Den svenska kronan försvagas när den svenska konjunkturen viker, och stärks när konjunkturen stärks. Det pågår även denna vända nedåt, och inget talar således för en stärkt svensk kronkurs förrän konjunkturen vänder upp igen.
 |
| 12-månaders förändring i konjunkturbarometern och svenska kronans styrkeförändring via TCW-index. TCW-index skala till höger, och konjunkturbarometerns styrkeförändring till vänster. |
Generellt följer svenska kronans styrka konjunkturen historiskt, åtminstone så långt tillbaka som konjunkturbarometern mätts, dvs tillbaka till 1997, sett till 12-månaders förändring i TCW-index och konjunkturbarometer. Kronkursen kan följa konjunkturen exakt, likt runt IT-bubblan och IT-kraschen, eller med några månaders fördröjning som under finanskrisen. Försvagningen av kronan har under den pågående konjunkturförsvagningen följt rätt exakt, dvs kronan vände ner när konjunkturbarometern vände ner.
Den matematiska korrelationen är 0.52, dvs mycket hög. Obligatorisk floskel om att korrelation innebär inte nödvändigtvis kausalitet, men det torde vara rätt odramatiskt att försvagade svenska ekonomiska utsikter innebär en försvagad krona. Vilket förstås stärker svensk exportindustri och svensk konkurrenskraft via de facto marknadsmässiga devalveringar.
Siffrorna gäller TCW-index, dvs en viktad korg av de stora valutor vi handlar mot. Enskilda valutor kan förstås variera mer än index.
Slutsatsen bör bli att likvider parkerade i utländsk valuta i väntan på att konjunkturen bottnar för återinträde på börsen enligt konjunkturmodellen, inte ska plockas tillbaka till SEK förrän just detta. Svenska kronan kommer fortsätta försvagas.
Den långsiktiga trenden i TCW-index är också en allt svagare krona. Detta framgår i praktiken också av linjen ovan, med generellt större eller lika stora procentuella nedgångar som uppgångar. Som bekant innebär -10% följt av +10% ett netto på -1%.
Kanske skulle svenska kronan långsiktigt och permanent stärkas om landet genomför omfattande ekonomiska och hållbara reformer i rätt riktning, vilket vi förstås alla inser aldrig kommer hända.
27 kommentarer
Inte lika säker. I denna dopade ekonomi verkar många gamla sanningar vara ur spel.
+1
Den dopningen är det snart slut med. Negativ ränta och aviserade skattehöjningar kommer sänka bostadsmarknaden vilket är det som avspeglas hos valutainvesterarna men exportföretagen är nog rätt nöjda för stunden.
Ja, med grannen Euro som är så mycket trögare kan vad som helts hända. Ingves må verka efterbliven, men agerar på betydligt bättre information än vi har, så han gör förmodligen helt rätt. Att optimera ekonomin i varje situation är väl ungefär det hen håller på med.
This time its different?
Ja, korrelationen mellan konjunkturbarometer TCW-index och kronan ser onekligen annorlunda ut den här gången. Troligtvis beror det på att den billigare kronan beror på något annat än konjunkturen, tex den låga räntan.
@iblandekonomi: Om FED sänker räntan för att återigen stimulera ekonomin kanske Ingves låter räntan ligga kvar. Då minskar ju ränteskillnaden och i så fall kanske SEK stärks något öre. 🙂
När man följer flertalet analytiker och bankekonomer så inser hur dåliga dom är på bedöma ekonomin och valutan, hälften av gångerna bör man ungefär lyckas gissa rätt.
https://www.di.se/analys/starkare-krona-baddar-for-borslyft/
Tvärtom, de är mycket bra på att indikera vart hän det går. Nästan 100% rätt har de. Det enda man behöver göra är att invertera det som de säger.
Att vara marknadsekonom, börsanalytiker eller meteorolog måste vara bästa jobben. Du spår allting fel utan konsekvenser för jobbet.
Multiple :
Jomen det är väl bättre än då egen-påtänkta lärare tänker, alltså högskoleprovet, har för mej att resultatet för dom sämst antagna på högskoleprovet var sämre då dom tänkte , än slumpen.
Det känns tryggt med ett flockbeteende, gäller bara att den första som springer gör det åt rätt håll.
Förutsättningarna inför den kommande lågkonjunkturen hade kunnat vara bättre. Negativ repa, hög skulďsättning, hög strukturell arbetslöshet, svag regering och svag krona.
Så om allt är skit kan det ju bara bli bättre 🙂
Så på kortsikt gynnas den svenska industrin av den låga kronan. På mellanlångsikt höjs arbetarnas löner vilket ökar kostnaderna för industrin som på lång sikt flyttar sina fabriker till utlandet och de svenska arbetarna blir arbetslösa?
Ska köpa mer guld imorrn i Fjollholm på Tavex vid Fjollmalmstorg.
Någon som vågar sig på en kvalificerad gissning vad som blir kronans botten denna gång och ungefär när?
Winsth på Nordbanken som vad jag minns inte för så länge sedan såg inga större risker med bostadsmarknaden och ekonomin helgarderar nu med ingen botten för kronan.
https://omni.se/chefsekonom-kronan-riskerar-satta-bottenrekord/a/yvkxWx
Ökande befolkning, minskande industriproduktion, nedlagda jordbruk & matindustri, handelsunderskott & och stora nettotransfereringar till utlandet brukar ge svagare valuta.
Märklig lista. Handelsunderskott och nettotransfereringar leder givetvis till svagare valuta men de andra saker du tar upp påverkar antingen ovanstående eller har ingen effekt på valutan.
Just det det har ökad befolkning leder till ökad import (ej nödvändigtvis till ökad export), minskad industriproduktion till minskad intjäningsförmåga av bl a utländsk valuta, nedlagda jordbruk & matproduktion leder till ökad import av detsamma
Storleken på befolkningen har ingen betydelse för kronkursen utan snarare om det sker en förändring i vad befolkningen sysselsätter sig med.
Allt du har beskrivit är dessutom effekter på handelsbalansen (handelsunderskott) som i sin tur leder till en försämrad valuta. Dessutom ökar såväl indutriproduktion och jordbruksproduktion (och export av dessa) i Sverige så det duger knappast som ens delförklaringar.
Vilka omfattande ekonomiska reformer, som artikelförfattaren skriver, måste till för att vända det här?
Du har säkert hört det förut,
Bostadsmarknaden där man önskar större rörlighet och byggande eller med andra ord att svensken plockar fram plånboken och satsa mer pengar för ett utökat bostadsbestånd.
Arbetsmarknaden där sossarna önskar utbilda in folk på arbetsmarknaden eller mer som Centern som önskar sälja in arbetskraften till ett lägre pris på arbetsmarknaden.
Frågan är om eller när en svag valuta märks på inflationen.
Vet att många grossister har flera 100% påslag så om valutan gungar lite påverkar inte dem, men vissa branscher borde behöva höja priserna, för att täcka upp den försvagade valutan.
Skräck senariot vore att inflationen tar fart och Ingves tvingas höja reporäntan samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur med fallande bostadspriser och byggande.
Skogsindustri går stark med svag valutan, alla kostnader i SEK och inkomster i utländskvaluta.
Det är väl själva idéen med en egen valuta som SEK, att den faktiskt anpassar sig efter rådande läget.
Det är långt mycket bättre att ha förmånliga priser på svenska produkter och tjänster internationellt i en lågkonjunktur än att ha höga priser internationellt i en lågkonjunktur…