vi får leva med vår mini-krona, men i grund och botten handlar rikedom om vilken avkastning man får på sin förmögenhet (och, i vissa fall, hur länge kapitalet räcker om man håller på att konsumera det).
Låt oss säga att en-miljonären kan ta ut 50,000 kr/år (efter skatt?!?) på sina investeringar, eller 5%. Det ger c:a netto 4000 kr/månad, vilket troligen inte är nog för ett bekymmerslöst liv.
Precis, och därför är någonstans i storleksordningen 8-10 miljoner (vilket bekvämt nog är ungefär 1 miljon USD eller 1 miljon EUR) mer rimligt att satsa på. Säg 10 miljoner och 3% uttag per år — det ger 300 000 kronor att betala skatt och utgifter med. Borde räcka för ett hyggligt liv, och pengarna räcker med mycket hög sannolikhet livet ut.
10 lök i månaden i 30 år i en global indexfond så har man 1 miljon USD. Alla kan göra det.
Det är väl bara om man är skuldfri som frågan räknas?
Om skogen brinner upp, kronans värde sjunker 10-falt och börsen går under ska man fortfarande ha millen även om den är värdelös vid det laget?
Har folk här blivit rika på sitt arbete eller har dom blivit rika för att dom är sparsamma?
Själv tror jag att sparsamhet är viktigare än hög inkomst för att bli "rik".
Absolut men det måste vara en någorlunda rimlig inkomst. Kan man spara 100-lappar eller 1000-lappar eller 10 000 per månad. Den som bara kan spara 100-lappar kommer oftast ingenstans med sparandet eftersom det saknas buffert som äts upp innan den ens kommer upp i rimlig nivå. Med 10 000 sparat per månad i hushållet går det fort fram. Enklast när båda i ett par jobbar heltid.
Andromeda: om vi talar spara 100-lappar eller möjligen 1000-lappar så kan man kanske tillskriva det sparsamhet, men om du sparar tiotusentals kronor så är det nog snarare arbetsamhet som kan tillskrivas den möjligheten – du skall ju verkligen leva rätt fattigt om du skall spara 10tkr på en normal lön (och då bör man fråga sig vad rikedom är – själv tycker jag inte man kan klassa sig som rik om man tvingar sig leva fattigt).
Sen vet jag inte om man kan räkna det som sparande om det bara rör sig om att periodisera kostnader och intäkter över året. Sparar man verkligen 100-lappar bygger man iofs inte upp förmögenheten snabbt, men man bygger upp den likväl.
Låg nivå på detta.
De enda som kan ha blivit rika på ett av svarsalternativen är folk som vunnit på Lotto eller mer troligt på trav ( V75 m.m. ).
De som ärvt stålarna anser jag var rika redan tidigare.
De flesta som blivit rika har blivit rika p.g.a. en lång rad av omständigheter. Jag listar upp några högst troliga.
– Kort utbildning och börjat arbeta och få inkomst tidigt.
– Levt hyfsat billigt.
– Investerat en del av inkomsten regelbundet.
– Haft tur med fler investeringar än man haft otur med.
– Inte gift sig eller blivit sambo med ett fruntimmer ( eller en man för de som är fruntimmer ), som visat sig vara ett slukhål för pengar.
Låter mer som att du är avundsjuk på folk som arbetat ihop en mindre förmögenhet.
Att vinna på lotto är iofs en möjlighet, men den är normalt mindre effektiv än att spara på traditionellt sett då förväntade utbytet av lotto är mycket sämre än att bara lägga pengarna på hög.
Nyckeln är att lägga undan en del av inkomsten regelbundet (i början spelar det mindre roll var man lägger den). Man behöver normalt inte leva speciellt fattigt för det och man behöver inte ha speciellt tur med investeringar.
Angående att gifta sig med ett slukhål så är det ju samma sak som att själv vara ett slukhål. Risken när man betraktar sin partner som ett slukhål är att man själv är en del av problemet, men väljer att lägga skulden på någon annan.
Kort sagt det rör sig om långsiktigt och metodiskt strävande som gör att man bygger upp en förmögenhet. Vissa klarar inte av detta och försöker alibisera sin oförmåga med att andra som lyckas har tur mm.
Ok de som blivit rika enl definitionen har blivit det på arbete el företag, nu vill man ju i nästa steg få svar på frågan hur de som blivit förmögna(10k sek) fått till det
Kan man förvärvsarbeta sig förmögen?
Jo, det kan man, men det kräver att man skaffar sig rätt välbetalt jobb. Du skall ha möjlighet att sätta av femsiffrigt varje månad vilket man inte klarar genom att jobba på McD tänker jag.
Du KAN sätta av mindre och nå dit, men då tar det längre tid och då kan jag tycka att det är fel att kalla det från förvärvsarbete då större del av förmögenhet har sitt ursprung i avkastning ju längre tid man tar på sig.
Men även då kräver det att man kan sätta av flera tusen i månaden ändå…
Med en lön på 100,000 kr (ovanligt i Sverige) får du efter skatt i Danderyds kommun 57,585 kr vad jag kan se, troligen mindre på många andra platser. Låt oss säga att dina omkostnader är låga 20,000 kr/mån. Du kan då spara 37,585 kr/månad, eller 450,000 kr per år. Efter endast 20 år av detta har du 9 mkr plus avkastning.
Om du dessutom får 5% avkastning per år så når du 8.8 mkr efter endast 14 år, och 14,9 mkr efter 20 år.
(Inflation och skatt ej medräknade.)
10milj sek menade jag😳
Enligt Piketty, som har solida siffror, så ökar arvsdelen i den genomsnittliga förmögenheten igen, tillbaka till nivåer som för hundra år sen.
Om jag minns rätt kom han fram till att ca 40% av all förmögenhet som vi har i Sverige idag är ärvd, även om det naturligtvis är mycket ojämt fördelat.
Tyvärr har vi dåliga data i Sverige de sista tio åren, sedan förmögenhetsskatten slopades. (För övrigt ytterligare en bra anledning att återinföra den! 😉
Jag har för mig att han har kritiserats just för att han inte har så solida siffror…
Anonym: Sådan kritik har framförts men på svensk botten bemötts på ett vederhäftigt sätt av Daniel Waldenström som är forskningskollega till Jesper Roine som i sin tur utarbetade den svenska sammanfattande utgåvan av Kapitalet i 21a århundradet.
Waldenströms bemötanden går i korthet ut på att även om kritik kan riktas mot Piketty för att denne i syfte att "förenkla och popularisera" dataserierna ändå inte förändrat dessa i så pass grad att det kan betecknas som forskningsfusk och förfalskad vetenskap utan att Pikettys slutsatser i stort är relevanta.
Herregud vad många som letar fel, både i "undersökningen" men även i folks kommentarer.
"Du är inte alls rik om.."
"Jag har en skuld på en mille och en mille på banken. Är jag rik?…"
"Du är inte rik bara för att du har en mille…"
"Du har bara haft tur.."
osv
Skärpning!
Kom igen, använd hjärnan och tänkt efter själva. Huvudfrågan var "Kan man arbeta sig 'rik' i Sverige?" och svaret är ganska tydligt att det går. Sak samma i vilken utsträckning och ifall man även har skulder eller är gift med ett slukhål eller inte. Slutsatsen är det den är, d.v.s att det går visst att spara ihop en massa pengar på hårt arbete även i skattetyngda lilla Sverige.
Sluta gnäll och arbeta hårdare istället.