Ett av Sveriges största bolåneinstitut har enligt uppgifter till bloggen interna prognoser på att bostadspriserna ska fortsätta falla i flera år. Detta är inget man säger utåt, utan det hålles internt.
 |
| Bostäder på Norr Mälarstrand i Stockholm. |
Bolåneinstitutet är alltså bolånedelen (“hypoteket”) av en svensk storbank eller en bank främst inriktad mot bolån. Bloggen publicerar för att skydda den högt uppsatta källan inte namnet på bolåneinstitutet.
Den interna prognosen är alltså att bostadspriserna ska fortsätta falla i ett antal år, dvs tre eller fler. Man kommunicerar förstås inte detta utåt, av rädsla för att utlösa panik och att folk slutar belåna sig för att köpa bostäder.
Istället gäller det att kommunicera mer mjuka prognoser som att priserna förväntas vara stillastående till svagt fallande det närmsta året eller kanske ännu kortare tidsintervaller, som att priserna normalt återhämtar sig i mars-april, och sedan inte säga något om vad man tror längre fram.
Man är alltså inte särskilt muntra internt i den berörda organisationen.
24 kommentarer
Mäklarna är också inne på samma spår:
"Marknadsindikatorn, som mäter nettotalet av de mäklare som tror på stigande respektive sjunkande bostadspriser kommande tremånadersperiod, har de senaste fyra veckorna legat runt -12, vilket innebär att cirka 12 procentenheter fler mäklare räknar med en nedgång än en uppgång i bostadspriserna. Nu tror 33 procent av mäklarna på sjunkande bostadspriser, upp från 29 procent förra månaden, medan 21 procent tror på en uppgång, ned från 22 procent."
… och ratinginstitutet Fitch också:
"STOCKHOLM (Direkt) Bostadspriserna i Sverige kommer att falla under 2019, innan de stabiliseras 2020.
Det bedömer kreditvärderingsinstitutet Fitch i en rapport om bostadsmarknaden globalt, enligt ett pressmeddelande.
Fitch räknar med att fler länder kommer att få se problem på sina bostadsmarknader i år, till följd av höga skulder, politisk risk, svagare ekonomisk tillväxt och en ansträngd bostadsköpkraft.
De räknar med att bostadspriserna i Sverige och Australien kommer att falla under 2019, innan de stabiliseras 2020. Samtidigt väntas blygsamma korrektioner i Kina och Sydkorea och uppgångarna kommer att bromsa in i Kanada och ett antal andra länder."
Vi får se vem som har rätt, men tydligt att inga/få aktörer räknar med stigande priser nu i alla fall. Logiskt med tanke på konjunkturen.
Spännande jag antar att det är Stadshypoteket där jag har mina egna lån. Bra att de gör sunda analyser av framtiden. Undrar hur de kommer hantera nedvärderingar av kåkar, det kan bli riktigt stökigt.
Det låter minst sagt som Handelsbanken för ingen annan av storbankerna delar väl upp bolånedelen på samma sätt?
Handelsbanken är väldigt väldigt bra för sina anställda, väldigt bra för ägarna och historiskt kart bäst av storbankerna för sina gratiskunder varav många fortfarande ruvar på sina åtråvärda frikort.
Vad bolånekunderna får för sina pengar är däremot högst oklart. Förra månaden hade de den högsta snitträntan, 1,56 % vilket bekräftar min erfarenhet att de är väldigt svårtflörtade.
Det kommer inte hålla i längden men å andra sidan har de en väldigt hög framtida besparingspotenial i och med den kommande avvecklingen av det massiva kontorsnätet.
Det kommer göda utdelningarna åtminstone på kort sikt. Här finns en väldigt bra knappt ett år gammal splitjusterad utdelningshistorik, https://www.kronantillmiljonen.se/utdelningar/handelsbanken-utdelningshistorik/
SHB har större möjligheter till rabatter på räntan och jag slutade med klart bäst ränta där i slutändan av de stora vanliga, just på grund av rabatterna. Då räknade jag på helhetsbilden då ex efterlevandeförsäkring ingick "utan kostnad" hos SHB. Sedan har jag ganska många punkter rabatt för att vi har företaget i SHB.
Det kan nog vara väldigt olika. När mor min ville undersöka räntan mottogs det som att det var en ynnest att ens få vara bolånekund.
Förresten, vilken typ av kund som helst i och med att väntetiden för nyöppnande av konto låg på cirka fem månader, "någon gång efter sommaren". De har också gjort sitt yttersta för att förvägra utländska EU-medborgare konto och detta mot bättre vetande. Asylsökande tog de emot först efter den allmänna propån från Migrationsverket.
De väljer i hög grad sina kunder själva vilket jag starkt ogillar men det ser ut att ha gynnat dem ekonomiskt.
Ganska ointressant med resultatet av analysen om man inte får se hur de resonerar för att komma fram till slutsatsen. Vad ligger bakom minskningarna, ser de
– Minskade löneökningar
– Höjda räntor
– Minskad befolkning
, eller är det någon annan viktig indikator de använder sig av?
Minskad arbetande befolkning!
Är de verkligen sant? Jag tvivlar starkt med tanke på invandringen och att många har hälsa att arbeta efter pension. Sverige har traditionellt hög sysselsättningsgrad, men jag har inte sett senaste siffrorna på detta dock. Den ökade mellan 2016 och 2017.
Andra förslag på faktorer som skulle leda till minskade bostadspriser?
Svenska hushållens skuldkvot hör nu till bland dom högsta i världen, man kan se hur mycket ett enskilt hushåll kan låna till förhållande till sin inkomst, samma sak kan göras genom att lägga samman hushållens inkomster och skuldbörda och se möjligheten till ytterligare upplåning bland hushållen.
Vill man utöka bostadsbeståndet ytterligare till tillkommande personer utan medel får man troligen använda skattemedel riktade mot byggnation av hyresbostäder.
Sysselsättningsgraden av idag döljer tyvärr hur många som har möjlighet betala för sitt uppehälle och ändå mindre att köpa bostad på sitt arbete, kraven om en timmes sysselsättning per vecka eller alternativt en plats i ett arbetsmarknadsprogram är så lågt ställda så statistiken blir missledande.
@Multiple Miggs: Har svårt att se hur enbart hög skuldkvot skulle leda till sänkta bostadspriser. Särskilt med tanke på att bostadspriserna ökat under en lång period, samtidigt som skuldkvoten varit hög. Hur tänker du dig att den kopplingen skulle ut?
När det gäller sysselsättningsgraden ser jag inte att du heller ser någon minskning av den, eller?
Är det mer troligt att ett högt eller lågt skuldsatt hushåll med samma inkomst kan efterfråga en kapitalkrävande investering.
Bara lite hjälp på traven här, men du antar konsekvent att priser kan gå uppåt utan anledning. Rent matematiskt är en rimlig tolkning av detta att de även kan gå nedåt. Känner du att du behöver en tydlig förklaring för det ena men inte för det andra handlar det om bias.
@Multiple Miggs: Det beror på vad skulden har för syfte. Om det är en bostadsrelaterad skuld för det egna boendet så är det troligt att den gamla skulden inte har betydelse när man byter boende.
@Linus Joensson: Det är just antagandet, "utan anledning" jag vänder mig emot, och det som jag uppfattade att blogginlägget utgick ifrån.
Och själv försöker jag visa på motsatsen, tex ökade löner och i övrigt i stort sett oförändrade förutsättningar som en viktig faktor i sammanhanget. Dessutom, någon som tänkt på effekten av slopad värnskatt som kommer snart? Knappast något som kommer att gynna de som hoppas på lägre priser för bostäder.
Poängen är att dessa sammanhang inte gällde uppåt. Så givet att vi antar den här typen av "fundamenta" till bostadspriserna ska de ner en rejäl bit, för den modellen säger att vi just nu har en väldig massa luft i marknaden.
Det är en ganska vanlig berättelse att påstå att bostäder var undervärderade på 90-talet och *korrekt* värderade nu, men det är ju liksom… det finns inget underlag, det är ju bara att de önskar sig den verkligheten.
@Linus Joensson: Bostäder på 90-talet var varken över eller undervärderade. Däremot är det naturligt att värderingen stiger i takt med att räntorna minskar, så som skett sedan 90-talet.
Om du vill veta hur bostadsmarknaden kommer utveckla sig, titta på räntorna! Och nej räntorna behöver inte minska ytterligare, det räcker att räntorna är låga för att tillsammans med inflationen (läs löneöknignar) verka stimulerande på bostadspriserna.
Jag tror att bostadspriserna räknat i kronor kommer att ligga högre än nu, om två år. För tydlighetens skull tror jag däremot inte på någon real prisökning.
Jag misstänker att modellen du refererar till inte existerar, har jag fel?
Då har vi en "bankkrise" att se fram emot. Om det inte är "annorlunda nu" dvs…
Kikar lite på budgivningarna i samband med Stora Visningshelgen. I bättre förort till storstad är högsta budet på radhus nu nästan 30 procent under det som under 2018 blev All-time-high för samma område. Renoverat eller inte, det är ganska brutalt faktiskt.
intressant har bevakning på 100 objekt i norrort, visnig 14 och 15 jan ( stora visningshelgen) mycket få objekt, ca 6 % har dagen efter fått något bud, annars stendött
en stark indikation får se om någon dag om det blir " nya visnignar" eller prisjusteringar
Det finns ingen brist på inlägg här eller i statistiken som indikerar riktigt trista ekonomiska tider framåt. Det hade varit intressant att höra vad som är de rekommenderade ekonomiska åtgärderna för privatekonomin hos bloggens läsare. Att finna avkastning på börsen blir allt svårare. Ett inlägg eller en uppsjö av kommentarer på ämnet hade varit intressant!
Bra uppslag.
I boken "tiotusen miljarder" så handlar nöst sista kapitlet om hur man posionerar sig för framtiden.
Om jag inte minns fel så rekomendrerar författaren att läsa denna blogg bla.
Boken är lättläst…
Ja kanske lite grann då, eller har bostadsbyggandet och lediga lägenheter ökat? Färre som behöver lägenheter? Fler lediga villor i storstadsområdena? Häftigt!
Om du någon gång under de senaste 10 årens snack om bostadsbrist har hittat *en enda person* som misslyckats med att hitta en bostad att köpa, så var det synd att du inte la den slumpen på en trisslott istället.
I princip *existerar* inte den situationen, så det blir lite oklart vad du tror att du saknar egentligen. Det är rimligen inte bostadsrätter eller villor.